Publicerad i dahlia, Odling, snittblommor, tomat

Tiden rinner iväg

Det är svårt att hinna med att dokumentera allt i trädgården. Jag tror att jag gör det, fotar, skriver upp, postar allt känns det som men ändå när jag kollar tillbaka efter olika händelser så visar det sig att det fattas grejer. Sommarblommorna har fått väldigt mycket fokus och grönsakerna har fått jobba på lite på egen hand. Och de har ändå klarat det rätt bra. Tror inte att de skulle ha gjort bättre ifrån sig med mer uppmärksamhet. Just nu känns det som att potatisen är min favorit. Odla i jord, vem hade kunnat tro att det skulle funka liksom? 😜 Jo, när vi ska äta går jag ut och gräver lite med händerna under en planta och plockar åt mig en kastrull full med fina knölar. Morötterna då? Testet med att odla dom i ren sand täckt med gräsklipp och några nävar hönsgödsel var det bästa som hänt med mig och morötter sen nybörjarstadiet. Fina lagom stora och gooooda morötter har vi nu. Pumpan som jag försökte ha ihjäl med hjälp av blodmjöl repade sig och kan det nu bara få vara frostfritt ett tag till så ska vi få se på pumpor 🎃.

Tomaterna är på sitt bästa humör och jag skördar för glatta livet. Mannen undrar lite vad jag ska göra med allt som ligger kvar i frysen. 😤 säger jag och lägger ner ett par påsar till. Man vet inte vilka tider som kommer. Om ryssen dundrar in så har vi åtminstone tomater att fjäska med.

Min idé om att ha busk- och ampeltomater ute var en bra idé. Ampeltomaterna börjar se lite medtagna ut men de har klarat sig längre än vanligt, och dessutom, vilken mängd det blir på dom! Häromdagen plockade jag av 5,3kg ute. Tre av nykomlingarna ute är riktiga toppensorter; Anmore Drewdrops (ampel), röda, runda, goda. Sibirjak (busk) röda, saftiga, snygga, supergod och produktiv – jag har fått en ny röd favoritsort! Och så Linda (busk) lite fastare, plommonformad och god. Gissar på rätt bra lagring. Tumbling Tom Yellow kan jag hoppa nästa år. Den ser hela tiden ledsen ut och får lätt spinn. Lite hårdskalig och inte jättestor smak. Garden Pearl och Whippersnapper har klarat sig ända tills nu typ, det är väldigt mycket bättre än inne i växthuset där grönsaksflyet gjorde processen kort med dom förra året. Dvärgarna däremot, de är nog bäst lämpade för fönster eller kruka. De vill sig inte alls när de är rakt i jorden. Små och ger en omgång med blommor som sen mognar och sen ger sig plantan. Man får ha dom till det de är bra på och sen får det räcka.

En sort som ska få bo ute nästa år är Tangella. Det är den som ser sämst ut inne just nu. Förstår inte riktigt varför jag inte satte den ute iår – jag hade ju bestämt att alla buskar skulle få vara just ute? Att jag dessutom bläddrat runt med skyltarna höll på att sluta i katastrof! Min abslouta ”kan inte vara utan tomat” Rosa har blivit felskyltad, flera av dom som jag trodde var Rosa är istället Tangella. Som H.I.M.L.A tur 🥹 är det en planta som är rätt och den har jag skyndat mig att ta frön av. Rosa heter egentligen något annat; tex Rosella eller chocolate cherry (den ser ut som någon av dom. och kanske är nästa sommars projekt att sätta de båda för att se om det är någon av dom som är samma som den här) men det är inget jag vet så den heter Rosa hos mig bara för att jag ska hålla ordning på den. Sen är jag besviken på Moonglow. Den och kanske lite på Orange Crimea också. De är ju så jättegoda men de producerar så lite/sent. Liksom Greken. Den får jag nog helt enkelt ge upp nu. Tre år har jag provat och varje gång blir det ett fåtal visserligen goda frukter men det är för lite. det verkar som att biffarna har haft det trögt i år. Black Beauty, 1884 och Ilses Orange Latvian kommer sig men de är redigt sena.

Gurkdivorna har fortsatt att vara halvkinkiga. Jag försöker tala dom tillrätta (utan att träta för mycket) men de är tröga. Det blir bara ett fåtal gurkor. Plantorna växer på, spinnet har inte fått greppet om dom men däremot har det blivit vita flygare på både den och persikan. Ja, lite på tomatplantorna som sitter intill också. Dock kan jag inte se vad de gör för skada mer än att det är lite jobbigt med ett moln av flygfän när man rör vid bladen. Konstigt att det finns så mycket ohyra när det är tunt med insekter i övrigt iår? Vi har inte haft vare sig knott eller mygg att tala om och inte mycket getingar heller. Förutom att getingarna byggt ett bo i väggen växthuset. Där vill de tydligen vara, men så länge man inte grejar för mycket precis runt dom så håller de sig på sin kant. Kanske kan de vara ett motmedel mot ohyran? Mannen dryftade något om ”radar”, då blev det utvisning i regnet. Sånt säger man bara inte. Nu har jag provat att lägga på lite färskt gräsklipp och hönsskit på gurkan så får vi se om den kan bilda lite frukter nån gång. Jag drömmer ju lite om att ha så att man kan både frossa och dela med sig, det borde gå på sex plantor. Vissa år har det blivit frossa på bara två plantor. Och vad ska hända? Plantorna kommer ju ändå att dö sen så den finns inget att förlora.

Och sent ska syndaren vakna, chilin och paprikan börjar se ut som fina plantor. Vi har ätit ett par små supergoda paprikor. Jag har sagt det förut, men räds inte att betala för paprika, klaga inte om den kostar. Att odla i 8 månader för att skörda en 50g paprika, det är dyrt. Inte undra på att just de är de mest besprutade vi äter. Håller tummarna för en varm höst så att det som ändå sitter på hinner mogna eftersom de inte blir helgoda vid eftermognad inne.

