Jag har hållt på med odling sen vi landade på vår lilla gård för 32 år sen, men hela grejen tog ordentlig fart för kanske tio år sen när jag upptäckte detta med täckodling och insåg att även jag som hittat en karg plats på extremt genomsläpplig moränjord kunde bedriva självhushållning. Fördelarna med täckodling är många, nackdelarna är försvinnande få.
Varför täcka jorden?
Att fylla på med täckmaterial uppifrån gör att jorden håller sig fuktig – jag har förutom torr och mager jord även begränsat med vatten att fylla på med – eftersom den skuggas och minskar avdunstningen, jorden hålls lucker tack vare att nedbrytarna jobbar med att bryta ner materialet under tiden det ligger där. Näring tillförs allteftersom täcket bryts ner och dessutom får inte ogräs alls möjlighet att växa. Under ett par år när min rygg inte alls ville gå med på att krypa/stå dubbelvikt rensade jag ingenting utan la helt enkelt bara på mer täcke när det började komma upp sånt jag inte ville ha. Mycket praktiskt!
Det som skulle kunna vara en nackdel med täckodling är att det kan se lite skräpigt ut, fast jag tror faktiskt att det är för att vi har någon slags idealbild av odling där plantor växer med svart jord runt sig, som någon typ AI-bild som är helt onaturlig och inte alls särskilt lyckad för själva odlandet. Man skulle kunna tänka sig att täckodling inte är särskit lämpat när det regnar mycket men där finns det också en fördel, nämligen att det också suger upp och portionerar ut fukten så att den inte spolar bort jorden.
Hur gör man då? Det finns olika strategier och delvis beror det på vad som finns på ytan du vill odla upp innan du sätter igång.
Våranläggning
Den första ytan jag testade var gräsmatta som skulle bli grönsaksland. Jag spred helt sonika ut ett tjockt lager hösilage och satte potatisar i höet med en näve jord runt sig. Rörde ingenting mer än att jag täckte med ytterligare hö ett par gånger när blasten kommit upp en bit (typ som att kupa) och skördade sen potatisen på hösten. Året därpå hade det blivit jord av det mesta av gräset under och jag kunde sätta andra grejer på det området. Här kan du läsa mer om det första potatislandet.
Innan planteringUnder planteringDe växer!
Höstanläggning
När jag utökade den första snittblomsrabatten, också på gräsmatta, började jag med att på hösten lägga ett tjockt lager av hösilage blandat med hästskit rakt uppepå gräsmattan. På våren planterades förodlade blommor och knölar ut på samma sätt som potatisen tidigare, med en näve jord runt rotklumpen rätt ner i höet. Resultatet blev fantastiskt!
Första våren, dags att plantera
Eftersom försöket föll så väl ut, gjordes ytterligare större yta nästföljande år:
Nedre bilden; utökning av rabatt på befintlig gräsmatta höst/vinter. Övre bilden; resultatet aug-sept följande säsong.
Nu börjar det komma in fler och fler perenner mellan ettåringarna:
Anläggning på ogräslig yta
Om man ska anlägga ny yta på plats där det växer mycket tex kvickrot och annat som tar för sig bra behöver ytan skalas av från det värsta innan det täcks. Så var fallet när jag anlade det nya dahlialandet, eftersom den ytan var relativt stor blev det ett projekt som tog lite mer tid och där den som gillar kroppsarbete fick sitt lystmäte. När ytan väl var rensad är tekniken densamma, täckning med hösilage, gräva ner plantorna i jorden under (här behövde jag inte tillsätta nån annan jord eftersom det fanns under täcket) och sen fylla på med mer hö och gödning vartefter. Innan näring från täcket brutits ner kan det vara en god idé att göda med tex nässelvatten eller fermenterad hönsskit för att plantorna ska komma igång lite snabbt. I inlägget Det nya blomsterlandet del 2 kan man se resultatet i slutet av samma säsong.
Nos i dahlialandet, september 2024
Kartongmetoden
Vid ett tillfälle provade jag att lägga kartong och tidningspapper som grund för en odlingsyta, det fungerar säkert bra där det är tex tung lerjord och där fukten stannar kvar av sig själv. Tekniken är helt enkelt att lägga ut ett lager av papper och kartong, sen täcka med hö/halm/gödsel eller vad man har tillgängligt och som bryts ner hyfsat fort (dvs något år). När man planterar behövs också här lite jord runt plantan för att den ska ha något att etablera sig i till att börja med. Den är tekniken fungerar ganska dåligt hos mig pga torkan. Kartongen avskärmar täckmaterialet när det är torrt och nedbrytningen av materialet avstannar.
Vilket täckmaterial?
Nu för tiden när jag inte längre har några hästar använder jag hösilage som inte är tjänligt som djurfoder, antingen balar som blivit skadade eller såpass gammalt att det sorterats bort, oftast kan man hitta såna balar till bra pris. Hönsen har spån på golvet och det går också bra att täcka med även om det tar något längre tid att brytas ner. För att öka på näringsdosen till odlingarna fermenterar jag hönsskit; ett par liter skit och fyll upp hinken/kannan med vatten låt stå några dagar/en vecka, vattna sen med 1 del fermentering, 9 delar vatten. Detta är raketbränsle och gasar på ordentligt. När sommaren kommit lite längre strör jag på färsk hönsskit runt plantorna och det vattnas ner med regnet och ger lite mer långsam gödning. Om det är en gröda där bladen ska ätas ser jag till att gödseln hamnar på jorden och inte på plantorna. Någonstans har jag hört att man inte ska göda med kväve efter midsommar, kanske är det något jag bara hört eller som gäller bara för perenner men eftersom jag vill fortsätta skörda hela sommaren och hösten är jag generös med hönsskit och fortsätter att gödsla både dahlior, ettåriga blommor (undantag Rosenskära som bara producerar blad om den får kväve..) och grönsaker som ska ätas hela vägen fram till september. Antingen beror det på att jorden är så usel i grunden eller så har mina plantor anpassat sig till den behandlingen för det fungerar fint.
Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera på inlägg;
Ytterligare en fördel med täckodlingen är att alla odlingsytor också är jordfabriker. På hösten tömmer jag ut alla krukor i landen, lägger på sånt som jag rensat bort (undantag potatisblast pga potatisbladmöglet) och det får ligga. Jag fyller på med det som mockas ut från hönsen + mer hösilage och simsalabim så finns det ny bra jord till våren att ha när nya plantor ska omskolas eller sättas i sina stora krukor. Köpjord har jag till sådder för att vara säker på att det som gror är det jag har sått och inte en massa ogräs eller andra frön som råkat ligga kvar i jorden.
