ödem – Den jordiga tummen

ödem, chili, grobarhet, jord, Odling, ohyra, sötpotatis, sticklingar

Knottriga blad i år igen – och även på sötpotatis..?

Publicerad den 26 mars, 202127 mars, 2021 av Fröken Doris

Det verkar som att detta med ödem på paprika och chili är något som alltid ska komma hos mig, men det är mer på vissa sorter ser det ut som. Tex ser det ut som att Ferenc och Korosoko drabbas hårdast medans Chocolate och King of the North klarar sig betydligt lindrigare.

Ödemen lär ska bero på att luftfuktigheten är för hög, att de har för blött eller att det är obalans i näringsupptaget. Det skulle kunna vara brist på kalium och kalcium har jag läst mig till. Hmm.. Många möjliga felaktigheter. Jag har försökt att låta dom torka upp lite mer emellan men då blir plantan vissen, kanske ska jag prova att lägga på en lten dos aska för att höja kaliumnivån? Jag vattnar och sprejar med EM men det känns ju som att det snarare skulle höja luftfuktigheten. Dessutom trivs ju då tripsen när det blir torr luft, vilka nu verkar ha gått hårdare åt sorten Hungarian Boldog. Märkligt det där.

Nåväl plantorna överlever nog ödemen, det har de ju gjort förr men det vore ju intressant att hitta en lösning. Alltså, det är inte undra på att paprika är ett av de hårdast besprutade grönsakerna i handeln, man fattar ju att det är svårt att få någon ekonomi när de är så känsliga för allt möjligt.

Hungarian Boldog böjer bladen pga trips. Mekanisk bekämpning med kläm-ihjäl-metoden.

Försöket med egen jord vs köpejord visar på någon form av brist. Nu har jag lagt i lite hönsgödsel då jag anar brist på kväve.

Man skulle kunna tycka att det är skit att allt detta händer, men fasiken att det också är intressant. Det är ju ändå några plator som är riktigt fina. Man kan ju fundera på vad som är skillnaden..?

Läste också att det kan vara idé att toppa chili för att få buskigare plantor. Sagt och gjort, topparna har åkt i jord så får vi se om de behagar sätta rötter, jag är verkligen sugen på detta med sticklingsförökning överlag. Synd att jag inte kom på det tidigare. Skulle ha sått några stora tomatsorter i januari för att ha att ta sticklingar på. Som det är nu har jag ingen brist på plantor direkt.. Eller kanske skulle jag ha tagit sticklingar i höstas för att snabba på och inte behöva så (som att jag inte skulle vilja det, men iaf..)

Sticklingar av ERotica, Vampire och Volcano

Grobarhetstesterna med frön och knölar i fuktigt papper i påse på element gav resultat. Jag kan slänga typ alla frön som jag testade, skönt. Ingefäran möglade men gurkmejan har fått små skott och har fått komma i jord. Den får dela låda med sötpotatisarna.

De kinklisorna förresten, det har ju kommit lite skott i ena lådan. Jag har klippt dom och satt i vatten för att få rötter. Ingen tillstymmelse till rötter trots att det gått nästan två veckor. I den andra lådan har potatis efter potatis ruttnat. Nu är det två kvar och den ena ser ut vara färdig till maskmat, den andra har jag inte riktigt gett upp än. Undrar varför de inte vill? För stora knölar? Jorden? Tror inte att jag haft vare sig för blött eller för torrt. Fortsätter de såhär kommer jag nog snart att tröttna på dom. Jag skulle vilja ha tag i nya knölar som inte är så stora och på men butikerna på orten har inte ekologisk variant i lager och då kan jag ju inte välja storlek när de kommer..

Dessutom verkar de också ha fått ödem på bladen och här kan jag inte tro att det beror på för blöt jord iaf, den håller jag bara precis fuktig. Fast även om de inte växer så fort eller att alla har tagit sig; de är väldigt fina de blad som kommit 🥰

ödem, chili, insekter, mikroorganismer, ohyra, skadedjur, trips

Skador på paprikor = trips?

Publicerad den 5 mars, 20215 mars, 2021 av Fröken Doris

Förra året fick jag ju en riktig käftsmäll när mössen åt upp större delen av paprika- och chiliskörden. Jag blev hyfsat besviken men vad lär jag mig? För det första att njuta av varje liten skörd jag får av växter som är kinkigare. Att inte gnälla över dyra paprikor i affären – de är värda sin vikt i guld. Och att inte deppa ihop utan se det som en utmaning när det kommer svårigheter. Och till sist, om man odlar många olika saker så har man spridit sina insatser och har större chans att iaf någonting går bra.

