Publicerad i pelargon, persika, såmetod

Semestermood och pelargoner

Att somna när man är klar med dagen och vakna när man sovit färdigt – det är väl det som är att ha semester? Men också de där andra sakerna, att hitta på vad man ska göra under dagen medans man sitter med frukostkaffet och kollar hur vädret ser ut. Att hinna umgås med familj och vänner lite när som helst. Det är där en är nu 🥰

Ö-häng tills solen gick ner en rekordvarm dag.

Så till sist har alla pelargoner slutplanterats och kommit till sin plats ute. De sista sticklingarna fick nöja sig med att bo tillsammans i stora krukor. Jag väntar spänt på att de ska börja blomma som galningar (jag har ju gullat med dom som jag vet inte vad) – det har tillkommit många nya sorter den sista tiden. Vad är detta med att man hela tiden hittar nya som man vill ha? Samlaren i mig vill ha de som tilltalar ögat men det finns också en lockelse i att ha ”alla” av en serie, även om jag i vissa fall inte alls faller för färg/form. Typ alla som har många pelargoner säger med munnen att de ska minska antalet. Känner jag till någon som faktiskt har gjort det? Nope. Kommer jag att kasta några av de som jag inte tycker är ”Wow!” när hösten kommer? Antagligen inte…

Och de små fröna som kom i jorden där i.. var det dystraste februari? Jo, de är inte några små duvungar längre utan rejäla plantor, vissa har fått knopp som jag går och glor på vareviga dag.

Det börjar också finnas utrymme för att göra nya frösådder. Nu testar jag en såddvariant som jag fått tips om på fb.

  1. Häll kokhett vatten på fröna och låt stå ca 24h.
  2. Skala och rispa fröet.
  3. Lägg på fuktat papper i genomskinlig behållare och låt stå lutande på undervärme.
  4. När fröet har grott, sätt i jord.

En vecka och en dag från starten med det kokande vattnet har flera av fröna i jorden börjat växa. Dock tror jag nog att man skulle kunna hoppa över steg 3, iaf nu på sommaren när de är grovilliga.

Vilken tur med de stackars bloddränkta pumporna, de kom sig och har växt på sig med flera blad redan [fju;]. Kan hända att de blir perfekta halloweenpumpor då de redan fått smaka på blod? 🤣

När de överlevt chocken med blodet drog de igång ordentligt 😀

Rödbetor och mangold har äntligen börjat växa, vitlöken är nog snart dags att dra upp för den har börjat gulna. Gemsalladen börjar gå i blom (ska spara på den och ta frö). Ska faktiskt ta att så lite sallad igen nu när det ska bli en sval och lite fuktig period. Bondbönorna har äntligen börjat växa efter omsådd tre gånger för de 🤬fåglarna. Ärtorna är de minsta man kan tänka sig men de är ju rätt snabba så det kan hända att man ändå får lite skörd.

De få förodlade bondbönorna som överlevt fåglarna.

Kålen kanske man undrar då? Jo den lever och ser fin ut i mina ögon. På ringblommorna kan man se att det bor en snäll odlare här. En som inte har hjärta att ta bort självsådda ringblommor. Som belönar med att nästan kväva kålen. Nåväl, när frosten kommer vet vi vem som vinner… Majsen ser faktiskt jättefin ut, mörkgrön och med blommor på gång. Sen vet man ju aldrig om de kommer hinna bli kolvar men än finns det hopp.

Och tomaterna då, de är så tröööööga! Några enstaka ute har det blivit men de bortskämda monstren i växthuset, två ynkliga klara 😡(jag borde kanske jubla för de båda men nu är allt sommaren långt gången och jag tycker mig ha rätt att vara en smula gnällig). Plantorna har vuxit så man tror de ska spränga taket men inget att äta får man. Kanske var jag för snäll med gödningen. De fick ju ett lager bokashi en bit ner i bädden. Men jag har iaf fått börja plocka lite gurka och det är ju tursamt eftersom den i affären är skapligt dyr (23:-/st). Och i längtan efter tomater i pastasallad på stranden åkte det ner lite frysta tomater från i fjol. Det funkade helt ok, lite vattnigare än färska men bättre än inga alls. Jag vägrar att köpa i affären, har jag överlevt såhär länge ska jag bank mig inte falla för frestelsen nu.