Nymodigheter
I takt med att odling och självhushållning blivit alltmer populärt kommer nya råd, rön och framförallt produkter ut i handeln. För något år sen dök ullpellets upp, en produkt som med största säkerhet är toppen – men det är många som sen lååång tid tillbaka använt ull som täckmaterial och på det viset fått både gödning, ogrässtopp och fukthållare i sina odlingar.
Sista tiden har det vuxit fram en trend för mykorrhiza, man har insett att svampars rottrådar bidrar positivt till många växters tillväxt och som vanligt när det kommer till såna här upptäckter finns det plötsligt en djungel av produkter. Den här odlerskan har dock blivit såpass luttrad att hon inte kommer att köpa något (än) eftersom det verkar finnas väldigt många olika typer av mykorrhiza, det lite oklart vad det är som finns i påsarna förutom att tillverkaren lovordar innehållet och påstår att det är bra för det ena och det andra. Hur som helst verkar ett snabbt samtal med Copilot som att no-dig och täckodlingsmetoden är en bra grund för att växterna själva ska skapa en god mykorrhizza-miljö. Och kan hända att det blir nya jordexperiment att testa framöver 😁
Förra sommaren bjöd på många buketter, de flesta med dahlior i huvudrollen. Så extremt mysigt att sitta och kolla igenom bilder och filmer när vinden viner om stugknuten. Här är några av de som sattes ihop säsongen 2025.
Bukett med dahlia Manoa & Megan Dean, lejongap Rocket Red, zinnia Salmon Rose, flox Coccoinea och snöbär:
Dahlia Strawberry Cream och Daisy Duke, flox Blushing Bride och Phlox of Sheep, jätteeternell och brudslöja.Dahlia Strawberry Cream, lejongap Red Rocket, rosenskära Cupcake Blush, flox Blushing Bride, flox of sheep och Coccoinea.Dahlia Wine Eyed Jill, Vit och grön solhatt, gul och lila röllika, eukalyptus och blodamaranth.Dahlia Dear Alexander och Sam Hopkins, lejongap Mdm Butterfly Bronze, aprikos risp, jättevädd, flox cherry caramel, coccoinea, phlox of sheep, brudslöja och brudspirea.
Här kommer; Dahlia Rancho, Cornel Bonze, Daisy Duke, Firepot, Buttercup, lejongap Canary Bird, jätteverbena, hirs Frosted Explosion och hallon.
Dahlia Copperboy och Cornel, Giant zinnia blandade färger, jätteeternell Salmon Rose, aprikos risp, flox Cherry Caramel och hallon.Dahlia Red Labyrinth, Senior’s Love, Hootananny och en fröling, lejongap Red Rocket, praktvädd Black Knight, flox Coccoinea och blodtopp.Svärmors 80-års bukett; Dahlia Sam Hopkins, Dutch Pearl, Espacio, Rancho, lejongap Butterfly Bronze och Rainbow mix, blå bolltistel, grekvädd, flox Isabellina och Cherry Caramel, smällspriea Diablo och brudslöja.
Till sist en bukett utan dahlior; solhatt, lejongap Butterfly Bronze, praktvädd SalmonRose, pelargon Hot Pepper, blodfläder Black Lace, ros Ghislaine de Feligonde, hallon:
Så var det dags att knyta ihop säcken och summera dahliaåret 2025. Säsongen har varit slut ett tag och nu när det är som mörkast och man längtar ihjäl sig efter sommaren är det perfekt att sitta och glo på härliga blomsterbilder, utvärdera och lägga upp nya planer för nästa säsong.
Missa inget från JordigaTummen, lägg till din e-post för att prenumerera på inlägg:
Vill du läsa om mina tidigare utvärderingar av dahliaodlingen så finns de under Dahliabiblioteket i menyn.
Övervintringen
Vinterförvaringen i sadelkammaren (7-10℃) gick bättre än jordkällaren som tydligen är för fuktig. Dock var det en hel del som inte kom igång igen. Vissa sorter verkar odödliga och växer till enorm storlek på en säsong, övervintrar utan mankemang och startar upp nästan av sig själva, andra får inte särskilt stora rotklumpar trots att själva plantan varit stor och är långsamma i starten. De sorterna som blivit störst knölar (Penhill Watermelon, Espacio, Take Off tex) fick inte plats att starta upp inne utan fick vakna upp på egen hand i stora krukor och backar i växthuset. Annars väcktes de flesta i påsar inomhus med start 6e mars och det blev ganska bra tajming, de kom igång och hann få både rötter och blad tills det var dags för utsättning. Några fick lov att toppas för att de blev för höga och i början av april fick de flytta ut i växthuset. 9e maj åkte påsar och krukor ut i dubbla pallkragar med fiberduk över för avhärdning. 2a juni planterades de ut och då blommade även den första; Hootananny. Till midsommar blommade Bishop of Oxford och Dark Destiny. 5e juli blommade även Missis Miley och Simone.
Ut till avhärdningSkydd mot sol och köldÅrets första blomma; Hootannay
Den 23e juli kunde jag göra de första ordentliga buketterna av dem, här är bilder från det hedersamma uppdraget till en begravning:
I år har jag provat att sätta om Night Silence i kruka direkt för att den ska överleva vintern och so far ser allt väl ut, den är en som jag tidigare aldrig fått att klara vintern.
Night Silence återplanterad direkt efter upptaget i höstas. Alive’n kicki’n…
Vilka sorter har det funnits hos odlerskan 2025 då? Jo..
Tallrikar/jättar
Allmänt om jättar är att de är otroligt stora, överlag ger lite mindre antal blommor (med undantag) och att de är bäst där de står, kvar på plantan. Antagligen är det tyngden i blomman som gör att de inte riktigt orkar stå så läng i vas. Vill man ändå plocka in dem så klarar de sig ca 3, kanske 4 dagar.
Penhill Watermelon
Denna enorma jätte som producerar mängder av megastora stadiga blommor, den är alltså undantag från det allmänna om jättar. Startad sent eftersom den har så stora knölar så får den starta när våren kommer in i växthuset och det går toppenbra. Jag har haft den placerad i bakkant av landet i sällskap med jätteverbena – fantastiskt fint ihop! Knölarna växer på såpass att den går att sätta som häck 😍 Blir ca 130-150cm hög.
Belle of Barmera
Stor och stadig blomma, ca 100cm. Blommade ganska sent men var också en av de sista jag köpte in och fick komma sent i jord så kanske inte typiskt för sorten.
Näckrosor
Också lite större blommor som är som skålade i formen. Flera av de allra mest populära sorterna hör till den här kategorin. Vasliv på mellan 5-7 dagar.
Rancho
Om jag skulle beskriva den med ett ord: Magnifik! Lysande orange, blomvillig, mycket stadiga långa stjälkar och bra vasliv. ca 120cm.
