försådd – Den jordiga tummen

förodling, försådd, grobarhet, kallsådd, Odling

Vilken är den bästa såmetoden?

Publicerad den 27 februari, 202211 april, 2023 av Fröken Doris

Ja olika för olika frön förstås. Naturen är ju så finurligt uppbyggd att det inte är bara ett sätt som är rätt – vilken tur! Och vad roligt! En chans att prova olika sätt och försöka utröna vilket sätt som fungerar bästa för varje liten enskild sorts växt som jag vill odla. Här kommer en liten översikt på de sätt som jag har lärt mig under min tid med tummen i jorden.

”Vanlig sådd”: ta en bytta med jord, lägg i jord till 2/3, vattna igenom jorden, lägg på fröna lite glest, täck med lika mycket jord som fröet är stort. Inga jättemängder alltså. Ställ byttan i en plastpåse och stäng den så att inte jorden torkar ut för fort. Placera byttan lite varmt, på ett element som får övertäckas eller ett värmegolv (25-30°). Vänta och glo varje dag om det har kommit upp något. Så fort de har kommit upp, ställ dom så ljust det går och gärna lite svalare (16-20°). Anledning till att de ska stå varmt är att det skyndar på groningen, det finns alltid en risk att fröet hinner ruttna/mögla om det ligger länge i jorden.

Detta är grunden och fungerar på rätt många frön. Men: somliga frön vet att om de gror alla på en gång så finns en risk att det händer något – tex att det blir kallt. Då dör de också alla på en gång. Alltså, några frön vill vänta och se om de får sig en liten köldknäpp innan de gror – och det är ju smart, för då har ju de där raska kompisarna frusit ihjäl allihop. Alltså, vissa sorter mår bra av att utsättas för en köldknäpp innan de får chans att gro. Av den anledningen kan man använda sig av vanlig sådd med den lilla förändringen att man låter byttan stå ute istället för inne i värmen, antingen en period för att sedan tas in och behandlas på samma sätt som vanlig sådd. Detta benämns som ”stratifiering”. Eller så låter man helt sonika sådden vara kvar ute tills det bli sommar och börjar spira. Detta benämns som ”kallsådd” och jag tycker att det är som ett mellanting mellan för- och direktsådd. Då ”direktsådd” betyder ”stoppa i fröet i jorden där du vill ha din växt”. Kallsådden har fördelen att din lilla växt hinner bli lite större innan den kommer ut på sin växtplats där den ska möta allehanda äventyr som tex sniglar och kvickrot.

För att krångla till det lite – återigen, variationen av fröns olika sätt att gro handlar överlevnad, om du inte har samma krav på din miljö som din kompis/konkurrent så kommer du heller inte att dö av samma saker som den. Det finns frön som inte vill gro när det är mörkt, de vill ha ljus för att gro, de kallas för ”ljusgroende”. Här gäller det att inte täcka över utan bara lägga fröet på den fuktiga jorden. Faktiskt är ju det lite roligare för då kan man se vad som händer när man går där och glor.

Varför ska frön vara så här krångliga då? Ja förutom att de vill variera sig utifrån naturen vi har här så beror det förstås på att vi försöker att odla sånt som egentligen inte växer här, de kommer från en annan del av jordklotet och har därför helt andra miljöer att överleva i. Då får vi försöka utbilda oss i ”hur har de det där långt-bort-i-stan?” och härma det.

Vissa saker kan man få reda på genom att bara titta på fröet, ett stort frö med hårt skal tar som regel längre tid på sig att gro. Stora frön har med sig en del näring som gör att de kan växa ett tag innan de måste få näring. Ett pyttelitet vill oftast inte hamna under jorden och behöver ganska snabbt få näring då de inte har så mycket eget med sig.

En såmetod som jag använt mig av mer och mer de sista åren är en som jag lärt mig av @enplatsundersolen, film finns på hennes youtubekanal. Det kan kallas ”grobarhetstest” och kommer väl egentligen ifrån att man vill veta hur bra grobarhet fröna har, hur många som gror och inte. Hos mig har det blivit en odlingsmetod som jag bara ser fler och fler fördelar med och skulle nog kalla för ”förgroning” snarare än test då jag inte bara räknar och sen slänger de små groddarna utan istället planterar dom (hur man nu kan göra det??)