Sötpotatisen har växt på ordentligt, de var ju rätt tveksamma till en början men nu har de kommit sig och täcker sina tre kragar helt och hållet. De har fått sköta sig helt självt, bara fått vatten när det regnar (de ska ha ett hårt liv för att bli bra har jag förstått) och bara fört tilbaka grenar som tror att jorden är saftigare på andra sidan ”planket”.

Så till skötebarnet då; sommarblommorna 😍

I år gjorde jag ju ett halvmesigt försök att sortera upp och göra lite som rader fast snarare som gångar. Jag gillar ju inte rakt och stelt så mycket. Men det får gå bort nästa år. Det blir för krångligt att hålla ordning på höjder och sorter. Vissa tar för sig på andras bekostnad, lägger sig över och ja, kväver andra 😧Rosenskäran är en sån. Den bara tar för sig, helt fräckt strävar den högt och brett. Fram till ungefär 1a aug var den ok, sen minsann! Den blev liksom tung upptill och jag var tungen att staga upp med ytterligare stöd. Apricotta är en värsting. Den beiga rispen är helt undertryckt och kommer inte ge några blommor alls. Ett par dahlior intill kämpar för sina liv. Så; rosenskära för sig, långt bak i rabatten. Tobaken har också vuxit sig hög och lagt ut sig över gångarna. Ganska skräpig ser den ut. Där hade jag trott att jag inte skulle behöva klätternät men det behövdes alltså verkligen. Men den är verkligen tacksam också, bara fortsätter att blomma, doftar gott och är grön och fin. Luktärtorna är jag rätt trött på. Ska inte ha lika mycket nästa år. De är fina men kräver konstant plockning och är extremt utsatta för löss vid minsta torka. De har också fått rejält med mjöldagg nu. Den finaste och bästa sorten är den ljusrosa Mollie Rilestone och jag saknar att jag inte har så bra blå och lila sorter också. Nu har jag låtit blommorna gå över i frö och ska försöka samla in för utsäde till nästa år.

Eterneller och risp har varit jättefina, i köksfönstren hänger det nu buketter av dessa tillsammans med långa amarant-svansar och ulleternell (kom ihåg att plocka dessa lite tidigare nästa år – de är snyggast innan de slagit ut helt) istället för gardiner. Somliga söner tyckte att det kanske var att gå till överdrift, det är blommor typ överallt nu..

Gör om och gör rätt nästa gång:

Trädgårdsnejlika, harört, risp, sommarflox, isört, lejongap i framkant mot söder. Luktärt där det är djup fuktig jord. Rosenskära långt bak, de tål att inte ha så djup jord. Astern någonstans däremellan. Dahliorna ska få eget kvarter. Rader på allt, from nu! [I swear✋😌] Rudbeckia Sahara är otroligt fin, men den står inte lika bra i vas som Cherry Brandy, men de står fantastiskt fint och länge i rabatten, i soligt läge. Och här får jag nog bita i det sura äpplet och köpa frön, trots alla försök i vintras lyckades jag inte få upp en enda planta från mina egna frön. Direktsådd av klint och vallmo som också behöver få lite utrymme, inte inträngda brevid rosenskäran iaf. Zinnian ska få mer yta, den är superfin där den kunnat breda ut sig. Vem trodde det när de planterades som små stolkar..? Alla lovordar just zinnia och jag kan inte annat än hålla med, bättre blomma får man leta efter. Tror faktiskt att jag här ska satsa på några sorterade sorter och lite fler av de storvuxna, de är så himla häftiga. För framtiden kommer det också att komma till mer solhattar. De är helt magiska! Blommar som galningar och nu har de som jag drog upp förra året blommat hur länge som helst! De står utmärkt i bukett som blomma, efter ett par veckor i vas kan man dra av kronbladen och få en häftig knapp i buketten. Hur coolt?! Vill ha mer av bösblommor. Brudslöja och hirs. Blomstermorot och tandpetarsilja. De två sista förresten! Siljan står i evigheter och moroten är en riktig snygging även som fröställning i buketter och arrangemang.

Dahliorna då. De är likson i en egen liga. Fast ska man se till utfall i mängd blommor så är mina marker för klena. Jag borde undvika jättar egentligen. De har inte blivit jättestora och den som gett flest är nog Hercules, med kanske 7 blommor. Café au Lait har gett ett par, Labyrinth 4-5. Me de är ju otroligt fina iaf. Favoriterna är hur som helt de som har lite mindre blommor och som producerar lite fler. Wizard of Oz, Megan Dean, Wine Eyed Jill, Souvenir d’ete, Espacio. Boom boom white är toppen. Silence-dahliorna är jättefina, det grämer mig så OTROLIGT att inte Night Silence vaknade efter vintern, nu är den på allas favolista och instagram flödar över av den.

Kort och gott, till den mängd plantor och frön jag har iår hade jag behövt dubbla ytan det växer på, utan problem. Frågan är vad jag ska ha mindre av nästa år när det enda jag kommer på är vad jag vill ha mer av..?🫣 Antagligen kommer jag att behöva anlägga mer yta. Kanske är det så att det ska bli en odling i gamla vinterhagen också…?

Annons
Publicerad i skadedjur, sommarblommor, tomat

Ät elefanten i små bitar.

Jenny Strömstedt sa en så klok sak som hon själv fått till sig för länge sen: Ät elefanten i små bitar. Vilket gott råd! Man kan inte göra allt samtidigt – det är omöjligt att äta en elefant i en tugga 😁

Mitt sätt att dela upp elefanten är listor. De hjälper ten att få överblick och att prioritera. Vissa saker blir aldrig gjorda men det måste betyda att de inte behövde göras. Livet har gått vidare liksom.