Persikorna mognar på, ev är skördetiden något längre än vanligt (inte mig emot) kan det bero på iskylan under blomningen? Eller på att vi den här sommaren verkar få leva med antingen 35º eller 15º? Väldigt gott att kunna mumsa under lite längre period iaf😍

Sa hon och fick vid nästa insteg i växthuset skörda av 5kg. Det är inte jättemycket kvar nu.

Och nu; en tur till skogs med den lilla promenadsugna hunden 😊

Annons
Publicerad i beskärning, fruktodling, insekter, Odling, ohyra, persika, skadedjur, sköldlöss, spinn

Spinn!

Här gick jag och var så nöjd över att sköldlössen lyste med sin frånvaro. Så skönt! Stilla tankar om varför det blivit så har funnits. Kanske har ekologi kommit i jämvikt i växthuset – det ska ju ta sju år och sen ska ju liksom systemet börja rulla av sig själv. Trodde jag..

Medans jag gått här och klappat mig på axeln och haft fullt upp med för mycket tomatplantor, chilis, pelargoner, kristallsjuka osv så har jag helt glömt bort persikan. Visst har jag sett och insett att den vuxit för mycket och behövt sig den första ansningen men prioriterat annat före det. Idag fick jag se, den har blivit ordentligt ansatt av spinn! Jag som håller spinn schack med hjälp av att duscha med vattendimma på bladen på persika och gurka iaf varannan dag, har duschat gurkan ett par gånger och persikan knappt alls. Hur kunde jag vara så dum?!

Nåväl, rädda vad som räddas kan och som ett experiment så får vi se hur det här går. Jag är ju jättesen med att beskära trädet, det vet jag, det har vuxit ut genom taket på sina ställen och det om något skule ju kunnat vara ett tecken på att det var dags.. 🙈

Jag har klippt bort ordentligt med grenar. Fokus på att ta bort det som är hårdast angripet av spinn, samt få ner höjden på trädet. Lyckligtvis sammanfaller detta ganska bra då det som är närmast taket är det som har mest spinn. Det är väl där det blir som mest varmt och även ganska torrt. Jag vill även få in så mycket luft och ljus som möjligt både för alla andra växter därinne, men även för att få luftigt i trädet till frukten. Jag är inte nåt orolig för att trädet ska dö av vare sig spinnet eller klippningen mer nervös för att spinnet fått såpass mycket fotfäste att allt som finns där inne ska bli förstört.

För den som inte har koll på hur spinn ser ut eller yttrar sig, här är lite bilder på angrepp i olika stadier:

Tydligt angrepp av spinn syns på de ljusa prickarna på bladet.
Det är här på baksidan av bladet som de små spinnkvalstren sitter.
När angreppen gått långt gulnar bladet.
När spinnkvalstren kommit så här långt har de lagt ägg vid bladfästen och förgreningar. Det tunna nätet är för att skydda äggen.

Persika och gurka är de som är mest känsliga och benägna att få spinn, men även tomaterna kan drabbas längre fram på säsongen. Det som jag ser skiljer sig nu är att spinn på gurka och tomat brukar komma nerifrån, vilket jag kopplar till att det kommer från jorden. Som jag skrev tidigare så kommer det på persikan uppifrån (varmast och torrast under taket i år) alltså kanske det är olika kolonier vi har att göra med här.

Vill man läsa mer om spinn så finns en bra länk här.

Jag har en fundering på om ”bristen” på sköldlöss har lämnat öppet mål för spinnet? Kände en stund att jag nog hellre har lössen än spinn eftersom spinn sprider sig mer än lössen.

Eftersom jag har sprejat för sista gången med olika medikamenter – senast med chiliavkok på lövkoja för att det fanns nån typ av bärfis som knaprade; R.I.P. lövkoja – så är det strikt program med dusch av vattendimma varje dag (så kanske det iaf blir varannan dag) på persika och gurka och då och då på resten av plantorna därinne. Såpa sägs vara en metod att använda, hos mig har det inte hjälpt, däremot blir växten uttorkad och därmed försvagad mot angrepp.

Det finns även biologisk bekämning med rovspinnkvalster som äter ägg och spinn, det jag är lite orolig över vad gäller det är att man skulle kunna importera en art som inte hör hemma i vårt ekosystem och därmed skaffar man sig andra problem, tex att våra egna rovinsekter slås ut. Den risken lever våra sjuprickiga nyckelpiga under då man importerat Harlekinnyckelpigor från Asien för biologisk bekämpning. Mer info om nyckelpigor finns här. Vi människor vet inte allt och bör vara mycket försiktiga med hur vi styr om i naturen. Små förändringar kan ge oanade konsekvenser.