Förgroning går till så att jag skriver namnet på frösorten på en bit hushållspapper/servett, lägger på fröna, stoppar i en plastpåse, fuktar pappret, stänger påsen och placerar den på ett element under en lampa som är tänd ca 12h/dag. Om det är små frön (ljusgroende) lägger jag påsen med fröna uppåt. Är de stora lägger jag fröna neråt så att de har det mörkt. Notera att då behövs ju såklart ingen lampa men eftersom jag har flera sorter på gång samtidigt så har jag en lampa där. Jag checkar minst en gång/dag hur läget ser ut och när det börjar gro plockar jag ut de fröna och lägger i/på jord enligt ”vanlig sådd”. Jag låter dessa stå varmt tills jag ser att de kommit igång och växa. sen kan jag flytta dom till ”ljust och svalt”. Metoden går att flexa med stratifiering vid behov genom att lägga ut påsen i kylan nån vecka innan den läggs på värme.

Chili Habanero Orange efter ett par dagar. 100% grodda frön

Metoden har flera fördelar som sagt, en är utrymmet. Jag har väldigt mycket fler frön på mindre yta (under samma lampa) den tid när det är mörkt hela dagarna och elen dessutom är svindyr. Jag minskar mängden arbete om frön visar sig vara dåliga på att gro – färre besvikelser.

Habanero orange ett par dagar efter plantering

Inomhusmiljön är mumma för ohyra och inte särskilt skön för deras fiender. Sorgmygg trivs i fuktig jord, trips, spinn och bladlöss gillar verkligen den torra luften inne medans nyckelpigor och rovspinnkvalster inte tycker jättemycket om det. Att använda förgroningsmetoden gör att jag kortar ner tiden som mina små plantor ska växa inomhus och alltså kanske inte hinna bli lika besmittade med ohyra.

Sorter som jag sår inne med vanlig sådd i år:

Tobak, ljusgroende (feb)
Sommarrudbeckia (feb, stratifiering)
Lejongap, ljusgroende (mars)
Tomater (stora sådden till vårdagjämningen, dvärgar i jan, ampelsorter runt 1/3)
Gurka (fönsterplantor 1/3, sommarplantor 15/4)
Sallad Little Gem (25/2)

Sorter jag förgror och planterar inne:

Svartöga
Klocktanka
Solhatt
Eukalyptus

Sorter som jag kallsår i år:

Februari:

Jätteverbena
Praktmalva

Mars:

Rosenskära
Praktvädd
Sommarflox
Prydnadsgräs
Blomstermorot
Tandpetarsilja
Vallmo
Sommarslöja
Slöjsilja
Olika kålsorter
Mangold
Spenat

April:

Zinnia
Jätteternell
Dahlia
Aster
Klint
Risp
Låg solros
Lövkoja
Krasse
Majs

Maj:

Höga solrosor
Bondböna; ett litet gäng som blir klara lite tidigare
Squash
Pumpa

Direktsådd:

April-Maj:

Ringblomma
Honungsfacelia
Gurkört
Nattviol
Morot
Rödbeta
Ärtor
Sallat
Mangold
Mer bondbönor

Luktärtorna kommer att sås i v12 enligt Cecilia Wingårds recept som du hittar här. Metoden funkade fantastiskt bra och var mitt sista försök med luktärtor efter att ha haft olika dåliga resultat sen flera år tillbaka. Nu har jag lärt mig knepen och satsar på många sorter iår 🥰

Vissa frön gror och växer oavsett hur du behandlar dom. Och det är ju både bra och dåligt, man vill ju gärna odla lätt och snabbt men vi måste vara försiktiga så att vi inte stoppar in växter i vår natur som tar över – de måste ha lite fiender som håller dom i schack. Enfald är dåligt – mångfald är bra 😀

Böna, försådd, morot, Odling, potatis, rödbeta, tomat

Tomatplantering och kristallsjuka

Publicerad den 2 juni, 20213 juni, 2021 av Fröken Doris

Helgen för en och en halv vecka sen ägnades åt att plantera tomater. Och jag har FÖR många sorter! Alltså i januari-februari finns inte ordet återhållsamhet. Då har man ju all tid i världen. Vadå många sorter? Det är ju bara kul. Och odlingskontot på instagram har jag organiserat så att jag bara följer likasinnade (andra odlingsjunkies) som peppar på vansinnet. Så nu har det gått åt en faslig massa tid åt att inventera och sortera ut så jag faktiskt får ner alla nya spännande sorter. Innan jag ens kunde börja gräva ner dom. Nåväl, ner kom de och har börjat växa igen så jag är inte ledsen.

Fortfarande trångt i växthuset, men betydligt bättre än förut.

I växthuset finns nu 87st tomatplantor, framför stallet sitter lite olika busksorter, däribland fönstertomater sammanlagt 10st och vid pålarna finns 16st. Jag tycker att jag iår har tänkt ut det bättre, de sitter nu på rad i öst-västlig kurs för att alla ska få så mycket sol som möjligt. Ganska långt bak i lannet, och bakom dom ska solrosorna snart sättas ut.

