Den stora snackisen bland odlare i år har ju varit den förgiftade ekonäringen och problem med småplantor av tomat och chili. I princip alla odlingsvänner jag har bekräftar problemen med detta. För ett tag sen skrev jag om några tester jag som jag gjort med nysådder och plantor i olika jord (som man kan läsa om här) Det är mycket intressant men ger inte hela svaret på problemen.
Av de som såddes inne och stod under lysrör var det bara Garden Pearl som kom igång lite hyfsat, Whippersnapper och Tumbling Tom grodde, växte lite och började dö av.
De som grodde i växthuset grodde efter en bra stund (det var ju så förbenade kallt där i april-maj) men växte sen på och beter sig som plantor ska. Eftersom platsen egentligen är slut blev det en habrovink: ner med hela klustret av vardera sorten under persikan. Stackars dom!
Ampeltomater planterade i kluster under persikan
Slutsats? Tja.. Ljuset och värmen spelar roll. Kan det vara så att plantorna inte växer lika bra eller blir hämmade av ledljus? Inomhus-test-plantorna blev ju aldrig någon riktig fart på ens de som ändå kom igång litegrann. När jag har forskat lite mer på de tidigare plantor som såg skruttiga ut så ser det ut som rothalssjuka som enl Google kommer av parasitsvampar som finns i jorden, från gammalt växtmaterial. Det kan ju förklara varför det funkar för plantor som hamnar i direkt solljus – svampar växer inte där det är ljust, varmt och torrt.
Nästa försök med ett mer renodlat jordexperiment, tre lika stora plantor av Söta Karin i varsin kruka med jord från Plantagen, mitt trädgårdsland inkl lite hönsskit, samt från Ica. Ett småskaligt test som ändå ger en hel del information.
Fr vä: Icas, Plantagens och egen
Såhär drygt en och en halv månad senare dokumenterades projektet på nytt.
Fr vä; Plantagen, egen, Icas
Man ser på de gulnade bladen längst ner på plantorna att de har kvävebrist (inte så konstigt med så små krukor och ingen ytterligare näring som tillförts – plågsamma växtförsök). Icaplantan har dock klarat sig lite bättre. Vad gäller storlek på planta så ligger Plantagen efter och ser man till knoppar och blommor leder trädgårdsjorden. Ingen av dom har orkat sätta frukt utan blommorna ramlar av. Nu har de kommit i slutkrukor och fått mer jord från respektive tillverkare.
PlantagenEgenIca
Anledningen till de icke fyllda krukorna är att jag bara hade en liten slatt kvar av Plantagen-jorden och med tanke på hur det gått för den plantan såhär långt har jag ingen större lust att köpa mer jord därifrån. Experimentet hålls vid liv ett tag till genom att alla tre plantor fått ungefär lika mycket jord iaf. Antagligen får jag på det sättet även ett lite snabbare utfall av testet än om det funnits mer jord. Jag vill ju lite grann testa av hur länge näringen i resp jord räcker.
Tur att man har sin blogg! Tittade tillbaka och såg att jag för ett par år sen haft lyckat resultat av förgroning av lök. Det kan ju komma på sin plats när man har skaffat sig flera kilo sättlök. Jag förgror i en kartong (jag har heeelt slut på byttor) lägger i lite jord, ställer lökarna åt rätt håll och fyller på med jord så det täcker. Ingen vattning än för jorden är lite fuktig så de ska få komma igång med den först. Årets sorter är gul lök; Stuttgarten Reisen, Troy och Centurion, rödlök; Red Ray och silverlök; Snowball.
Annars så har jag i princip gett upp med den frösådda löken. Det kom upp några strån först som sen försvann i tomma intet. Såhär i elfte timmen har det dykt upp ett par strån igen så de får stå som de är men jag har inga förväntningar alls på dom.
