Sparad i fönstertomater, Tomatens Dag!

Tomatens Dag 2026

Från en dag som inte borde behöva finnas och som alltid ger mig dubbla känslor (internationella kvinnodagen) till en som verkligen är till glädje; Tomatens Dag!

Tänk att vi nu är framme vid den här fantastiska tiden när det är ljust när man åker till jobbet och ända tills man börjar tröttna utomhus. Persefone är tillbaka från underjorden och ljuset återvänder. Precis nu är det alltså rätt tid att kunna ställa sina fönstertomater att få äkta solljus och inte bara lysrör – idag flyttar mina till sovrumsfönstret!

Lite tilltufsade efter omskolning och fotade i mörker eftersom arbetsdagen blev lång idag – men där står de nu och väntar på att få se äkta solljus för första gången 😍

När man gör något på samma dag för tredje året i rad måste det väl betyda att det är en tradition? Och då är det så, årets tomatplan är traditionellt satt och vid genomläsning av förra årets plan att ha färre sorter än året innan så har jag lagt av med sånt dravel (kan jag tendera till att tänka så vartannat år? Vetskapen om hur krångligt det är att hålla ordning på alla sorter och smaker lever kvar ca ett år, sen glömmer en..?). Man vill väl prova allt som verkar intressant? Så iår lutar det åt 61 sorter. Om det inte dyker upp något annat på vägen. Det ser tex lite glest ut på fronten vita sorter.. Och jag har inte lyckats hålla mig till något tema heller. Funderade på om ’kulturarv’ skulle vara en idé men det stannar nog vid sånt som går att ta eget frö på, dvs inte f1. När jag väljer sorter blir det en salig blandning av; vackert i salladsskålen, snabba sorter för att få tidig skörd, sånt som funkar bra ute/kylig säsong, lagringsduglighet och såklart smaken!

Även om jag inte tänker hålla tillbaka på antalet sorter ska jag verkligen försöka sätta plantorna lite glesare iår. Tänker att det ska vara MINST 50cm mellan varje planta. Jag lyckas ju med att sätta dahlior glesare och det blir ju verkligen så mycket bättre. I utvärderingen av odlingarna förra året har jag noterat att plantorna ger stora klasar på de första våningarna men att det sen helt lanar av. Ska 2026 bli året jag klarar detta? Att testa om tomater som sitter glesare ger större och fler tomater? Det återstår att se.

Ganska många har just 9e mars som sin stora tomatsättardag. Jag lugnar mig lite till, vårdagjämningen verkar vara min bästa turdag när det gäller den stora tomatsådden. Förra året grodde de flesta efter bara ett par dagar och exakt – jag menar EXAKT! – alla frön grodde inom en vecka. Jag sådde i budgetblock och fick en väldigt smidig omskolning.

Nåväl, när jag pratar om tidpunkt för den stora sådden, då när de allra flesta av tomaterna kommer i jorden tänker jag vårdagjämning. Men ibland kanske man känner sig lite ledsen och vill pigga upp sig, då kan man så någon sort som man vet inte kommer ränna iväg på höjden med en gång. Andra gånger kan det vara så att man vill fira, man kanske blivit klar med en surdeg på jobbet och då kan det vara utmärkt att få sätta ett eller annat tomatfrö i jord. Att odla tomater är verkligen både tröstande och glädjande 😀.

Fortfarande hänger en liten pionnolo i gardinstången – de allra sista från 2025 – som jag ska mumsa på vid något högtidligt tillfälle, men himmel vad jag längtar till den första söta solmogna 🥰🥰🥰

Vill du läsa mer om vilka sorter jag odlat tidigare kan du kika in på Tomatbiblioteket.

Happy Tomato Day!

Sparad i snittblommor, sommarblommor

Blomsterodling 2025

Vi har landat i februari och det är dags att planera för årets blomsterodling och alltså måste också förra årets utvärderas. I våras växte delar av snittblomsodlingen ur trädgårdsrabatten som då fick bli en del av dahlialandet vilket blev väldigt bra. Det är extremt behändigt att ha odlingarna i rader/kvarter. Uppe i trädgården är det alltid väldigt torrt, speciellt på västra kanten som vätter mot Stor-Asken. Dessutom har det hamnat fler och fler perenner i den och utrymmet för ettåringar krymper – varför blir det alltid så…? 🤔