Tråkigt nog råkade jag också få kristallsjuka i samma veva som jag höll på med det sista av plantera det. Ny upplevelse. Inte särskilt angenäm och särskilt dålig tajming – det är ff asmycket att göra i trädgården och jobbet är inne i sin absolut intensivaste period. Åka karusell är ju trevligt en liten stund men att få den med sig när man går och lägger sig är INTE roligt. Läkaren talade med lugn röst om att det brukar försvinna på ett par veckor. Ett par veckor! Nu när allt skulle bli klart och det inom rimlig tid är dags att börja njuta av sommar och ledighet. Övningarna som jag fick går ut på att dra igång värre yrselattacker och på nåt vis ‘lära’ kroppen vart balansen finns alternativt kasta rätt kristallvätskan i örona. Märkligt. Så mellan övningarna får man käka åksjuketuggummi och tänka på hur man går för att inte drutta ikull. Så här ca en vecka senare går det bättre. Jag har ‘lärt mig’ att vänta lite efter att jag har rört huvudet så att yrseln avtar, och så är jag ju såklart bättre även om det rackarns inte är roligt. Man törs vare sig köra bil eller rida. Cykla är inte att tänka på. Trist. Man får pula på så sakteliga med plantering och sådder. Och familjen får hjälpa till. Klätterstöd för ärtor, tomater och bönor var mannen bra på. ‘Vill ju inte ha dig vinglandes på en stege med en stolpnedslagare över huvet’. 😄 Eftersom det var väldigt fint väder (varmt, strålande sol och klarblå himmel) fick både bönor och tomater en fiberduk för att skugga så att de inte skulle få solsting.

Potatisen som fanns kvar av förra årets skörd blev utsäde, de har stått i sadelkammaren och förgrott sig själv. Ganska skrynkliga och med långa groddar fick de komma till årets nyetablering av lanne. Hästskit i botten, ut med knölarna och täcka med hösilage. Det fanns lite mer utsäde än vad som fanns plats för så utbyggnad av lanne kommer bli aktuellt. I år ska jag också testa ett par nya sorter; Sarpo Mira och Pocahontas. Båda är sena sorter tvärtemot mina gamla som nog mestadels är tidiga; Amandine, Swift, Bourdaux och röd med vitt kött som jag inte minns namnet på. Jag förväntar mig inte att få nån tidig skörd, det är jag alltför sen med sättningen för att ens kunna fantisera om, men jag har en hink potatis som ser lovande ut.

För några veckor sen gjorde jag förgroning av rödbeta och palsternacka likadant som jag gjorde förra året (som du kan läsa om här) men utfallet var inte alls samma grokraft. Få hade grott och det var galet pilligt att få it remsan med de grodda fröna. Tror faktiskt inte att jag kommer göra det igen, det är för omständigt jfrt med att så direkt. Kanske ska jag försöka förodla i pluggar nästa gång. Direktsådde endel också för att se vilket som går fortast att få plantor på.

Vilken lycka förresten! Sålde lite plantor och fick betalt i ägg 💜

Har även haft plantförsäljning på reko-ring, riktigt roligt! Tomat- och chiliplantor och pelargonsticklingar var det. Jättekul! Skulle vara roligt att ha en liten plantmarknad nån gång.

Idag hade vi välkomna gäster vid guldscheraminen: såg två 7-prickiga nyckelpigor. Blev så glad för jag såg inte till en enda förra året.

Middagsbordet är dukat för nyckelpigor med familj och vänner: det finns gott om svarta löss.

försådd, Giftig jord, jord, lök, Odling

Sådder och jordinspiration

Publicerad den 7 maj, 20217 maj, 2021 av Fröken Doris

Tur att man har sin blogg! Tittade tillbaka och såg att jag för ett par år sen haft lyckat resultat av förgroning av lök. Det kan ju komma på sin plats när man har skaffat sig flera kilo sättlök. Jag förgror i en kartong (jag har heeelt slut på byttor) lägger i lite jord, ställer lökarna åt rätt håll och fyller på med jord så det täcker. Ingen vattning än för jorden är lite fuktig så de ska få komma igång med den först. Årets sorter är gul lök; Stuttgarten Reisen, Troy och Centurion, rödlök; Red Ray och silverlök; Snowball.

Annars så har jag i princip gett upp med den frösådda löken. Det kom upp några strån först som sen försvann i tomma intet. Såhär i elfte timmen har det dykt upp ett par strån igen så de får stå som de är men jag har inga förväntningar alls på dom.

