Jag har hållt på med odling sen vi landade på vår lilla gård för 32 år sen, men hela grejen tog ordentlig fart för kanske tio år sen när jag upptäckte detta med täckodling och insåg att även jag som hittat en karg plats på extremt genomsläpplig moränjord kunde bedriva självhushållning. Fördelarna med täckodling är många, nackdelarna är försvinnande få.
Varför täcka jorden?
Att fylla på med täckmaterial uppifrån gör att jorden håller sig fuktig – jag har förutom torr och mager jord även begränsat med vatten att fylla på med – eftersom den skuggas och minskar avdunstningen, jorden hålls lucker tack vare att nedbrytarna jobbar med att bryta ner materialet under tiden det ligger där. Näring tillförs allteftersom täcket bryts ner och dessutom får inte ogräs alls möjlighet att växa. Under ett par år när min rygg inte alls ville gå med på att krypa/stå dubbelvikt rensade jag ingenting utan la helt enkelt bara på mer täcke när det började komma upp sånt jag inte ville ha. Mycket praktiskt!
Det som skulle kunna vara en nackdel med täckodling är att det kan se lite skräpigt ut, fast jag tror faktiskt att det är för att vi har någon slags idealbild av odling där plantor växer med svart jord runt sig, som någon typ AI-bild som är helt onaturlig och inte alls särskilt lyckad för själva odlandet. Man skulle kunna tänka sig att täckodling inte är särskit lämpat när det regnar mycket men där finns det också en fördel, nämligen att det också suger upp och portionerar ut fukten så att den inte spolar bort jorden.
Hur gör man då? Det finns olika strategier och delvis beror det på vad som finns på ytan du vill odla upp innan du sätter igång.
Våranläggning
Den första ytan jag testade var gräsmatta som skulle bli grönsaksland. Jag spred helt sonika ut ett tjockt lager hösilage och satte potatisar i höet med en näve jord runt sig. Rörde ingenting mer än att jag täckte med ytterligare hö ett par gånger när blasten kommit upp en bit (typ som att kupa) och skördade sen potatisen på hösten. Året därpå hade det blivit jord av det mesta av gräset under och jag kunde sätta andra grejer på det området. Här kan du läsa mer om det första potatislandet.
Höstanläggning
När jag utökade den första snittblomsrabatten, också på gräsmatta, började jag med att på hösten lägga ett tjockt lager av hösilage blandat med hästskit rakt uppepå gräsmattan. På våren planterades förodlade blommor och knölar ut på samma sätt som potatisen tidigare, med en näve jord runt rotklumpen rätt ner i höet. Resultatet blev fantastiskt!
Eftersom försöket föll så väl ut, gjordes ytterligare större yta nästföljande år:
Nu börjar det komma in fler och fler perenner mellan ettåringarna:
Anläggning på ogräslig yta
Om man ska anlägga ny yta på plats där det växer mycket tex kvickrot och annat som tar för sig bra behöver ytan skalas av från det värsta innan det täcks. Så var fallet när jag anlade det nya dahlialandet, eftersom den ytan var relativt stor blev det ett projekt som tog lite mer tid och där den som gillar kroppsarbete fick sitt lystmäte. När ytan väl var rensad är tekniken densamma, täckning med hösilage, gräva ner plantorna i jorden under (här behövde jag inte tillsätta nån annan jord eftersom det fanns under täcket) och sen fylla på med mer hö och gödning vartefter. Innan näring från täcket brutits ner kan det vara en god idé att göda med tex nässelvatten eller fermenterad hönsskit för att plantorna ska komma igång lite snabbt. I inlägget Det nya blomsterlandet del 2 kan man se resultatet i slutet av samma säsong.
Kartongmetoden
Vid ett tillfälle provade jag att lägga kartong och tidningspapper som grund för en odlingsyta, det fungerar säkert bra där det är tex tung lerjord och där fukten stannar kvar av sig själv. Tekniken är helt enkelt att lägga ut ett lager av papper och kartong, sen täcka med hö/halm/gödsel eller vad man har tillgängligt och som bryts ner hyfsat fort (dvs något år). När man planterar behövs också här lite jord runt plantan för att den ska ha något att etablera sig i till att börja med. Den är tekniken fungerar ganska dåligt hos mig pga torkan. Kartongen avskärmar täckmaterialet när det är torrt och nedbrytningen av materialet avstannar.
Vilket täckmaterial?
Nu för tiden när jag inte längre har några hästar använder jag hösilage som inte är tjänligt som djurfoder, antingen balar som blivit skadade eller såpass gammalt att det sorterats bort, oftast kan man hitta såna balar till bra pris. Hönsen har spån på golvet och det går också bra att täcka med även om det tar något längre tid att brytas ner. För att öka på näringsdosen till odlingarna fermenterar jag hönsskit; ett par liter skit och fyll upp hinken/kannan med vatten låt stå några dagar/en vecka, vattna sen med 1 del fermentering, 9 delar vatten. Detta är raketbränsle och gasar på ordentligt. När sommaren kommit lite längre strör jag på färsk hönsskit runt plantorna och det vattnas ner med regnet och ger lite mer långsam gödning. Om det är en gröda där bladen ska ätas ser jag till att gödseln hamnar på jorden och inte på plantorna. Någonstans har jag hört att man inte ska göda med kväve efter midsommar, kanske är det något jag bara hört eller som gäller bara för perenner men eftersom jag vill fortsätta skörda hela sommaren och hösten är jag generös med hönsskit och fortsätter att gödsla både dahlior, ettåriga blommor (undantag Rosenskära som bara producerar blad om den får kväve..) och grönsaker som ska ätas hela vägen fram till september. Antingen beror det på att jorden är så usel i grunden eller så har mina plantor anpassat sig till den behandlingen för det fungerar fint.
Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera på inlägg;
Täckodlingens bonus
Ytterligare en fördel med täckodlingen är att alla odlingsytor också är jordfabriker. På hösten tömmer jag ut alla krukor i landen, lägger på sånt som jag rensat bort (undantag potatisblast pga potatisbladmöglet) och det får ligga. Jag fyller på med det som mockas ut från hönsen + mer hösilage och simsalabim så finns det ny bra jord till våren att ha när nya plantor ska omskolas eller sättas i sina stora krukor. Köpjord har jag till sådder för att vara säker på att det som gror är det jag har sått och inte en massa ogräs eller andra frön som råkat ligga kvar i jorden.
Nymodigheter
I takt med att odling och självhushållning blivit alltmer populärt kommer nya råd, rön och framförallt produkter ut i handeln. För något år sen dök ullpellets upp, en produkt som med största säkerhet är toppen – men det är många som sen lååång tid tillbaka använt ull som täckmaterial och på det viset fått både gödning, ogrässtopp och fukthållare i sina odlingar.
Sista tiden har det vuxit fram en trend för mykorrhiza, man har insett att svampars rottrådar bidrar positivt till många växters tillväxt och som vanligt när det kommer till såna här upptäckter finns det plötsligt en djungel av produkter. Den här odlerskan har dock blivit såpass luttrad att hon inte kommer att köpa något (än) eftersom det verkar finnas väldigt många olika typer av mykorrhiza, det lite oklart vad det är som finns i påsarna förutom att tillverkaren lovordar innehållet och påstår att det är bra för det ena och det andra. Hur som helst verkar ett snabbt samtal med Copilot som att no-dig och täckodlingsmetoden är en bra grund för att växterna själva ska skapa en god mykorrhizza-miljö. Och kan hända att det blir nya jordexperiment att testa framöver 😁
