Varför blir det så roligt när det finns en historia bakom det man håller på med? Säkert finns det en psykologisk förklaring, men jag vet bara att om jag hör eller läser om något som går längre tillbaka i tiden eller på något vis har lyckats finnas kvar trots svårigheter och motgångar så vill jag gärna vara en del av att hjälpa till att bevara det även för framtiden.
Black Krim (Solanum lycopersicum Black Krim) betraktas som den Första Svarta Tomaten och när jag tänker på hur exotiskt det kändes när de gula tomaterna började dyka upp på 90-talet(?) och den gula ketchupen lanserades, och hur otroligt det kändes med en svart tomat! Kunde den ens vara god? Och hur vet man när den är mogen? Nu för tiden är man van med alla möjliga färger på tomater, ju fler nyanser desto godare och de där svarta visar sig också innehålla höga halter av antocyaniner (det blå färgämnet som även finns i blåbär, körsbär, svarta vinbär mfl) som också är oerhört bra för vår hälsa. Kanske är det en anledning till att vi människor tilltalas av färgstark mat? För att vi mår bra av olika färgämnen som finns naturligt i naturliga livsmedel?
Historien bakom just Black Krim/Black Crimea/Noire de Crimée – kärt barn har många namn? Eller så gissar jag att man velat hitta namn som vi i väst förstår lite lättare – är att tomatfröna spreds med soldater efter Krim-kriget på 1850-talet, och den är alltså från början en rysk sort. Under 1990-talet kom den till USA och för ett par år sen landade den hos mig. Jag som bor i ett köldhål (alltid 4º kallare än prognosen) odlar den i bäddar i växthus, men kommer förmodligen att testa den även på friland/vid vägg bara för att testa tåligheten vidare.
Själva tomaten klassas som en bifftomat men storleken varierar rätt mycket och hos mig där biffar blir mer av den normalstora varianten så har Black Krim hamnat på 350g som mest. Variationen i form och storlek varierar mycket, från helt runda och kanske endast medelstora till stora bulliga biffar. Där man köper frö ser de oftast ut som den senare varianten – kanske visar de dessa just för att de är mer iögonfallande eller så är det bara hos mig den beter sig så.
Plantan är högväxande och iår blev den ca 2m, den känns som mer tålig än andra biffar och jobbar på med medelstora klasar, fortsätter blomma även sen den börjat sätta frukt vilket känsligare sorter kanske inte gör. För att frukterna ska bli riktigt mörka behöver den få rikligt med sol och värme. På vissa sidor skrivs det om en tröghet i att få fröna att gro men det har inte jag upplevt. Snabb groning och friska, tåliga plantor. Frukterna är oregelbundna i formen, spricker ej men kan få sånt sprickliknande utseende som inte påverkar hållbarheten. Lagrar bra och håller smak fram till advent (sen har de varit slut 😁) Black Krim har mycket smak är söt, saftig och har även en viss sälta. Perfekt på smörgås och hamburgare samt i bruschetta 😛😍 och sallad. Jag är för snål om den för att använde den i grytor eller såser men det ska visst gå bra det med.
Vare sig biffar eller svarta sorter brukar vara särskilt snabba men den här hör ändå till den snabbare i båda kategorierna. Har den några negativa egenskaper? Inte enligt mig som anser att det är en roligt med variation i form och storlek på tomater och den verkar inte känslig för pistillröta eller mögel. En toppensort helt enkelt! 🥰🍅
Black Krim 28/11-25Black Krim 28/11-252025’s störstaInsidan ut; Perfekt på smörgås , hamburgare och i bruschetta och sallad.Över och undersidaEn lite biffigare form
Om Den Jordiga Tummen:
Jag som står bakom bloggen denjordigatummen.com heter Lindha. Jag är hobbybloggare som odlat tomater i över trettio år. Bloggen föddes i nådens år 2018, ni vet, den historiskt torra, varma sommaren som aldrig tog slut. Det började som ett sätt att dokumentera odlandet, att hålla koll på planering, metoder och utfall och idag är foton och skriverier både vila och reflektion som kroppen behöver efter hårt trädgårdsarbete. Odlingsintresset har vuxit till en mani enl de som står mig närmast och jag vill alltid testa saker jag inte provat förut, metoder eller sorter. Här finns också en pelargonsamling som jag ibland kan dela med mig av sticklingar från och i Tomatbiblioteket kan man beställa frön. På senare år har snittblommorna kommit in i trädgården – dahlior särskilt – på sommaren kan man beställa buketter om man bor i närheten, på hösten och våren kan det finnas knölar som blivit för många som kan behöva ett nytt hem.
Jag finns på en skogslycka i kanten av Tiveden, södra Närke, zon 3-4, jorden är fattig morän men med täckodlingsmetoden och ett gäng bajsnödiga höns går vi runt rätt hyfsat 😁
Iår har det blivit högst tydligt att det är bra med olika växtplatser för tomater. Förra året lärde jag mig att det inte är nån större idé att ha dem granne med potatisen pga bladmöglet, det ska vara extremt torrt om tomaterna inte ska drabbas eftersom mognaden är typ samtidigt som den kritiska tiden för när möglet kommer, för det gör det alltid.
Växthuset
Jag har mina högväxande tomater i växthuset och som vädret varit iår är det gynnsamt. Den kalla och blåsiga vår/försommaren gör att det är bra inomhus för dem, andra år när det varit väldigt varmt blir det sämre därinne, de vill ju helst inte ha över 30°. Trots innemiljö och i mina ögon fina och välväxta plantor med mycket blommor och en del kart – ännu inget att äta. Det är sent iår, men nu ska det bli en period med varmare väder och då får vi väl hoppas att det ska mogna fram lite. Min vana trogen har jag planterat ganska tätt, MEN jag har faktiskt minskat antal plantor; från 88 till 81 st. Jag tänkte ju ut att jag nog inte måste få 90kg tomater iår, det finns rätt mkt kvar i frysen fortfarande och alltså kunde minska antal plantor ordentligt 😜
De växer ordentligt på höjden i växthusetDe sista: ett par tjuvar som rotats i vatten och några som var senfärdiga, nu har de kommit igång bra.RosaSungoldPlan 9 from Outer Space tror jag
Stallväggen
Väggen framför stallet är i östläge vilket skyddat mot de värsta vindbyarna som nästan alltid kommer från väster. Plantorna där är hyfsat kraftiga nu och visar på gott gry. De växer bra och har både blommor och kart.
