Under våren hände det: odlerskan lyckades äntligen tjata till sig att få bygga ett till växthus. Den egentliga tanken var att jag skulle lägga upp bilder och filmer från bygget typ under tiden vi byggde. Alltså, vårens elefant som skulle ätas i småbitar kunde snarare liknas vid en blåval… så ni får helt enkelt läsa om bygget nu istället. Kanske kan det vara en inspiration eller hjälp till den som är lite mer välplanerad och bygger sitt växthus nu för att det ska stå klart till våren, vilket såklart varit rätt smart.
Bygget är alltså gjort av oss glada amatörer: en som för det mesta ser det färdiga resultatet innan man har börjat och tänker ’Wi-hoo, det här kommer snabbt gå galant!’ Och en som säger ’Näe, vilket skit, det här går aldrig!’ I de här situationerna är odlerskan en obotlig optimist som är extremt bra på att projektleda (om hon får säga det själv). Den andra parten, den motvilliga pessimisten, är rätt duktig på att tänka ut praktiska lösningar och hur saker som ska funka ska sättas ihop. Till undsättning har en av sönerna varit med och tålmodigt bollat idéer och tillvägagångssätt, hållit i och skruvat. Sagt till när det är dags att ta en bit mat när tålamod och humör håller på att brissera.
Platsen det står på är vald med tanke på mängden solljus, att marken just här är den fuktigaste platsen på ägorna, centrerat med odlingarna och förstås att det blir snyggt.
Grunden
Vi fick börja med att ta ner några stora björkar som tar mycket ljus och som också skulle vara en fara för huset om de går omkull.
Det är alltid klurigast att få till grunden och i detta fall så hade vi en höjdskillnad att ta hänsyn till, trots att man tycker att det inte är så mycket med blotta ögat så blir det endel när sträckan blir 12m. Växthuset är konstruerat så att stagen som är väggstommen slutar i ett kors (ankare) som ska grävas ner ca 30cm ner i marken. Eftersom det blev en höjdskillnad på ca 30cm hamnar ramen i luften i den nedre ändan och vi löste det genom att svetsa på förlängningar på ankarna med så att de skulle hamna ordentligt ner i backen.
Sen måste man se till att själva grundrektangeln blir just en rektangel och inte en romb eller nån annan konstig figur för då blir det INTE ALLS bra när plasten ska på sen. Vi slog alltså ner pinnar och spände snören i (sådär som proffsen gör) och sen gjorde vi en kryssmätning. Om båda diagonalerna i krysset är lika långa så ska det stämma. Man kan få hålla på några gånger. Speciellt om man snubblar över snörena då och då.
Fyrtio hål för grunden grävdes och när vi satt i alla ankare så visar det sig att fylla med jord var en dålig idé, den rör för mycket på sig. Bara att gräva om alltihop och fylla på med singel istället. Fast är det nåt jag kan så är det att gräva så.. 💪😏
Till sist hade vi fått ner alla väggskenor, fått dem hyggligt stabila i sina gropar och fäst upp dem i ramen.
Skelettet
Efter det kändes det som att det började ta form, de tvärgående skenorna stabiliserade stommen och när takbågarna kom på så hade vi plötsligt ett växthusskelett på plats!
Huset tar form
Såsmåningom var det dags för kanalplasten att komma på plats, man sätter gavlarna först (de ska komma under ett utskjut av plasten som ligger över huset) och sedan obs-obs! takluckor måste monteras innan man sätter dit de stora skivorna! Trots att vi tänkte igenom noga hur de skulle sitta så blev det ett bekymmer senare – man vill inte ha luckorna i en skarv av kanalplasten och det hade varit så lätt att sätta dem på rätt ställe om man bara vetat det i förväg. Jag har fyra luckor, men det hade nog varit ännu lite bättre med sex stycken. Varje lucka är försedd med automatisk öppnare.
När sen de stora skivorna (2x6m) behöver man vara minst tre pers, två som håller och en som skruvar. Bra också att välja en dag när det INTE blåser. Den här våren (och sommaren) har det ju blåst konstant så det fick bli en dag när det blåste något lite mindre, men rackarns vad det känns när det tar tag i en stor plastskiva… och risken är att den också viker sig om man inte är försiktig. Vi lyckades ändå hyfsat bra och HERREGUD vad jag var lycklig när vi på kvällen fått dit alla skivor – nu börjar det att se ut som ett växthus på riktigt!
Dörrar, luckor och grund
Så var det dags att sätta plast på dörrarna. Jag har valt att ha dörrar i båda ändarna av huset för att kunna dels få ordentligt luftflöde under varma dagar men också för att kunna transportera in och ut saker på ett smidigt sätt.
