Publicerad i kallsådd, kycklingar

Vårens första dag 🎶

Ni vet den där första kvällen på våren när man aldrig vill gå in? Ja det är den vi fick nu, på självaste påskaftonen och allt! Just när man trodde att det aldrig skulle komma en vår, snön bara låg kvar och nordanvinden blåste kall om ändalykten även när solen kysste ens kinder. Då vände vinden och hon kom, Våren den Ljuva 💚

En fantastisk påskpresent fick vi här i början av veckan; en grupp på fem kycklingar kläcktes och bor nu så fint i källaren – så himla roligt att äntligen ha lite liv och rörelse på gården igen! Det är sorten Creme Legbar och behändigt nog är de via sina färger lätta att könsbestämma nästan från start, det ser ut som att vi fått fyra hönor och en tupp. Meningen är att det ska bli några till såsmåningom. Jag vill ha Maran och Hedemora också, allt för att få ett tivoli även i äggkartongen 😉

I veckan fick Jordigatummen-gården ett oväntat och ovälkommet besök. Influensan tog sig in via den svagare länken (mannen i huset), bet sig fast och vägrade ge sig av, några dagar senare hade den blivit tillräckligt stark för att även sätta sina klor i den oövervinneliga odlerskan. Hon spjärnade emot, matade sig med ingefära och honung, hällde i sig häxbrygder av eldvatten, men icke! Frossa och feber, halsont och en näsa som rinner likt Niagara med inslag av gejsrar på Island när nys- och hostattackerna kommer. Satan vad det suger att vara sjuk! Nåväl, piller knapras som vore de dragéägg, är du sugen på att köpa aktier, välj då nån som säljer halstabletter och nässpray, jag kan utlova på goda vinster. Fördelen är att man kan äta glass och skippa löprundan utan dåligt samvete. Men att plantera är inte jättemycket tyngre än att ligga i sängen, det går bara väldigt mycket saktare.

Generation II av fönstertomater har vuxit ur sina krukor och måste skolas om, det blir lite trångt när alla vill ha stort boende: ”Ja herregud! Nu har ju våren kommit så nu blir det ingen mer frost” utbrast hon och lät ett gäng plantor stå kvar i växthuset…Vem kunde ana att det direkt skulle bli -4°? 🙃

Generation I och II i sovrumsfönstret

Innan den förfärliga influensabesöket drog in har kallsådderna påbörjats;

  • Praktvädd; Fata Morgana, Salmon Queen, Salmon Rose och Tall Double Mixed
  • Nattviol
  • Dagöga
  • Vinröd grekvädd
  • Vädd av egna frön i blandade färger
  • Praktklätt
  • Prydnadshirs
  • Prydnadsgräs; Frosted Explosion, Harsvans, Eragrostis Tef (grott efter 5 dagar!), Ekorrkorn, rött och grönt tofsgräs
  • Harört
  • Judas Penningar
  • Solboll
  • Reseda
  • Slöjsilja
  • Tandpetarsilja
  • Blomstermorot
Ett uppmärksamt öga ser genast att frön har grott, här Eragrostis Tef 😁

Omskolning av lejongap som fick bli kvar i växthuset tillsammans med rudbeckiorna. Folk säger ju att de är half hardy så nu blir det upp till bevis… Lejongapen är som vanligt alldeles för många och sitter för tätt – hur gör folk som lyckas ha en planta/kruka? Jag planterar dom i tussar. Den här gången hittade jag gamla jordgubbskartonger som jag för nån anledning inte kunde slänga när det begav sig. Gränsen mellan att vara en återbrukare och budgetodlare till att bli en hoarder är verkligen ganska diffus. Kartongerna blev visserligen ganska mjuka när de blöttes upp vid vattningen men jorden och rötterna kan nog hålla ihop den sen när plantorna vuxit till sig ett tag. Och då kan jag nog med gott samvete slänga kartongerna 😅

Förresten! Jag gjorde ett sista försök med de egna fröna tagna från Sahara (hur många ”sista försök” har det egentligen blivit med dessa?): dra på trissor! De verkar gro! Såmetod; frön på fuktat papper i påse, ut i ett skåp på trappen ca en vecka, in och ligg på elementet och Viola! Det tog inte så lång tid heller, 28/3 åkte de ut och 9/4 ser det ut såhär:

Egenhändigt tagna frön av Sahara som har grott – Wi-hoo! Aldrig ge upp!