Prärieklocka

Ja, för att börja i den trögaste ändan… Just nu står de stackars plantorna på försök till övervintring i växthuset, somliga säger att det kan gå och det får vi väl hålla tummarna för eftersom detta kan vara det mest långsamma växt jag stött på. Sådd 20 januari, i slutet av februari de absolut minsta små hjärtbladen kom upp och syntes. Första omskolningen 19 april. I maj var de fortfarande små som jag vet inte vad. Men, då odlerskan ändå är av den envisaste sorten sköttes de om som de små bebisar de var och till slut i september fick hon se på blommor. Som fick klippas av och sättas i vas för att 1. plantorna hade växt till en enda lång stängel med en blomma och 2. frosten var på ingång. Verkligen vackra blommor stod i vas jättelänge men att driva upp plantor själv kommer jag antagligen inte att ge mig på igen. Anledning att jag ville prova var någon som uttryckte ”Låt mig aldrig mer inte odla prärieklocka…”

Bärnstensvippa

Nästa åtminstone halvfejl får man väl ändå säga om dessa. De tog sig fint vid kallsådd i budgetblock, men lagom när de fick komma ut (frostrisken förbi) stannade de av och nästan dog trots att det inte var särskilt kallt. Men tydligen för kallt för dessa ändå, de fick återgå in i växthuset och efter ett gott tag repade de sig. Efter utplanteringen stod de och stampade länge och väl men blev till sist rätt fina även om jag aldrig kom så långt att de hamnade i vas, det kändes som att de skulle stryka med om jag började klippa av dem. Ska göra ett nytt försök iår och kanske sätta på lite mer skyddat ställe.

Zinnia

Som jag sen det första försöket älskat och som gick så bra den gången, men som sen varit ganska dålig de sista åren; kyla och regn i juni-juli har inte varit deras grej tydligen. Men skam den som ger sig sa hon och körde på igen. Oändligt antal godislådor me olika sorter såddes – man vill väl kunna välja färg och form ordentligt när det väl blommar? Jo ruskigt fina plantor ställdes ut till avhärdning i slutet av maj när så tempen gick ner till 3º så frös de flesta bort, trots att inte något annat (tex rosenskära) gjorde det. Så himla irriterande! Det fanns några frön kvar i påsarna som sattes på nytt och det blev några enstaka plantor till men det blev verkligen inte den kavalkad jag räknat med. Iår blir det ökad täckning vid avhärdning.

Lejongap

Alltså wow! Dessa tåliga och blomvilliga verkligen perfekta snittblommor! Trots att jag älskar dem känns det ändå som att jag underskattar dem. De kan inte nog höjas till skyarna! Enkel att odla fram, tålig för både kyla och värme, vacker i rabatten, står länge i vas och lätt att förädla.

Även dessa satta i block, omsatta en gång, utställda under fiberduk en god period när det fortfarande var frost sen utplanterade på plats och blomningen var igång i mitten av juli. Och sen höll de på och höll på, de var de sista som gav sig i mitten av oktober. Årets sorter var Mdm Butterfly Bronze, Red Rocket f2 (egentagna frön av f1, alla blev likadana som ursprungsblommorna), Rainbow mix och Canary Bird. Iår ska det bli någon gräddvit och ljusrosa också. De som fick nätstöd fick såklart mycket rakare och bättre skaft.

Sommarflox

Sådda en och en i block vilket kanske blir justerat till att sätta dem i kluster i lite större block istället – kan de kanske bli lite stadigare av att växa tillsammans? De är som sagt svaga i stjälkarna och vill gärna liggväxa. Inga problem egentligen men de blir rätt svåra att plocka när de lagt sig på varann. Tips jag läst är att toppa för att få stadigare skaft. De är verkligen helt magiska, flygfäna älskar dem, de blommar snabbt och står evigheter i vas. Den enda (och såklart den man traktar mest efter) som är kinkig är Blushing Bride, betydligt sämre grobarhet än alla andra jag provat och får även för mig att den är långsammare. Korspollinerar sig så att det inte är idé att färgmärka fröna man tagit – lika bra det så slipper en hålla isär så mycket.. 😁

Rosenskära

Typ värdelös om man vill ha en långlivad bukett, men ändå helt bedårande! Plocka och ta in, njut och kasta efter ett par dagar. Ju mer du plockar, desto mer blommor. Måste noppas hela tiden!

Breddsådd och utsättning i tussar, typ fyra från en godislåda om de tagit sig bra. Kallsådd i växthus i mars/april men vaktas för frost när de grott. För att få blomning över tid brukar jag svälta ut dem i några av lådorna innan de blir utsatta i rabatten. Placerad på halvt mager jord och extremt försiktigt med gödsling – det är blommor, inte dill man vill ha. Favoritsorter; Kiiro, Apricot Lemonade, Cupcake Blush (den som står lite längre än de andra), Candy Stripe/Picotee (de är väldigt lika) och Daydream. Första blomman 19/6.