Södergaveln
Söderväggen på ladan brukar vara bra men iår har de stackars plantorna fått ett.. hmm.. liggande uttryck. MEN: klena tomatplantor behöver inte betyda inga tomater. Tvärtom i vissa fall, när de utsätts för lite svårigheter som torka, näringsbrist osv skyndar de sig att gå i blom (de vill fortplanta sig innan de dör) och det är ju bra. Jag är ju främst ute efter frukten, bladmassan går ju inte att äta 😄
De har ändå börjat växa lite till sistDvärgbuskSibirjakSå extremt pluttig planta, men tomater ska det ändå bli..Sibirjak
Den som är lite uppmärksam kan också se att några fikon fått kampera ihop med tomaterna. Det är de som klarat övervintring i växthuset, nu får de sitta här och se om de kan tänkas överleva på den här platsen också.
Årets dvärgar (de som odlats inne i fönster) planterades i krukor och har fått stå kvar i växthuset ända tills nu. Dem har vi kunnat plocka och äta av sen början av maj, nu har de tagit lite paus så jag tänker att södersidan av växthuset under takutsprånget kan vara ett bra ställe ett tag iaf.
Lite solbrända men ovanligt fina fönstertomaterTomater på G
En väntar ju såklart som attan på att få frossa men den tiden kommer och jag kan vänta, detta året är allt sent och vad ska man göra? Det blir som det blir och det får bli bra.
I den tid när man får raceräta tomater och för att njuta av det överflöd man väntat så in i bomben på blev det idag en ost-, bacon och tomatpaj.
Antingen gör man på det godaste sättet och gör sin egen pajdeg – lätt, men tar en liten stund extra att göra. Jag brukar göra enl nedanstående. Eller så köper man en färdig på Ica, det funkar det också. Tidsåtgång med köpt pajdeg; ca 1h.
Pajdeg:
150g smör
3dl mjöl
1-2 msk vatten
Kör smör och mjöl i matberedare tills det blandats, häll på vattnet och kör tills degen är en bra deg.
Grejer att lägga i pajen:
1 hackad gul lök
1pkt klippt bacon
3 ägg
ca 2dl grädde
ca 1,5 dl riven ost
en massa halverade småtomater
svartpeppar
Fetaoströra:
1 pkt ica basic salladsost (som är den absolut godaste, mild och krämig)
3 ät-matskedar creme fraiche
Tomatsallad:
Stora tomater i glada färger
röd lök
färsk basilika
Sätt ugnen på 200˚. Tryck ut pajdegen i formen. Släng ut den hackade löken, baconet och svartpepparn på pajskalet. Förgrädda ca 15min.
Vispa ihop ägg och grädde. När pajen är redo att fyllas; häll på äggblandningen, lägg på så mycket halverade småtomater som du tycker ser fint och gott ut. Strö över osten. Grädda ca 20 min.
Mosa salladsosten med en gaffel och kör ihop den med creme fraichen.
Skiva och varva tomater och lök på ett fat, toppa med klippt basilika.
Servera den perfekta måltiden för ett tomatfreak och de stackare som lever i medberoende.
Vill du inte missa något inlägg från Jordiga Tummen?
Med mars kommer livet tillbaka och det går äntligen att börja odla lite mer på allvar. Och dra på trissor! Den som är envis och inte ger upp små trista plantor kan få lön för mödan, här har en av tre plantor som jag satte frön av förra året börjat blomma 🙌 Halle-lulja!
Gerbera, sådd våren 2023.
I växthuset står kallsådder av perenner; lammöra, silverrisp, geum Mai Tai, och Mrs Bradshaw, blodtopp, solbrud, solhatt – min trädgård börjar svämma över av dessa, sätter lite fler frön varje år – martorn och strålrudbeckia.
Även kål (olika grönkål och spetskål), pak choi och spenat står där, förresten har den spenaten jag sådde för några veckor sen därinne tittat upp 🥳
Jag har iår modifierat kallsådden lite och kommer göra det med vissa sorter; de som jag tycker varit lite dålig/seg groning på och som är tåliga för lite kyla (half hardy/hardy annuals). Så har floxfrön legat på groning på fuktat hushållspapper i små plastlådor i stratifieringsskåpet ute på trappen några dagar för att få komma in och bo på elementet (mörkt eftersom de är mörkergroende) tills de börjar visa sina groddar. Planen för rudbeckian är densamma men jag kommer vara tuffare med att ställa ut dom i växthuset tidigare, de tål det. Lejongapen har jag satt i block, pricklat ut fröna typ en och en i varje block. De har börjat gro nu efter bara ett par dagar, endast tryckta på jorden och med full ljusstyrka på (ljusgroende) 😍
Apropå block, jag har varit sugen på att testa soilblocker och kikat runt men tycker inte att de verkar vara värda sina pengar. Jag har ju tidigare använt mig av en fyrkantig kruka för att tillverka block a la modellen baka sandkaka, fast med jord, och sedan ställt jordkakorna på en bricka för att sen sätta fröna i dom ett och ett. Nu gjorde jag istället så att en kaklåda fylldes med 3-4cm ordentligt blöt jord och med en spackelspade avdelades jorden i rutor. Frön/småplantor har pricklats ut i rutorna och än så länge ser allt ut att fungera finemang. Budgetodling är min melodi..