Nåväl, tog en ledig dag och vilade med fingrarna i jorden, tuggade på elefanten och fick många saker gjorda. Fy vad trist det låter, som att påtandet är ett jobb – det lustiga är ju känslan av att vara helt trött på plantering, ledbruten i kroppen, uttorkade händer och att inte vilja se åt vare sig plantor eller frön när man går in på kvällen, till att vakna upp på morgonen och direkt glatt börja tänka på vilka plantor som kan tänkas behöva kånkas hit eller dit, vilka som behöver krukas om och placeras på fin plats. Det måste vara myran i mig som ser till att jag fortsätter, slit och släp, men det är min uppgift här på klotet (min stack liksom) till vilken nytta kan man ibland undra men jag finner stort nöje i det.. 🐜😅

Men varför håller jag på med odlande, vad är det som är så roligt? Ja, det känns ju lite som när man lekte som barn, då var det affär med varor som tillverkades av det som fanns runt omkring (kaffe – frön av skräppa/ängssyra, geggamoja – köttfärs osv) nu leker jag handelsträdgård/utställningsträdgård. Sår, planterar, inreder, skördar mat och gör buketter – på lek 🌸❤️

Och nu börjar det växa på allvar. Tomaterna har tagit fart, efter en vecka i jord kan man riktigt se hur de växer. Sommarblommorna ute har också börjat växa, några har tom satt knopp. Och försommarperennerna kan bli buketter 🌷🌼🌸

Morgonkaffe, lista och sommarbuketter 🌸❤️

För kommande år ska jag göra en lista på sådder som jag kan spara och så direkt på friland istället, för att spara plats och tid. Då kommer det bli lite lättare då täckningen har blivit jord och blivit bättre på att hålla fukt åt småfrön. Vallmo, klint och grekisk lövkoja ska hamna på den listan tex.

Dock har det inte varit någon direkt pelargonvärme. Några har fått gula blad och jag kan inte härleda till något annat än att trots sol och torka så är det si och så med värmen. Sen behövs det ju (som vanligt) lite mer regn – odlaroro och gnäll.. 🤓 man bekymrar sig för sina små gullisar ❤️

Men alltså koltrastarna! De brukar ju vara så gulliga och sjunga fina sånger i solnedgången. I år: skränar de enformigt sitt varningsrop i så fort man är ute och dessutom: de har gått loss i lannet, sprätt runt både lök, majs och små solrosbebisar! OCH ätit upp ärt- och bönsådd! Näe, fick ägna en god stund åt att säkra med fiberduk och spetsgardin tillsammans med knotten som kom med åskmolnet som passerade utan att släppa ifrån sig mer än ett par droppar i tisdagskväll.

Skyddsbarriär mot koltrast.

Och alldeles strax har jag tuggat klart en elefant – idag är sista arbetsdagen sen är det SEMESTER 🥰🥰🥰

Publicerad i fönstertomater, tomat

Fönstertomater blir utetomater

Idag var det dags. Fönstertomaterna börjar bli alltför krävande på vatten, de vill ha mer flera gånger om dagen och börjar se lite trötta ut. Dags att flytta ut alltså.

På väg mot nya äventyr

Eftersom jag vet att de kommer bli rejält chockade över hur stor/ljus/varm/kall/blåsig /blöt/torr plockade jag av alla tomater, även de gröna. Jag vill att plantorna ska få en paus och orka börja växa igen så att de klarar av en hel sommar.

Skörd från fönstertomaterna

De planterades i den gamla chilikjorren som nu har blivit av med tak och framsida då det blir alldeles för hett där så fort solen kikar fram. Det har också lagts en bädd av gammal jord, hästskit och hösilage för dom att krypa ner i.

Överraskade och hängiga plantor

Sen blir det skydd av fiberduk ett tag framöver, dels för solen men såklart även för att det inte ska bli frost på dom. Eftersom gavlarna til den gamla kjorren sitter kvar blir det skyddat där vid väggen, både för kyla och vind. Fast inte helt ändå, fiberduken höll på att blåsa all världens väg innan jag fick den lite förankrad…

Historik om fönstertomaterna:

De fina plantorna som gett mest skörd är sådda 4/1 (några krakar såddes i nov men de har bara gett ett fåtal tomater, kanske för att det flyttat in en sneaky nässla i krukan som tagit över) de har stått under lysrör fram till mitten av mars då de skolade om för andra gången i 2liters paket och placerades i stekigt söderfönster i sovrummet. Detta känns som ett bra protokoll för fönsterodling av tomater hos mig.

Over and out.

Publicerad i fönstertomater, Odlingsrapport, tomat

Tomatkrönika 2021

Skördade körsbärstomater

Tomaterna

Det blev för mycket.. Just nu kämpar jag för att komma ihåg känslan av stress när alla tomater skulle avyttras och planteras. Jag ska inte gå in i förodlingens vedermödor då jag skrivit tillräckligt mycket om det tidigare (problem med jord, ohyra osv). Värt att nämna kan ändå vara att de plantor som jag fick frön av som jag tyckte alldeles för sent (21 mars) var de som var bäst när det var dags för utplantering. Att inte ha för trångt på odlingsbänken under lysrören är också något att komma ihåg. Årets första tomat (från de plantor som skulle sitta i växthuset) kom från just en av de plantorna, en Solguld, normalstor gul busk- och kulturarvssort.

Solguld

Den jätteroliga delen med att ha mycket plantor var att jag kunde dela med mig rätt mycket via fb och till vänner och kollegor – det är så kul att möta odlingsintresserade och byta erfarenheter och i andra fall kanske lyckas väcka odlingsintresset hos såna som ännu inte upptäckt den glädjen. Den jobbiga delen är när plantorna växer ifrån en och det inte finns plats för de man vill spara. I slutet av maj var det planteringsmaraton;  jag satte ut allt som var kvar i växthuset. Jag lyckades under loppet av en dag samla på mig mer än 10.000 steg därinne och även dra på mig kristallsjuka på kuppen. Förmodligen blev det för mycket av att böja sig, huka, resa sig, bära, vrida runt och försöka tänka ut den smartaste placeringen av varje liten bebis. Yrseln höll i sig ett jäkla tag (ända fram augusti) och jag vill för allt smör i Småland inte få det nån mer gång i mitt liv 😬

Nåväl, tomatplantorna placerade vid pålar i landet; de gick bra men med tanke på den högre risken för potatisbladmögel pga närheten till potatislandet kommer jag inte att ha det igen. Busktomater Solguld, Scotland Yellow och 42 days samt dvärgar Red Robin, Yellow Canary, Venus mfl placerades framför stallet. Tio busktomater producerade ca 20kg tomater. Förbättring av det blir att hitta nån busksort som är högproduktiv och lagrar lite bättre än dessa, som kanske är röd också.