Rudbeckia

Den här gången hade jag Cherokee Sunset, Cherry Brandy och Sahara. Helt makalösa att ha en bädd på en plats där solens sista strålar får dem att glöda. De står förtvivlat länge i vas om man väntar med att plocka tills de stelnat till mellan skaft och blomma. Sahara är den som står kortast men är ändå en sköning med sina många olika former och skiftningar i färg. På ett annat ställe satte jag Rustic Dwarf tillsammans med lejongap Canary Bird och brudslöja. Man kan tänka att den brända gula ihop med det citrongula inte skulle bli bra, men när brudslöjan kom med i bilden blev det fantastiskt fint.

De sätts tidigt med stratifiering, förgroning, plantering inomhus, vidare ut i kallväxthus för att avhärdas innan sista frost ut och till sist utsättning. Här kan du läsa mer om de olika såmetoderna. Lite pyssel men ändå värt det när de börjar blomma.

Luktärt

Jag har minskat ner på luktärtorna och har endast haft dem runt komposten, anledningen är helt enkelt att de kräver så mycket plockning för att hålla igång. Får se om jag kan hålla igen även den här säsongen.. De sattes v14 vilket fungerar bra hos mig, sätter jag tidigare hinner de bli alldeles utarmade innan det är dags för utplantering. Kanske kan jag vara lite mer modig med att sätta ut dem på sin rätta plats tidigare, de är ju rätt tåliga mot köld.

Petunia

Jag har fastnat på rondellpetunian och testade ytterligare en sort i år; Tidal Wave Carmine Velour. Den är fin men inte lika storvuxen som Silver och de plantor jag fick från egentagna Silver-frön var helt ok som petunia men gav inte de överdådigt storvuxna plantorna som den köpta f1 sorten året innan. Jag har inte tagit fler frö av de plantorna jag hade den här gången. En av de inköpta plantorna från Bona (jag kan aldrig motstå) blev helt OTROLIG! Iår blir det köpta frön av Silver + en häng som heter Easy Wave Coral Reef.

Tagetes

Den här lilla oansenliga blomman som visat sig vara oerhört nyckfull med groningen, antagligen åldras fröna fort och jag hade fått tag i en gammal påse (kanske köpt på höstrean?) för de grodde först vid tredje omsådde och då blev det bara tre plantor – ytterst dålig utdelning. Det var sorten Tangerine Gem som året innan blev stora täta buskar i ändarna av dahlialandet. Iår fick jag nöja mig med tre lite mindre buskar vid stenröset framför växthuset. Som tur är hade mammas plantor av sammetstagetes (?) tagit sig bättre och blev till smycken mellan tomatplantorna framför stallet, ett litet trick som skapade illusionen av tomater väldigt tidigt när man stod på lite avstånd. Nästa säsong blir det även en Linnétagetes.

Krasse

Tidigare har jag alltid velat ha slingerkrasse men en titt på Lotta Lundgrens köksträdgård där krassen växte som buskar förändrade allt. Frö till sorten Whirling Mahogny och en onämnda orange inköptes och så nöjd! Den orangea blev störst, som buskar i trädgårdslandet som såsmåningom flätade ihop sig med pumpan. Den andra sattes i bykgrytan under äppelträdet, fint men tydligen inget jag kom ihåg att fota..

Nejlika

För jag vet inte vilken gång i ordningen försöker jag med trädgårdsnejlika. Kör med kallsådd och får superfina plantor som lever genom hela sommaren men problemet är att de inte blommar förräns andra året och då har vi en liten tjurig vinter med diverse prövningar att ta med i beräkningen, tex är hungriga rådjur ett STORT problem. Nu ligger det ett när över plantorna och dessutom snö ovanpå – håll tummarna för att det ska räcka till.

Torkblommor

  • Jätteeternell Salmon Rose och blandade färger – ljuvlig och bra. Tålde torraste sidan av rabatten men det blev inte jättemånga blommor. Kom ihåg att skörda i tid..
  • Risp aprikos – superfin, men blev låg och inte så stor planta, blommade över snabbare än vanligt?
  • Stjärnvädd – får även den platsa i torkkategorin eftersom den skördas som fröställning och sen står för alltid.

Missa inga inlägg från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Vävare

Blomstermorot

Den är lite långsam men när den väl kommer igång står den stadigt och tål det mesta. Ibland självsår den sig och då får den vara – jag bara kan inte ta bort något som jag gillar bara för att den råkar sitta på fel ställe. Både bladverk, blomma och fröställningen är vackert i bukett och den står för alltid. Typ. Mina frön är ursprungligen sorten Dara men blommorna blir nuförtiden alltifrån vita till vinröda.

Sommarklätt

Vilken alldeles bedårande blomma! Skir och sirlig och väver in sig i vilken bukett/plantering som helst. En sommarängsblomma som är mer robust än man kan tro, sattes i den halvtorra rabatten tillsammmans med flox. Den satt ihop med klint och flox, kanske ska jag helt enkelt blanda fröna redan vid sådd för att de ska sättas ut tillsammans iår?