Planerna är många och varje dag poppar det upp idéer om vad som ska göras. Jag vet att allt inte blir av men det behöver man ju inte trycka ner sig själv med genom att sluta tänka ut roliga tankar när man känner sig så glad och kreativ 😁 För någon dag sen hittade jag rotknölarna av prydnads-sötpotatisen i källaren. De var spänstiga och fina och sattes pronto i lite jord, nära ytan så att man kan se när de får små groddar. Inget vatten på jorden men en genomskinlig plast över så att det inte torkar ur. Min positivism (och erfarenhet av sötpotatis) säger att det borde gå. Sen borde den energi jag lägger på att kolla till om det hänt något varannan timme kunna skaka fram liv ur vad som helst 😄
Det ligger sen exakt 21 dagar ägg i kläckarn, har köpt in ett gäng maran-ägg och de är sååå fina. Fyllde upp med lite av egna ägg – man kan ju inte köra på halvfullt när man ändå kör? Sen är jag ju som vilken hönsmamma (😆) som helst, pendlar mellan hopp och förtvivlan, tycker inte det ser ut att vara något i äggen vid lysningen men villvillvill att det ska bli en hel drös med gulliga pipisar. I hönshuset har också Gullan lagt sig på ruvning. Hon fick sex ägg, ett gick sönder men de andra fem håller hon hårt i. Dessutom får hon hjälp av sina systrar – de passar på att lägga dit ett nytt då och då så det gäller att vara med. När (om 🥹) det börjar kläckas kommer hon ju inte att ligga kvar på dom som inte kläcks.
Hasse-tupp fick sluta sina dagar för en liten tid sen. De blev för mycket för hönsen med två tuppar, de är ju bara sju stycken och nu med en ruvhöna blev det påtagligt. Han var lite taskig mot hönorna också, luggade dom och var lite allmänt brutal mot dom enligt min mening. Han har haft ett fint liv och nu har jag tagit vara både på kött och en del fjädrar; helt fantastiskt vackra! Och blir det nu något i kläckaren så är det säkerligen tuppar som kommer…
Äkta tuppfjädrar i ris av forsythia och brudspirea
Dahliorna är ett sorgligt kapitel. De klarar inte att vinterförvaras i jordkällaren – det gick typ halvdåligt ifjol, iår är det mååånga som strukit med och de som inte ruttnat helt är i dålig kondition. Det är för fuktigt därinne. Tänk att det vart tvunget att gå flera försök innan jag skulle fatta det? Måste bli bättre på att ändra strategi när det verkar gå dåligt, inte bara köra på. Nåväl, dyrköpt och jobbig läxa, verkligen bland det tråkigaste att stå så här i starten av säsongen med iskalla händer, vinterbakslagen avlöser varann och rensa halvruttna dahlior för att jordslå dom. Nu är det i vart fall gjort och de står i backar på golvet i plantrummet och ett par som är stora står i växthuset under dubbel bubbelplast. Nu är det bara att hålla tummarna.
En annan trög sak; chili och paprika. Det verkar som att; så tidigt och få för stora plantor som är oregerliga att ta hand om – så lite senare; få fjuttar som ALDRIG kommer igång! Jag är heltrött på dom. Igen.😒
Det har varit vårdagjämning (en dag för tidigt pga skottdagen!) men nu var det faktiskt dags för den stora tomatsådden – Wi-hoo!! Eftersom jag begränsade mig ordentligt förra året, både i antal sorter (32) och antal plantor (ca 90), känner jag iår att jag är redo för att inte stoppa så mycket. Det stannade på 53 sorter. Till mannens förtret har jag ställt sådderna på en värmedyna som eg är till att ligga på när man har ont i ryggen. Tänker att det är bra om den kommer till användning på lite fler sätt. Jag har fått lova att den inte ska få jord på sig.. 😉
Stora tomatsådden
Och till sist så blev rabatterna i trädgården täckta med hösilage. Det finns verkligen en vits i att göra det nu när det ändå ser så skräpigt ut med allt gammalt från förra året: jag tar inte bort mer än pinnar utan lägger bara på nytt täckmaterial uppepå hela rasket. Tids- och arbetsbesparande, materialet blir ju snart jord och har man tur kan nån liten självsådd raring dyka upp om man inte rensar bort allt. Rabatterna blir fina på det nybäddade viset, jag har ju sen länge lärt mig att inte tycka om bar jord.
Idag skulle det tydligen bli regn och sedan kommer ett par dagar med snö men det höll iaf upp och förmiddagen blev rätt behagligt, somligt av sommarblommorna kom i jord 🌼🌸🌺💐🥰
Fyller upp med jord, vattnar ogenom före sådd.Fröna har kommit i, de flesta täcks tunt och sedan; locket på.
Vaknade tidigt idag, med det varma minnet av en fantastiskt fin vårdag igår. Marken är nu hårdfrusen igen och det ligger lite snö. Nåväl, jag tänkte igår på att ”Nu får det inte gå för fort, låt det vara vår länge så att man hinner med att göra allt man har längtat efter att göra.” Och vad passar väl bättre än att för sista gången (?) sätta såplaneringen av tomaterna. Det blir rättså många nya sorter iår, men jag ska också plocka upp några gamla, dels för att jag vill ha kvar sorterna (fröodlar så mycket det bara går) och det var ett par år sen jag odlade dom, men också för att det jag vill se om jag tycker att de är så som jag tyckte då.
Excel med tomatsorter, har ett blad för varje år. Smidigt att kopiera till nästa år och redigera vad som ska bort och vad som ska läggas till.
När planeringsinventeringen var gjord upptäckte jag att Hallå! Det är en av de viktigaste dagarna på året; Tomatens Dag! Igår uppkom en en diskussion om detta med olika dagar, själv tycker jag att Internationella kvinnodagen kan vara den viktigaste; när vi minns vilken kamp historiens kvinnor kämpat åt oss men att kampen fortfarande pågår, runt omkring oss och i hela världen. Mannen tycker att semmeldagen är fantastiskt viktig. Men Tomatens Dag känns ändå som en dag att fira ordentligt!!
Jag kommer fira genom att sätta frön av de låga busk- och ampelsorterna idag, de är behändiga att hållas med och ger snabbt skörd. Dessutom var de ju helt fantastiska på att producera förra sommaren. I det här inlägget kan man läsa mer om hur de stackarna fick leva sitt liv då.
Jag brukar köpa nya sorter hos @tomatmamman och Meraki Seeds och inspireras av @tomatalvan och @tomattanten, tills helt nyligen upptäckte jag att de kanske också säljer frön 🥰
Eftersom Tomatens Dag också är Tomatsåsen dag så kan jag tipsa om en supergod tomatsås som jag gjorde i höstas.Den passar finemang att ha på pinsa och vanlig pizza, till tacos och som smaksättning i en yoghurtsås.