I år är året då vi får se om bondböna var en passande grönsak att odla här. Jag hade den ju förra året med i mitt tycke väldigt bra resultat men det räknas nästan inte eftersom jag ofta verkar ha nybörjartur i odling. Det går bra utan att jag vet hur man gör, men sen när jag tror att jag lärt mig och gör med lite mer eftertanke så kraschar det. Nåväl, med massor av eget utsäde sen i fjol + några nya varianter så lär jag iaf få ett utfall. Tanken är att jag ska så dom i omgångar, och de första förodlas i växthuset. Eftersom jag även har slut på småkrukor (de som jag haft mängder av och som jag tyckt varit för små för att odla i – de torkar ju ut så fort) så blir det repetition på förra årets egentillverkade rotningskuber. Man tar en liten fyrkantig plastkruka (typ hyacintkruka) fyller med rejält blöt jord (läs geggamoja) trycker/knackar ut dom tätt ihop på en bricka eller plåt med kant på som man gör när man bygger sandslott. Sätt en böna i varje kub. Det ska inte vara för mycket luft mellan varje för då kommer de torka ut för fort sen. Plåtens kant gör att man kan hälla på vatten brevid kuberna och de kan hållas fuktiga.

Det går sådär för rädisorna i varmbänken efter frostnatten, Gör-om-gör-rätt satte nya rädisfrön och väntar..

En sak som ändå är lite intressant och som jag får chansen att lära mig något av den här jordskandalsvåren är om hur sent tomater kan sås och om det isf hinner bli någon skörd. I så många omgångar som jag sått i år har jag aldrig gjort med tomaterna förut. Och visst är det några av de som sattes där i början av mars som är lite större, men de flesta har inte börjat blomma än.

De som fortfarande står kvar inne under lysrören har nu betydligt mer plats och tar verkligen chansen, de har blivit riktigt fina!

Och apropå jord.. Jag var med på Lena Israelssons föreläsning om att odla jord – mycket bra och intressant att ta med sig där. Tex när man släpar hem dyra säckar med 40l kogödsel är det bara 1liter som faktiskt är just gödsel. Så lite som 2,5% räcker tydligen för att få kalla det för gödsel – vilket jädra lurendrejeri! Resten är torv och annan utfyllnad. Jag tyckte väl att det inte blev nån skillnad när jag la på två säckar i växthuset för första gången förra året… 2 liter gödning till hela alltet liksom..

Och problemen som många upplever med småplantor som vissnar och som skulle kunna vara vinass är enligt några forskare strukturfel i jorden, den blir för kompakt, då uppstår dessa symtom. Lite konstigt ändå, tomater är verkligen inte petiga utan kan ju växa nästan var som.

Jag skrev till Plantagen och klagade/frågade men de slog direkt ifrån sig, ingen vinass i jorden och ”eftersom de använder naturgödslade produkter som innehåller hönsgödsel som är restprodukt från lantbruket så kan de aldrig garantera att jorden är fri från bekämpningsmedel.”

Det är inte klokt! Lena berättade att bekämpningsmedel passerar komagar utan att alls förändras eller brytas ner och kan finnas i tex halm och foder. Det innebär ju att jordarna blir mer och mer förgiftade av det allteftersom man lägger tillbaka gödsel på jorden och sen antagligen besprutar igen. Alltså är allt vi har nu kontaminerat och snart kan vi inte odla mat utan att använda konstgödsel. Snacka om att mänskligheten tar död på sig själv. Sågar grenen man sitter på. Och min plätt på jorden kommer inte heller undan även om jag inte tillför giftet direkt utan via matresterna som jag komposterar. Eller via fodret som jag matar hästarna med. Känner mig både röd och svart i sinnet när jag ältar detta 😡😩😓

Föreläsningen var väldigt bra iaf, jag är faktiskt redigt sugen på att labba med att göra egen jord nu, jag blir så himla trött på att bli lurad. Lena gav oss både sitt eget recept och även Nils Åkerstedts gräsklippsvariant på att bygga en egen jord. LEna använder 1/3 kompost, 1/3 gammal jord och en 1/3 plantjord.

Hon tipsade även om att använda barkmull. Om man tillför lite extra kväve första året så är det toppen tydligen. Och den jord som ingen haft problem med är coops jord som är samma som Rölunda. De har också ett pelleterat kogödsel som är bra. Hasselfors sågade hon helt och menade att den inte varit bra på många år. Hon förklarade fördelar med att ha växelbruk och vi fick en bild av exempel på växtföljd.

