Publicerad i fuchsia, pelargon, persika, sticklingar

Äntligen humlevärme!

Så till sist lördagen den 17e april kom så en humla in till persikan! Från att det varit helt tyst kom en sån där jättestor svart-vit-gul fin lurvig humla in.

Jag stod och grejade med småplantorna, hörde surret, nej förresten, brummet, när den närmade sig växthuset i solnedgången. Jag stannade upp, vågade knappt andas, rädd för att skrämma bort den. Den brummade en stund utanför innan den smet in uppe vid taket och så pysslade hon runt där bland de rosa kronbladen, burrade och krafsade med sin ben så att ett rosa regn föll. Efter en stund skulle hon hem igen med byxorna fulla. Tur att jag som är försteskötare av humlor på gården fanns i närheten eftersom att ta sig ut samma väg som hon kommit inte var planen, plötsligt trodde hon att hon kunde gå genom glas..

Idag har jag sett att det varit ytterligare en inne och jag andas ut, det blir nog frukt i år med 🍑💕

Humlesurr

Tror att det också finns lite småflugor som grejar med blommorna. Och myror finns det, de har ju sköldlössen att ta hand om.. 🦠🐜 Hoppas de hjälps åt lite nu så att det blir lite frukt.

För övrigt har jag idag varit ganska effektiv – märkligt nog, brukar ju alltid känna mig som världens mest långsamma människa och som aldrig gör färdigt saker när jag har tänkt.

Nåväl, pelargonerna och potatisblomman har körts in i växthuset från jordkällaren. Det verkar inte som att lysröret där har gjort någon nämnvärd skillnad, de har absolut inte kommit igång än. Kanske behöver temperaturen också upp för att de ska gå igång.

En mycket tråkig sak! När jag grävde fram fuchsiorna ur bäddarna visar det sig att de har fått vara mushus under vintern. Nästan alla har antingen ett stort hålrum i rotsystemet eller så är rotsystemet avgnagt helt och hållet. Ett par av dom har ändock visat liv iaf, och till min stora lycka så var Marianne en av dem. Huvudsaken att hon klarar sig för hon är ju min egen uppfödning 💕

Om man jämför med hur fuchsiornas övervintring gick så kan man säga att det nog varit i tuffaste laget för dom iår, ner mot – 20° och det var även ihållande kallt under flera veckor. Klarar de detta så är de minsann inte dåliga!

Musbo i rotsystemet på fuchsia

En rolig sak! Dahliorna som stått inne i källaren i jordpåsar för att bara börja få lite liv har flyttat ut i växthuset. Och efter att ha sprungit på en liten film om hur man tar sticklingar på dessa (av @gillmyrablomster, instagram) så var jag såklart tvungen att testa. Vill de sig blir det 20 dahlior till 😃

De tomater som vuxit ur källaren fick flytta ut och stå på varmbädden. Vanskligt att isolera för mycket bara, när jag tog bort bubbelplasten över dom hade det blivit 35° därunder. Kokta tomater. Men de repar sig allt. Och nu ska det inte bli frost på ett tag så nu får de nöja sig med fiberduk.

Mina älskade småpelargoner! Nu har även ett par knoppar från den andra kullen öppnat sig, den ena är pastelligt rosa med lite ljusare i mitten. En annan har samma varmmörkrosa med vitt öga, men.. på ett av kronbladen finns en vit fläck. Väldigt spännande att se om det är det på alla kronblad sen.

Notera den vita fläcken, tänk om det är färgen på alla blommor!
Från kull 2

Och nu är de små frösådda ☝️ omplanterade i lite större krukor.

Frösådda pelargoner

Nu är det sådär varmt och skönt ute så att man aldrig vill gå in på kvällen. Undrar när det kan tänkas vara lagomt att börja sätta lök? Och potatis? Måste nog göra en liten tillbakablick och se hur jag gjorde förra året 😀

Annons
Publicerad i Hybrider, pelargon, sticklingar

Pelargonerna

Apropå pelargoner.. jag har inhandlat några nya små sticklingar som ska bli spännande att se vad de är för enar. Knapaträdet, Swanland Pink, Jägershus Hidingebro, Minnie, Barbara Hines, Anita och Rushmoor Richard Selby. Knapaträdet är en gammal sort med en intressant historia som man kan läsa om här, den är också bevarad i Grönt Kulturarv.

Jag har även tagit sticklingar på pelargonerna från vinterns gräddhylla och de börjar växa på nu, Love-li och Love-lo; Kärlekspelargonens bebisar är lätta att föröka, liksom Bigitta (egen hybrid, zonal) och Herrgårdspelargonen (direktrotad i vanlig plantjord).