Överlag kan man se att det blir betydligt fler tomater ute. Säkert är det för att både den större mängden insekter och vinden hjälper till att öka befruktningen av blommorna. Dock är de ju förstås inte lika snabbt klara ute.

I växthuset fanns till sist 88 plantor. Tydligen ett magiskt antal då det är exakt samma som jag haft de senaste åren. För många visar det sig lite längre fram på säsongen..

Jag har tänkt bli mer sträng på vilka sorter som ska få fortsätta nästa år eftersom det är så roligt att testa nya. Jag har visserligen tänkt på det sättet nån gång tidigare (typ varje höst) men jag ska ändå fortsätta försöka. De sorter som jag haft i år och som ska få följa med till 2022 är;

Körsbärstomater:

  • Jordgubbs, röd
  • Sungold, orange
  • Ambrosia Orange, orange
  • Rosa (Rosella?), brunrosa
  • Green Envy, grön olivformad
  • White Sweet Cherry, vit-ljusgul
  • MeiWei, mörk röd (förmodligen ett frö av annan sort som hamnat fel)
  • MeiWei, röd
  • Söta Karin

Dvärgar och ampel, som i första hand ska få vara i fönster och ute:

  • Venus, orange
  • Red Robin, röd
  • Whippersnapper, rosa
  • Garden Pearl, rosa
  • Tumbling Tom Yellow, gul

Busksorter, i första hand ute:

  • Scotland Yellow, gul busk
  • Solguld
  • 42 days

Normalstora:

  • Moonglow, orange, tetracis lykopensort
  • Greken, röd
  • Tangella, orange, tetracis lykopensort

Biffar:

  • Ilses Orange Latvian, orange, tetracis lykopensort
  • 1884, rosa
  • Black Beauty, svart
  • Caleidoscopic Jewel, svart-rödmönstrad
  • Lucinda, grönstrimmig sirligt bladverk

Lagrings:

  • Principe Borghese, röd toppig
  • Regina, röd, toppig
  • Vesuvio Giallo, gul toppig
  • Ponderosa, aprikos
Nästa års frön säkrade

De som inte ska få fortsätta är: Brandywine Yellow, Candy Sweet Icicle, Jochalos, Coyote, Delice de Neuilly, 100 & 1000 (det är bara för jobbigt att skörda..), Sweetie, Copia, Maja, Zimmertomate Blau. De två sistnämnda är dwarfar som betedde sig jättekonstigt, blev missväxta och fick inte någon skörd att räkna med, de andra är för låg avkastning på för att vara odlingsvärda. Visst är jag duktig som tar bort så många? ☺️

Sommaren bjöd på skiftande väder, väldigt varmt och rätt kallt emellanåt. Svenska sommar? 1884, Lucinda och nån av de svarta fick lite pistillröta. Jag kopplar det till vädret, tomater som får kaliumbrist kan drabbas och det är lätt hänt om det blir ojämn vattning som ju då också kan vara en följd av häftiga värmeböljor. Överlag verkar det vara bifftomater som drabbas i första hand. Jag lät dom sitta kvar och mogna och skar sen bort det som var fullt. Ingen fara med smaken men det är ju såklart synd.

Ett problem som dök upp i växthuset var larver av grönsaksfly. De tog sig an först de låga plantorna sedan klättrade de uppåt. Nästa år kommer dvärgarna att få bo utomhus där det finns fåglar och annat som tycker om larver. Och förhoppningsvis känner jag igen flyna lite bättre så jag kan vara med från början.

I sommar har jag också ordentligt testat på att köra med flera toppar på ett antal plantor. I vissa fall var det helt okej, tex Sungold funkade bra. Ambrosia Orange höll på att ta över växthuset, tre toppar fick trippelt med tjuvar osv (där får man passa sig alltså!)

Djungel!
Efter sträng avbladning

Moonglow orkade inte med att bära fram frukt på flera toppar – hon är en riktig primadonna – hade hon varit ett uns mindre god hade jag inte fortsatt med henne, hon är inte särskilt produktiv.. Det verkar som att stora och biffar har svårt att orka med fler än nån eller ett par rejäla klasar med frukter vilket nog tyder på att de inte ska ha flera toppar dessutom. Småtomater går nog att välja lite som man vill och har plats till.

Årets första Moonglow 22/8

Total skörd för alla tomater blev till sist ca 80kg. Rekord för mig och väldigt lyxigt att jag kunnat äta tomatsallad till lunch typ varje dag i ett par månader. Nu börjar de att bli lite mindre goda de som ännu lagras och fungerar bäst som tillagade. Dock har jag åtminstone en back med Ponderosa som så smått börjar mogna fram. Är man inte den mest avundsvärda människan när man har hemodlade tomater på mackan i januari-februari?

När jag jämför med resultatet på hösten och med hur tomaterna klarade lagring så tycker jag att det verkade gå bättre 2020. Inte lika stor skörd, men de lagrade bättre. Kan det vara så att de inte var riktigt lika klara när jag plockade in dom och att de eftermognade långsamt? Det var ju också så att jag fick vansinnigt mycket av Scotland Yellow (som satt ute och behövde plockas av redan i mitten av september). När de kom in mognade de snabbt men blev lite mjuka och inte lika goda. Av dessa blev faktiskt en hel del förstörda.

En lärdom för året som jag kommer ta tillvara på till nästa år är att dvärgbusktomater är allra godast inne i ett fönster. De är också ganska bra utomhus men blir inte så smakrika när de sitter i växthuset. Alltså; dessa ska jag så tidigt (nu) och ha ett gäng inne. Sen kommer jag nog så några som ska få bo ute, men de ska inte sås förrän de kan få växa upp i växthuset, kanske i början av april.