Vädd

Ännu en vävare, hade Magic Knight, Salmon Rose, en ljusblå som jag inte minns namnet på, och grekvädd. De två första är bäst och håller i länge även in på hösten, tål lite frost. Vackra även som fröställningen, bra vasliv.

Vallmo

Dessa underbara kjolar som man bara vill ha mer och mer av, men som bara hänger kvar någon enda dag innan man får nöja sig med fröställningarna – som inte är så tokiga de heller förstås. Korspollinerar sig hej vilt så de jag fick iår är inte alls de samma som förra året, men de är ändå förlåtna då prakten var fantastisk. Vill man ha en exakt sort får man nog vackert köpa hos en fröfirma.

Mängden frön från varje blomma är orimlig och grovilligheten omåttlig; det var rätt blött och fröna hann inte ens ramla ner på marken innan de grodde, fåglar hade varit där och smaskat hål på kapslarna. Ganska dålig idé av fröna, de hade ingen chans att växa till plantor ens, men visar på verkligt god grobarhet 😁

Jätteverbena

Idéen om att samplantera med dahlior = 👌 Stora stadiga plantor med vävande blommor binder ihop på ett makalöst fint sätt. Plantor som har övervintrats i jordkällaren blommar tidigare och med minimalt med arbete, ställde dem i växthuset på våren, fyllde på med lite jord, avhärdning under fiberduk innan frosten gett vika och planterade ut dem samtidigt som dahliorna. Hade kunnat sätta ut tidigare men det är svårare innan planen för landet är klart. Satte även ett gäng frön med kallsådd i mars som hamnade i torraste rabatten, de blommade fint även där. Iår behöver jag nog inte så några alls 😊

Gräs och annat fyllnadsmaterial

En godislåda av vardera fylle kallsåddes, sattes ut efter sista frost och levererade hela sommaren. Sorterna som jag hade var;

  • Italienskt darrgräs – lite för kort för att passa i stora buketter, men annars fint.
  • Frosted Explosion – kom igång lite senare än de andra men alltid fint, hade självsått sig på några ställen i dahlialandet.
  • Bronsfänkål – tar lite tid på sig att bli tillräckligt stort att det går att klippa från.
  • Tef – bedårande sirligt!
  • Pony tails – finast innan det mognar då det vill se lite risigt ut.
  • Harsvans – kommer igång tidigt, korta skaft.
  • Ekorrkorn – förstummande vackert rödglansigt innan det mognar ut helt, särskilt fint i motljus.
  • Hirs – rejält och stort, fyller bra men blir lite tungt (hängigt) senare på säsongen.
  • Tandpetarsilja och Slöjsilja – svåra att skilja åt tycker jag, den ena är lite snabbare än den andra och har även lite mer sirliga blommor. Verkligen fina båda två!
  • Amarant Red Tail och Viridis – som de låter; hängande svansar i rosarött och grönt. Båda är toppen för att fylla en bukett neråt, fungerar att torka om man tar den i tid.
  • Blodamaranth – dramatiskt mörkbladig och mörkt röd i blommorna, även den här går att torka.
  • Musselsyska – test för andra gången fungerade inte nu heller, fina plantor sattes ut och så tynade de bort istället för att börja växa och jag kan verkligen inte ana vad som gick fel den här gången.

Upptäcker att på flera platser där olika gräs suttit ena året kommer det upp ett starr-gräs med runda blad (istället för platta) och mörka runda korta och hårda ax, ev glansstarr. Också de är fina i buketter även om de växer vilt lite här och där i naturen.

Oj vilket långt inlägg detta blev, hoppas att du fick lite tips för din odling i sommar 😌

Sparad i Anläggning, täckodling

Täckodling is da shit!

Jag har hållt på med odling sen vi landade på vår lilla gård för 32 år sen, men hela grejen tog ordentlig fart för kanske tio år sen när jag upptäckte detta med täckodling och insåg att även jag som hittat en karg plats på extremt genomsläpplig moränjord kunde bedriva självhushållning. Fördelarna med täckodling är många, nackdelarna är försvinnande få.

Varför täcka jorden?

Att fylla på med täckmaterial uppifrån gör att jorden håller sig fuktig – jag har förutom torr och mager jord även begränsat med vatten att fylla på med – eftersom den skuggas och minskar avdunstningen, jorden hålls lucker tack vare att nedbrytarna jobbar med att bryta ner materialet under tiden det ligger där. Näring tillförs allteftersom täcket bryts ner och dessutom får inte ogräs alls möjlighet att växa. Under ett par år när min rygg inte alls ville gå med på att krypa/stå dubbelvikt rensade jag ingenting utan la helt enkelt bara på mer täcke när det började komma upp sånt jag inte ville ha. Mycket praktiskt!