Mina egna hybrider växer på och jag har tagit sticklingar på dom. Dessa är något segare på att rota sig än de ovanstående. Jag har kunnat ta skott på alla utom den vita som är för liten än och som då såklart är den som jag helst skulle velat föröka.. Knapphetspricipen alltså, mänskligt (knasigt) betende som gör att vi människor instinktivt vill ha det som det finns lite av. Sitter i ryggmärgen. Nåväl, får hoppas den växer till sig snart så att det går att klippa av något från den.

Lilla Vita

Och ja, jag borde inte låta dom gå i blom än om jag vill ha fina kraftiga plantor men det är ju 1) så himla spännande att se vad de ska få för färg och 2) är det inte rätt coolt att de faktiskt blommar innan de ens har kommit från så byttan där fröet sattes? 🤓 De är ju inte bara dvärgpelargoner utan nästan mikrodvärgar.

Bebisar av lill-pellisen, 2a kullen

En annan av hybriderna från lill-pellisen har inte fått rötter än men visar tecken på att få en spännande färg (och igen, jag borde tagit bort knoppen, jag vet..)

Jag väntar väldigt mycket på att pelargonerna i jordkällaren ska börja växa nu när det är ljus där och allt. Sist jag tittade hade det inte hänt ett skit. Men det är ju också precis samma temp där nu som det var mitti vintern så det kanske inte är så konstigt.

Funderar lite över vad som går bäst att rota pelargoner i. Jag brukar alltid klippa av dom och bara ställa i vatten. De allra flesta får rötter hyfsat fort. I somras satte jag i jord direkt och det gick finemang då, men när jag nu har tagit ett skott på en zonartic så ville den inte alls i jord och vatten verkar inte heller vara dens favo. Dock har den inte dött än så någonting måste väl ända ha varit rätt.

Det har grott ett frö av Älvdalen, det är verkligen intressant att ett av typ 101 frön gror. När jag gjorde grotest i fuktat papper i påse på element grodde inte ett enda och jag har sått i omgångar hela hösten och vintern. Nåväl, den här är såklart otroligt söt och gullig och jag har höga förväntningar på den.

Bebis av Älvdalen, zonalpelargon

Har man en psykisk störning när man ser någons superfina blommande pelargon med en näbb på instagram och verkligen får binda sina fingrar för att inte kommentera; ”Vilken fin frökapsel, du glömmer väl inte att så den?” 🙈

Publicerad i ödem, chili, grobarhet, jord, Odling, ohyra, sötpotatis, sticklingar

Knottriga blad i år igen – och även på sötpotatis..?

Det verkar som att detta med ödem på paprika och chili är något som alltid ska komma hos mig, men det är mer på vissa sorter ser det ut som. Tex ser det ut som att Ferenc och Korosoko drabbas hårdast medans Chocolate och King of the North klarar sig betydligt lindrigare.

Ödemen lär ska bero på att luftfuktigheten är för hög, att de har för blött eller att det är obalans i näringsupptaget. Det skulle kunna vara brist på kalium och kalcium har jag läst mig till. Hmm.. Många möjliga felaktigheter. Jag har försökt att låta dom torka upp lite mer emellan men då blir plantan vissen, kanske ska jag prova att lägga på en lten dos aska för att höja kaliumnivån? Jag vattnar och sprejar med EM men det känns ju som att det snarare skulle höja luftfuktigheten. Dessutom trivs ju då tripsen när det blir torr luft, vilka nu verkar ha gått hårdare åt sorten Hungarian Boldog. Märkligt det där.

Nåväl plantorna överlever nog ödemen, det har de ju gjort förr men det vore ju intressant att hitta en lösning. Alltså, det är inte undra på att paprika är ett av de hårdast besprutade grönsakerna i handeln, man fattar ju att det är svårt att få någon ekonomi när de är så känsliga för allt möjligt.

Hungarian Boldog böjer bladen pga trips. Mekanisk bekämpning med kläm-ihjäl-metoden.

Försöket med egen jord vs köpejord visar på någon form av brist. Nu har jag lagt i lite hönsgödsel då jag anar brist på kväve.

Man skulle kunna tycka att det är skit att allt detta händer, men fasiken att det också är intressant. Det är ju ändå några plator som är riktigt fina. Man kan ju fundera på vad som är skillnaden..?