Våren är verkligen den roligaste tiden, det händer nåt varje sekund känns det. Ni vet då när jag inte ville gå in, solen började dala, krafterna höll på att sina. Då kom jag på att jag skulle gå och kolla om möjligen ramslöken som jag satte i fjol hade klarat sig – jag satte den där i maj nångång, den blommade och var så fin men sen försvinner den ju helt för att med den största av tursamhet komma tillbaka nästa vår. Och det hade den! 🍀 Det tog visserligen en god stund att hitta tillbaka till den exakta platsen för planteringen – det är i hästhagen, det absolut fuktigaste området på hela ägorna, brevid en stubbe – som det finns fler av 😂 Jag fick kolla gamla foton, jämföra vinklar, kolla bakgrunder osv, men sen, plötsligt stod de där, de gröna små bladen. För att helt vara på den säkra sidan var jag tvungen att smaka på ett blad, jo, det var rätt. På köpet hittade jag en torr grästuva att sitta på en stund, se solen gå ner och till slut känna att det faktiskt var dags att gå in trots allt.

Ramslök funnen i solnedgång

Glad påsk! 🐣🐥🌱

Annons
Publicerad i förodling, försådd, grobarhet, kallsådd, Odling

Vilken är den bästa såmetoden?

Ja olika för olika frön förstås. Naturen är ju så finurligt uppbyggd att det inte är bara ett sätt som är rätt – vilken tur! Och vad roligt! En chans att prova olika sätt och försöka utröna vilket sätt som fungerar bästa för varje liten enskild sorts växt som jag vill odla. Här kommer en liten översikt på de sätt som jag har lärt mig under min tid med tummen i jorden.

Pelargonfrön som strax blir övertäckta.

”Vanlig sådd”: ta en bytta med jord, lägg i jord till 2/3, vattna igenom jorden, lägg på fröna lite glest, täck med lika mycket jord som fröet är stort. Inga jättemängder alltså. Ställ byttan i en plastpåse och stäng den så att inte jorden torkar ut för fort. Placera byttan lite varmt, på ett element som får övertäckas eller ett värmegolv (25-30°). Vänta och glo varje dag om det har kommit upp något. Så fort de har kommit upp, ställ dom så ljust det går och gärna lite svalare (16-20°). Anledning till att de ska stå varmt är att det skyndar på groningen, det finns alltid en risk att fröet hinner ruttna/mögla om det ligger länge i jorden.

Detta är grunden och fungerar på rätt många frön. Men: somliga frön vet att om de gror alla på en gång så finns en risk att det händer något – tex att det blir kallt. Då dör de också alla på en gång. Alltså, några frön vill vänta och se om de får sig en liten köldknäpp innan de gror – och det är ju smart, för då har ju de där raska kompisarna frusit ihjäl allihop. Alltså, vissa sorter mår bra av att utsättas för en köldknäpp innan de får chans att gro. Av den anledningen kan man använda sig av vanlig sådd med den lilla förändringen att man låter byttan stå ute istället för inne i värmen, antingen en period för att sedan tas in och behandlas på samma sätt som vanlig sådd. Detta benämns som ”stratifiering”. Eller så låter man helt sonika sådden vara kvar ute tills det bli sommar och börjar spira. Detta benämns som ”kallsådd” och jag tycker att det är som ett mellanting mellan för- och direktsådd. Då ”direktsådd” betyder ”stoppa i fröet i jorden där du vill ha din växt”. Kallsådden har fördelen att din lilla växt hinner bli lite större innan den kommer ut på sin växtplats där den ska möta allehanda äventyr som tex sniglar och kvickrot.

Kallsådd i kallväxthus i januari

För att krångla till det lite – återigen, variationen av fröns olika sätt att gro handlar överlevnad, om du inte har samma krav på din miljö som din kompis/konkurrent så kommer du heller inte att dö av samma saker som den. Det finns frön som inte vill gro när det är mörkt, de vill ha ljus för att gro, de kallas för ”ljusgroende”. Här gäller det att inte täcka över utan bara lägga fröet på den fuktiga jorden. Faktiskt är ju det lite roligare för då kan man se vad som händer när man går där och glor.

Varför ska frön vara så här krångliga då? Ja förutom att de vill variera sig utifrån naturen vi har här så beror det förstås på att vi försöker att odla sånt som egentligen inte växer här, de kommer från en annan del av jordklotet och har därför helt andra miljöer att överleva i. Då får vi försöka utbilda oss i ”hur har de det där långt-bort-i-stan?” och härma det.

Vissa saker kan man få reda på genom att bara titta på fröet, ett stort frö med hårt skal tar som regel längre tid på sig att gro. Stora frön har med sig en del näring som gör att de kan växa ett tag innan de måste få näring. Ett pyttelitet vill oftast inte hamna under jorden och behöver ganska snabbt få näring då de inte har så mycket eget med sig. 

