Sparad i chilisås, konservering, tomat, tomatsås

Fermentera mera!

Ny laddning med fermentering av tomater på gång!

Behövde ta hand om en back med tomater och de som blev en salsa med sting blev ju riktigt fin så nu satte jag en större mängd på en gång. Jag kryddade med vitlök och lite mild chili. Tänker att den kommer vara fin som tomat-chilisås. Eller heter det chilisås? Tror att det är mest tomater i den som heinz gör?

Insaltade tomater

Det finns ju en viss risk att det bildas mögel på ytan om det tittar upp en fruktdetalj så nu har jag tänkt ett varv till. Det bästa fermenteringsburken är den i mitten längs fram. På den är liksom locket helgjutet och går ner i burken en bit vilket gör att frukterna pressas ner i vätskan och samtidigt kan vätskan när den jäser pysa ut åt kanterna. I de vanliga burkarna har jag fyllt upp ordentligt, lagt plastfolie på (den sugs ju liksom ner lite i vätskan) och sen satt på locket lite löst för att hålla nere och ute luften men ändå så att det även här kan pysa ut.

Ja, nu är jag ju igång och jobbar igen (äntligen!) fast alltså när man går hemma och lullar så tror man ju att man är pigg. När man jobbar i skolan inser man verkligen hur intensivt det är när man kommer tillbaka såhär, helt slut efter halva dagen och den jä*la huvudvärken. Hade jag varit indian hade jag hetat ’hon som har ont i huvet’. Jag har ju klarat mig genom covidden bra om man jämför med hur det kan vara, men satans vad segt det är, 3 och halv vecka.. 🙄 Och inte blir det bättre av novemberträsket. Nu är verkligen den värsta årstiden, idag på väg hem från jobbet kl fyra, ljusätarmörker och regn av de tätaste och absolut minsta dropparna. Inge roligt! Kl kan lika gärna vara 12 på natten.. 😐 Man blir både trött och har svårt att se vad som är vad på vägen. Ska man vara ute får man vara så himla karaktärsfast och bestämd. Allt måste göras med pannlampa. Men! Jag har lyssnat på historiepod 😃 det är intressant! Om pesten 1710, när 40% av stockholmarna dog. Och hungersnöden 1867-69 när svenskarna emigrerade. Lite perspektiv på elände och man inser att man har det väääldigt bra ändå 😄

Och jag har världens roligaste jobb! Härliga goa elever och fantastiska arbetskamrater 🥰

Sparad i chilisås, konservering, tomat

Fermenteringen 2020

Fermenteringen gick halvbra får man väl säga. Det såg så lovande och fint ut först:

Tomater och chili på jäsning.

Jag använde samma strategi som jag gjorde på chilisarna förra året och som du kan läsa om här. Med den lilla skillnaden att de fick en plastpåse med vatten på toppen för att hålla frukterna nere under ytan och därmed minska risken för mögel. Tomater och chili fick samma behandling.

För det första: det har gått lite troll i detta med chili (spinn, löss, möss osv) i förra årets nybörjarfermentering upplevde jag inga problem över huvudtaget. Den här gången blev ena satsen helt förstörd, det hade möglat, och inte lite.. Så det blev en liten omgång, men TJENA VA STARK !

När man är precis i post-covid kan jag avråda från att hantera stark chili. Fick host- och nysattacker så insidan höll på att komma ut när chilin mixats och skulle läggas över i burkarna 🤧🤯 trots fläkt på max och altandörr öppen.
Salsan som mixades i den urdiskade mixern blev det en het variant av den med..
’Varför vill du odla sånt där? Vill du ta kål på oss?’ sambon är mycket frågande till varför man har såna plantor, tar hand om frukterna osv.

Svårt att svara på. Först är det ju lite coolt, 2 milj sc liksom! Sen, ba wow vicken fin planta! Oj, läskigt skrynkliga frukter! En dutt på tungan känns som en sakta pyrande eld och efter en halvtimme, flera glas mjölk och yoghurt mår man bara illa.. Tja, jag vet inte, det är ju synd att slänga.. 😉🙃😝 Man får helt enkelt droppa i ett litet litet uns i maten. Den kan komma att räcka lääääänge.

Tomatsalsa tv och chilisås i de mindre burkarna på Bhut Jolakia

Salsan är gjord av de fermenterade tomaterna, äppelcidervinäger och för att dämpa hettan, 1/2dl socker. Ganska god tycker jag att den blev till sist 😋 Visstja! En skvätt askorbinsyra. Jag är nu lite rädd för mögel faktiskt.