Mycket näringskrävande, tex kål och purjo
Måttligt näringskrävande, tex sallat, morot, persilja
Kräver små mängder tex potatis
Berikar jorden med kväve; bönor och ärtor

Jag har ju tyckt att det här verkar lite krångligt och bara flyttat runt lite på måfå, inte samma gröda två år i rad men inte särskilt strukturerat, men det här blev tydligt och inte så svårt tycker jag. Grejen är ju att jag har en lite egen ordning, när jag gör ett nytt land så startar jag det med potatis i hösilage, frågan är då om jag ska satsa på bönor och ärtor där år två, för jorden känns som att den är riktigt bra då? Sen är ju mina ytor förhållandevis små och man måst e tänka in höjder också så att stora grejer inte skuggar och skymmer de lägre. Spännande detta!

Och så till slut upptäckte jag hur jag ska komma ihåg när och hur det går med allt jag odlar – jag ska ha en kalender! Vilket fantastisk uppfinning! Ordning och reda, struktur och finess! Va? är det något som funnits i tusentals år? Och som många använder? Och som jag själv använder varje dag fast inte till odling? Ibland är man allt rätt trög… Nu har jag iaf gjort en kalender ifrån en eminent mall i excel, den kommer hjälpa mig att inte behöva leta så iniförjordat när jag ska komma ihåg när var hur osv.

experiment, fönstertomater, förodling, försådd, grobarhet, inomhusodling, Odling, sötpotatis, tomat

To sow or not to sow..

Publicerad den 28 februari, 202128 februari, 2021 av Fröken Doris

Bromsen är i. Hela foten har trampat ner, ända till golvet. Och handbromsen är också idragen. Jag ska inte ta den stora tomatsådden nu. Det ska ske nästa helg. Första helgen i mars.

Vad göra istället? Jo, diverse faktiskt. Ett par Majatomater har halshuggits och skotten satts i vatten. Blir en nytt experiment, jag har aldrig tidigare sticklingsförökat tomat med flit, det har mer råkat hända när en för stor tjyv har stuckits ner nånstans.

Nu hoppas jag på att de här ska ta sig och kanske har jag då sparat några veckors förodlingstid? Om det kommer några fler grenar på de andra tomatplantorna kanske det är såhär man ska jobba vidare? Nu är ju också tiden när det börjar bli såpass ljust att mankan ha vissa plantor i fönstret.

Några andra fösök som är på gång startade egentligen med att jag gick förbi fröborstarna på Miscsanthusen. Frön lades på fuktat hushållspapper i en plastpåse på ett element. Sen hittade jag fröställning av en röd solhatt som fick gå samma väg. Tanken är alltså att se om det går att få igång fröna utan att behöva jordbyttor som det aldrig händer något i. Jag har även tänkt odla både ingefära och gurkmeja och vid lite sökning verkar samma metod vara en god idé.

Bland studielitteratur och odlinganvisningar; grobarhetstest

Tomatplanta No1 och några av de andra fönstertomaterna har fått lite större kruka, nu har de 2 liters jospaket att bo i och har också fått flytta till fönster. Och ja, No1 är också först med att börja bli klar, nu går tomaterna åt det gula hållet och jag misstänker att spontanfröplantan är en Yellow Canary. Jag är också lite vågad och har gett dom jord från egna jordfabriken. Tomaterna som bodde i det förra sommaren ute gillade det ju jättemycket så nu hoppas jag att det blir samma för dessa. Jag lägger alldeles för mycket pengar på jord och dessutom tycker jag att plantor som står inne så snabbt förbrukar det som finns i köpejorden? Inget jag har några belägg för men det känns så.

Inom odlandet sker alltid prioriteringar och omprioriteringar. Kanske är det uttänkt så att när det är dags för tomaterna att flytta till bästa fönstret så ska pelargonerna som haft den gräddfilen hela mörka tiden klippas ner? Ja så fick det bli iaf. Och ja, jag var ju tvungen att spara några skott men tänk om en hade bara liite mer plats. Ett uppvärmt växthus på 100kvm skulle ju räcka långt liksom. Då skulle ja kunna dra igång med försäljning av pelargoner och kanske också fuchsior ❣️😅

Tre nedklippta pellisar, t hö Bigitta, en av förra årets egna hybrid. I mitten tror jag det är den som jag kallat Lill-pelargonen.

Undrar hur många plantor man behöver sälja för att det ska gå ihop sig?

Jag har fått upp ett par nya lysrör, nöjd so far, får se vad plantorna säger 😬 Alltså, varför håller en alltid på såhär? Oroar sig för sina frön, plantor osv? Varför är jag aldrig nöjd och litar på att de ska klara sig? Nej, springa och glo och oroa mig för att de ska dö. Eller nej, egentligen inte dö, jag är mer oroad över att de ska växa dåligt, stå och stampa – det är såå himla tråkigt. De kan väl bara 1 – växa på eller 2 – dö pang bom så man slipper dalta så förgjordat.