Nonette
En tidig och rikgivande sort, roligt spräcklig med gräddgul botten som tonar ut i ljust rosa och med röd/rosa stänk och fläckar Stadiga stjälkar och bra vasliv. Ca 100cm.
Sam Hopkins
En underbar mörkt mörkröd med stora blommor, stadiga stjälkar, bra vasliv. Tidig och rikblommande, stjälkarna blir klenare längre fram på säsongen, vilket jag ser som ett vanligt fenomen på de sorter som ger mycket blommor. Ca 100cm.
Dekorativa stora (eller Monet-dahlior som jag vill kalla dem)
Liksom jättarna är de inte bäst i vas, max 3-4 dagar skulle jag säga.
Labyrinth
En av mina gamla absoluta favoriter! Så extremt vacker form och som tar en solnedgång till The Next Level. Landar runt 80-100cm, stadig och blommar medelmycket. Står inte så värst i vas men vad gör väl det? Man vill helst se den ute i det fria 🧡
Red Labyrinth
Samma otroligt vackra form som Labyrinth i kärlekens färg! Växer till en enormt bred buske och får massor med blommor. Kortare stjälkar. ca 80-100cm hög.
Calgary Flames
Ännu en Monet! Ger massor med blommor och busken blir även den här jätte stor. Liksom den röda ovan kortare stjälkar. Ca 80-100cm.
Dekorativa små
Jag tycker att grupperna av dahlior går i varann, vissa ser mer ut som näckrosor än små dekorativa men så är de kategoriserade när man kollar upp dem så.. En stor grupp med många varianter, många rikblommande och vackra. De flesta har bra vasliv och då pratar vi om 5-7 dagar.
Dutch Pearl
Väldigt bra sort! Tidig och rikgivande, långa stadiga stjälkar och bra vasliv. Blir bred och stor buske, ca 100cm hög
Mediterranee
Vit mot ljuslila, fina blommor. Hamnade lite inklämd bakom några större sorter och kommer att få sitta lite mer i framkant till nästa år. Även den här kom in på slutet och hann nog inte riktigt med när de andra blivit stora redan. Ca 70-80cm.
Tanita
Fantastiskt fin blomma i mörkt rosalila, stora blommor, bra stjälkar och vasliv, 80-100cm.
Patches
Härlig, tålig och frisk sort med stark färg. Jag har tyckt att den varit lite svår att få kombinera ihop med annat i buketter, kanske för att den är så stark helt själv. Iår gick den och sportade; fick helt enfärgade blommor av den mörkare färgen från den tvåfärgade blomman och det blev ju supersnygga att sätta ihop! Får stora knölar och startades i växthuset i april. 100+cm.
Davina Michelle
Helt magisk! Mycket blommor, stadiga, långa stjälkar. Midnattsrosa botten med ljusare kanter. Tog stickling som också hann blomma ordentligt. 80-100cm.
Laughing Lizza
Sattes sent men hann ändå ge många blommor. Stadiga långa stjälkar och bra i vas. Ca 80-100cm.
Candy Time
En av de senare satta men hann blomma ganska mycket. Lite mer åt cerise än vad jag trott från bilder vid inköp, men bra ändå. Bra stjälkar och vasliv. 110cm.
Simone
Tålig och starkväxande, gul botten men helhetsintrycket är varmt röd. Ger massor av blommor med stadiga stjälkar som har bra vasliv. 80-100cm.
Arabian Night
Enastående vacker i mörkt mörkröd, lite rundade kronblad och välfylld blomma. Nättare planta som inte tar så mycket plats. Bra vasliv. 80-100cm.
Night Silence
En sort som många älskar! Går från blekt gul till rost och vidare över i vinrött, väldigt vackert! Lite mörkt bladverk och okej stjälkar och vasliv. Fin att kombinera med flera många andra blommor tex flox Cherry Caramel, eterneller och blomstermorot.
Manoa
OMG! Det tog sin lilla tid men så väl värd sin väntan! Makalöst stora mörk-mörka perfekta blommor med rundade kronblad som är välfyllda. Lite mörkare bladverk. Stadiga och långa stjälkar, bra vasliv. 120cm.
Dark Destiny
Tidig sort, långa stadiga stjälkar som blev lite klenare senare på säsongen, även är antagligen pga att den gav mycket blommor. Ganska nätt planta som inte tar så mycket plats, ca 100cm.
Missis Miley
Varm bränd orangerostig färg som är mörkare på kronbladens baksida. Väldigt vacker blomma som kan behöva gallras på blommor för att stjälkarna ska växa ut. Medium producerande av blommor, bra vasliv, ca 100cm.
Dekorativa dvärgar
Melody Dora
En lägre sort, överlevare sen mitt första dahliaår back in the days. Gul-aprikos, rikblommande på frisk buske som blir mer vid än hög, ca 70cm.
Rosagul okänd, ev Firepot
Även denna är en lägre sort, vid buske med riklig blomning. Bra vasliv, ca 70cm.
Bollar
Bolldahlior är de som klarar att stå längst i vas. Och med längst pratar vi om kanske 10 dagar, ibland ännu längre.
Boom Boom White
Oh-la-la! En helt igenom vit boll, har varit lite långsam i starten men blir en jättestor buske och ger medel mycket blommor. Ca 120cm.
Sweet Natalie
Åter en sån där perfekt formad boll med rundade kromblad, den här gången i ljust rosa mot vitt. Långa stadiga stjälkar, bra vasliv. Sen i starten och producerade medelbra 2025 ca 100cm.
Pink Pearl
Gräddbakelsens gräddbakelse! Extremt stora blommor som man bara vill sätta fingrarna runt och försiktigt puffa ihop. Ljust rosa mot vita blommor otroligt rikblommande på en väldigt vid buske. Mediumlängd på stjälkarna och lite veka – eftersom ju blomman är tung. Väl värd att tråda för att den ska stå stadigt, bra vasliv ca 90cm.
Pink Ardour
Rosa-lila blomma, stadiga stjälkar, får stora knölar. Bra vasliv och planta om ca 110cm.
Wine Eyed Jill
Åh denna som jag trånade så hett efter då den var slut i evigheter; älskar den fortfarande med sina blekrosa toner som drar mot vinrött i kanterna. Ger långa stadiga stjälkar och har extremt bra vasliv. Ca 100cm.
Megan Dean
Är hon inte bara för go’? Bubbelgumsrosa, ganska liten blomma som man nästan vill äta upp. Efter flera år av misslyckande försök att få en knöl att växa till sig gick det äntligen. Det blev en vid buske med massor av blommor. Stjälkarna är lite veka trots att blomman inte är särskilt stor – men ändå, jag kommer inte sluta vilja ha den i min odling. Ca 80cm.