Sparad i #nodig, jord, täckodling

No dig och skapa mer jordfabriker

Sist var jag ju lite fundersam över klimatet i bäddarna i växthuset. Nu har jag tänkt ut ett experiment för att se om det går att få igång jorden och nedbrytningen även därinne. Hämtade in ett par skottkärror med gräs+hästskit, slängde på ansenlig mängd hönsskit, vattnade och täckte med plast. Eftersom hästdyngan är blandad med spån kan det vara bra med tillförsel av kväve (hönsskit) och nu är det ju inga plantor där som kan bli brända eller få för mycket bladmassa så..

I det märkliga året 2020, utomhus 14° i november

I komposten har jag tänkt ut en plan med att blanda jord och köksavfall för snabbare jordtillverkning. Eller för att trimma maskarna/anställa fler på rätt ställe.

[Kommer maskarnas fackförbund bli glada/protestera? Mina försök syftar ju till bättre miljö för maskarna men de kanske inte gillar att få ’ligga ute’ på jobb, eller inne blir det ju när de får bo i kompostbehållaren. Ojoj! Nya bilder i mitt huvud: maskar med hattar på huvudet kommer på rad, arga ansikten. Plakat o grejer. Hur ska det gå?]

Well.. Jag tror nog att de kommer bli glada om det ger dom möjlighet att bli fler och som dessutom håller sig mätta.

Jag har läst lite från Charles Dowdings sida och blir väldigt intresserad. Han skriver om rätt andelar brunt (jord antar jag) och grönt (icke nedbruten material antar jag igen). Jag ha inte riktigt greppat vad som är ’rätt andel’ ännu men det kanske visar sig? Väldigt intressant hur som helst och lockande att experimentera.

I landet har alla gamla krukplantor fått bli början till nytt material, jag samlar ihop löv för att täcka alltihop med. Det tar sin tid, krafterna räcker inte med elakt virus i kroppen, men det som är gjort är gjort och lite är mer än inget. Jag är lyckligt lottad som inte blivit dålig på riktigt.

Förresten har det ju kommit en film som heter Kiss the ground som ska handla om jorden och microorganismerna som vi är så beroende av. Det ska bli spännande att se den, och tänk, bara tänk om det är något jag kan använda mig av med eleverna i skolan? *hoppashoppas 🙏

Sparad i hybridisering, Odling, pelargon

Gonatt fikon, fuchsior & pelargoner 😘

Iår hann fuchsiorna blomma klart känns det som. De har blommat och blommat och för första gången på många år är de inte som finast när de ska nattas in för vintern, de har kört hela sommaren och hela hösten så nu är det faktiskt skönt att få undan dom. De senaste åren har jag förvarat dom i växthuset, djupt nedgrävda och nogsamt täckta med mängder med jord, löv och gräs. Nu är jag lite mer våghalsig och har bara grävt ner jordklumparna ordentligt. Växtdelarna ska såsmåningom få löv och täcke av några gamla lakan sen får det räcka. De som dör gör väl det då. Sade den tuffa odlerskan utan ett spår av darr på rösten. Kan hända att hon får ångra sig i april.

Nergrävda för vintern.

Fikonet står också där tillsammans med en salvia och en eukalyptus som doftar citronmeliss. Förra årets minutiöst täckta fikon får nu leva kargare, de ska tydligen tåla en hel del minusgrader, dessutom blir säkert frukterna på den mögliga om jag bäddar in dom för mycket. Och nu kommer de säkert bli musmat iaf så det är samma lika ändå.. Jämna plågor liksom 😆

Förresten, här är den självsådda lilla fuchsian som fick bo i köksfönstret förra vintern:

Fortfande full av liv men börjar hösta in sig.

Och i skrivande stund kommer jag på att den ju ännu inte fått något namn! Såklart ska min första egna fuchsia få namnet från mormor, hon som fick mig att älska just den här blomman 💕

Fuchsia Marianne

Och vid närmare eftertanke så ska nog ett skott av Marianne få bo i köksfönstret även den här vintern.

Pelargonkrakarna har de allra flesta fått flytta in i jordkällaren. Av de stora plantorna är det bara nyaste frösådden och fjolårets Loveli som fått plats i sovrumsfönstret. Alla andra var alldeles för stora för att bo på fönsterbräda. 6st tog jag sticklingar på.

Pelargonsticklingar

Och ja, en ser rätt, det är fönstertomater på gång 🍅❤️😏

Det ena köksfönstret är fullt av lill-pellisens frösådda. Märkligt snabba de är förresten, flera av dom har tom fått blommor. Visserligen bara en enda liten enkel men ändå, frösådder brukar ta minst ett år på sig innan de blommar.

Blommande lillpellis-avkomma