Det som skulle kunna vara en nackdel med täckodling är att det kan se lite skräpigt ut, fast jag tror faktiskt att det är för att vi har någon slags idealbild av odling där plantor växer med svart jord runt sig, som någon typ AI-bild som är helt onaturlig och inte alls särskilt lyckad för själva odlandet. Man skulle kunna tänka sig att täckodling inte är särskit lämpat när det regnar mycket men där finns det också en fördel, nämligen att det också suger upp och portionerar ut fukten så att den inte spolar bort jorden.

Hur gör man då? Det finns olika strategier och delvis beror det på vad som finns på ytan du vill odla upp innan du sätter igång.

Våranläggning

Den första ytan jag testade var gräsmatta som skulle bli grönsaksland. Jag spred helt sonika ut ett tjockt lager hösilage och satte potatisar i höet med en näve jord runt sig. Rörde ingenting mer än att jag täckte med ytterligare hö ett par gånger när blasten kommit upp en bit (typ som att kupa) och skördade sen potatisen på hösten. Året därpå hade det blivit jord av det mesta av gräset under och jag kunde sätta andra grejer på det området. Här kan du läsa mer om det första potatislandet.

Höstanläggning

När jag utökade den första snittblomsrabatten, också på gräsmatta, började jag med att på hösten lägga ett tjockt lager av hösilage blandat med hästskit rakt uppepå gräsmattan. På våren planterades förodlade blommor och knölar ut på samma sätt som potatisen tidigare, med en näve jord runt rotklumpen rätt ner i höet. Resultatet blev fantastiskt!

Eftersom försöket föll så väl ut, gjordes ytterligare större yta nästföljande år:

Nedre bilden; utökning av rabatt på befintlig gräsmatta höst/vinter. Övre bilden; resultatet aug-sept följande säsong.

Nu börjar det komma in fler och fler perenner mellan ettåringarna:

Anläggning på ogräslig yta

Om man ska anlägga ny yta på plats där det växer mycket tex kvickrot och annat som tar för sig bra behöver ytan skalas av från det värsta innan det täcks. Så var fallet när jag anlade det nya dahlialandet, eftersom den ytan var relativt stor blev det ett projekt som tog lite mer tid och där den som gillar kroppsarbete fick sitt lystmäte. När ytan väl var rensad är tekniken densamma, täckning med hösilage, gräva ner plantorna i jorden under (här behövde jag inte tillsätta nån annan jord eftersom det fanns under täcket) och sen fylla på med mer hö och gödning vartefter. Innan näring från täcket brutits ner kan det vara en god idé att göda med tex nässelvatten eller fermenterad hönsskit för att plantorna ska komma igång lite snabbt. I inlägget Det nya blomsterlandet del 2 kan man se resultatet i slutet av samma säsong.

Nos i dahlialandet, september 2024

Kartongmetoden

Vid ett tillfälle provade jag att lägga kartong och tidningspapper som grund för en odlingsyta, det fungerar säkert bra där det är tex tung lerjord och där fukten stannar kvar av sig själv. Tekniken är helt enkelt att lägga ut ett lager av papper och kartong, sen täcka med hö/halm/gödsel eller vad man har tillgängligt och som bryts ner hyfsat fort (dvs något år). När man planterar behövs också här lite jord runt plantan för att den ska ha något att etablera sig i till att börja med. Den är tekniken fungerar ganska dåligt hos mig pga torkan. Kartongen avskärmar täckmaterialet när det är torrt och nedbrytningen av materialet avstannar.

Vilket täckmaterial?

Nu för tiden när jag inte längre har några hästar använder jag hösilage som inte är tjänligt som djurfoder, antingen balar som blivit skadade eller såpass gammalt att det sorterats bort, oftast kan man hitta såna balar till bra pris. Hönsen har spån på golvet och det går också bra att täcka med även om det tar något längre tid att brytas ner. För att öka på näringsdosen till odlingarna fermenterar jag hönsskit; ett par liter skit och fyll upp hinken/kannan med vatten låt stå några dagar/en vecka, vattna sen med 1 del fermentering, 9 delar vatten. Detta är raketbränsle och gasar på ordentligt. När sommaren kommit lite längre strör jag på färsk hönsskit runt plantorna och det vattnas ner med regnet och ger lite mer långsam gödning. Om det är en gröda där bladen ska ätas ser jag till att gödseln hamnar på jorden och inte på plantorna. Någonstans har jag hört att man inte ska göda med kväve efter midsommar, kanske är det något jag bara hört eller som gäller bara för perenner men eftersom jag vill fortsätta skörda hela sommaren och hösten är jag generös med hönsskit och fortsätter att gödsla både dahlior, ettåriga blommor (undantag Rosenskära som bara producerar blad om den får kväve..) och grönsaker som ska ätas hela vägen fram till september. Antingen beror det på att jorden är så usel i grunden eller så har mina plantor anpassat sig till den behandlingen för det fungerar fint.

Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera på inlägg;

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Täckodlingens bonus

Ytterligare en fördel med täckodlingen är att alla odlingsytor också är jordfabriker. På hösten tömmer jag ut alla krukor i landen, lägger på sånt som jag rensat bort (undantag potatisblast pga potatisbladmöglet) och det får ligga. Jag fyller på med det som mockas ut från hönsen + mer hösilage och simsalabim så finns det ny bra jord till våren att ha när nya plantor ska omskolas eller sättas i sina stora krukor. Köpjord har jag till sådder för att vara säker på att det som gror är det jag har sått och inte en massa ogräs eller andra frön som råkat ligga kvar i jorden.

Nymodigheter

I takt med att odling och självhushållning blivit alltmer populärt kommer nya råd, rön och framförallt produkter ut i handeln. För något år sen dök ullpellets upp, en produkt som med största säkerhet är toppen – men det är många som sen lååång tid tillbaka använt ull som täckmaterial och på det viset fått både gödning, ogrässtopp och fukthållare i sina odlingar.

Sista tiden har det vuxit fram en trend för mykorrhiza, man har insett att svampars rottrådar bidrar positivt till många växters tillväxt och som vanligt när det kommer till såna här upptäckter finns det plötsligt en djungel av produkter. Den här odlerskan har dock blivit såpass luttrad att hon inte kommer att köpa något (än) eftersom det verkar finnas väldigt många olika typer av mykorrhiza, det lite oklart vad det är som finns i påsarna förutom att tillverkaren lovordar innehållet och påstår att det är bra för det ena och det andra. Hur som helst verkar ett snabbt samtal med Copilot som att no-dig och täckodlingsmetoden är en bra grund för att växterna själva ska skapa en god mykorrhizza-miljö. Och kan hända att det blir nya jordexperiment att testa framöver 😁

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Betyg(obligatoriskt)

TomatbiblioteketTomatbiblioteket21 april 2022Lindis
Dahlior 2025Dahlior 20254 januari 2026Lindis
PelargonbiblioteketPelargonbiblioteket15 april 2022Lindis

Sparad i buketter, slowflowers, snittblommor

Bukettminnen 2025

Förra sommaren bjöd på många buketter, de flesta med dahlior i huvudrollen. Så extremt mysigt att sitta och kolla igenom bilder och filmer när vinden viner om stugknuten. Här är några av de som sattes ihop säsongen 2025.

Bukett med dahlia Manoa & Megan Dean, lejongap Rocket Red, zinnia Salmon Rose, flox Coccoinea och snöbär:

Dahlia Strawberry Cream och Daisy Duke, flox Blushing Bride och Phlox of Sheep, jätteeternell och brudslöja.
Dahlia Strawberry Cream, lejongap Red Rocket, rosenskära Cupcake Blush, flox Blushing Bride, flox of sheep och Coccoinea.
Dahlia Wine Eyed Jill, Vit och grön solhatt, gul och lila röllika, eukalyptus och blodamaranth.
Dahlia Dear Alexander och Sam Hopkins, lejongap Mdm Butterfly Bronze, aprikos risp, jättevädd, flox cherry caramel, coccoinea, phlox of sheep, brudslöja och brudspirea.

Här kommer; Dahlia Rancho, Cornel Bonze, Daisy Duke, Firepot, Buttercup, lejongap Canary Bird, jätteverbena, hirs Frosted Explosion och hallon.

Dahlia Copperboy och Cornel, Giant zinnia blandade färger, jätteeternell Salmon Rose, aprikos risp, flox Cherry Caramel och hallon.
Dahlia Red Labyrinth, Senior’s Love, Hootananny och en fröling, lejongap Red Rocket, praktvädd Black Knight, flox Coccoinea och blodtopp.
Svärmors 80-års bukett; Dahlia Sam Hopkins, Dutch Pearl, Espacio, Rancho, lejongap Butterfly Bronze och Rainbow mix, blå bolltistel, grekvädd, flox Isabellina och Cherry Caramel, smällspriea Diablo och brudslöja.

Till sist en bukett utan dahlior; solhatt, lejongap Butterfly Bronze, praktvädd SalmonRose, pelargon Hot Pepper, blodfläder Black Lace, ros Ghislaine de Feligonde, hallon:

Sparad i Dahliabiblioteket

Dahlior 2025

Så var det dags att knyta ihop säcken och summera dahliaåret 2025. Säsongen har varit slut ett tag och nu när det är som mörkast och man längtar ihjäl sig efter sommaren är det perfekt att sitta och glo på härliga blomsterbilder, utvärdera och lägga upp nya planer för nästa säsong.