Sorter som jag är sugen på att testa är:

  • Black Opal, brun körsbärs
  • Loxton Lass, orange dwarf
  • Grinch Cherry, grön dwarf
  • Alice’s Dream, gul-svart dwarf
  • Sibirjak, röd busk, tålig och produktiv
  • Anmore Treasure, röd dwarf

Så funderar jag lite på följande lagringstomater; Patanara, Bombeta eller Grappoli d’Inverno.

Ett sätt att begränsa antal plantor är att sätta endast exakt så många plantor som jag vill ha. Kanske är det så jag ska göra. Hur det nu ska gå till..?

Det är så himla mysigt att sitta den här tiden och tänka på de läckra tomaterna man haft och drömma om att hitta nya favoriter. 💚🍅❤️

Publicerad i konservering, recept, tomat

Tomatmarmelad

Jag har lite hatkärlek till stora skördar. Jag har ju sen länge listat ut att jag i första hand är odlare, inte skördeförädlare. Så, det är ASROLIGT med stora skördar – en imponerar på sig själv så att säga, men det är OTROLIGT jobbigt att ta vara på och på något vis förädla så att grejerna står sig – en vill under inga omständigheter låta det bli förstört. Så det är bara att gilla läget och masa sig in i köket och bli där ett tag då och då.

I år har det blivit en hel del tomatmarmelad. Jag har varierat med olika färger och med mer eller mindre sting av chilli. Jag gjorde även några burkar som smaksattes med saffran.

Gul tomatmarmelad på gång.
Blandade marmeladsorter

Receptet jag använt ser ut som följer:

  • 1kg tomater en/blandade färger.
  • 1kg syltsocker
  • 2st chilis (välj styrka efter egen smak, jag har känslig familj som är stingkänslig)
  • Rivet skal och saften av en ekologisk citron.
  • 2tsk vaniljsocker
  • Lite atamon

Koka delade tomater, chili och citron ca 15 min. Mixa med stavmixer direkt i grytan tills allt är mosat. Plocka ur de största tomatskalsbitarna med hjälp av hålslev. Blanda ner sockret och koka ytterligare 20 min. Rör ner atamon. Häll upp på burkar.

Marmeladen smakar ypperligt gott på rostat bröd tillsammans med ost. Eller på kex ihop med lite ädelost.

Publicerad i beskärning, Odling, ohyra, skadedjur, tomat

Tjuvarnas jul..

… är inte bara genomtidernas bästa julkalender, det är också ett allmäntillstånd i mitt växthus just nu.

I kombination med att jag i början av säsongen tänker: ”Ah plantor med flera toppar = fler tomater – toppen!” När jag sen även laddat på med ordentligt med gödning så blir det ju också en fantastisk tillväxt ”plantor med flera toppar behöver ju såklart mer näring”. Tänk 88 plantor varav typ hälften har dubbla toppar (några har faktiskt tre) = 134 plantor. Sen hinner man inte riktigt med där att ta tjuvarna – ”det är ju så mycket att göra och herregud, plantorna är ju så små, en topp till gör väl ingenting?” Man vattnar och står i, solen skiner och man väntar ivrigt på att få sätta tänderna i den första tomaten – det går såå sakta. ”Växer de ens någonting?”

Så plötsligt i slutet av juli – plantorna är uppe i taket, de viker/lägger sig och där uppe, utom bekvämt räckhåll för mina ansande fingrar, där växer de som aldrig förr! Såklart har det sin naturliga förklaring, det är ju varmast där, ljusast också för den delen och dessutom har ju då de som kommit upp dit rejäla rotsystem och ordentliga förutsättningar för att förse sig med både ljus, fukt och näring. Och som alltid störst kör först; den som är stor har bäst möjligheter att växa ännu lite mer. Däruppe under taket, där formligen sprutar det fram tjuvar! Nu har jag i flera dagar hållit på att försöka rensa ut lite, (s)toppa så att de inte spränger taket.

Längst upp under taket – där vill det växa jädrar! Här är det Ambrosia Orange som har tagit över totalt.

Dessutom influeras man av olika odlares tankar kring avbladning eller inte. Några menar att plantan behöver ha mycket blad för att kunna producera frukter – kolhydraterna bildas i bladen för att sedan gå till frukterna. Andra menar att det finns en överhängande risk för bladmögel senare på säsongen – i augusti blir det alltid lite fuktigare i luften, risken ökar med mer bladmassa.

För en vecka sen var jag lite tveksam till huruvida jag skulle blada av eller inte och var ganska försiktig i klippandet. Sen ombestämde jag mig. Jag har förutom rejält med spinn även fått in grönsaksfly, en rackarns larv som äter lite här och där på blad, stammar och tomater. Den förstör faktiskt mer än vad spinnet har gjort. De får det väldigt mysigt om det är alldeles tätt med blad och jag får stora svårigheter att hitta dom för deportation. Min nya strategi är att helt enkelt att leta efter dom och sedan plocka bort dom. Vissa skriver att man kan skaka plantorna och då ska larverna rasa ner. Funkar inte hos mig, de håller sig stadigt fast och ramlar minsann inte ner. Med tanke om hur mycket blad som är uppätna tycker jag dock att jag hittat förvånansvärt lite larver. Får se om det avtar nu, de kanske har blivit flyn och flygit iväg helt sonika.

Nu har de små stackare som fortfarande finns lite liv i (Maja, Tumbling Tom, Chibikko, Delice de Neuilly, Venus, Red Robin) fått flytta ut i en pallkrage som blev preppad med en massa bokashi.

Låga tomater som fått emigrera.

Sen tillkommer faktiskt ytterligare ett skäl till att få in ljus i plantorna: blommorna befruktas inte om de är täckta av bladmassa. Det här problemet verkar inte vara lika stort utomhus – jag antar att vinden och den större mängden insekter löser problemet där. Men i växthuset behöver blommorna ha lite mer fritt för att bilda frukt – DETTA MÅSTE JAG KOMMA IHÅG! Så att jag inte står där nästa år med samma problem.