Vill du baka ett saftigt och gott bröd med lite vackra röda/gula/orangea stänk i finns ett recept till detta här; Tomatbröd
Vill du lägga något underbart gott på ditt tomatbröd (eller vilket skräpbröd somhelst 😜) så finns ett recept på tomatmarmelad här.
Vill du ha ännu mer tomatkunskap, inspiration och information så har dessa odlings-fluencers också skrivit en tomathyllning dagen till ära:
Kan hända att det går förbi nån hemma hos oss och sneglar mot trädgården. Jag förstår ju direkt att personen är superintresserad (är inte alla det?) och hör frågan utan att den behöver den uttalas; Hur går det med odlingarna då? Jo, tackar som frågar! (nu öppnas Niagarafallet: 🤓) Somligt växer så det står härliga till, annat har precis kommit upp så att man kan ana att det finns någon slags växtkraft.
Många på IG vittnar om dålig odling. Jag håller inte helt med, mer än vad gäller vissa grejer. Tror att den här sommaren kommer att ligga kvar i minnet som en av de extremare. Kallt april och hela maj. Sista frostnatten 10 juni. Hela den perioden var det även soligt och torrt – inget regn eller bara lite. Just soligheten gjorde ju att temperaturen på dagarna drevs upp vilket gör det till extremt svårt för växterna att hänga med. Efter den där sista frosten tog värmen fart på allvar, det var mellan 27˚ och 30˚ i ett par veckor. Hos oss kom sen regnet 27/6, 26mm på några timmar. Några dagar var det ganska lagom men sen har det varit rätt kyligt. Och det har regnat, sista veckan har vi fått 60mm så nu räcker det sannerligen. Vad blev det av den gamla hederliga svenska sommaren med ca 20˚ och en skvätt regn om natten? Nej, iår har man fått hålla till godo med 13 eller 30…
Hur som helst; hos mig har täckodlingen varit räddningen. Om jag inte haft täckt hade jag inte haft någonting som växt. De ställen där jorden är tunn/stora träd i närheten har det varit 0 växtlighet, gamla perenner slokade, nysådder torkade bort osv. Men; i den delen där jag la ull förra året planterade jag löken i år och där var det hur fuktigt och fint som helst där i början av juni. Jag kan inte skryta med några jättelökar (än) men de är ändå gröna och fina. Majsen har ÄLSKAT värmen vi fick där i början och förutom att jag vattnade lite när de var nyplanterade så har de klarat sig utmärkt (tack täckodlingen igen) Nu börjar hanblommorna dyka upp så då hoppas vi att honorna snart kommer också. Och att det inte blir så blåsigt under själva blomningen. Planteringen iår är VÄLDIGT tät. Jag satte dubbla frön i ett gäng pluggar och de fick sitt kvar tillsammans när jag satte ut dom. De blir liksom stadigare av att sitta tätt. Jag satte också bondbönor mellan majsen av flera anledningar. Dels stöttar majsen bönorna så att de inte lägger sig. Gardinen jag la över skyddade också mot fåglarna (trastarna är väldigt hungriga på bönfrö..) Min teori var också att bönorna skulle dra ner lite kväve till majsen. Vet inte om det skedde men hittills ser det ut som en strålande idé. Och för nån anledning grodde också bönorna som sitter ihop med majsen tidigare än de som sitter för sig själva. Får se sen hur skörden blir.
Majs och bondbönorMajs i bakgrunden, dill längst fram och vildpotatis därimellan.
Det är väldigt roligt att göra på olika sätt med odlingarna och att prova olika sätt samtidigt ger mer underlag för att utvärdera utfall. Eftersom det finns så många variabler som påverkar (väder, jordmån osv) så är det ju såklart enklare att jämföra resultat om iaf vädret är detsamma, dvs att man provat olika sätt under samma väderförhållanden.
Potatisen växer ordentligt och den som växer bäst är såklart vildpotatisen. De fullkomligen tar över överallt. Trodde att jag skulle kunna dra upp en som växte så att den konkurrerade med kålen och ha till midsommar, men det var som ärtor under bara. Jag förstår inte hur det går till att få egen potatis tidigt och tänker att det är tur att Ica finns. Det får nog räcka med att jag får potatis så det räcker åt oss och hönsen över året 😀
Kål och pumpa har överlevt pga översådden. Jag satte ut både kål och pumpa som ganska små men livskraftiga plantor, bäddade fint med kompost och täckte med nytt och fräscht hö. La en splitter ny fiberduk ordentligt säkrad med gamla klinkersplattor. Har aldrig varit så noga (eller så nöjd) över hur snyggt och bra det blev. Tills nästa förmiddag. Då var plantorna både kokta och stekta under duken. Det var nära att jag gav upp, men sen visade det sig att plantorna som blivit över (och som jag såklart inte kunnat slänga utan istället planterade i lite större byttor) växte på bra och såsmåningom hade jag hämtat mig och kunde plantera på nytt. Den här gången var plantorna större och mer livskraftiga, jag la istället en ikeagardin över (den är mer som ett nät än som en filt) och det gick bra! Jag har inte kål som knyter sig eller färdiga pumpor än men de lever och frodas iaf. Odling är att lära sig den hårda vägen – ett litet misstag och du får chansen att testa hur envis du verkligen är.
Röd spetskålOlika sorters pumpa, de flesta av mindre sort
Ärtorna växer och frodas, hade två plantor som självsått sig och som gett mig skidor ett taag nu. Och så fick jag en påse Lokförare Bergfeldts i present, de plantorna är giganter nu och blommar för fullt. Jag försådde fyra och fyra i godislådor, planterade ut utan att ta isär jordklumparna och nu blommar de för fullt 💚
Lokförare Bergfeldts jätteärt
Överlag verkar direktsådder av småfrön inte ha fungerat alls iom torkan. Jag som sparade lite tid och plats på att inte förså klint, vallmo och nigella kan nu konstatera att det var en ytterst dålig idé. Nigellan är exakt 2cm hög och måste ff skyddas med väv (=fult), klint finns det extremt enstaka av och vallmon finns inte alls (och jag som köpt så spännande fina sorter 😞) Dock kan jag vara glad åt rudbeckia, risp, eternell, luktärt, zinnia, harsvans, fontängräs, rosenskära, klockranka mfl. Solhattar från förra året kommer tillbaka, likaså ett par av Sahara, perennerna som jag satte i höstas; solbruden!😀 och brudslöjan. Praktklätten som klämtade där i värmen i början av sommaren har tagit sig igen 😍 Och så har vi dahliorna som börjar komma nu ❤️ Det ser lite ut som att Magnolias knölar är bättre än Svedbergas, dock är det några som inte kommit alls av båda leverantörerna.
