Det våras för sköldlusen..

När det nu börjar pirra av vår och persikan börjar bli luddig på knopparna vaknar också sköldlusen till liv. Mitt sätt att hantera det här återkommande skadedjursangreppet och liknande angrepp bottnar egentligen i en period när jag hade mycket spinn i växthuset. Gurkan, såsmåningom persika och till sist även tomaterna fick spinn. Kan säga att jag nästan gick i spinn själv.

Det startade egentligen med ett litet problem. Det var en varm sommar, torrt. Spinnet hittade mina gurkor och hade det lite småmysigt som de ju har när det är varmt och torrt. Jag upptäckte dom ganska snabbt – jag är väldigt uppmärksam och tar god hand om mina växter jag. Läste på och blandade såpa och rödsprit, sprayade, duttade och plockade bort blad som blivit alltför angripna. Precis som det stod. Upprepade flera gånger i veckan under säkert en månad. Ingen större skillnad. Tror faktiskt att de blev fler, de spred ut sig och koloniserade nya plantor likt historiskt giriga handelsmän. Till slut fick jag nog och köpte mig en sprayburk med bara en liten döskalle på. Skulle sluta vara giftigt ett par veckor efter besprutningen.

Fantastiskt! Funkade toppen! Gurkorna blev gröna igen, så roligt med fina odlingar! I ungefär två veckor. Sen kom en EXPLOSION! Spinn fullkomligen invaderade allt jag hade. Plantor dog och fick tas bort, så lessamt! Ingen gurka alls det året och skörden av övrig odling blev rätt liten. Mitt sämsta odlingsår tror jag.

Jag kände mig otroligt lurad men är ju envisare än en åsna så jag läste på en gång till. Det visade sig att jag gått i den första giftfällan och trott att jag (lilla människa) kunde styra över naturen, ack så lurad! Samma stund jag förgiftade bort spinnkvalstret dödade jag också alla andra små filurer, såna som är mina hjälpredor och som ser till att hålla balansen, alla rovinsekter som har spinnkvalster som föda. Och säkert även pollinatörer som hittat in.

Gör om och gör rätt! Jag läste mig till att spinn trivs med torr värme och ogillar skarpt när det är fuktigt. Efter det duschas luften och bladen på gurka och persika med dimma från vattenslang varannan dag under den varmaste perioden. Vid vattning blöts stenplattorna på golvet ner ordentligt för att skapa längre tid av fuktig miljö för växterna. Och det funkar. Visst finns det lite spinn på de nedersta bladen på gurkplantorna ibland, men inte värre än att de producerar gurkor så det räcker.

Så ttillbaka till de jädra sköldlössen. Efter spinnkatastrofen bestämde jag mig för att aldrig mer använda gift så därför har det blivit biologisk bekämpning, dvs mekanisk. Klänga på stege, sträcka sig, fastna med håret i grenar, plocka, klämma, trycka ihjäl odjuren. I många timmar 🙄. Vartefter har jag blivit slöare och slöare. Men också smartare. Nu förtiden börjar jag plocka så fort våren pirrar. Samtidigt som persikans blomknoppar börjar bli luddiga kan man knipa lushonorna (som mest känns som tomma skal med lite mjöl i) de är inte så många då, men tar man en så har man tagit 3000st,fför det är så många en liten hona kan lägga om hon får hållas. Bra grej! Sen kan man inte få bort dom helt, men man kan göra det lättare för växten att klara sig. För lusen gör egentligen inte någon mekanisk skada på växten utan det är dens bajs och kiss som skapar en obra miljö för växten – den kan bli sjuk av att bladen täcks och det är även en grogrund för svamp och bakterier – alltså får man mocka efter lössen. Jag duschar med hård stråle, gnuggar blad om det är mycket på och så håller man dom i någorlunda schack. Och får persikor så det räcker 😃