En riktigt rolig sak!! Några av sötpotatisarna har får små små skott! Jag har då och då känt och rört runt lite i jorden för att ha koll på fukthalt och ev tillväxt, igår kunde små ögon iakttas på knölarna. Dock har en potatis ruttnat helt och den som satt i vatten såg ut att vara i betydligt sämre skick än de i jord så den fick också möta den svarta myllan nu.

Till veckan blir det omskolning av ett par chilisorter, Vampire och Erotica. 🙌

De ska också utsättas för test, hälften i köpejord, hälften hem(g)jord 😅.

ödem, chili, förodling, försådd, inomhusodling, tomat

Att vara i ‘nu’

Publicerad den 7 februari, 20217 februari, 2021 av Fröken Doris

När man var liten och längtade hjärtat ur sig till lördagens ridlektion, alla vakna timmar i veckan väntade jag på den stunden, önskade att tiden skulle stanna de där futtiga 60 minutrarna när man kände händerna mot mjuk päls, ett hästandetag mot kinden. Den mjuka känsla ut i hela mig när jag satte mig i sadeln och hästens rytm fortplantade sig till mig. Och blink så satt man där i bilen på väg hem igen. Jag vet att jag ofta tänkte att: varför känner jag aldrig att jag är där? Det kändes som att man bara fick små minnen av ridstunderna. Aldrig att man fastnade i dom som i alla de andra stunderna under veckan med tråkiga saker.

Jag har blivit bättre på det, att stanna i stunden och njuta, att känna efter hur fint och bra det är just nu, inte längta till något annat. Och jag är inte säker på att jag kunnat göra på något annat sätt när jag var liten, tiden går ju för fort när man har roligt och långsamt när man längtar. Jag har blivit mycket bättre på det, att stanna upp och se den blå himlen och njuta av solen även om den är så stark att man inte ens kan öppna ögona.

Det som ska stannas upp och njutas av just nu är för det första att vi för första gången på flera år fått vinter med is och snö. Jag har bestämt mig för att använda vintern (snön och isen) till något som är trevligt varje dag; ridturer (om det inte är för kallt – jag blir väldigt snabbt frusen och då är det är inte njutbart), skid- och skridskoåkning. Och när man tröttat ut sig med uteaktiviteter så kan man sitta inne med tofflor och en kopp kaffe och planera, småså (nytt verb för att så några enstaka sorter i färre antal) och titta på sådder varannan timme.

Nu är också tiden att njuta av planering av sommarens odlingar, njuta av att det framöver kommer en ljus sommar. Just nu vet jag också att det här året kommer vi få den perfekta sommaren, lagom varm och solig men också tillräckligt fuktig. Den kommer att börja med en mild vår och pågå utan nattfrost fram till mitten av oktober.

Vilken tur att jag då också bestämt mig för att njuta av mycket grönsaker OCH blommor. Jag har köpt hem en väldig massa frön till ettåriga blommor som ska passa till snitt. Tanken är att under hela sommaren (inte bara i juni som det är med perennerna hos mig) ha bukettmaterial att plocka in. Och om rabatterna och lannet blir för litet; då lägger jag bara ut lite mer täckmaterial på gräsmattan – voilá! Här där va lätt ‘bara att lägga ut’.

Och efter allt det där babblet kommer vi till det viktiga, uppdatering på odlingsfronten; plantor som gått igång ordentligt och som inom en hyfsat snar framtid kommer att ge skörd är fönstertomaterna.

Plantan som grävdes upp och flyttade in i höstas. Okänd sort.

Dock har det blivit något konstigt med några. Det började med att de rakade iväg och blev glest mellan bladen trots att sorten är dwarf och ev microdwarf (?) Maja och Zimmertomate blau. Sen krullade sig bladen åt fel håll (uppåt) och sen krullade de sig neråt (som de kan göra när det är lite för näringsrik jord). Och sen torkar bladen in och ramlar av. Som sagt, det hände med de två sorterna och inte på Venus eller den jag kallar Fönstertomat (har tappat namnet på vägen). De plantorna har satts i karantän i väntan på utfall. Tänker att det skulle kunna vara ödem likt det som chili och paprika får ibland men har lite svårt att se att det är helt lika.

Det som snart ska planteras om är paprikorna.

Och det som ska tittas till är chilisådderna. Ett par sorter har visat sig men än kan man inte ropa hej.

Idag ska alla frön sorteras upp så fint så att det sen blir lätt att hålla ordning på och komma ihåg att så i rättan tid. Flera fina tips på insta visar datum-för-sådd-sortering. Får se om jag får ihop något sånt.