Stora trädgårdsrabatten med blandat perenner och ettåringarDahlia och solrosodlingenLejongap TwilightSolhattDahlia Sylvia
Chili och paprika = mina sorgebarn. Jag kan uppenbarligen inte sluta försöka med dessa. Iår sitter de i pallkragarna där sötpotatisen ståtade förra året. Ni vet de där som frodades på gårdens bästa läge, växte med MASSOR med blad och som gav 1,5kg skörd…😒 Där sitter alltså paprika och chili iår. De har fått en sån där vildavästern-vagns-look med fiberduk som jag öppnar och stänger när andan faller på. Ibland behöver de få lite mer luft och hjälp av insekter, väder och vind för att hålla sig friska, ibland behöver de skyddas mot allt ovanstående. Man kan luras att tro att de vill ha värme och sol, men inte en grad för varmt eller fullt soligt. En grad för kallt och två droppar vatten för mycket är heller inte deras melodi. Och blåser det, ja då är det gonatt och hejdå… De har fått finaste komposten, gödslats med hönsskit, ben- och blodmjöl samt epsomsalt. Nu börjar de se ut som de vill växa och att jag kanske får några frukter att gnaga på i oktober. Om inte mössen hinner först vill säga 😜
Chili; Vampire, Jamaican Bell & Padron Paprika
Persikan är strax färdigskördad. Inte så stor skörd iår; det landar nog på knappt 10kg (det räcker till att bli mätt på iaf). Inte så konstigt med tanke på hur kallt det var under blomningen, humlorna orkade inte ut i kylan och jag funderar på om mitt träd börjar tycka att jag är för taskig som klipper bort så mycket grenar hela tiden – jag måste ju, annars får vi inte plats båda två i växthuset… 😌
Persika Riga
Så har vi förstås tomaterna, de mest tacksamma och älskansvärda 😍 Trodde att jag provat allt och hittat bra odlingssätt men det fanns fler försök att göra. En god vän och kollega satte idén i mitt huvud i vintras när hon sa att hon skulle sätta ett dvärgbusk-frö varje månad (hon hade odlat hydroponiskt sen december). Jag har ju ett par år haft fönstertomater som haft gett sin största skörd i mars-april och sen har de plantorna gett upp, de får alltid ohyra i det soliga sovrumsfönstret. Iår har jag fortsatt att sätta dvärgar i omgångar vilket gör att jag nu har de första fönstertomaterna på återhämtning i stora krukor ute på ett stenröse (de stod precis utanför växthuset under tak första tiden för att skyddas från frost osv). Nästa såddomgång fick sitta kvar lite för länge i mjölkpaketen men när de kom ut blev det full fart. Majgadd! Trodde inte att det kunde bli så mycket frukt på så liten planta 😍😍 I förhållande till platskrav, jordmängd, vatten, näring osv måste det här vara den absolut mest rikgivande typen av tomatodling. Gissar att det finns nästan ett kilo tomater på vissa plantor. Och då är de inte högre än 30cm.
Övriga tomater sköter sig också bra. Busksorten Tangella och ampelsorterna Garden Pearl, Anmore Dewdrops och Whippersnapper som sitter ute har börjat mogna. Inne har det blivit lite på Sungold och Meiwei. Anmärkningsvärt för tomaterna är att jag som hållts med detta i snart 30 år; verkar för första gången ha fått fröna att korsa sig. Plantor av samma sort ser helt olika ut. Intressant är också att biffsorter som definitivt är högväxande har blivit buskar. Vi får se längre fram om jag fortfarande tycker att det är intressant eller om det blev en flopp..
Och nu höll jg ju alldeles på att glömma bort det goaste! Vi har plockat och ätit massa jordgubbar 😋🥰 det är fyra rader som har producerat hittills, i våras satte jag två till som börjar blomma nu. 20l med start vid midsommar har vi lyckats smälla i oss. Inte en gubbe i frysen men himmel va gott det är att ha egna ❤️🍓.
JordgubbslandetDelar av skörden
Var ju tvungen att lyssna på Jordkommissionens avsnitt om jordgubbar och vips känns det som att jag nog måste utöka här också. Så många sorter det finns, vita tex, vem trodde att man skulle vilja ha det, men de ser jättefina ut! I dagsläget har jag Korona och Ostara. Den sista är remonterande och kan ge en ny omgång om ett tag, men tänk att förlänga säsongen med några veckor till, det vore väl nåt?
Nähä, nu ska jag gå ut och klippa lökblasten. Såg ett hett tips om att få större lökar på det viset och det gör ju inget 😜
Det är ofrånkomligt, jag kan gå in med hur goda intentioner som helst, vara sträng, lägga undan känslorna, tänka på växthuset i augusti när man knappt kan komma in för att det är en djungel, när man badar i tomater och inte hinner ta hand om allt. Men när jag ska sortera ut vilka plantor som ska få bo kvar och bli planterade eller få flytta hemifrån:
Igår var det dock dags och om någon i vanliga fall tycker att jag är velig och har svårt att bestämma mig så är detta den yttersta utposten av velighet. Antingen är plantorna fina – och då vill man ju såklart ha dom kvar – eller ser de träliga ut, ja då kommer mamman/omhändertagaren fram; finns det liv finns det hopp! And so the story goes…
Men nu var det dags, plantorna sorterades och räknades, prioriterades, bars fram och tillbaka mellan stanna-kvar-avdelningen och flytta-hemifrån-avdelningen.