Vad gäller mössen vet jag inte riktigt hur jag skulle ha gjort för att hindra dom. Kanske satt ut fällor och lämnat lite öppet så att katterna kunnat hjälpa till mer, de åt möss så det stod härliga till, men i kiosken kom de ju inte in när det var stängt.

Lagom när paprikorna börjat sätta fart nu upptäcker jag både det som jag hittade var ofarliga ödem på bladen så finns även andra skador. Blanka områden på bladen, små svarta korn, några svarta små streck och några ljusa små streck. Det verkar vara trips.

I akutläge kan första tanken vara att ta fram alla vapen man har i kemisk stridsföring. Men det har jag faktiskt lagt ner. Inget gift eller dödande (annat än mekaniskt) ska förekomma i mina odlingar. Jag har ju lyckats leva i symbios med sköldlöss på persika så varför inte med trips? Istället för att bekämpa ohyran ska jag försöka hjälpa mina plantor att växa ändå. Trips gillar tydligen inte fukt så det är första åtgärden, duscha plantorna med vatten i sprayflaska ett par ggr/dag. Precis nyss läste jag ett inlägg om att stärka plantor med terrafert jord, terrafert blad och em så det blir nästa steg. De finns att köpa på mikrojord. Klisterremsor för att fånga de vuxna som flyger blir det också.

De skador som plantorna har känner jag dessutom igen sen tidigare år och de har ju ändå inte dött av det så vi får väl tro att de ska klara det i år med även om jag vet vad de lider av. De måste ju för sjutton stå lite på egna ben!

Just detta med bekämpning är något som jag blir frustrerad över. Läser i odlings- och trädgårdsgrupper om hur arga folk är över allt från bajsande katter, mossa i gräsmattan och ohyra. Man glömmer att grannens bajsande katt också tar möss. Att mossan finns där för att gräset inte trivs just där. Ohyran är mat för rovinsekter och fåglar – allt i naturen finns där av en anledning och att avdöda en art kan få betydande konsekvenser för både djur och växter. Det är tom en fara med att sätta in rovinsekter som inte är hemmahörande i just det området. Läste tex att harlekinnyckelpigan är en farlig konkurrent till vår sjuprickiga, att den är mer aggressiv, motståndskraftig och mer flexibel i sitt levnadssätt. Inte bra. Jorden är beroende av sin mångfald, många arter medför större överlevnad vid svåra tider. Gäller för alla arter. Vi människor tror att vi vet så mycket och att vi kan styra hur det ska vara. Man kan inte plantera in arter som utrotar de inhemska, då blir det knepigt.

Så. Inte för att jag gillar trips, men jag är förvissad om att de har en uppgift och om inte annat så gör de att min klena plantor gallras bort, en art blir bara ännu klenare utan motståndskraft. Lejon äter upp de svagaste individerna av den flock de jagar, på så vis blir de starkare individerna kvar och för sina gener vidare. Det lärde jag mig när jag var liten och såg Ett med naturen, lika sant då som nu. Men vi lever många gånger långt bort från naturen nu för tiden.

Vill man se en modern och underbar historia som berättar om detta kan man fortfarande se Våran lilla bondgård på SVT play. Det är den bästa naturfilm jag någonsin sett, sorg och glädje och så mycket finns att lära från den filmen. Har du inte sett den, se den! Har du sett den, kolla igen! Totalt helt lovely!!

ödem, chili, förodling, försådd, inomhusodling, tomat

Att vara i ‘nu’

Publicerad den 7 februari, 20217 februari, 2021 av Fröken Doris

När man var liten och längtade hjärtat ur sig till lördagens ridlektion, alla vakna timmar i veckan väntade jag på den stunden, önskade att tiden skulle stanna de där futtiga 60 minutrarna när man kände händerna mot mjuk päls, ett hästandetag mot kinden. Den mjuka känsla ut i hela mig när jag satte mig i sadeln och hästens rytm fortplantade sig till mig. Och blink så satt man där i bilen på väg hem igen. Jag vet att jag ofta tänkte att: varför känner jag aldrig att jag är där? Det kändes som att man bara fick små minnen av ridstunderna. Aldrig att man fastnade i dom som i alla de andra stunderna under veckan med tråkiga saker.

Jag har blivit bättre på det, att stanna i stunden och njuta, att känna efter hur fint och bra det är just nu, inte längta till något annat. Och jag är inte säker på att jag kunnat göra på något annat sätt när jag var liten, tiden går ju för fort när man har roligt och långsamt när man längtar. Jag har blivit mycket bättre på det, att stanna upp och se den blå himlen och njuta av solen även om den är så stark att man inte ens kan öppna ögona.