För att bygga igen mot marken använde vi återvunnet altanvirke som vi täckte på både in- och utsida med platonmatta för att det ska stå pall ännu bättre.
Nu skulle också takluckorna skäras ut och fås att fungera och det var här vi kom underfund med att det varit bra att räkna ut så att varje lucka hamnade i mitten av en skiva, eftersom skivorna ligger omlott så blir det en liten glipa på ena sidan av luckan och dessutom hamnar den rätt nära en kant – vilket gör konstruktionen svagare än nödvändigt. Nåväl, framtidens oväder får utvisa om det påverkar eller ej, växthusets säljare nämner inget om det i sina instruktion så då ska det väl gå bra.
Anläggning
När väl allt var ihopbyggt kunde vi anlägga lite odlingsbäddar. Iår blev det helt enkelt bara bäddar längs sidorna för att känna efter hur man vill ha det sen. Där ramen är hög trimmades gräset ner och kartong las direkt på marken, täcktes med jord från hönsgården och efter plantering täcktes jorden med hösilage. I den delen där ramen ligger mot marken fick vi gräva ur innan vi kunde fylla på med jord. Mittgången har inte preppats alls utan jag har bara klippt gräset och det har fungerat förvånansvärt bra.
När väl den värsta vårstressen med alla plantor som ska planteras, skolavslutningar som ska genomföras och midsomrar som ska firas är gjort var det dags att fixa till lite runt huset. Vi la en markduk runt och fyllde på med singel. Såklart är allt inte helt färdigt än, vid bakdörren ska det byggas någon typ av trapp/ramp så att det inte blir så stor höjdskillnad när man ska gå igenom och avslutet mellan singel och gräsmattan runt ska också fixas till på något sätt men på det stora hela fungerar huset som det ska nu.
Hela bygget som det ser ut nu påbörjades i april och stod klart i slutet av juni. Hunden, katterna och hönsen har hållit oss sällskap under stillsam undran över vad det är för grejer på gång. Fingrarna har tappat sina fingeravtryck pga allt skruvande av muttrar och skruvar (det är några tusen som ska sättas ihop i ett sånt här bygge).
Vi har jobbat på när vi har orkat och vädret har tillåtit, det här projekt skulle inte skapa stress och press utan vara ändå hyfsat roligt när man håller på. Och så blev det. Ända gången något var tvunget att bli klart i ett svep var när de stora kanalplastskivorna skulle dit och det lyckades vi bra med. Veckorna efter var vi extra lyckliga eftersom blåsten aldrig ville ge sig.
När man står där i början och har lagt ut en sladdrig ram av plåt och inget sitter still är det svårt att tänka sig hur det ska kunna bli bra – man vet ju att väder och vind är stora krafter – men efter varje del som kom dit ökade stabiliteten markant och när vi till sist fått dit singlet på utsidan av ramverket med virke och allt känns växthuset väldigt stadigt och vi tror verkligen att det inte ska kunna röra på sig av vädrets makter. Sen vet man ju såklart inte, om det blir en skada på plasten så att den ger med sig får ju förstås vädret mer tag i det. Vi kommer att sätta temporära stöttor inuti för att inte riskera att snön trycker ner bågarna när den tiden kommer.
Vad var svårt/jobbigt då?
Att instruktionerna som följde med var väldigt knapphändiga och i vissa lägen inte helt stämde med det material som hörde till. I monteringsanvisningen satt inte stabilitetsstagen på det sätt som de skulle sättas irl, det saknades några stag och skruvarna att fästa dem med var dessutom för korta. De här prylarna fick efterbeställas och det var ju trist eftersom man inte upptäcker sånt förrän det är dags att sätta dit dem.
Som sagt tidigare, instruktionen för vart man skulle placera takluckorna skulle kunnat vara tydligare och överlag, tydligare instruktioner hade varit bra. Hade vi inte haft google till hands hade detta inte varit ett lätt bygge…
Nu står det där, det har växt kanonbra därinne i sommar och nästa vår kommer jag att kunna starta odlandet på ett betydligt bättre sätt än jag gjort tidigare. Kanske kan det också bli så att huset får härbärgera lite sommarblommor några veckor nu när det går mot höst. Innan det blir vinter kommer hönsen att få komma in och sköta om lite jordbearbetning och utanför ska det planteras lite buskar och annat för att skapa en mysig och också praktisk trädgård runt om. Med andra ord.. projekt avslutas adlig på det här stället, de bara växer och drar vidare 😌