I år är året då vi får se om bondböna var en passande grönsak att odla här. Jag hade den ju förra året med i mitt tycke väldigt bra resultat men det räknas nästan inte eftersom jag ofta verkar ha nybörjartur i odling. Det går bra utan att jag vet hur man gör, men sen när jag tror att jag lärt mig och gör med lite mer eftertanke så kraschar det. Nåväl, med massor av eget utsäde sen i fjol + några nya varianter så lär jag iaf få ett utfall. Tanken är att jag ska så dom i omgångar, och de första förodlas i växthuset. Eftersom jag även har slut på småkrukor (de som jag haft mängder av och som jag tyckt varit för små för att odla i – de torkar ju ut så fort) så blir det repetition på förra årets egentillverkade rotningskuber. Man tar en liten fyrkantig plastkruka (typ hyacintkruka) fyller med rejält blöt jord (läs geggamoja) trycker/knackar ut dom tätt ihop på en bricka eller plåt med kant på som man gör när man bygger sandslott. Sätt en böna i varje kub. Det ska inte vara för mycket luft mellan varje för då kommer de torka ut för fort sen. Plåtens kant gör att man kan hälla på vatten brevid kuberna och de kan hållas fuktiga.
Bönorna ska tryckas ner i jorden.
Det går sådär för rädisorna i varmbänken efter frostnatten, Gör-om-gör-rätt satte nya rädisfrön och väntar..
En sak som ändå är lite intressant och som jag får chansen att lära mig något av den här jordskandalsvåren är om hur sent tomater kan sås och om det isf hinner bli någon skörd. I så många omgångar som jag sått i år har jag aldrig gjort med tomaterna förut. Och visst är det några av de som sattes där i början av mars som är lite större, men de flesta har inte börjat blomma än.
Solguld sådd 25/3, fått knoppar
De som fortfarande står kvar inne under lysrören har nu betydligt mer plats och tar verkligen chansen, de har blivit riktigt fina!
Och apropå jord.. Jag var med på Lena Israelssons föreläsning om att odla jord – mycket bra och intressant att ta med sig där. Tex när man släpar hem dyra säckar med 40l kogödsel är det bara 1liter som faktiskt är just gödsel. Så lite som 2,5% räcker tydligen för att få kalla det för gödsel – vilket jädra lurendrejeri! Resten är torv och annan utfyllnad. Jag tyckte väl att det inte blev nån skillnad när jag la på två säckar i växthuset för första gången förra året… 2 liter gödning till hela alltet liksom..
Och problemen som många upplever med småplantor som vissnar och som skulle kunna vara vinass är enligt några forskare strukturfel i jorden, den blir för kompakt, då uppstår dessa symtom. Lite konstigt ändå, tomater är verkligen inte petiga utan kan ju växa nästan var som.
Jag skrev till Plantagen och klagade/frågade men de slog direkt ifrån sig, ingen vinass i jorden och ”eftersom de använder naturgödslade produkter som innehåller hönsgödsel som är restprodukt från lantbruket så kan de aldrig garantera att jorden är fri från bekämpningsmedel.”
Det är inte klokt! Lena berättade att bekämpningsmedel passerar komagar utan att alls förändras eller brytas ner och kan finnas i tex halm och foder. Det innebär ju att jordarna blir mer och mer förgiftade av det allteftersom man lägger tillbaka gödsel på jorden och sen antagligen besprutar igen. Alltså är allt vi har nu kontaminerat och snart kan vi inte odla mat utan att använda konstgödsel. Snacka om att mänskligheten tar död på sig själv. Sågar grenen man sitter på. Och min plätt på jorden kommer inte heller undan även om jag inte tillför giftet direkt utan via matresterna som jag komposterar. Eller via fodret som jag matar hästarna med. Känner mig både röd och svart i sinnet när jag ältar detta 😡😩😓
Föreläsningen var väldigt bra iaf, jag är faktiskt redigt sugen på att labba med att göra egen jord nu, jag blir så himla trött på att bli lurad. Lena gav oss både sitt eget recept och även Nils Åkerstedts gräsklippsvariant på att bygga en egen jord. LEna använder 1/3 kompost, 1/3 gammal jord och en 1/3 plantjord.
Recept på gräsklippsjord
Hon tipsade även om att använda barkmull. Om man tillför lite extra kväve första året så är det toppen tydligen. Och den jord som ingen haft problem med är coops jord som är samma som Rölunda. De har också ett pelleterat kogödsel som är bra. Hasselfors sågade hon helt och menade att den inte varit bra på många år. Hon förklarade fördelar med att ha växelbruk och vi fick en bild av exempel på växtföljd.