De enda tillsatta rovdjur jag tillåter hos mig är den här typen 🥰

Rovdjur på tillväxt 🐯
Publicerad i fuchsia, pelargon, persika, sticklingar

Äntligen humlevärme!

Så till sist lördagen den 17e april kom så en humla in till persikan! Från att det varit helt tyst kom en sån där jättestor svart-vit-gul fin lurvig humla in.

Jag stod och grejade med småplantorna, hörde surret, nej förresten, brummet, när den närmade sig växthuset i solnedgången. Jag stannade upp, vågade knappt andas, rädd för att skrämma bort den. Den brummade en stund utanför innan den smet in uppe vid taket och så pysslade hon runt där bland de rosa kronbladen, burrade och krafsade med sin ben så att ett rosa regn föll. Efter en stund skulle hon hem igen med byxorna fulla. Tur att jag som är försteskötare av humlor på gården fanns i närheten eftersom att ta sig ut samma väg som hon kommit inte var planen, plötsligt trodde hon att hon kunde gå genom glas..

Idag har jag sett att det varit ytterligare en inne och jag andas ut, det blir nog frukt i år med 🍑💕

Humlesurr

Tror att det också finns lite småflugor som grejar med blommorna. Och myror finns det, de har ju sköldlössen att ta hand om.. 🦠🐜 Hoppas de hjälps åt lite nu så att det blir lite frukt.

För övrigt har jag idag varit ganska effektiv – märkligt nog, brukar ju alltid känna mig som världens mest långsamma människa och som aldrig gör färdigt saker när jag har tänkt.

Nåväl, pelargonerna och potatisblomman har körts in i växthuset från jordkällaren. Det verkar inte som att lysröret där har gjort någon nämnvärd skillnad, de har absolut inte kommit igång än. Kanske behöver temperaturen också upp för att de ska gå igång.

En mycket tråkig sak! När jag grävde fram fuchsiorna ur bäddarna visar det sig att de har fått vara mushus under vintern. Nästan alla har antingen ett stort hålrum i rotsystemet eller så är rotsystemet avgnagt helt och hållet. Ett par av dom har ändock visat liv iaf, och till min stora lycka så var Marianne en av dem. Huvudsaken att hon klarar sig för hon är ju min egen uppfödning 💕

Om man jämför med hur fuchsiornas övervintring gick så kan man säga att det nog varit i tuffaste laget för dom iår, ner mot – 20° och det var även ihållande kallt under flera veckor. Klarar de detta så är de minsann inte dåliga!

Musbo i rotsystemet på fuchsia

En rolig sak! Dahliorna som stått inne i källaren i jordpåsar för att bara börja få lite liv har flyttat ut i växthuset. Och efter att ha sprungit på en liten film om hur man tar sticklingar på dessa (av @gillmyrablomster, instagram) så var jag såklart tvungen att testa. Vill de sig blir det 20 dahlior till 😃

De tomater som vuxit ur källaren fick flytta ut och stå på varmbädden. Vanskligt att isolera för mycket bara, när jag tog bort bubbelplasten över dom hade det blivit 35° därunder. Kokta tomater. Men de repar sig allt. Och nu ska det inte bli frost på ett tag så nu får de nöja sig med fiberduk.

Mina älskade småpelargoner! Nu har även ett par knoppar från den andra kullen öppnat sig, den ena är pastelligt rosa med lite ljusare i mitten. En annan har samma varmmörkrosa med vitt öga, men.. på ett av kronbladen finns en vit fläck. Väldigt spännande att se om det är det på alla kronblad sen.

Notera den vita fläcken, tänk om det är färgen på alla blommor!
Från kull 2

Och nu är de små frösådda ☝️ omplanterade i lite större krukor.

Frösådda pelargoner

Nu är det sådär varmt och skönt ute så att man aldrig vill gå in på kvällen. Undrar när det kan tänkas vara lagomt att börja sätta lök? Och potatis? Måste nog göra en liten tillbakablick och se hur jag gjorde förra året 😀

Publicerad i chili, Odling, Paprika, persika

Påsk, trädgårdsarbete och de kinkiga paprikorna

Härlig påskvecka med värsta bakslaget, fina soliga dagar, hyfsat varmt och så; tre dm snö på bara några timmar. Ironiskt att jag som längtat efter snö fick den när jag inte längre ville ha den. Försökte göra det bästa av det genom att ta en vintrig ridtur och det var superhärligt såklart!