Hur ska jag komma ihåg hur jäktigt det är i maj när allt ska planteras/avyttras och i juli när allt växer ifrån mig att jag inte i jan-mars ska sätta så förgjordade mycket frön??? Jag skulle behöva ha något mer att göra i januari-mars så att jag inte har så mycket tid då.

Saker som skulle hjälpa mig att inte få för trångt/att hinna med:

  • Så paprika i slutet av februari. Bara några stycken. Sorter som är snabba och tillräckligt bra är: Ferenc, Zlata, Cornetto, Korosoko. King of the North och Chocolate ger ju stora fina paprikor men är långsamma.
  • Så chili i början av mars. Lite fler än paprikan men inte så många sorter.
  • Göra den stora tomatsådden i slutet av mars. Inte så många.
  • Inte skapa plantor med flera toppar – vissa tar över (Ambrosia Orange) andra orkar inte med att få tomater på flera toppar (Moonglow, biffar). De som funkar bra med flera toppar är tex Vesuvio Giallo, Green Envy och Principe Borghese.
  • Ampel- och dvärgtomater ute – de är tillräckligt snabba så de hinner lätt med även om säsongen är kortare – i växthuset blir de alltid klara långt innan säsongen är slut även om de inte blir angripna av diverse ohyra.

Nu har jag iaf börjat glesa ur och det tar sig:

För ett otränat öga så kanske det iser lite vildvuxet ut ff men det är mycket blad bortklippt.

Det är faktiskt något alldeles otroligt mycket ohyra iår. Spinn, grönsaksfly och något mer som jag ännu inte har sett vad det är, i ena hörnet av växthuset blir blad antingen någonstans mitt på bladet och ut eller hela bladet visset och torkar ihop. Jag har inte hittat förövaren eller för den delen hur själva skadan ser ut som skapar detta.

Utomhus är det inte några problem med ohyra, iaf inte på tomaterna. Och som jag skrev tidigare; enormt bra fruktsättning. Tänk om man på något vis skulle kunna ha ett växthus som bara gick att fälla ut när det blir kyligt. Då minsann skulle man kunna få ut det bästa av allt för problemet med utomhusodling är att säsongen blir väldigt kort. Förra året fick jag plocka av tomaterna i början av september för att det blev frost så tidigt. Först försökte jag täcka med fiberdukar ett tag men det hjälpte inte, plantorna blev fula och vissa tomater fick frostskador ändå. Och inatt gick tempen ner till ynka 6˚! Det är för dåligt 👎

Och trots att jag gnäller så mycket över många problem och lyfter olika missöden i tomatodlingen så kommer det bli mycket tomater – många plantor dignar av tyngden i all frukt.

Tomater på gång 🍅

Publicerad i Giftig jord, jord, tomat

Jordexperiment

Den stora snackisen bland odlare i år har ju varit den förgiftade ekonäringen och problem med småplantor av tomat och chili. I princip alla odlingsvänner jag har bekräftar problemen med detta. För ett tag sen skrev jag om några tester jag som jag gjort med nysådder och plantor i olika jord (som man kan läsa om här) Det är mycket intressant men ger inte hela svaret på problemen.

Av de som såddes inne och stod under lysrör var det bara Garden Pearl som kom igång lite hyfsat, Whippersnapper och Tumbling Tom grodde, växte lite och började dö av.

De som grodde i växthuset grodde efter en bra stund (det var ju så förbenade kallt där i april-maj) men växte sen på och beter sig som plantor ska. Eftersom platsen egentligen är slut blev det en habrovink: ner med hela klustret av vardera sorten under persikan. Stackars dom!

Ampeltomater planterade i kluster under persikan

Slutsats? Tja.. Ljuset och värmen spelar roll. Kan det vara så att plantorna inte växer lika bra eller blir hämmade av ledljus? Inomhus-test-plantorna blev ju aldrig någon riktig fart på ens de som ändå kom igång litegrann. När jag har forskat lite mer på de tidigare plantor som såg skruttiga ut så ser det ut som rothalssjuka som enl Google kommer av parasitsvampar som finns i jorden, från gammalt växtmaterial. Det kan ju förklara varför det funkar för plantor som hamnar i direkt solljus – svampar växer inte där det är ljust, varmt och torrt.

Nästa försök med ett mer renodlat jordexperiment, tre lika stora plantor av Söta Karin i varsin kruka med jord från Plantagen, mitt trädgårdsland inkl lite hönsskit, samt från Ica. Ett småskaligt test som ändå ger en hel del information.

Fr vä: Icas, Plantagens och egen

Såhär drygt en och en halv månad senare dokumenterades projektet på nytt.

Fr vä; Plantagen, egen, Icas

Man ser på de gulnade bladen längst ner på plantorna att de har kvävebrist (inte så konstigt med så små krukor och ingen ytterligare näring som tillförts – plågsamma växtförsök). Icaplantan har dock klarat sig lite bättre. Vad gäller storlek på planta så ligger Plantagen efter och ser man till knoppar och blommor leder trädgårdsjorden. Ingen av dom har orkat sätta frukt utan blommorna ramlar av. Nu har de kommit i slutkrukor och fått mer jord från respektive tillverkare.

Plantagen
Egen
Ica

Anledningen till de icke fyllda krukorna är att jag bara hade en liten slatt kvar av Plantagen-jorden och med tanke på hur det gått för den plantan såhär långt har jag ingen större lust att köpa mer jord därifrån. Experimentet hålls vid liv ett tag till genom att alla tre plantor fått ungefär lika mycket jord iaf. Antagligen får jag på det sättet även ett lite snabbare utfall av testet än om det funnits mer jord. Jag vill ju lite grann testa av hur länge näringen i resp jord räcker.

Och så som alla spännande historier slutar..

.. To be continued..

Publicerad i gurka, jord, jordförbättring, ohyra, sköldlöss, tomat

Det våras för sköldlössen.. Not..?