Jag har ju tyckt att det här verkar lite krångligt och bara flyttat runt lite på måfå, inte samma gröda två år i rad men inte särskilt strukturerat, men det här blev tydligt och inte så svårt tycker jag. Grejen är ju att jag har en lite egen ordning, när jag gör ett nytt land så startar jag det med potatis i hösilage, frågan är då om jag ska satsa på bönor och ärtor där år två, för jorden känns som att den är riktigt bra då? Sen är ju mina ytor förhållandevis små och man måst e tänka in höjder också så att stora grejer inte skuggar och skymmer de lägre. Spännande detta!
Och så till slut upptäckte jag hur jag ska komma ihåg när och hur det går med allt jag odlar – jag ska ha en kalender! Vilket fantastisk uppfinning! Ordning och reda, struktur och finess! Va? är det något som funnits i tusentals år? Och som många använder? Och som jag själv använder varje dag fast inte till odling? Ibland är man allt rätt trög… Nu har jag iaf gjort en kalender ifrån en eminent mall i excel, den kommer hjälpa mig att inte behöva leta så iniförjordat när jag ska komma ihåg när var hur osv.
Snö. Det känns så himla onödigt. Även om det säkert är bra för naturen, det smälter ju in lite sakta i jorden istället för att rinna rakt igenom och det är nog bra. Kan man märka att jag verkligen försöker vara positiv?
Scilla i snö
Igår läste jag att Hasselfors drar tillbaka sin tomat- och chilijord. Istället rekomenderar de att använda jorden som är gödslad med handelsgödsel. Eftersom mina tomatplantor varit så usla iår så funderar jag såå mycket på vad det kan vara för fel. De brukar ju några dagar efter omplantering rusa iväg. Nu har det ju varit tvärtom, de stannar av, vissa dör tom. Det konstiga är då att jag inte använt ekojord eller ekonäring utan Plantagens standard plantjord. Det är verkligen skumt.
Hasselfors har sett problemen endast i den här jorden och även isolerat till en särskild batch, den är gödslad med svenskproducerad kompost godkänd för ekologisk odling. Nu ska det göras ytterligare analyser då det i deras provodlingar inte var vinass som gav plantdöd, de hittar heller inga rester av klopyralid eller aminopyralid i jorden. Här kan man läsa mer om deras information.
Whippersnapper och Garden Pearl, båda typiska för alla av sin sort iår 🙄
Sen har ju jag själv upplevt ekojordproblemet (som man kan läsa om här) för ett par år sen och såhär i efterhand tror jag verkligen att det var något fel på jorden.
Så för att stilla mina funderingar pågår nu två försök; det ena är plantor av 3st Söta Karin, lika stora, suttit i min egen jord sen första omskolningen ute i kalla växthuset och därför lite småvuxna. De har satts i varsin kruka med vardera Plantagenjord, Ica-jord och i min egen jord. Efter en vecka av växlande väder (varmt och fint/snö och kallt) ser det ut som att den i min egen jord blivit marginellt lite högre än de andra båda.
Det andra försöket är nysådder av några sorter som är snabba; Whippersnapper, Garden Pearl och Tombling Tom Yellow. Och så blev det en med Greken (Zakynthos-tomaten) bara för att det bara blev en planta från den sådden. De har såtts direkt i min egen jord. Att jag använt köpejord till sådderna handlar om att jag vill veta att det är de tomater jag sår som kommer upp, min egna jord innehåller inte helt sällan tomatfrön (undrar varför? 😜) och dessa är ju superbra på att gro. De sorter som jag sått här är de som också varit extra klena i år och det är superweird eftersom de verkligen har varit mina snabbaste och kanske mest växtvilliga sorter. Dessutom verkar inte idén med att byta ut till egen jord vid omskolning ha varit en lösning, kanske klarar de inte att repa sig om de blivit förgiftade? Om det nu är det som är problemet. Och för att utvidga experimentet gjordes även ett såddförsök med samma sorter i växthuset på varmbädden.
Uppmärksamheten i sociala medier, många skriver ju också om problem med tomater och paprika, det är ödem och annat krångel. Man letar och söker efter problem, alltså hittar man just det? Är det en placeboeffekt? Jag tror att det ska växa dåligt, alltså gör det så.
Paprikor och chilis
Jag hoppas att mina försök ska visa någon form av resultat så att jag kan sluta fundera sen.
Och ibland är det bra att se sina växter på bild, alla plantor är inte helt kassa, kanske får jag några tomater iaf..