De där fina dagarna har ägnats åt omskolning av tomater, chili, gurka, pelargoner, lejongap och tobak. Avokadon fick också ny jord och stor kruka – jag håller nästan andan nu, jag är väldigt orolig att den inte ska gilla behandlingen, vakar nogsamt efter reaktioner på förändringen.

Och mitt i snöovädret bestämde sig persikan för att öppna sin första blomma. Nu några dagar senare blommar hon som en galning – och den enda humlan som jag sett hade blåa läppar och frossbrytningar. Den hade försökt söka skydd i en krokus men jag bar in henne i växthuset och la under en lite uppallad uppochnervänd lerkruka. Hoppas hon repar sig och förstår att det finns massor med mat därinne.

Persika Riga i blom

Vissa av paprikorna repar sig inte från ödem-problemet och även den nya tillväxten får missformade små blad, den sätter mycket knoppar, vilket jag avläser som att den inte mår bra alls – plantor som är påväg att dö måste reproducera sig och sätter fart med att blomma för att sätta frö. och nu börjar även flera chilisar visa på liknande symtom, men ändå inte riktigt. De nya bladen som kommer blir knövliga och ser missformade ut, jag tycker heller inte att de växer särskilt mycket.

Är det jorden det är fel på? Jag kan inte se att det är några större angrepp av ohyra, de är inte för blöta/torra. Jorden är inte gammal. Kan det vara så att problemet med vinass inte bara finns i gödlingsmedel man vattnar med utan även i jorden? Jorden jag har köpt kommer från Plantagen och brukar inte vara något konstigt med vad jag har upplevt tidigare. Jag har ju även satt plantor i egen jord från trädgårdslandet och de ser inte heller ut som under av välmående.

8/4 planterade jag om några av paprikorna, jag tog bort så mycket av den inte särskilt gamla jorden, tog hemgjord och strödde med 1-2 tsk epsomsalt som jag läst ska vara bra för att stärka klena plantor. Saltet består av magnesiumsulfat och är ofta en bristvara i jorden. Plantorna såg lite medtagna ut efter behandlingen men nu har de gaskat upp sig. Och då kommer nästa fundering.. Ska man gå på och plantera om allihop och hoppas att det blir bättre så, eller ska man vänta och se på vad som händer med de som är försökskaniner? Känner jag mig rätt kommer jag stå här imorgon och plantera om oavsett vad jag tänker ut idag..

Publicerad i beskärning, fruktodling, persika, sköldlöss, växthus

Beskärning av persika

I förrgår var det ändå dags. Den första stora ansningen av persikoträdet. Det utlovades välkommet regn och heldag i växthuset blev en mycket passande aktivitet.

I år tog det lite längre tid än vanligt innan jag kunde komma åt att klippa det och det har verkligen tagit chansen att växa sig redit stort. Man blir förundrad hur mycket ett enda litet träd kan skugga bara det vill och får växa.

Här hade jag bara hunnit ta ett par klipptag – kom som tur var ihåg att ta ett kort.

Från början (alltså när jag klippte trädet under de första åren) var jag väldigt noga med att följa det jag läst att man skulle göra, klippa grenar fram till första frukten sen spara resten och att ha en plan för nästa säsong. Det blev ohållbart i mitt förhållandevis lilla växthus. Nu för tiden tänker jag på att; 1) det ska finnas plats och ljus till annat som bor därinne. 2) det behöver komma in ljus i trädet och till frukterna. 3) det ska gå att hantera från min trappstege INUTI huset, inte liggandes PÅ taket.. På en gren där det sitter frukt tar jag bort de flesta skotten fram till frukten, därefter sparar jag nån eller några skott som ‘drar’ fram vätska i trädet så att frukten ska kunna få sig. Helst vill jag inte klippa av grenen i toppen men har den blivit alldeles för lång så måste de ske. De grenar som inte bär frukt är jag väldigt hård mot, växer de åt minsta fel håll så ryker de helt. Tex hade flera tagit sig upp i taket och trasslat sig in mellan reglarna och plasten. Förmodligen skulle det förstöra taket om jag inte höll efter det.