Strawberry Cream
Gör skäl för sitt namn och är en verkligt bra snittblomma, kan stå flera veckor i vas. Långa stadiga stjälkar, bra och planta på ca 90cm. Hos mig får den även funka som tvestjärtsmagnet – så att jag har något som kan hålla lössen i schack. Trots att den blir lite äten på så blir det gott om blommor till mig.
Espacio
Nästa arbetshäst. Enorm planta som får massor med blommor i en kall, ljuslila ton. Lite mörkare bladverk. Starka stadiga stjälkar och toppenbra vasliv. Ca 120+cm.
Caitlin’s Joy
En riktig arbetshäst! Ger mängder med blommor, knölar som växer till och kommer snabbt igång på våren. Aprikosinuti kronbladen och skimrar i lila på utsidan. Bra stjälkar och mycket bra vasliv. Ca 80-100cm. Och såhär kan det gå när den sportar, alla blommor från samma planta – är den inte otrolig?!
Cornel
Oj vad fin den är! Fick vänta lite på den innan den kom igång, sen gav den medelmycket blommor med långa stadiga stjälkar som stod länge i vas. Varmt röd med lite mörkare skaft. Ca 110cm.
Copperboy
Plantan har varit lite seg tidigare år och inte gett knappt några blommor alls. Iår kom den igång sent men blommade sen fint. Brända rostorange inuti kronbladen med varmröd/vinröd utsida. Stadiga medellånga stjälkar. Ca 80cm.
Senior’s Love
Varmröd blomma med mörkt bladverk. Lite mindre planta som ger medelmycket blommor. Ca 70 cm.
New Baby stod det på påsen, men…
Jag tvivlar på att det stämmer. Hur som helst, en toppenbra sort, otroligt långa stadiga stjälkar, bra vasliv och bra planta. Ca 120cm.
Zundert Mystery Fox
Orangröd skimrande bra sort. Lite sen I starten men sen gav den ordentligt med blommor på långa stadiga stjälkar. 80cm.
Cornel Bronze
Kanske arbetshästarnas arbetshäst? Startades ute i växthuset, växer på sig och ger massor med knölar, massor med blommor på stadiga stjälkar och står asalänge i vas. 120cm.
Daisy Duke
Väldigt vacker i dagsljus men helt magisk i kvälls- eller månljus. Producerade massor med blommor på bra stjälkar som senare på säsongen blev lite veka. Mörkt bladverk. 80cm.
Iced Tea
Orange med mörkare strimmor i kronbladen. Kom sent igång men gav ändå fina blommor innan säsongen var över. Ca 90cm
Dear Alexander
Köp man inte ångrar! Gul inuti och vinröda strimmor på kanter och baksida. Verkligen superfin blomma, högproduktiv med långa, mörka och stadiga stjälkar. 100cm.
Jowey Martina
En mjukt citrongul blomma som producerar medelmycket, fick lite korta stjälkar iår vilket jag inte minns från förra året. Färgen är fin om dagen och magisk i månsken.
Här har en gullig snäcka hittat den men det var inget som hände särskilt mycket (jag är förskonad från mördarsniglar som tur är) . Kraftig och vid planta på ca 80cm.
Pompom
Buttercup
Oj vilken planta! Växer och blir megastor, får massor med gulliga små bollblommor, bra stjälkar (som blev klenare i slutet av säsongen) och vasliv. 120cm.
Kaktus
Jag har eg inga såna, tycker att de ser lite för spretiga ut..
My Love (enl AI, felmärkt köp)
Ganska fin ändå och jag behövde mer vita sorter upptäckte jag. Den här är rent vit och gav några men inte jättemånga blommor, hyfsat bra i bukett ändå. Ca 80cm.
Enkla
De enklar sorterna är de som mest liknar de ursprungliga vilda dahliorna. De är också de som pollinatörerna älskar – varför jag också vill ha mycket av dem. Överlag är de tåligare – klarar vinterförvaringen bättre – klarar av blåst bättre osv. Står kort tid i vas men kompenserar med många blommor. Lätta att ta frö på.
Bishop of Dover
Vitblommande med mörkt bladverk. Ca 70cm
Bishop of Leicester
Mörkbladig och yvig, ca 80cm
Bishop of Canterbury
Mörkt flikigt bladverk, röda blommor som går över i cerise när blommar ut. Ca 80cm
Schipper’s Bronze
Mörkbladig lite högre sort, rikligt med blommors är gulaprikosa i mitten och drar ut i brons-mjukt röd. Lite slarvigt utseende med olikformade kronblad. Ca 100cm.
HS Date
Orange med röd botten, rundade kronblad. 80cm.
Waltzing Mathilda
Den dansande dahlian! Rufsigt utseende, spetsiga kronblad i gultaprikosrött. Lovely i dagsljus, bedårande i kvällssolen. Ca 100cm.
Halskrås
Dessa är liksom som de enkla men med lite puff-rufs i mitten. Så snygga och bra, älskas av pollinatörer. Står kort tid i vas men kompenserar med många blommor.
Bumble Rumble
En blomma som är som ett konstverk med sina olikfärgade kronblad och färgning. 70-80m.
Take Off
Fluffisen! Väcks upp i växthuset, ger massor med blommor och knölar. 80cm.
Hootenanny
Nästa konstverk i kärlekens färg. Lite mörkare bladverk. Tidig. 70cm.
Kelsie Ann Joy
Konstverk № 3 i gult och aprikos. 70cm.
Totally Tangerine
En till med lite fluff. Undrar om jag inte har lite drag åt gul-aprikosrött..? 😜 70cm
Frölingar av Hootananny
Frö av dahlior ger aldrig (tror jag) likadan avkomma som sin mamma pga deras stora bredd av dna. Det är också därför det finns en så ohyggligt stor mängd olika dahlior. Då den också gärna vill återgå till sitt ursprung som är en gul eller röd enkel blomma av den högre storleken så är det nog så att de flesta går åt det hållet. Dock blev det verkligen en variation av de plantor jag fick fram, gul, aprikos, röd, olika form på kronbladen. Bladverken varierade också; mörka flikiga, mörka ”vanliga” och gröna. Alla fick blommor på lite höga stjälkar som svävade lite ovanför bladverket. Då det var såpass lätt att så och få dem att växa upp har jag låtit knölarna sitta kvar i backen och bli utsatta för ett experiment; övertäckta av plast och sedan på med ett tjock lager av hösilage. Förhoppningen är att de ska klara sig utan att frysa och ruttna och komma tillbaka av sig själva. För säkerhets skull tog jag lite nya frön…
Fantastisk variation på plantorna
De som inte blev något eller som var felmärkta
All that Jazz, Marble Ball, Senior’s Hope, Skyfall, Blue Boy, Bacardi, Eternal Snow; det är ändå några som inte blev något av eller som inte hade rätt märkning. Jag tycker att de firmor jag handlat av har varit helt ok med reklamationerna; Magnolia, Dahlias by Linn och Plantans Broder har alla återbetalat när jag begärt det och jag är nöjd med det. Nån av ovanstående är inköpt på mässa och då blir det såklart svårare att reklamera. Kanske får man ta det med i beräkningen när man handlar av privatpersoner, det går inte att få garantier att allt är 100% rätt och man får utgå från att vi som delar detta fantastiska blomsterintresse har goda intentioner och vill göra rätt – även om man får vara lite om sig och kring sig när det kommer till sorter som är populär och dyra…
Efter den mildaste och varmaste (och mörkaste) december jag kan minnas fick vi till sist frost och tre små snöflingor att glädjas åt dagen innan julafton. Sååå himla fint!! Köldgraderna höll i sig och julkänslan landade som en liten go kudde i kroppen. Alldeles för mycket god mat och fika intogs som sig bör tillsammans med de närmaste.