Här är en lista på plantor som faktiskt inte kommer att få plats.
Chili
Jamaica Bell: röd, hattformad, mild
Padron: röd, avlång, mild
Busktomater
Tangella; normalstor tomat och planta, orange
LoxtonLass; normalstor planta och tomat, orangegul
Linda; normalstor planta, plommonformad något större än körsbärstomater, röd
Sibirjak; normalstor planta och tomat, röd
Anmore Dewdrops; ampeltomat, röd
Garden Pearl; ampeltomat, droppformad, rosaröd
Whippersnapper; ampeltomat, droppformad, rosaröd
Högväxande körsbärstomater
Green Grinch; små gröna tomater
Bumble Bee; gul med röda strimmor
Meiwei mörk; mörkröd
Green Envy; grön olivformad
Vesuvio Giallo; piennelosort, toppig, gul
Potatoleaf variegated: Gul, variegerade blad
White sweet cherry: vit/ljusgul
Black cherry: svartröd
Rosa: rosabrun
Högväxande bifftomater
Orange Crimea; orange
Ilse’s Orange Latvian; ornage
Sgt Pepper Bronze; rödsvart
Shimbleng; röd
Dirtycurty: rödsvart
Chansningar:
Jag har sparat frön från några sorter som jag köpte tomater på en gårdsförsäljning förra sommaren, oklart om det är sortäkta eller om det är hybrider (alltså inte säkert att de blir som den tomat jag tog fröet ifrån). Jag brukar inte göra så men den här gången kunde jag inte låta bli, tomaterna var bara fööör goda. Av dessa finns:
VrankungeOrange päronformad
Vrankunge svart
Båda är körsbärsstorlek och ser ut att bli högväxande.
Det är svårt att hinna med att dokumentera allt i trädgården. Jag tror att jag gör det, fotar, skriver upp, postar allt känns det som men ändå när jag kollar tillbaka efter olika händelser så visar det sig att det fattas grejer. Sommarblommorna har fått väldigt mycket fokus och grönsakerna har fått jobba på lite på egen hand. Och de har ändå klarat det rätt bra. Tror inte att de skulle ha gjort bättre ifrån sig med mer uppmärksamhet. Just nu känns det som att potatisen är min favorit. Odla i jord, vem hade kunnat tro att det skulle funka liksom? 😜 Jo, när vi ska äta går jag ut och gräver lite med händerna under en planta och plockar åt mig en kastrull full med fina knölar. Morötterna då? Testet med att odla dom i ren sand täckt med gräsklipp och några nävar hönsgödsel var det bästa som hänt med mig och morötter sen nybörjarstadiet. Fina lagom stora och gooooda morötter har vi nu. Pumpan som jag försökte ha ihjäl med hjälp av blodmjöl repade sig och kan det nu bara få vara frostfritt ett tag till så ska vi få se på pumpor 🎃.
Pumpan som tog ärtornas nät att hänga sig i. Undrar om nätet/plantan kommer att hålla…?
Tomaterna är på sitt bästa humör och jag skördar för glatta livet. Mannen undrar lite vad jag ska göra med allt som ligger kvar i frysen. 😤 säger jag och lägger ner ett par påsar till. Man vet inte vilka tider som kommer. Om ryssen dundrar in så har vi åtminstone tomater att fjäska med.
Tomater och paprika i skön bildharmoni 🥰
Min idé om att ha busk- och ampeltomater ute var en bra idé. Ampeltomaterna börjar se lite medtagna ut men de har klarat sig längre än vanligt, och dessutom, vilken mängd det blir på dom! Häromdagen plockade jag av 5,3kg ute. Tre av nykomlingarna ute är riktiga toppensorter; Anmore Drewdrops (ampel), röda, runda, goda. Sibirjak (busk) röda, saftiga, snygga, supergod och produktiv – jag har fått en ny röd favoritsort! Och så Linda (busk) lite fastare, plommonformad och god. Gissar på rätt bra lagring. Tumbling Tom Yellow kan jag hoppa nästa år. Den ser hela tiden ledsen ut och får lätt spinn. Lite hårdskalig och inte jättestor smak. Garden Pearl och Whippersnapper har klarat sig ända tills nu typ, det är väldigt mycket bättre än inne i växthuset där grönsaksflyet gjorde processen kort med dom förra året. Dvärgarna däremot, de är nog bäst lämpade för fönster eller kruka. De vill sig inte alls när de är rakt i jorden. Små och ger en omgång med blommor som sen mognar och sen ger sig plantan. Man får ha dom till det de är bra på och sen får det räcka.
Anmore DewdropsWhippersnapperTomaterna framför stallet, amplar och buskar.Scotland YellowOch i sista stund ändrade jag mig och plockade av alla småtomater på plantorna ute och la inne, det har varit endast 3˚ några nätter och det är ju lite för risky.
En sort som ska få bo ute nästa år är Tangella. Det är den som ser sämst ut inne just nu. Förstår inte riktigt varför jag inte satte den ute iår – jag hade ju bestämt att alla buskar skulle få vara just ute? Att jag dessutom bläddrat runt med skyltarna höll på att sluta i katastrof! Min abslouta ”kan inte vara utan tomat” Rosa har blivit felskyltad, flera av dom som jag trodde var Rosa är istället Tangella. Som H.I.M.L.A tur 🥹 är det en planta som är rätt och den har jag skyndat mig att ta frön av. Rosa heter egentligen något annat; tex Rosella eller chocolate cherry (den ser ut som någon av dom. och kanske är nästa sommars projekt att sätta de båda för att se om det är någon av dom som är samma som den här) men det är inget jag vet så den heter Rosa hos mig bara för att jag ska hålla ordning på den. Sen är jag besviken på Moonglow. Den och kanske lite på Orange Crimea också. De är ju så jättegoda men de producerar så lite/sent. Liksom Greken. Den får jag nog helt enkelt ge upp nu. Tre år har jag provat och varje gång blir det ett fåtal visserligen goda frukter men det är för lite. det verkar som att biffarna har haft det trögt i år. Black Beauty, 1884 och Ilses Orange Latvian kommer sig men de är redigt sena.