Det är helt otroligt hur mycket det här trädet växer, skott av årets tillväxt har redan hunnit bli 1-1 1/2 m långa och det kommer hinna växa lika mycket till innan säsongen är över.

Ljuset är på väg tillbaka.

Medans jag håller på med klippningen passar jag på att skrapa bort så mycket sköldlöss det bara går. Känner att jag får lätt autistiska drag när detta sker. På ett sätt är det något meditativt i att kolla varje gren, skrapa, syna igen. Jag börjar dessutom tänka att de små jäklarna tänker saker, tex att de försöker gömma sig – konstigt nog är det alltid flest löss på baksidan av en gren (hur vet de?) de gillar också grenvecken, där det är lite knixigt att pilla med sina stora fingrar. Dessutom, gömma sig? De förflyttar sig inte i hastighet som är uppfattningsbar av det mänskliga ögat. Men när det gått 24h så satt det en hel drös igen på en gren. Kan jag ha missat dom igår? Inte särskilt troligt, det känns nästan som att de teleporterar sig dit de vill sitta.

Trängsel av sköldlöss

Fastän min dödsjakt är ganska nitisk och utan nåd så är jag ändå typ glad för det här angreppet. Mitt träd har inte visat några tecken på att ha tagit skada. Det är rätt mycket kart på och det finns flera betydligt värre ‘pests’ att råka ut för som jag helst inte nämner vid namn om det nånstans skulle väcka den sovande björnen. De här kan jag hantera och de är rätt harmlösa när de sitter där och häckar.

Såhär ser det ut när lössen fått flytta på sig. Det mjöliga duschar jag bort sen.

Förresten, tråkigt liv de har lössen. Sitter där och väntar. Väntar på vad? Att lägga ägg och sen dö. Jämför med en humla eller en fjäril. Jodu, där snackar vi extravagant liv, flyga omkring och se världen, smaka på livets.. hrm, menar förstås blommornas nektar och sen lite kuttrasju för och fixa framtiden.

Nåväl, efter några timmar (totalt 3,5) ser trädet ut som den vildvuxna och skitiga ungen som blivit nyklippt och tvättad. Städad helt enkelt. När sen allt skräp på golvet är utkört* och golvet sopat och avspolat då ni! Nöjdkänslan i bröstet alltså!

💚💚💚

Färdigklippt och städat för den här gången.

* skräpet som kördes ut är en blandning av löv, småkvistar och större grenar. Detta la jag på ärtlandet, där är koltrasten särskilt ivrig att söka mask tydligen och nu hoppas jag att grenarna ska kunna stoppa den en del.

Det blir mycket frukt – trots att humlorna fick göra allt jobb själva i våras. Gu’ va jag latar mig nu för tiden!
Och vem håller sin matte sällskap heeela dagen när regnet smattrar på taket? Jo världens bästa Nos 💕
Publicerad i ödem, chili, Odling, Paprika, persika, tomat

Vår på gång!

Mittihelavärldenuppochner blir det vår igen. Corona finns hela tiden i var och ens medvetande men det bryr sig inte naturen om. Persikans knoppar har färgats rosa.

Persika Riga

Och hör och häpna! Paprikan har också knoppar! Zlata och King of The North levererar och ser väldigt fina ut, växer på bra med stora blad. Riktigt kul! Några av de lite mindre paprikorna och chilisarna har knottriga blad, men som jag lärde mig för ett par år sen är det ingen fara med det, helt naturligt och beror på en snabb övergång till högre näringstillgång tex. men det gör ingen större skada för växten.

Paprika Zlata

Även de förstsådda tomaterna har fått knoppar.

Garden Pearl med knoppar

Har så smått börjat skola om tomatplantor. Och herreje vad det kommer blir fööör trångt. Undrar vart jag ska göra av alla när de ska stå en och en.. 😬

Det börjar bli dags för egna krukor.

Sen kan man ju under om det ska bli nåt med dom alls så här direkt efter omplantering..

Nyplanterade stackars tomater.
Krokusarna blommar som tokiga!

Och det är vår i luften även fast det är fler minusgrader på nätterna än det har varit på hela vintern. 😊

Publicerad i chili, Odling, Paprika, persika, Sallad

Ljuset är tillbaka ☀

Knappt en vecka sen vi ställde om klockan och jag håller tummarna för att vi ska få sommartid året om framöver, så härligt med långa ljusa kvällar 💕

Varje dag har nya blommor vaknat, idag slog de första persikorna ut. De är så himla fina, särskilt såhär i början av blomningen när de är lite mörkare rosa .