Missa inget från JordigaTummen, lägg till din e-post för att prenumerera på inlägg:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Vill du läsa om mina tidigare utvärderingar av dahliaodlingen så finns de under Dahliabiblioteket i menyn.

Övervintringen

Vinterförvaringen i sadelkammaren (7-10℃) gick bättre än jordkällaren som tydligen är för fuktig. Dock var det en hel del som inte kom igång igen. Vissa sorter verkar odödliga och växer till enorm storlek på en säsong, övervintrar utan mankemang och startar upp nästan av sig själva, andra får inte särskilt stora rotklumpar trots att själva plantan varit stor och är långsamma i starten. De sorterna som blivit störst knölar (Penhill Watermelon, Espacio, Take Off tex) fick inte plats att starta upp inne utan fick vakna upp på egen hand i stora krukor och backar i växthuset. Annars väcktes de flesta i påsar inomhus med start 6e mars och det blev ganska bra tajming, de kom igång och hann få både rötter och blad tills det var dags för utsättning. Några fick lov att toppas för att de blev för höga och i början av april fick de flytta ut i växthuset. 9e maj åkte påsar och krukor ut i dubbla pallkragar med fiberduk över för avhärdning. 2a juni planterades de ut och då blommade även den första; Hootananny. Till midsommar blommade Bishop of Oxford och Dark Destiny. 5e juli blommade även Missis Miley och Simone.

Den 23e juli kunde jag göra de första ordentliga buketterna av dem, här är bilder från det hedersamma uppdraget till en begravning:

I år har jag provat att sätta om Night Silence i kruka direkt för att den ska överleva vintern och so far ser allt väl ut, den är en som jag tidigare aldrig fått att klara vintern.

Night Silence återplanterad direkt efter upptaget i höstas. Alive’n kicki’n…

Vilka sorter har det funnits hos odlerskan 2025 då? Jo..

Tallrikar/jättar

Allmänt om jättar är att de är otroligt stora, överlag ger lite mindre antal blommor (med undantag) och att de är bäst där de står, kvar på plantan. Antagligen är det tyngden i blomman som gör att de inte riktigt orkar stå så läng i vas. Vill man ändå plocka in dem så klarar de sig ca 3, kanske 4 dagar.

Penhill Watermelon

Denna enorma jätte som producerar mängder av megastora stadiga blommor, den är alltså undantag från det allmänna om jättar. Startad sent eftersom den har så stora knölar så får den starta när våren kommer in i växthuset och det går toppenbra. Jag har haft den placerad i bakkant av landet i sällskap med jätteverbena – fantastiskt fint ihop! Knölarna växer på såpass att den går att sätta som häck 😍 Blir ca 130-150cm hög.

Belle of Barmera

Stor och stadig blomma, ca 100cm. Blommade ganska sent men var också en av de sista jag köpte in och fick komma sent i jord så kanske inte typiskt för sorten.

Näckrosor

Också lite större blommor som är som skålade i formen. Flera av de allra mest populära sorterna hör till den här kategorin. Vasliv på mellan 5-7 dagar.

Rancho

Om jag skulle beskriva den med ett ord: Magnifik! Lysande orange, blomvillig, mycket stadiga långa stjälkar och bra vasliv. ca 120cm.

Nonette

En tidig och rikgivande sort, roligt spräcklig med gräddgul botten som tonar ut i ljust rosa och med röd/rosa stänk och fläckar Stadiga stjälkar och bra vasliv. Ca 100cm.

Sam Hopkins

En underbar mörkt mörkröd med stora blommor, stadiga stjälkar, bra vasliv. Tidig och rikblommande, stjälkarna blir klenare längre fram på säsongen, vilket jag ser som ett vanligt fenomen på de sorter som ger mycket blommor. Ca 100cm.

Dekorativa stora (eller Monet-dahlior som jag vill kalla dem)

Liksom jättarna är de inte bäst i vas, max 3-4 dagar skulle jag säga.

Labyrinth

En av mina gamla absoluta favoriter! Så extremt vacker form och som tar en solnedgång till The Next Level. Landar runt 80-100cm, stadig och blommar medelmycket. Står inte så värst i vas men vad gör väl det? Man vill helst se den ute i det fria 🧡

Red Labyrinth

Samma otroligt vackra form som Labyrinth i kärlekens färg! Växer till en enormt bred buske och får massor med blommor. Kortare stjälkar. ca 80-100cm hög.

Calgary Flames

Ännu en Monet! Ger massor med blommor och busken blir även den här jätte stor. Liksom den röda ovan kortare stjälkar. Ca 80-100cm.