Soluppgång 23e december
Solnedgång 23e december
Den här gången har jag inte bakat en endaste liten julgodis, får se om jag överlever utan eller om det blir av här nu i mellandagarna. Istället har jag gjort rätt mycket kransar och julgrupper, och faktiskt känns det som att jag fått lite snits på att sno ihop krans utan att det tar en halv dag. Man blir lite snabbare när man gör några som är likadana, man behöver inte tänka lika mycket och fingrarna jobbar på lite av sig självt. Jag är ju annars ganska dålig på att göra likadana saker. Vill helst ha olika och hitta på nytt varje gång. Vissa kanske tycker att de liknar varann men det kan vara en kvist, en dekoration eller en form som blir annorlunda.
Här kommer ett axplock av årets kransar och grupper.
I kransar och hästsko har jag använt gran, tall, thuja, en och björk. Tallkottar som fått torka så de öppnar sig och målade med lite vitt på topparna. Torkade eterneller och skägg/tagellav. I julgrupperna är det mossa/lav, ormhassel, lingonris, torkade apelsiner och chilis, kanelstänger, hyacinter, amaryllis, murgröna, smågranar och div små julprydnader. Krukor är loppisfynd eller tillverkade av vaxat papper.
Varför blir det så roligt när det finns en historia bakom det man håller på med? Säkert finns det en psykologisk förklaring, men jag vet bara att om jag hör eller läser om något som går längre tillbaka i tiden eller på något vis har lyckats finnas kvar trots svårigheter och motgångar så vill jag gärna vara en del av att hjälpa till att bevara det även för framtiden.
Black Krim (Solanum lycopersicum Black Krim) betraktas som den Första Svarta Tomaten och när jag tänker på hur exotiskt det kändes när de gula tomaterna började dyka upp på 90-talet(?) och den gula ketchupen lanserades, och hur otroligt det kändes med en svart tomat! Kunde den ens vara god? Och hur vet man när den är mogen? Nu för tiden är man van med alla möjliga färger på tomater, ju fler nyanser desto godare och de där svarta visar sig också innehålla höga halter av antocyaniner (det blå färgämnet som även finns i blåbär, körsbär, svarta vinbär mfl) som också är oerhört bra för vår hälsa. Kanske är det en anledning till att vi människor tilltalas av färgstark mat? För att vi mår bra av olika färgämnen som finns naturligt i naturliga livsmedel?
Historien bakom just Black Krim/Black Crimea/Noire de Crimée – kärt barn har många namn? Eller så gissar jag att man velat hitta namn som vi i väst förstår lite lättare – är att tomatfröna spreds med soldater efter Krim-kriget på 1850-talet, och den är alltså från början en rysk sort. Under 1990-talet kom den till USA och för ett par år sen landade den hos mig. Jag som bor i ett köldhål (alltid 4º kallare än prognosen) odlar den i bäddar i växthus, men kommer förmodligen att testa den även på friland/vid vägg bara för att testa tåligheten vidare.
Själva tomaten klassas som en bifftomat men storleken varierar rätt mycket och hos mig där biffar blir mer av den normalstora varianten så har Black Krim hamnat på 350g som mest. Variationen i form och storlek varierar mycket, från helt runda och kanske endast medelstora till stora bulliga biffar. Där man köper frö ser de oftast ut som den senare varianten – kanske visar de dessa just för att de är mer iögonfallande eller så är det bara hos mig den beter sig så.
Plantan är högväxande och iår blev den ca 2m, den känns som mer tålig än andra biffar och jobbar på med medelstora klasar, fortsätter blomma även sen den börjat sätta frukt vilket känsligare sorter kanske inte gör. För att frukterna ska bli riktigt mörka behöver den få rikligt med sol och värme. På vissa sidor skrivs det om en tröghet i att få fröna att gro men det har inte jag upplevt. Snabb groning och friska, tåliga plantor. Frukterna är oregelbundna i formen, spricker ej men kan få sånt sprickliknande utseende som inte påverkar hållbarheten. Lagrar bra och håller smak fram till advent (sen har de varit slut 😁) Black Krim har mycket smak är söt, saftig och har även en viss sälta. Perfekt på smörgås och hamburgare samt i bruschetta 😛😍 och sallad. Jag är för snål om den för att använde den i grytor eller såser men det ska visst gå bra det med.
Vare sig biffar eller svarta sorter brukar vara särskilt snabba men den här hör ändå till den snabbare i båda kategorierna. Har den några negativa egenskaper? Inte enligt mig som anser att det är en roligt med variation i form och storlek på tomater och den verkar inte känslig för pistillröta eller mögel. En toppensort helt enkelt! 🥰🍅
Black Krim 28/11-25Black Krim 28/11-252025’s störstaInsidan ut; Perfekt på smörgås , hamburgare och i bruschetta och sallad.Över och undersidaEn lite biffigare form
Om Den Jordiga Tummen:
Jag som står bakom bloggen denjordigatummen.com heter Lindha. Jag är hobbybloggare som odlat tomater i över trettio år. Bloggen föddes i nådens år 2018, ni vet, den historiskt torra, varma sommaren som aldrig tog slut. Det började som ett sätt att dokumentera odlandet, att hålla koll på planering, metoder och utfall och idag är foton och skriverier både vila och reflektion som kroppen behöver efter hårt trädgårdsarbete. Odlingsintresset har vuxit till en mani enl de som står mig närmast och jag vill alltid testa saker jag inte provat förut, metoder eller sorter. Här finns också en pelargonsamling som jag ibland kan dela med mig av sticklingar från och i Tomatbiblioteket kan man beställa frön. På senare år har snittblommorna kommit in i trädgården – dahlior särskilt – på sommaren kan man beställa buketter om man bor i närheten, på hösten och våren kan det finnas knölar som blivit för många som kan behöva ett nytt hem.