Förra våren skrev jag ett inlägg om hur jag försöker att minska skadorna av sköldlössen och att vi (sköldlössen och jag) ska kunna leva i någon slags harmoni. Här kan du läsa hela inlägget om det.

Döm av min förvåning när min goda granne för ett par veckor sen inspekterade mitt träd och säger ‘ja, du har ju inte lika mycket löss som vi har iaf’. ‘jodå’ svarade jag ‘de har bara krupit in på baksidan av grenarna så du inte ser dom.’ så började jag kika lite själv och insåg att hon hade rätt. Det var verkligen inte många löss där. Jag har liksom inte hunnit kolla så mycket efter dom just i år, tänkt att det tar jag när det är dags för klippning (vilket det iofs har varit ett tag, men tiden – den berömda, räcker inte riktigt till). Nu har jag kikat lite då och då, visst finns det några löss, men inte alls som det brukar vara. Hur i hela friden gick det till?

Grenar utan sköldlöss och rena blad utan luskiss

Jag försöker tänka mig in i om det kan bero på något som jag har gjort, eller vad som kan ha påverkat. De ordentliga köldknäpparna i vintras? Eller kan det ha med att jag la in en massa gräs+hästskit samt täckte med plast för att hålla fukten? (här kan du läsa om vad jag gjorde) Det är typ de enda sakerna som jag kan komma på har varit annorlunda. Det ska bli extra intressant att se hur det fortskrider med trädet i sommar. Än så länge växer det som jag vet inte vad (som vanligt alltså) och bra fruktsättning trots att det var så ruskigt kallt att de humlor som vågade sig ut frös ihjäl.

Det här med jordbehandlingen måste jag ändå skriva lite om utfallet av. Det var nämligen en lyckad strategi så här långt. Under våren har jag utöver införsel i höstas anlagt små varmbäddar på ett par ställen så där finns det mycket mask och är blött och lite kletigt. Täckningen med plast tjänade sitt syfte, fukten hölls kvar och det fanns aktivitet så fort det blev tillräckligt varmt i jorden.

Och tomaterna gillar uppenbarligen att bo i nästan ren hästskit – det växer som attan – och blommar! Annars finns ju en risk att det bara blir en massa blad om det är för mycket gödning. Det jag gjorde var att gräva runt det gamla och nya, jag strödde på lite av en blandning av vedaska, benmjöl och magnesium innan planteringen. Nästa steg är att lägga på lite hönsskit och sen täcka med hösilage för att hålla fukt och tillföra lite långsam näring.

Black Beauty & 1884
Solguld, sådd 21/3 och den som kommit längst so far. Ska det bli en normalstor tomat som vinner racet iår? Spänningen är olidlig 😁

Gurkan har blivit utsatt för en dryg vecka sen. Där var jorden inte alls peppad innan eftersom fuchsiorna var nedgrävda där över vintern. Nu la jag ner lite färsk hästskit och en rejäl dos bokashi. Ingen har dött än iaf och det får man ju vara glad för.

Fönstergurkorna ser lite skamfilade ut men blomningen har tagit fart igen.

Nu måste jag nog försöka binda upp lite tomater innan det är dags att fira student 🌸

Publicerad i Böna, försådd, morot, Odling, potatis, rödbeta, tomat

Tomatplantering och kristallsjuka

Helgen för en och en halv vecka sen ägnades åt att plantera tomater. Och jag har FÖR många sorter! Alltså i januari-februari finns inte ordet återhållsamhet. Då har man ju all tid i världen. Vadå många sorter? Det är ju bara kul. Och odlingskontot på instagram har jag organiserat så att jag bara följer likasinnade (andra odlingsjunkies) som peppar på vansinnet. Så nu har det gått åt en faslig massa tid åt att inventera och sortera ut så jag faktiskt får ner alla nya spännande sorter. Innan jag ens kunde börja gräva ner dom. Nåväl, ner kom de och har börjat växa igen så jag är inte ledsen.

Fortfarande trångt i växthuset, men betydligt bättre än förut.

I växthuset finns nu 87st tomatplantor, framför stallet sitter lite olika busksorter, däribland fönstertomater sammanlagt 10st och vid pålarna finns 16st. Jag tycker att jag iår har tänkt ut det bättre, de sitter nu på rad i öst-västlig kurs för att alla ska få så mycket sol som möjligt. Ganska långt bak i lannet, och bakom dom ska solrosorna snart sättas ut.

Påletomater

Tråkigt nog råkade jag också få kristallsjuka i samma veva som jag höll på med det sista av plantera det. Ny upplevelse. Inte särskilt angenäm och särskilt dålig tajming – det är ff asmycket att göra i trädgården och jobbet är inne i sin absolut intensivaste period. Åka karusell är ju trevligt en liten stund men att få den med sig när man går och lägger sig är INTE roligt. Läkaren talade med lugn röst om att det brukar försvinna på ett par veckor. Ett par veckor! Nu när allt skulle bli klart och det inom rimlig tid är dags att börja njuta av sommar och ledighet. Övningarna som jag fick går ut på att dra igång värre yrselattacker och på nåt vis ‘lära’ kroppen vart balansen finns alternativt kasta rätt kristallvätskan i örona. Märkligt. Så mellan övningarna får man käka åksjuketuggummi och tänka på hur man går för att inte drutta ikull. Så här ca en vecka senare går det bättre. Jag har ‘lärt mig’ att vänta lite efter att jag har rört huvudet så att yrseln avtar, och så är jag ju såklart bättre även om det rackarns inte är roligt. Man törs vare sig köra bil eller rida. Cykla är inte att tänka på. Trist. Man får pula på så sakteliga med plantering och sådder. Och familjen får hjälpa till. Klätterstöd för ärtor, tomater och bönor var mannen bra på. ‘Vill ju inte ha dig vinglandes på en stege med en stolpnedslagare över huvet’. 😄 Eftersom det var väldigt fint väder (varmt, strålande sol och klarblå himmel) fick både bönor och tomater en fiberduk för att skugga så att de inte skulle få solsting.