1884Meiwei mörkLucindaRosaIlse’s Orange Latvian
Gurkdivorna har fortsatt att vara halvkinkiga. Jag försöker tala dom tillrätta (utan att träta för mycket) men de är tröga. Det blir bara ett fåtal gurkor. Plantorna växer på, spinnet har inte fått greppet om dom men däremot har det blivit vita flygare på både den och persikan. Ja, lite på tomatplantorna som sitter intill också. Dock kan jag inte se vad de gör för skada mer än att det är lite jobbigt med ett moln av flygfän när man rör vid bladen. Konstigt att det finns så mycket ohyra när det är tunt med insekter i övrigt iår? Vi har inte haft vare sig knott eller mygg att tala om och inte mycket getingar heller. Förutom att getingarna byggt ett bo i väggen växthuset. Där vill de tydligen vara, men så länge man inte grejar för mycket precis runt dom så håller de sig på sin kant. Kanske kan de vara ett motmedel mot ohyran? Mannen dryftade något om ”radar”, då blev det utvisning i regnet. Sånt säger man bara inte. Nu har jag provat att lägga på lite färskt gräsklipp och hönsskit på gurkan så får vi se om den kan bilda lite frukter nån gång. Jag drömmer ju lite om att ha så att man kan både frossa och dela med sig, det borde gå på sex plantor. Vissa år har det blivit frossa på bara två plantor. Och vad ska hända? Plantorna kommer ju ändå att dö sen så den finns inget att förlora.
Och sent ska syndaren vakna, chilin och paprikan börjar se ut som fina plantor. Vi har ätit ett par små supergoda paprikor. Jag har sagt det förut, men räds inte att betala för paprika, klaga inte om den kostar. Att odla i 8 månader för att skörda en 50g paprika, det är dyrt. Inte undra på att just de är de mest besprutade vi äter. Håller tummarna för en varm höst så att det som ändå sitter på hinner mogna eftersom de inte blir helgoda vid eftermognad inne.
Padron, citronchilis & Cupid paprikaVampire, Pot Black, & Habanero Orange
Sötpotatisen har växt på ordentligt, de var ju rätt tveksamma till en början men nu har de kommit sig och täcker sina tre kragar helt och hållet. De har fått sköta sig helt självt, bara fått vatten när det regnar (de ska ha ett hårt liv för att bli bra har jag förstått) och bara fört tilbaka grenar som tror att jorden är saftigare på andra sidan ”planket”.
Så till skötebarnet då; sommarblommorna 😍
I år gjorde jag ju ett halvmesigt försök att sortera upp och göra lite som rader fast snarare som gångar. Jag gillar ju inte rakt och stelt så mycket. Men det får gå bort nästa år. Det blir för krångligt att hålla ordning på höjder och sorter. Vissa tar för sig på andras bekostnad, lägger sig över och ja, kväver andra 😧Rosenskäran är en sån. Den bara tar för sig, helt fräckt strävar den högt och brett. Fram till ungefär 1a aug var den ok, sen minsann! Den blev liksom tung upptill och jag var tungen att staga upp med ytterligare stöd. Apricotta är en värsting. Den beiga rispen är helt undertryckt och kommer inte ge några blommor alls. Ett par dahlior intill kämpar för sina liv. Så; rosenskära för sig, långt bak i rabatten. Tobaken har också vuxit sig hög och lagt ut sig över gångarna. Ganska skräpig ser den ut. Där hade jag trott att jag inte skulle behöva klätternät men det behövdes alltså verkligen. Men den är verkligen tacksam också, bara fortsätter att blomma, doftar gott och är grön och fin. Luktärtorna är jag rätt trött på. Ska inte ha lika mycket nästa år. De är fina men kräver konstant plockning och är extremt utsatta för löss vid minsta torka. De har också fått rejält med mjöldagg nu. Den finaste och bästa sorten är den ljusrosa Mollie Rilestone och jag saknar att jag inte har så bra blå och lila sorter också. Nu har jag låtit blommorna gå över i frö och ska försöka samla in för utsäde till nästa år.
Eterneller och risp har varit jättefina, i köksfönstren hänger det nu buketter av dessa tillsammans med långa amarant-svansar och ulleternell (kom ihåg att plocka dessa lite tidigare nästa år – de är snyggast innan de slagit ut helt) istället för gardiner. Somliga söner tyckte att det kanske var att gå till överdrift, det är blommor typ överallt nu..
Gör om och gör rätt nästa gång:
Trädgårdsnejlika, harört, risp, sommarflox, isört, lejongap i framkant mot söder. Luktärt där det är djup fuktig jord. Rosenskära långt bak, de tål att inte ha så djup jord. Astern någonstans däremellan. Dahliorna ska få eget kvarter. Rader på allt, from nu! [I swear✋😌] Rudbeckia Sahara är otroligt fin, men den står inte lika bra i vas som Cherry Brandy, men de står fantastiskt fint och länge i rabatten, i soligt läge. Och här får jag nog bita i det sura äpplet och köpa frön, trots alla försök i vintras lyckades jag inte få upp en enda planta från mina egna frön. Direktsådd av klint och vallmo som också behöver få lite utrymme, inte inträngda brevid rosenskäran iaf. Zinnian ska få mer yta, den är superfin där den kunnat breda ut sig. Vem trodde det när de planterades som små stolkar..? Alla lovordar just zinnia och jag kan inte annat än hålla med, bättre blomma får man leta efter. Tror faktiskt att jag här ska satsa på några sorterade sorter och lite fler av de storvuxna, de är så himla häftiga. För framtiden kommer det också att komma till mer solhattar. De är helt magiska! Blommar som galningar och nu har de som jag drog upp förra året blommat hur länge som helst! De står utmärkt i bukett som blomma, efter ett par veckor i vas kan man dra av kronbladen och få en häftig knapp i buketten. Hur coolt?! Vill ha mer av bösblommor. Brudslöja och hirs. Blomstermorot och tandpetarsilja. De två sista förresten! Siljan står i evigheter och moroten är en riktig snygging även som fröställning i buketter och arrangemang.