Jag finns på en skogslycka i kanten av Tiveden, södra Närke, zon 3-4, jorden är fattig morän men med täckodlingsmetoden och ett gäng bajsnödiga höns går vi runt rätt hyfsat 😁
Nu har jag testat att göra chilimarmelad och wow vilken hot hit!! Visst hettar det till i munnen men det stannar där och eftersom marmelad är såpass sött blir det en väldigt god kontrast till det heta. Marmeladen fick godkänt både av sonen och dennes flickvän 😀
Recept på chilimarmeladChilimarmelad
Jag har använt Hot Lemon för att den har så tydlig och fin citrussmak, och den är inte alltför stark. (30-50.000 Scoville). Gjorde dubbel sats på en gång (vad ska man göra med all frukt liksom? 😜). Kommer nog att göra fyrdubbel sats nästa gång 😌
Inmundigades med salta kex och hushållsost och när en har börjat – då vill en inte sluta 😛
Är det så att odlerskan till sist skulle bli en som lyckas odla chili och paprika? Kan det vara så att den tanke om att dessa chinkiga plantor skulle vara det sätt som funkar att odla på var den bästa metoden? Det verkar så..
6 olika sorters chili
Hur såg tanken ut? Jo, den såg ut som att önskemålet var att plantorna står ute i det fria för att få pollineras av vind och kryp, skyddas från angrepp från diverse ohyra av vilda rovinsekter, skyddas från hårda vindar, men heller inte bli kokta av solen. Hur får man det utan att kånka plantor in och ut? Jo, som av en händelse impulsköptes ett par pallkrageväxthus på vårens trädgårdsmässa och simsala-nästan-bim så hade hon det. Plantorna i stora krukor med en blandning av jord från jordfabriken i dahlialandet och kompost kryddat med hönsskit, lite epsomsalt. Placering i växthuset fram till värmen åtminstone visade på någorlunda moderat temperatur ute, krukorna ut i pallkragar med växthus, öppna på morgon, stäng på kvällen den första tiden och sen öppet dygnet runt. Efter att det ena av husen tagit en flygtur över ägorna och sånär kapat ett gäng dahlior på vägen förankrades de med spännband i kragarna och då tålde de 27m/s. Bra skit!
Vattning med fermenterad hönsskit varje vecka och endast vatten varannan/var tredje dag under den varma perioden.
Några mindre angrepp av gröna och bruna löss en period men annars väldigt fina plantor.
Vi har ätit egen paprika sen början av augusti (inga stora mängder men fullt tillräckligt) och chili har funnits sen början av juli. Rekord!! Och detta trots att det varit en av de svårare somrarna då det varit så kallt och blåsigt hela försommaren.
Den första lilla paprikan 2025
Nu har plantorna fått flytta tillbaka in i det riktiga växthuset , det sitter mängder med gröna frukter på som jag hoppas ska hinna mogna innan det blir för kallt, annars får de komma in på fat för eftermogning. Jag orkar bara inte ta dessa stora plantor som jag VET kommer översållas av all upptänklig ohyra om de får komma in i huset. Sa odlerskan och LOVADE att det var sant. Karaktärstestet kommer när kölden slår till på allvar… Det ÄR ett av det svåraste, att lämna stora fina plantor åt sitt öde i kylan, det kan ju gå den här gången…
Plantorna ute i småväxthusen innan intagetPlantorna ute i småväxthusen innan intagetCorno di Toro Rosso, mängder med frukt som ännu nite är klar.Paprika ZlataChili VampireBlandad skörd av chili
Av det som mognat ska det bli sweet chili-sås, chilisirap och jag ska även testa att göra chilimarmelad, utvärdering på det kommer sen.
Av paprika så är det Corno di Toro Rosso; en röd spets, god och produktiv, Pantos; en selektion av di Toro, Zlata; en mild och söt sort som går från ljusgrön till orangerött när den är mogen och California Wonder, en ”vanlig” röd, visserligen väldigt god men den tar förskräckligt lång tid på sig.
Årets chilis är Padron, Hot Lemon, Vampire, Sole d’Oro, en lång röd och en kort röd som jag just nu glömt namnen på… 🙈 Alla sorter är relativt milda då jag inte hittat något bra användningsområde för de där superstarka varianterna och då är det ju inte lika roligt att odla.
Trots att jag är över måttan nöjd med årets resultat så kommer jag justera några grejer nästa år; färre chiliplantor och det räcker med en av varje sort, fler paprikor, dock ej California Wonder igen, den är alldeles för långsam, spetssorten jag har iår är betydligt mer produktiv och snabbare.
Vad är det som gör att man som odlare INTE lär sig av erfarenhet? Det måste vara att detta med att på riktigt förstå (=veta) vilken plats en planta tar när den växer ut och börjar ge skörd verkar vara exakt lika svårt att fatta som när nån säger ”Ja, den planeten ligger hundrasjuttioelva ljusår bort.” Det betyder bara jättelångt bort för mig. Jag vet faktiskt inte hur stor skillnaden är på en miljon ljusår och tusen ljusår. Tre nollor liksom, det fattar man bara inte. Tydligen är det samma sak med när man planterar tex pumpa. ”Okej lilla planta med Två Blad, här får du hundra gånger så stor yta som du behöver idag. Varsågod!” säger hon och tycker att hon är enormt generös och har tänkt igenom detta noga. Sen står lilla planta med Två Blad där och ser glad ut i mååånga veckor. När sen som över en natt, har den täckt in gångar, den plats där Spenaten tidigare bodde, Lökens land och håller på att invadera även Dillen och Majsen.
Från små pumpaplantor till megastor organism som invaderar halva trädgårdslandet…
Här fick löken komma upp bara för att inte pumpan ska äta upp den och kan nu få växa på ännu lite mer även om jag tycker att ett hav av blad borde producera lite mer pumpor än det verkar, de är ganska få och trots att jag satte flera sorter ser det bara ut som att det är en som fått pumpor. Sen var frosten här och nöp till pumpan i kanterna så att den ska förstå att hålla sig på sin plats. Pumpa kan litegrann liknas vid en snigel med sina tentakler som vecklar ut sig, man föser in den i sin ruta men på ett segt men ändå snabbt sätt (🤔) lyckas den smeta ut sig över yta där den egentligen inte ska vara.