Potatisen som fanns kvar av förra årets skörd blev utsäde, de har stått i sadelkammaren och förgrott sig själv. Ganska skrynkliga och med långa groddar fick de komma till årets nyetablering av lanne. Hästskit i botten, ut med knölarna och täcka med hösilage. Det fanns lite mer utsäde än vad som fanns plats för så utbyggnad av lanne kommer bli aktuellt. I år ska jag också testa ett par nya sorter; Sarpo Mira och Pocahontas. Båda är sena sorter tvärtemot mina gamla som nog mestadels är tidiga; Amandine, Swift, Bourdaux och röd med vitt kött som jag inte minns namnet på. Jag förväntar mig inte att få nån tidig skörd, det är jag alltför sen med sättningen för att ens kunna fantisera om, men jag har en hink potatis som ser lovande ut.

Finns det hopp om midsommarpotatis tro?

För några veckor sen gjorde jag förgroning av rödbeta och palsternacka likadant som jag gjorde förra året (som du kan läsa om här) men utfallet var inte alls samma grokraft. Få hade grott och det var galet pilligt att få it remsan med de grodda fröna. Tror faktiskt inte att jag kommer göra det igen, det är för omständigt jfrt med att så direkt. Kanske ska jag försöka förodla i pluggar nästa gång. Direktsådde endel också för att se vilket som går fortast att få plantor på.

Vilken lycka förresten! Sålde lite plantor och fick betalt i ägg 💜

Både vackra och goda 😻

Har även haft plantförsäljning på reko-ring, riktigt roligt! Tomat- och chiliplantor och pelargonsticklingar var det. Jättekul! Skulle vara roligt att ha en liten plantmarknad nån gång.

Idag hade vi välkomna gäster vid guldscheraminen: såg två 7-prickiga nyckelpigor. Blev så glad för jag såg inte till en enda förra året.

Middagsbordet är dukat för nyckelpigor med familj och vänner: det finns gott om svarta löss.

Publicerad i klotpil, Odling, sötpotatis, tomat, varmbänk

Isande spänning..

Så har ännu ett gäng tomater fått flytta ut i växthuset. Jag kollar prognosen och oroar mig. Men nu ska det faktiskt inte vara mer än någon enstaka minusgrad och då klarar det sig därinne. Om de inte har fel vill säga 😬 men nu får det vara så, de blir så himla klena av att stå inne, de som bott ute är såklart mycket mindre men de börjat på att se sådär starka ut och lite mer mörkgröna.

Håll tummarna!

Alltså.. denna sötpotatis. För någon vecka sen la jag ner de långa skotten som satt kvar på potatisen ner i jorden lite här och där så att bara blad stack upp (avläggare, för att få rötter längs stammen). De har sett så frodiga ut hela tiden men så plötsligt idag, slokande blad! Och när jag känner på knölen verkar den helt rutten, dvs; den är ordentligt mjuk innanför skalet. Det betyder att dens skott måste sättas i egen jord. Konstigt hur fort det hände.

Ska man se till utsäde av dessa goda knölar verkar inte andelen skott bli så många. Av inköp av 8st knölar så är det en som fått skott som tagit sig därifrån. Dyra plantor min själ. 3kg för 180kr har alltså gett några få skott och det har tagit lång tid. Blir ytterst intressant att se hur det totala utfallet blir sen.

Skott av sötpotatis planterade. Knölen får ligga kvar i lådan med jord eftersom det är massor med rötter under den.

Det skott som jag klippt av tidigare och satt i vatten har fått några små rotliknande utskott, de åkte också i jord nu så får vi se om det blir bättre lycka.

Varmbänken! Jag som varit så glad, gått och kikat hur det växer, rädisorna har sett så illgröna och fräscha ut 💚 så hände det som inte fick hända! Jag skulle vädra en stund för det var så fuktigt, tro på sjutton om jag inte glömde lägga tillbaka locket! På morgonen var det – 1,5° i bädden. De såg lite medtagna ut under hela dagen, men inte helt döda iaf. Jag är jäklit trött på minusgrader nu 😠

Klotpilen! Kommer du ihåg klotpilsticklingarna som jag snodde när jag cyklade hem från vännerna på midsommarnatten förra sommaren? De har vaknat!! Överlevt och fått små blad 🌱💚

Klotpilsbebisar ❤️

Dahlia sticklingarna lever än, ja dahliorna också förstås men de verkar inte växa något särskilt såhär långt iaf.

Sticklingar av dahlia + stjärn..

Blomstersådderna hänger i, de som jag sådde om har grott. Till nästa år ska det bli vintersådd av malvan endast tror jag. Den kom igång riktigt bra och har växt på. Jag tror faktiskt att det är en sort som gror bäst efter rejäl kyla medans tex roseskäran inte alls ville frysa. Det är betydligt bättre grodd på de nysatta fröna jfrt med de som såddes tidigt ute. Luktärtorna står ute och har väl fått så många köldknäppar att det inte går att räkna, men de ser väldigt stabila ut. Snart behöver de nog planteras om.

Fönstergurka! Satte två frön i början av mars (tror jag, har ju tydligen inte noterat det någonstans 🤨) och nu har vi skördat den första helt fantastiska lilla gurkan 💚🥒 Den smakar helt ljuvligt och är inte minsta besk. Sorten heter Baby f1 och står i en klematiskruka (2l?) västerfönster med mycket ljus men inte stekande sol. Vatten varje dag, egen jord kryddad med hönsgödsel.

För ett par månader sen skrev jag ett inlägg om att njuta av det man har omkring sig just i den tid man är. Då handlade det om att njuta av att ha vinter och planera för vår och sommar. Att längta men vara nöjd i stunden. Just nu är det inte mycket av den varan – det är galet stressigt! Mycket som måste göras på jobbet (som också är roligt) och asmycket ledighetssaker som man vill göra. Tänker att jag skulle vilja ha en semesterdag i veckan nu i maj så att man kan få komma ikapp med vill-görandet, särskilt eftersom vi missar både 1a maj och 6e juni som lediga dagar iår. Undrar om det ska gå att klämma in..?