Det som ska stannas upp och njutas av just nu är för det första att vi för första gången på flera år fått vinter med is och snö. Jag har bestämt mig för att använda vintern (snön och isen) till något som är trevligt varje dag; ridturer (om det inte är för kallt – jag blir väldigt snabbt frusen och då är det är inte njutbart), skid- och skridskoåkning. Och när man tröttat ut sig med uteaktiviteter så kan man sitta inne med tofflor och en kopp kaffe och planera, småså (nytt verb för att så några enstaka sorter i färre antal) och titta på sådder varannan timme.

Nu är också tiden att njuta av planering av sommarens odlingar, njuta av att det framöver kommer en ljus sommar. Just nu vet jag också att det här året kommer vi få den perfekta sommaren, lagom varm och solig men också tillräckligt fuktig. Den kommer att börja med en mild vår och pågå utan nattfrost fram till mitten av oktober.

Vilken tur att jag då också bestämt mig för att njuta av mycket grönsaker OCH blommor. Jag har köpt hem en väldig massa frön till ettåriga blommor som ska passa till snitt. Tanken är att under hela sommaren (inte bara i juni som det är med perennerna hos mig) ha bukettmaterial att plocka in. Och om rabatterna och lannet blir för litet; då lägger jag bara ut lite mer täckmaterial på gräsmattan – voilá! Här där va lätt ‘bara att lägga ut’.

Och efter allt det där babblet kommer vi till det viktiga, uppdatering på odlingsfronten; plantor som gått igång ordentligt och som inom en hyfsat snar framtid kommer att ge skörd är fönstertomaterna.

Plantan som grävdes upp och flyttade in i höstas. Okänd sort.

Dock har det blivit något konstigt med några. Det började med att de rakade iväg och blev glest mellan bladen trots att sorten är dwarf och ev microdwarf (?) Maja och Zimmertomate blau. Sen krullade sig bladen åt fel håll (uppåt) och sen krullade de sig neråt (som de kan göra när det är lite för näringsrik jord). Och sen torkar bladen in och ramlar av. Som sagt, det hände med de två sorterna och inte på Venus eller den jag kallar Fönstertomat (har tappat namnet på vägen). De plantorna har satts i karantän i väntan på utfall. Tänker att det skulle kunna vara ödem likt det som chili och paprika får ibland men har lite svårt att se att det är helt lika.

Det som snart ska planteras om är paprikorna.

Och det som ska tittas till är chilisådderna. Ett par sorter har visat sig men än kan man inte ropa hej.

Idag ska alla frön sorteras upp så fint så att det sen blir lätt att hålla ordning på och komma ihåg att så i rättan tid. Flera fina tips på insta visar datum-för-sådd-sortering. Får se om jag får ihop något sånt.

Fått ner lite frön i jord. Lök (en röd och två gula), lite sallad för inomhusodling, basilika, tre lejongap (ett par av dom är väldigt gamla frön så det är mest för att inte slänga, förhoppningarna är mycket små) och två sorters tobak. Inser nu i skrivande stund att Törnrosa försvann på vägen.. Det får bli morgondagens fix.

Tanken var att jag idag också skulle ha sått några av de långsamma blommorna som ska få stå ute i kylan ett tag; Jätteverbena, rosenskära, malva mm. Alltså, jag är bara såå långsam. Men skönt, nu har jag lite såjobb kvar att njuta av ☺️

ödem, chili, Odling, Paprika, persika, tomat

Vår på gång!

Publicerad den 22 mars, 2020 av Fröken Doris

Mittihelavärldenuppochner blir det vår igen. Corona finns hela tiden i var och ens medvetande men det bryr sig inte naturen om. Persikans knoppar har färgats rosa.

Och hör och häpna! Paprikan har också knoppar! Zlata och King of The North levererar och ser väldigt fina ut, växer på bra med stora blad. Riktigt kul! Några av de lite mindre paprikorna och chilisarna har knottriga blad, men som jag lärde mig för ett par år sen är det ingen fara med det, helt naturligt och beror på en snabb övergång till högre näringstillgång tex. men det gör ingen större skada för växten.

Även de förstsådda tomaterna har fått knoppar.

Har så smått börjat skola om tomatplantor. Och herreje vad det kommer blir fööör trångt. Undrar vart jag ska göra av alla när de ska stå en och en.. 😬