Fått ner lite frön i jord. Lök (en röd och två gula), lite sallad för inomhusodling, basilika, tre lejongap (ett par av dom är väldigt gamla frön så det är mest för att inte slänga, förhoppningarna är mycket små) och två sorters tobak. Inser nu i skrivande stund att Törnrosa försvann på vägen.. Det får bli morgondagens fix.

Tanken var att jag idag också skulle ha sått några av de långsamma blommorna som ska få stå ute i kylan ett tag; Jätteverbena, rosenskära, malva mm. Alltså, jag är bara såå långsam. Men skönt, nu har jag lite såjobb kvar att njuta av ☺️

chili, experiment, förodling, försådd, Odling, ohyra, Paprika, rödbeta, tomat, växthus, vindruva

Snö och maskrosor!

Publicerad den 13 maj, 202013 maj, 2020 av Fröken Doris

Det är inte bara virusar som löpt amok, vädret är inte klokt! Vem har bett om snö nu?! När chili och paprika fick flytta ut i växthuset och allt! Visserligen fick de fibertäcke på sig så det ska inte vara nån fara, men ändå 🙄

De ser inte för kul ut. Några hänger pga vattningsmiss men det väldigt svårt att tajma vattnandet för dom nu, vissa torkar på en dag, vissa är sura hela tiden.. Andra har fått gula blad och jag kunde först inte begripa varför, men det skulle visa sig att det har blivit spinn på några. Nåväl, de repar sig väl får man hoppas. Nu fick iaf de små spinnen sig en rejäl dusch – det gillar de inte och så fort det blir lite varmare kommer de här plantorna få ett eget place som är öppningsbart så att rovdjuren kommer år alla smarriga skadedjur 🐝🐞🦗🕷️😏

I helgen som gick fick tomaterna komma ner i bäddarna. Det blev galet tätt. Jag måste verkligen följa upp hur det fungerar. I min tanke så har de ju gott om utrymme för rötterna men frågan är om de kommer konkurrera för mycket med varann ovanför jorden? Det blev nog bara 20cm emellan vissa. Experiment igen. Jag fick som vanligt många plantor över så jag ska testa att ha några ute på påle på det här sättet Tomater på höjden. Farmor behövde några också och sen får nog resten åka med till kollegorna. Det brukar gå att hitta nya familjer till de som blir över.

Tätt tätt vi stå.. Undrar om det blev en omedveten protest mot den social distanseringen vi lever nu? 😉

Jag har också satt ut en av vindruvspinnarna som jag fick av min fantastiska granne. Vilken växtkraft. En kal ‘död’ pinne sätts i vatten, får rötter och börjar växa. ❤️🌱❤️

I trädgårdslandet har jag fått ner sättlöken och rödbetorna. Rödbetor har jag ju också gjort ett litet test på. Fick ju så roligt filmtips med förgroning av rödbetor. Det går till såhär: man har en remsa tunn frigolit (förpackningsmaterial) och placerar toapapper på frigolitremsan. Med jämna mellanrum lägger man ett frö och vartefter rullar man ihop den så att fröna kläms fast. Fröna ska ligga nån cm under det som blir överkanten på rullen. När rullen är klar sätter man ett gummiband om den ch ställer den i en mugg med lite vatten i botten. Pappret suger upp vattnet och håller fröna fuktiga så at de gror. Det får aldrig torka helt i muggen.

Smart skulle ha varit att lägga fröna med det avstånd mellan sig som man vill ha dom i landet sen, då kommer den här rullen att fungera som ett såband och man planterar helt enkelt hela toapappret. Jag fick pilla endel för att glesa isär mina små plantor.

Till sist: man kan inte bara hålla på med odling, man måste cykla lite också..

försådd, Odling, thuja, trädgård, valborg

Valborg, vårens storhelg

Publicerad den 5 maj, 2020 av Fröken Doris

Iår landade ju Valborg så lägligt precis invid en helg så att man riktigt kunde fira i dagarna tre. Eller ja.. själva Valborgsmässoafton var ju en kall och blöt historia och likaså 1a maj. Vilken tur då att man kunde passa på på Annandag Valborg och elda och grilla korv.

Så skön kväll, ingen av oss ville gå in ❤️

Den ruskiga 1a maj spenderades på ett så bra ställe som man kan en sån dag: med ett besök på Bona Trädgård. Har aldrig varit där tidigare, en riktigt glad överraskning, mitt i skogen stod stora växthus fulla av blommor och annat roligt 😃 Bamsestora pelargoner av många slag, spännande och fina blommor men också grönsaker. Hittade två chilisar som prompt ville med hem, en Bhut Jolikia (superhet) och en Pot Black (medelhet, svarta frukter). Dock måste jag åka dit igen om några veckor, jag vågade inte köpa så mycket än för det är ju så kalla nätter.