King of the North

Läste också att det kan vara idé att toppa chili för att få buskigare plantor. Sagt och gjort, topparna har åkt i jord så får vi se om de behagar sätta rötter, jag är verkligen sugen på detta med sticklingsförökning överlag. Synd att jag inte kom på det tidigare. Skulle ha sått några stora tomatsorter i januari för att ha att ta sticklingar på. Som det är nu har jag ingen brist på plantor direkt.. Eller kanske skulle jag ha tagit sticklingar i höstas för att snabba på och inte behöva så (som att jag inte skulle vilja det, men iaf..)

Sticklingar av ERotica, Vampire och Volcano

Grobarhetstesterna med frön och knölar i fuktigt papper i påse på element gav resultat. Jag kan slänga typ alla frön som jag testade, skönt. Ingefäran möglade men gurkmejan har fått små skott och har fått komma i jord. Den får dela låda med sötpotatisarna.

De kinklisorna förresten, det har ju kommit lite skott i ena lådan. Jag har klippt dom och satt i vatten för att få rötter. Ingen tillstymmelse till rötter trots att det gått nästan två veckor. I den andra lådan har potatis efter potatis ruttnat. Nu är det två kvar och den ena ser ut vara färdig till maskmat, den andra har jag inte riktigt gett upp än. Undrar varför de inte vill? För stora knölar? Jorden? Tror inte att jag haft vare sig för blött eller för torrt. Fortsätter de såhär kommer jag nog snart att tröttna på dom. Jag skulle vilja ha tag i nya knölar som inte är så stora och på men butikerna på orten har inte ekologisk variant i lager och då kan jag ju inte välja storlek när de kommer..

Dessutom verkar de också ha fått ödem på bladen och här kan jag inte tro att det beror på för blöt jord iaf, den håller jag bara precis fuktig. Fast även om de inte växer så fort eller att alla har tagit sig; de är väldigt fina de blad som kommit 🥰

Publicerad i fönstertomater, grobarhet, höstsådd, inomhusodling, Odling, sötpotatis, sticklingar, tomat

Så gick det med att vänta med att så…

Jo.. jag hade ju bestämt mej för att vänta till helgen med att så tomater. Men så blev det onsdag och det är ju lillörda’ och räknas som helg, det är sen gammalt 😜 Sen är det ju ett annat större problem, någonstans mellan Grekland och Sverige ligger frön som jag beställt från Meraki Seeds, denna guldgruva av fina sorter! Det verkar som att det som Helena postade den 26/1 fastnat för jag är inte ensam om att sitta och försmäkta. Just nu är jag nervös att det inte alls ska dyka upp, men om det kommer idag så har det ju tagit 38 dagar. Fast det är inte klokt och det är inte ok Postnord!

Kanske var det också ett skäl till att så de andra tomaterna nu och att dela upp sådden om/när resten dyker upp.

Det blev 35 sorter den här gången. Och spana in de vita burkarna med lock på högra bilden! Världens bästa såburkar! Rymmer ett par dl, är gjorda av mjuk vitplast (känns lite pappaktig) och ett perfekt lock till. Jag fick dom när vi hämtade mat på Jako Sushi i Askersund, man fick misusoppa i den. Första gången jag åt sushi på riktigt, det var oväntat gott och med tanke på de fina burkarna kommer det bli fler gånger 🤓

Fö använder jag helst engångsmuggar av lite mjukare plast, de håller bra utan att spricka och man kan skriva på dom, de håller i flera år och till många sådder. Och i skrivande stund, två och etthalvt dygn senare så har flera sorter börjat visa sig 🪴🍅

Igår, den 5/3, var den Stora Dagen! Årets första tomat inmundigades M-M-M!

No 1, Venus dvärgtomat, gooood och väldigt lämplig för fönsterodling

Det visar sig att No 1 nog är en Venus., lite mer orangea tomater än Yellow Canary och ännu sötare. Och alla goda smaker kom fram eftersom solen värmde upp den där i fönstret.

Sovrumsfönstret är helt perfekt att odla i den här tiden (mars-april) det blir väldigt varmt och ljust. Lite längre fram, maj-juni är det för varmt och stekigt. Men då kan ju tomatplantorna ändå flytta ut 😀 Jag är bra i fas i år, fönstret är fullt med plantor som har blommor och kart. Alltså, in i minnesarkivet att så de första tomaterna i november. De fick ju stå på köksbänken under det lysröret under den där mörka helvetestiden i nov-dec. No 1 är ju dock en spontanplanta som grott och börjat växa i växthuset. Blir intressant att se när de andra kommer ikapp.