Nästa ställe där Odlerska med 30 års erfarenhet av odling tydligen inte kan förstå vilken plats hennes plantor behöver är bland tomaterna i växthuset. Är det så att man får fler tomater på varje planta om de har mer yta? Mer yta än 30-50cm mellan varje alltså? Vet inte för jag har aldrig vågat prova. Jag tyckte att jag drog ner på antalet iår, från 88 till 81 men ev kan det ha landat ett par fikon och några fler gurkor därinne så i ärlighetens namn så är det nog inte glesare än tidigare. Det är så svårt att INTE stoppa ner de där plantorna när man har så många fina. Och man vill ju ha minst två av varje sort – av nya sorter för att man inte vet att båda kommer att ta sig lika bra, av gamla favoriter för att man vet att man vill ha mycket av just den. Plantorna får mycket tomater i de första våningarna men sen blir det sämre, min teori är att det blir för tätt sen längre upp när plantorna tagit rejäl fart och befruktningen av blommorna blir dålig. Eller så är det så att plantorna helt enkelt inte orkar sätta mer frukt för i första hand gäller det de större sorterna. Får se om jag vågar testa nästa år att ge dem lite mer utrymme – man är ju rädd att det ska bli mindre skörd liksom…
Plantorna avbladade och avskördade nertill
Apropå tomater så är hur som helst skörden i full gång nu, tomatfat i hela huset och tomater till och i alla måltider, ständiga avsmakningar och funderingar över smaktyper och vad som är godast. Pluss tillfällen när man är hungrig och kan glufsa så att det skvätter av tomater direkt från kvisten ute vid plantan. Lite då och då kan jag ana järnsmaken i munnen som jag kopplar till överkonsumtion av just tomater. Men helt underbart! Just nu känns det inte som att jag kan plocka bort en enda av alla årets sorter, alla är goda på sitt eget vis. De som sitter ute rabatt är väldigt sena men det börjar ändå bli mycket på dem så de kommer sig allt – inte lätt att vara tomat ute när hela försommaren bestod av kyla och blåst. De blev aldrig ens uppbundna utan har fått nöja sig med att ligga efter marken och det verkar också fungera. Lustigt hur tomater tycks klara typ alla förhållanden som finns va? De är verkligen en supergröda! Och de som slängdes i komposten för att de var för fula.. jo, enorma! och det blir massor med små orangea tomater. Just de kommer jag såklart inte ihåg vilken sorter det var men heeeelt fantastiskt goda! Man brukar ju säga godistomater och de här är verkligen det. Tycker att de nästan smakar lite hallon. Eller kanske plommon, eller vad det nu kan vara, tycker det är svårt att sortera smakupplevelser. Inser nu att jag har rätt många sorter som kanske inte har den tydliga tomatsmaken, alltså den som man tänker att ketchup eller krossade tomater på burk smakar. Tur det, då skulle man aldrig orka äta så mkt tomater.
Luktärtorna som sitter på utsidan av komposten blev lite undanträngda av de trifidiska tomatplantorna.
Vad gäller dahliornas utrymme har jag nog ändå lärt mig rätt bra hur mycket plats som går åt. På ett par ställen är det lite trångt att gå i gångarna men det beror nog mest på att någon del av plantan kommit utanför sitt stödnät eller tom lagt sig lite. Det som är lite typiskt är att de sorter som för någon anledning inte blivit något av har hamnat bredvid varann. Tror inte att det beror på att de influerats till dåligt mående av varann utan det har helt enkelt varit skruttiga plantor. Resultatet blir dock att det blir stora hål i odlingen, tomma ytor som skulle varit bättre att ha lite här och där istället. Roligt med dahliaodlingen iår är iaf att det blommar något alldeles kolossalt, man kan plocka hur mycket som helst och ändå ser det jättefint ut i odlingen 🩷 Ett lyckat drag var att sätta den övervintrade jätteverbenan i bakkant av odlingen, det var inte sista gången. I övrigt har det lyckats hyfsat med placeringen höjdmässigt, bara några få som måste justeras till nästa år för att de inte når förväntad höjd.
Rostorangea kanten: Cornel Bronze, Rancho, New Baby mflBla Waltzing Mathilda, Copperboy och LabyrinthI bakkant syns jätteverbenan vaja.
Fröodlingen av dahlior är ett eget kapitel och något jag kommer att utöka nästa år, de är också fantastiska och inte i närheten av lika mycket jobb med. Jag tog frö av Hootananny, en superfin röd halskrås, det blev ca 10-12 plantor och de kom snabbt upp i samma storlek som de knöldrivna plantorna. Höga fina plantor med lite olika bladfärg från grön till mörkt lite rödaktiga. Alla har fått enkla blommor – inget konstigt med det, frömamman är typ enkel och dahlior strävar mot sitt ursprung; enkla, höga, gult/rött – nån har fått lite grejs i mitten, alla är röda eller aprikos-orangea toner. Vissa har få spretiga kronblad, andra är täta och runda i formen. Alla älskas av humlor och fjärilar så det har varit världens liv i den delen av odlingen 😍 just nu tror jag kanske inte att jag kommer att spara på dessa även om det bildats knölar. Det är så mycket jobb för att klara dem över vintern utan istället bättre att ta frön och hoppas att det blir lika fint och med liknande variation nästa gång. Kanske ska jag testa att bara låta dem sitta kvar och täcka över tjockt med hö och kanske nån presenning för att se om det går att övervintra ute? Bra experiment även om mitt hopp om det är väldigt litet. Jag är hyfsat säker på att om de inte fryser så kommer de att ruttna. Och iår ska jag ta frön på betydligt fler sorter 🤓
Fina i vas även om de inte står så länge De ger ett litet sirligt intryck tillsammans. Långa stjälkar överlag.
Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din epost för att prenumerera:
Nu är tiden som man väntar på hela året, tiden då man kan slösa med goda tomater i alla dess färger! Här kommer en som vi fick glufsa i oss härom kvällen. Och du, den ska passa på en stor tallrik, inte nån liten mjäkig förrätt, det här ska man få så man blir mätt av!
Vad behövs?
många små eller ett par stora tomater som delas i mindre bitar
tärnad paprika
hackad rödlök
basilika klippt till tunt skrufs
några gurkskivor
ett par små salladsblad, gärna gemsallad
en mild chili klippt i små bitar
smör till stekning
valfritt bröd som du gillar, här blev det jollekaka
grillad kycklinglårfilé (marinerad i soya och sweet chilisås)
rosa sås (en creme fraiche som blandats med lite sweet chili)
salladsost-röra (mosa salladsost och blanda med creme fraiche)
Hur gör man?
Klipp ner chili i smöret i stekpannan och fräs, stek sen brödet på båda sidorna. Det ska vara skorpigt på ytan. Lägg upp på tallrik, på med tomater, paprika, rödlök och basilika. Lägg salladsblad och gurka brevid, på med kyckling och några skedar av den rosa såsen och oströran. Stoppa i munnen och du är i full speed på regnbågen mot himmelriket!