Dahliorna då. De är likson i en egen liga. Fast ska man se till utfall i mängd blommor så är mina marker för klena. Jag borde undvika jättar egentligen. De har inte blivit jättestora och den som gett flest är nog Hercules, med kanske 7 blommor. Café au Lait har gett ett par, Labyrinth 4-5. Me de är ju otroligt fina iaf. Favoriterna är hur som helt de som har lite mindre blommor och som producerar lite fler. Wizard of Oz, Megan Dean, Wine Eyed Jill, Souvenir d’ete, Espacio. Boom boom white är toppen. Silence-dahliorna är jättefina, det grämer mig så OTROLIGT att inte Night Silence vaknade efter vintern, nu är den på allas favolista och instagram flödar över av den.
Penhill watermelon Hercules Souvenir d’ete American sunset Cornel Bronze Fubuki Kobane Black Diamond Great Silence Creme Silence Wizard of Oz Skyfall Sweet Natalie Boom Boom White Labyrinth obs bild utan filter…
Kort och gott, till den mängd plantor och frön jag har iår hade jag behövt dubbla ytan det växer på, utan problem. Frågan är vad jag ska ha mindre av nästa år när det enda jag kommer på är vad jag vill ha mer av..?🫣 Antagligen kommer jag att behöva anlägga mer yta. Kanske är det så att det ska bli en odling i gamla vinterhagen också…?
Jenny Strömstedt sa en så klok sak som hon själv fått till sig för länge sen: Ät elefanten i små bitar. Vilket gott råd! Man kan inte göra allt samtidigt – det är omöjligt att äta en elefant i en tugga 😁
Mitt sätt att dela upp elefanten är listor. De hjälper ten att få överblick och att prioritera. Vissa saker blir aldrig gjorda men det måste betyda att de inte behövde göras. Livet har gått vidare liksom.
Nåväl, tog en ledig dag och vilade med fingrarna i jorden, tuggade på elefanten och fick många saker gjorda. Fy vad trist det låter, som att påtandet är ett jobb – det lustiga är ju känslan av att vara helt trött på plantering, ledbruten i kroppen, uttorkade händer och att inte vilja se åt vare sig plantor eller frön när man går in på kvällen, till att vakna upp på morgonen och direkt glatt börja tänka på vilka plantor som kan tänkas behöva kånkas hit eller dit, vilka som behöver krukas om och placeras på fin plats. Det måste vara myran i mig som ser till att jag fortsätter, slit och släp, men det är min uppgift här på klotet (min stack liksom) till vilken nytta kan man ibland undra men jag finner stort nöje i det.. 🐜😅
Men varför håller jag på med odlande, vad är det som är så roligt? Ja, det känns ju lite som när man lekte som barn, då var det affär med varor som tillverkades av det som fanns runt omkring (kaffe – frön av skräppa/ängssyra, geggamoja – köttfärs osv) nu leker jag handelsträdgård/utställningsträdgård. Sår, planterar, inreder, skördar mat och gör buketter – på lek 🌸❤️
Och nu börjar det växa på allvar. Tomaterna har tagit fart, efter en vecka i jord kan man riktigt se hur de växer. Sommarblommorna ute har också börjat växa, några har tom satt knopp. Och försommarperennerna kan bli buketter 🌷🌼🌸
Morgonkaffe, lista och sommarbuketter 🌸❤️
För kommande år ska jag göra en lista på sådder som jag kan spara och så direkt på friland istället, för att spara plats och tid. Då kommer det bli lite lättare då täckningen har blivit jord och blivit bättre på att hålla fukt åt småfrön. Vallmo, klint och grekisk lövkoja ska hamna på den listan tex.
Dock har det inte varit någon direkt pelargonvärme. Några har fått gula blad och jag kan inte härleda till något annat än att trots sol och torka så är det si och så med värmen. Sen behövs det ju (som vanligt) lite mer regn – odlaroro och gnäll.. 🤓 man bekymrar sig för sina små gullisar ❤️
Men alltså koltrastarna! De brukar ju vara så gulliga och sjunga fina sånger i solnedgången. I år: skränar de enformigt sitt varningsrop i så fort man är ute och dessutom: de har gått loss i lannet, sprätt runt både lök, majs och små solrosbebisar! OCH ätit upp ärt- och bönsådd! Näe, fick ägna en god stund åt att säkra med fiberduk och spetsgardin tillsammans med knotten som kom med åskmolnet som passerade utan att släppa ifrån sig mer än ett par droppar i tisdagskväll.
Skyddsbarriär mot koltrast.
Och alldeles strax har jag tuggat klart en elefant – idag är sista arbetsdagen sen är det SEMESTER 🥰🥰🥰
Idag var det dags. Fönstertomaterna börjar bli alltför krävande på vatten, de vill ha mer flera gånger om dagen och börjar se lite trötta ut. Dags att flytta ut alltså.
På väg mot nya äventyr
Eftersom jag vet att de kommer bli rejält chockade över hur stor/ljus/varm/kall/blåsig /blöt/torr plockade jag av alla tomater, även de gröna. Jag vill att plantorna ska få en paus och orka börja växa igen så att de klarar av en hel sommar.
Skörd från fönstertomaterna
De planterades i den gamla chilikjorren som nu har blivit av med tak och framsida då det blir alldeles för hett där så fort solen kikar fram. Det har också lagts en bädd av gammal jord, hästskit och hösilage för dom att krypa ner i.
Överraskade och hängiga plantor
Sen blir det skydd av fiberduk ett tag framöver, dels för solen men såklart även för att det inte ska bli frost på dom. Eftersom gavlarna til den gamla kjorren sitter kvar blir det skyddat där vid väggen, både för kyla och vind. Fast inte helt ändå, fiberduken höll på att blåsa all världens väg innan jag fick den lite förankrad…
Historik om fönstertomaterna:
De fina plantorna som gett mest skörd är sådda 4/1 (några krakar såddes i nov men de har bara gett ett fåtal tomater, kanske för att det flyttat in en sneaky nässla i krukan som tagit över) de har stått under lysrör fram till mitten av mars då de skolade om för andra gången i 2liters paket och placerades i stekigt söderfönster i sovrummet. Detta känns som ett bra protokoll för fönsterodling av tomater hos mig.