Som jag sagt tidigare, tomater är min favoritgröda för att de både är goda, tacksamma och flexibla. Att de dessutom går utmärkt att lagra gör dem till fantastisk mat. De verkar dessutom kunna misshandlas hur mycket som helst. Majaplantorna som halshöggs har kommit igång och deras skott också. Tror att det blir plantering av skotten idag faktiskt.

Såhär långt ser det ut som att skott som är från stam + ett blad får rötter fortare än toppskott. Blir intressant att se vilka som får blommor/frukter först.

Andra försök som är intressanta just nu är grobarhetstesterna. Av den röda solhatten hade mer än 20st frön grott, nu har de planterats och på dirren började de växa. Och så var den blodade tanden igång. Raskt plockades 24 sorters olika gamla frön fram ur lådan och lades i fuktat papper i plastpåse. Några åkte in i frysen eftersom de behöver en rejäl köldknäpp innan de vill tänka på att gro. Jag har inte särskilt stora förhoppningar om att det ska bli något, och kanske lika bra det. Någon gång förritiden har jag alltså på allvar köpt frön till cembratall, koreagran och pappersbjörk (de som ligger i frysen nu) Ville jag verkligen ha det? Nåväl, om de gror så är det väl meningen att jag ska ha såna träd. Och om de 20 år gamla fröna inte gror kan jag iaf slänga dom utan att ha dåligt samvete 🙃

Röd solhatt, förgrodd i papper planterad igår. Pigga små rackare.

Sötpotatisen i den ena lådan har växt lite till och nu har de fått komma fram i ljust utan direkt sol (den vanligaste önskan hos växter och kanske svåraste platsen att hitta?) Den andra lådan står än så länge kvar på elementet i källaren. kanske ska den få komma upp i ljus också nu.

Sötpotatisbebisar

Ute skiner solen, det är nån enstaka plusgrad, man längtar efter varmt och vår, men det är faktiskt bara början av mars så det gör inget om det lugnar sig lite till. Sade förnuftet när hon skulle övertala hjärtat.

Publicerad i klotpil, lök, purjo, sticklingar, thuja, vitlök,

Sticklingar

I den ljusa midsommarnatten för vad som känns som ett halvt liv sen knyckte jag några kvistar av en klotpil. Och det gick väl hyfsat, en i varje konservburk (3st) fick blad. Nu när det börjat hösta in har jag planterat om dom i jord istället för sand och i dagsläget finns två exemplar som lever.

Sticklingar av klotpil efter 4 mån

Lagom till valborg i våras gjorde jag ett försök att sätta sticklingar av thuja som du kan du läsa om här. Det gick ju då inte alls, de små sticklingarna var helt plötsligt bara borta, om de blivit uppätna eller bara ruttnat och förintats är oklart, men själva idén om att ha en hel liten armé av thujaplantor att sätta som häck runt odlingarna väcktes då. Så nu är försök två startat.

Thujasticklingar

Kvistarna är nedstuckna i jord från jordfabriken i trädgårdslandet. Nu ska jag bara försöka hålla fuktigt däri hela vintern..

Ett annat mission för vintern är att jag ska försöka hålla fuktigt i bäddarna i växthuset också. Jorden där känns som att den blir helt död under vintern. Inga maskar och ingen nedbrytning öht. Jag är lite fundersam på om det bara beror på torka eller om det är något annat som fattas?

Fö har lök skördats/satts om. Det mesta av röd och gul tog jag upp för länge sen, det ligger i sadelkammarkällaren. Det blev en liten blå back av vardera. Sen har det dykt upp lite vartefter, en halvkrage av sådd röd som blev lite hyfsad, vissa jättefina andra små som sättlökar. De små = omsättning i växthuset.

I en krage hittade jag en blandning av vad jag tror är silverlök, rödlök och purjo. På skyltarna stod det dock gul lök och vitlök. Besynnerligt. De togs iaf upp och skjuss in i växthuset, de var såå små och ynkliga. Inga skyltar alls fick det bli därinne eftersom jag nu inte kan lyckas hålla ordning på dom ändå.

Purjon åkte också in. Det blev en hel liten löklänga.

Vitlök som jag satt så mycket av förra hösten blev typ ingenting. Förrän nu. Nu kom det upp små strån härodär i kragarna igen. Så då tog jag upp dom, pillade isär de få som klyftat sig och satte ner dom igen. Sen på med ett täcke av löv. Och hålla tummarna nu då ✊✊✊

Och förutom att tända ljus i mörkret kan man nu också

Gulla kattungar – igen 😻