Om jag bara fick välja en maträtt att äta varje dag fram till tidens ände, skulle det vara denna 🍅🍅🍅
Inte helt sällan får man den frågan och svaren är flera. Det mest självklara är väl att jag gillar att ha maten nära och att veta vad jag stoppar i mig, men det är inte den största anledningen. Det roligaste är nog när man ser att saker gror och växer, att blommor utvecklas och ger frukt. Att ha fingrarna i jorden och andas in de där bakterierna (?) som gör att man mår bra. Jo, Pernilla och John pratade om det, att man faktiskt rent fysiskt får i sig bakterier från jorden och att de får oss att må bättre. Antagligen tvärtom-bakterier mot de som strykbrädan utsöndrar när den träffas av ett varmt strykjärn.. 😅 Jag får iofs inte så ofta frågan, men man kan se den i folks blickar; ”Är du allergisk mot strykjärn eller?”
Iår verkar det som att det varit motigt för många med odlandet. Och jag kan instämma, vädret har varit knepigt och utan att upprepa allt som sagts och kan sägas så har vi just nu ytterligare en sommarstorm som håller på att blåsa av allt jäms med backen. Kanske beror de många problem som uppstår också på just vädret, men jag tror att inställningen till hur man ska tackla problemen också är avgörande för hur resultatet ska bli. Att göra en lång lista på allt som gått emot alla den här sommaren gör ingen glad och om man gör det så förstår jag att man kan ge upp. Men en riktig odlare gör inte det, den biter ihop och tittar framåt, söker kunskap om hur man kan möta problemen nästa gång om det inte går att rädda den här säsongen.
Näe, ett problem i taget och att försöka hitta ett sätt att hantera det är min melodi. Att stå ut med att dela med sig till diverse andra organismer som finns i odlingarna är något jag lärt mig och iår mer än nånsin har det blivit tydligt att det är en framgångsfaktor. Att låta sk skadedjur/ogräs få en plats för att deras fiender ska få mat är en strategi som jag absolut kommer fortsätta med. Det senaste i raden av positiv odling är att kålfjärilarna fladdrar runt blommorna i kålen men kanske hittar de inte rätt ställe att lägga sina ägg för att det är en salig blandning av självsådda ringblommor, blommande rädisor, vattsarv, mållor, klint, olika sorters lök mm där? Hur som helst så gör det inte så mycket om det blir lite larver, jag har skördat såpass så att jag klarar mig och kålen kommer att komma tillbaka när det blir för kallt för fjärilar. Jag ska hålla lite extra koll på kålrabbi och spetskålen bara som jag inte har så mycket av. Och när handen far ut för att dra i ett ogräs drar jag snabbt in den igen; tänk om jag rensar bort det där och plötsligen har jag gjort fri väg fram för ohyran? Nä, slarvigt och stökigt ska det nog vara, naturen är inte så uppstyrd och välsorterad och då ska inte mina odlingar heller vara det.
Så här långt har årets odling varit 1. trögstartad; kallt och blåsigt hela maj-juni 2. superväxtlig; Just nu växer det som innihunnan! Tomaterna och vinrankorna vill spränga taket på växthuset, majsen hade växt till mer än dubbel storlek när vi kom hem från semestern i Norge, dahlior och ettåriga blommor har både växt och börjat blomma ordentligt (bilder med mer beskrivningar i ett annat inlägg). Det är fantastiskt roligt! Sen kommer det alltid något bakslag; majsen välte omkull av en liten och helt oväntad sommarstorm, trist som fasen (svordomar ven i luften) men nu är det uppstöttat så nu hoppas jag att de kommer att klara sig genom den som pågår för fullt. Däremot är de inte igång blommar än så jag undrar om det ska hinna bli några kolvar alls? Nästa år ska jag se till att sätta stödnät även på majsen.
Majsen nedblåst och sedan uppstöttad, håll tummarna att de inte dyker på nytt nu ✊
Okej. Jag inser att det inte ser så välvårdat ut på bild två, men det har ändå åkt ut ett par skottkärror med blad och tjuvar…Pumpaplantorna växer väldigt mycket, men självaste pumporna är vare sig många eller stora…
Löken ser oväntat stor ut – jag får alltid pygmelök, men kanske är det mitt idoga gödslande med uppblött hönsbajs som gör susen? Potatisen har blommat ett tag nu och än syns inte några tecken på bladmögel på den så blasten får sitta lite till. Har lärt mig att det går ruskigt fort när det börjar, tror att det var förra året jag såg det på tisdagen och tänkte att; till helgen tar jag bort den. När helgen kom var typ all blast gul och eländig.
Vitlöken är upplockad och flätad. Riktigt bra skörd! Jag har tagit upp dem i tre omgångar; den första omgången 10/7, andra 16/7 och sista 24/7. Den andra upplocket är det som blev bäst lök på de hade alltså hunnit växa ut lite till jämfört med den första omgången. Den sista var också stora lökar men betydligt större andel stresslökar på halsen, gissar att de hade backat om de fått sitta ytterligare längre. Notering till nästa år är att fortsätta vattna även om det regnar, jorden i kragarna är alldeles för genomsläpplig och blir assnabbt torr. Lådorna har nu rensats igenom på ogräs, täckts med lite nytt hösilage och besåtts med diverse blad; gemsallat, plocksallat, rädisor, tatsoi, spenat och kinakål. Och herregud: efter bara åtta dagar har alla sorter grott!
Rekordskörd: 5.2 kg vitlökJag borde kanske gjort flera kortare flätor istället för den där längsta, men extremt nöjd med att jag fick dem att sitta ihop 🥰Sådd och 8 dagar senare..
Förutom att tomaterna håller på att som sagt spränga taket; det börjar äntligen mogna fram och synas lite rejäla tomater i djungeln. Antagligen borde jag har varit strängare med att ta bort blad och hålla efter tjuvar bättre men det har helt enkelt varit så hett i växthuset att man inte orkat vara där mer än det allra nödvändigaste. Och livet består ju av någon liten mer detalj än att vara bland sina plantor. Har jag hört. Till sist blev det ändå gjort och nu är de flesta toppade och avbladade för att sätta redig fart på mognaden. Faktum är att nu börjar det finnas tomater så det räcker till att göra goda sallader igen 😌
Midnight Sun och ZaltavaBlack Strawberry och Meiwei mörk som håller på att mogna.Plan 9 from Outer Space och Amthyst JewelPlantorna har firats neråt eftersom de höll på att växa ut genom taket. Räknar med att snart kunna plocka av de nedersta klasarna.
Så har vi ändå årets största lycka: paprika! Vi har ätit flera paprikor och det är så himla lyxigt!!! Trots att blåsvädren i juni tog med sig det ena lilla huset på en rejäl flygtur över gården så klarade sig plantorna och de både levererar och ser superfina ut! Skam den som ger sig – förra året blev det inte en endaste lite frukt och flera år har det fungerat extremt dåligt med både chili och paprika så nu känns det som en rejäl revansch. Sa Odlerskan, korsade sina fingrar, spottade tre gånger över axeln och tog i trä, säsongen är inte över än.
Paprika utanför korgen, chili inuti. Ena pepparhusetAndra pepparhuset