En såmetod som jag använt mig av mer och mer de sista åren är en som jag lärt mig av @enplatsundersolen, film finns på hennes youtubekanal. Det kan kallas ”grobarhetstest” och kommer väl egentligen ifrån att man vill veta hur bra grobarhet fröna har, hur många som gror och inte. Hos mig har det blivit en odlingsmetod som jag bara ser fler och fler fördelar med och skulle nog kalla för ”förgroning” snarare än test då jag inte bara räknar och sen slänger de små groddarna utan istället planterar dom (hur man nu kan göra det??)

Förgroning går till så att jag skriver namnet på frösorten på en bit hushållspapper/servett, lägger på fröna, stoppar i en plastpåse, fuktar pappret, stänger påsen och placerar den på ett element under en lampa som är tänd ca 12h/dag. Om det är små frön (ljusgroende) lägger jag påsen med fröna uppåt. Är de stora lägger jag fröna neråt så att de har det mörkt. Notera att då behövs ju såklart ingen lampa men eftersom jag har flera sorter på gång samtidigt så har jag en lampa där. Jag checkar minst en gång/dag hur läget ser ut och när det börjar gro plockar jag ut de fröna och lägger i/på jord enligt ”vanlig sådd”. Jag låter dessa stå varmt tills jag ser att de kommit igång och växa. sen kan jag flytta dom till ”ljust och svalt”. Metoden går att flexa med stratifiering vid behov genom att lägga ut påsen i kylan nån vecka innan den läggs på värme.

Metoden har flera fördelar som sagt, en är utrymmet. Jag har väldigt mycket fler frön på mindre yta (under samma lampa) den tid när det är mörkt hela dagarna och elen dessutom är svindyr. Jag minskar mängden arbete om frön visar sig vara dåliga på att gro – färre besvikelser.

Inomhusmiljön är mumma för ohyra och inte särskilt skön för deras fiender. Sorgmygg trivs i fuktig jord, trips, spinn och bladlöss gillar verkligen den torra luften inne medans nyckelpigor och rovspinnkvalster inte tycker jättemycket om det. Att använda förgroningsmetoden gör att jag kortar ner tiden som mina små plantor ska växa inomhus och alltså kanske inte hinna bli lika besmittade med ohyra.

Sorter som jag sår inne med vanlig sådd i år:

  • Tobak, ljusgroende (feb)
  • Sommarrudbeckia (feb, stratifiering)
  • Lejongap, ljusgroende (mars)
  • Tomater (stora sådden till vårdagjämningen, dvärgar i jan, ampelsorter runt 1/3)
  • Gurka (fönsterplantor 1/3, sommarplantor 15/4)
  • Sallad Little Gem (25/2)

Sorter jag förgror och planterar inne:

  • Svartöga
  • Klocktanka
  • Solhatt
  • Eukalyptus

Sorter som jag kallsår i år:

Februari:

  • Jätteverbena
  • Praktmalva

Mars:

  • Rosenskära
  • Praktvädd
  • Sommarflox
  • Prydnadsgräs
  • Blomstermorot
  • Tandpetarsilja
  • Vallmo
  • Sommarslöja
  • Slöjsilja
  • Olika kålsorter
  • Mangold
  • Spenat

April:

  • Zinnia
  • Jätteternell
  • Dahlia
  • Aster
  • Klint
  • Risp
  • Låg solros
  • Lövkoja
  • Krasse
  • Majs
Klint

Maj:

  • Höga solrosor
  • Bondböna; ett litet gäng som blir klara lite tidigare
  • Squash
  • Pumpa
Förodling bondböna

Direktsådd:

April-Maj:

  • Ringblomma
  • Honungsfacelia
  • Gurkört
  • Nattviol
  • Morot
  • Rödbeta
  • Ärtor
  • Sallat
  • Mangold
  • Mer bondbönor

Luktärtorna kommer att sås i v12 enligt Cecilia Wingårds recept som du hittar här. Metoden funkade fantastiskt bra och var mitt sista försök med luktärtor efter att ha haft olika dåliga resultat sen flera år tillbaka. Nu har jag lärt mig knepen och satsar på många sorter iår 🥰

Luktärtor en varm sommarkväll

Vissa frön gror och växer oavsett hur du behandlar dom. Och det är ju både bra och dåligt, man vill ju gärna odla lätt och snabbt men vi måste vara försiktiga så att vi inte stoppar in växter i vår natur som tar över – de måste ha lite fiender som håller dom i schack. Enfald är dåligt – mångfald är bra 😀