För tre dagar sen sådde jag Little Gem, en romansallad. Vilken liten raring, de har redan grott 🌱 i sort sett vartenda frö!

Little Gem, romansallad

Det är dags att omskola tomaterna nu.

Tomater, chili och paprika

Lustigt nog har Zlatapaprikan – som inte ens blivit omskolad än – kommit först i knopp.

Veckan som gått har präglats av jakt efter penséer. Först besöktes en handelsträdgård som visserligen hade rätt mycket men lite ynkliga varianter och ingen som direkt talade till mig. De brukar ju göra det de små godingarna 🌺 dessutom var de dyrare än förväntat. Ryktet hade nått mig om att netto hade kampanj på dem så snabbt iväg till en sån butik. Utan resultat, det var tydligen fler än jag som drabbats av plantera ngsnöd och som hört ryktet. . Två till butiker besöktes utan resultat. Det dröjde ända till tisdagen innan det gick att få tag i några vettiga. Så idag (fredag) kompensationinköptes två lådor till bara för att det fanns på Ica. Som sällskap fick de en kungsängslilja. Bild på den planteringen får bli en annan dag eftersom att de ljusa kvällarna ännu inte är riktigt så långa som man tror 😝

Avslutar med en bild från en ridtur med en fantastisk solnedgång från igårkväll.

Publicerad i Odling, persika, växthus, vindruva

Klippa persika

Jag har verkligen ingen aning om när och hur man ska klippa ett persikoträd. Men man måste klippa ändå, och det går absolut inte att vänta till stenfruktstid eller JAS, såvida man inte är nöjd med att enbart odla persika. Den växer hur mycket som helst, ett skott kan bli flera meter på en säsong. Så jag klipper så att grenarna passar in i huset och så att det kommer luft och ljus till frukterna. Tänker på att spara några blad efter frukt så att det drar vatten dit. Det tar en stund att komma igenom hela, framförallt när man samtidigt passar på att få bort sköldlössen på kvarvarande grenar.

När man är klar med trädet är det bara att ge sig på vinrankan som också tenderar att vilja vara envåldshärskare…

Nu blire glass! 🍦

Publicerad i Odling, persika, växthus

Upp till kamp!

Så har kampen mot sköldlössen börjat 😣 det känns ojämnt – de är så många, en bautaarmé liksom och jag är ju helt själv..

Nåväl, de fick sig en duvning igår och även om det är många kvar så fick jag bort flera tusen av dom. Gu’ va äckligt egentligen. Men jag har bestämt mig för att inte använda bekämpningsmedel, isf kan jag ju lika gärna köpa frukten i affären. Och blir det för jäkligt då får trädet flytta ut. Oftast brukar det vara såhär i början av säsongen de är som värst.

Den här gången använde jag hårt sprut med vatten. Det knepiga är att komma åt ALLA grenar på ALLA sidor. Det är ju inte så litet längre trädet. Ibland brukar jag roa mig med att först klämma ihjäl så många jag kan och sen spruta vatten. Vattnet är ett måste för att tvätta av kladdet som lössen gör och som är det som är farligast för trädet. Det ger grogrund för andra angrepp och äckliga kryp.

Igår togs krukorna från jordkällaren in i växthuset. Jag vet att det är i senaste laget, men jag hade lite glömt bort dom.

Note to myself är att till hösten inte spara plantor som är trögstartade om de inte är förskräckligt rara. Det är väldigt mycket jobbigare att hiva runt med krukor med jord i än tomma 😏

Nu är precis alla tomater utburna och det ser ut på chilisar och paprika som att de också vill ut. Grunnar på om jag ska börja våga plantera tomaterna där de ska vara.

Och så blev det påfyllning av jord i pallkragarna, jorden är tagen från det som grävts bort från skogen där det ska bli väg. Den är så svart och mullig, tror att det är lerjord. Hoppas jag. Så att det inte är nån jävel som dumpat olja i skogen och det är det jag odlar biodynamiskt i..

Och blåbärsbuskarna har överlevt plantering.

Det ska bli några till här i bara jag kommer iväg till nån välsorterad plantskola.