Tror att jag fått undanstädat det mesta i hagarna nu. Nytt potatisland är anlagt med gammalt hösilage, i botten ligger endel hästskit som jag tänker ska kväva bra men också locka dit maskarna – galet stora daggmaskar i det nu!

Våren är ju förändringens tid. En tid när man (= jag) känner att det är läge att ändra på saker, tänka nytt osv. Och som vanligt föds en tanke och vips vill jag göra den – och den här gången smittade jag även mannen i huset (något som aldrig sker annars) det kan ha att göra med att en såg fanns med i bilden.. 😁 För väldigt många år sen satte jag en extremt liten thuja bakom huset, precis i tittvägen från köksfönstret ut över ägorna. Exakt som jag läst att man inte ska göra. Nu syntes inte hagen åt det hållet alls så sågen fick jobba. Det blev helt perfekt höjd på’na men hoppas att det kommer några nya grenar upptill som täcker för nu är det väldigt fult.

Och såklart kom jag på ett nytt försöksprojekt av thujan! Tog små kvistar, drog loss så att det blev en liten klack kvar och sen tryckte ner i fuktigaste stället på ägorna, surhålet nere i hästhagen. Det kommer (förmodligen) vara rejält blött där ett bra tag till, när det torkat upp önskar jag att de börjat få lite rötter. Om nu thuja gör så vill säga – det har jag ju ingen aning om egentligen.. #experimentodling..

Thujasticklingar runt sten i surhålet. Planteringspinne på stenen.

För att sticka ner sticklingarna använde jag min bästa ‘planteringspinne’, en gammal grenbit som jag hittade på väg mot planteringsplatsen. Vilken tur att jag aldrig köpt nån, då hade ju varit tvungen att gå och hämta den nånstans, dessutom hade jag nog fått leta efter den en god stund eftersom det inte är så ofta man använder en sån. I år känns det som att jag ännu mer kommer göra sport av att inte köpa saker för att odla och då menar jag förstås just saker, frön och växter är undantaget från regeln. Det är roligt att ta gamla saker som man sparat på men som man inte vet vad man ska göra med och sen få praktisk nytta av dom. Skönt på flera sätt, grejer förvandlas från värdelöst till viktigt, hjärnan får fokusera på att uppfinna och lösa. Bra för själen!

Böna, försådd, morot, Odling, odlingsytor, tomat, trädgård

Odling och förodling

Publicerad den 27 april, 202027 april, 2020 av Fröken Doris

Oj vad man kan greja! Får aldrig nog! Under veckan som gått har jag hållits och krattat ihop hästskit och gammalt hö i hästhagen. Nästintill hela dynghögen har ju gått åt så måste jag ju få ihop ny gödning för framtiden. Det blev tretton traktorskopor med nytt material och väldigt fint i hagen 💕 Enda solket i bägaren är att det väl kan komma att bli en herrans massa snok i den nya högen.

Det har gått lite trögt med sådd av sånt som ska vara ute i lannet, dels pga att det nog egentligen är lite tidigt att så vissa grejer, – jag tvekar om jag ska våga, men också att jag inte riktigt tänkt färdigt på hur och vart allt ska sitta. Eftersom världens bästa syster inspirerade med en mysig planterings-planeringsbild på insta så var jag ju tvungen att härmapa.

Ritat och skrivit ner vilka grejer som ska ner var i trädgårdslandet.

Och rackarns vilket flyt det blev sen. Har försått två sorters bondbönor, purpurböna, brytböna och borlottoböna. Broccoli och grönkål. Solrosor. Gul och grön squash.

Ute har palsternacka och tre sorters morot kommit i jorden. Förresten var det ju ett huvudbry också, lannet är lagt i lager med hö och gammal jord, kommer morötterna att orka växa genom lagret med gräs som ju är lite packat? För säkerhets skull har jag rivit runt ordentligt, luckrat upp och blandat om långt ner. Under var det gräsmatta för ett par år sen, den fanns inte längre, mörk fin jord som bara behövde luckras lite. Lite tungt jobb men jordgaserna (doften och känslan) är så bra för huvudet.

Tomaterna växer, men den där egna kompostjorden som jag planterade om i var nog för mycket för dom, jag tycker att de står och stampar. Jorden blir också väldigt hård när den torkar lite och på ytan är den verkligen stenhård hela tiden.

Bra helg har det minsann varit trots att lördagsmorgon startade med att samla in förrymda hästar som sen resten av dagen gnäggade om att gräset på riktigt var grönare på andra sidan.