Dekorativa små

Jag tycker att grupperna av dahlior går i varann, vissa ser mer ut som näckrosor än små dekorativa men så är de kategoriserade när man kollar upp dem så.. En stor grupp med många varianter, många rikblommande och vackra. De flesta har bra vasliv och då pratar vi om 5-7 dagar.

Dutch Pearl

Väldigt bra sort! Tidig och rikgivande, långa stadiga stjälkar och bra vasliv. Blir bred och stor buske, ca 100cm hög

Mediterranee

Vit mot ljuslila, fina blommor. Hamnade lite inklämd bakom några större sorter och kommer att få sitta lite mer i framkant till nästa år. Även den här kom in på slutet och hann nog inte riktigt med när de andra blivit stora redan. Ca 70-80cm.

Tanita

Fantastiskt fin blomma i mörkt rosalila, stora blommor, bra stjälkar och vasliv, 80-100cm.

Patches

Härlig, tålig och frisk sort med stark färg. Jag har tyckt att den varit lite svår att få kombinera ihop med annat i buketter, kanske för att den är så stark helt själv. Iår gick den och sportade; fick helt enfärgade blommor av den mörkare färgen från den tvåfärgade blomman och det blev ju supersnygga att sätta ihop! Får stora knölar och startades i växthuset i april. 100+cm.

Davina Michelle

Helt magisk! Mycket blommor, stadiga, långa stjälkar. Midnattsrosa botten med ljusare kanter. Tog stickling som också hann blomma ordentligt. 80-100cm.

Laughing Lizza

Sattes sent men hann ändå ge många blommor. Stadiga långa stjälkar och bra i vas. Ca 80-100cm.

Candy Time

En av de senare satta men hann blomma ganska mycket. Lite mer åt cerise än vad jag trott från bilder vid inköp, men bra ändå. Bra stjälkar och vasliv. 110cm.

Simone

Tålig och starkväxande, gul botten men helhetsintrycket är varmt röd. Ger massor av blommor med stadiga stjälkar som har bra vasliv. 80-100cm.

Arabian Night

Enastående vacker i mörkt mörkröd, lite rundade kronblad och välfylld blomma. Nättare planta som inte tar så mycket plats. Bra vasliv. 80-100cm.

Night Silence

En sort som många älskar! Går från blekt gul till rost och vidare över i vinrött, väldigt vackert! Lite mörkt bladverk och okej stjälkar och vasliv. Fin att kombinera med flera många andra blommor tex flox Cherry Caramel, eterneller och blomstermorot.

Manoa

OMG! Det tog sin lilla tid men så väl värd sin väntan! Makalöst stora mörk-mörka perfekta blommor med rundade kronblad som är välfyllda. Lite mörkare bladverk. Stadiga och långa stjälkar, bra vasliv. 120cm.

Dark Destiny

Tidig sort, långa stadiga stjälkar som blev lite klenare senare på säsongen, även är antagligen pga att den gav mycket blommor. Ganska nätt planta som inte tar så mycket plats, ca 100cm.

Missis Miley

Varm bränd orangerostig färg som är mörkare på kronbladens baksida. Väldigt vacker blomma som kan behöva gallras på blommor för att stjälkarna ska växa ut. Medium producerande av blommor, bra vasliv, ca 100cm.

Dekorativa dvärgar

Melody Dora

En lägre sort, överlevare sen mitt första dahliaår back in the days. Gul-aprikos, rikblommande på frisk buske som blir mer vid än hög, ca 70cm.

Rosagul okänd, ev Firepot

Även denna är en lägre sort, vid buske med riklig blomning. Bra vasliv, ca 70cm.

Bollar

Bolldahlior är de som klarar att stå längst i vas. Och med längst pratar vi om kanske 10 dagar, ibland ännu längre.

Boom Boom White

Oh-la-la! En helt igenom vit boll, har varit lite långsam i starten men blir en jättestor buske och ger medel mycket blommor. Ca 120cm.

Sweet Natalie

Åter en sån där perfekt formad boll med rundade kromblad, den här gången i ljust rosa mot vitt. Långa stadiga stjälkar, bra vasliv. Sen i starten och producerade medelbra 2025 ca 100cm.

Pink Pearl

Gräddbakelsens gräddbakelse! Extremt stora blommor som man bara vill sätta fingrarna runt och försiktigt puffa ihop. Ljust rosa mot vita blommor otroligt rikblommande på en väldigt vid buske. Mediumlängd på stjälkarna och lite veka – eftersom ju blomman är tung. Väl värd att tråda för att den ska stå stadigt, bra vasliv ca 90cm.

Pink Ardour

Rosa-lila blomma, stadiga stjälkar, får stora knölar. Bra vasliv och planta om ca 110cm.

Wine Eyed Jill

Åh denna som jag trånade så hett efter då den var slut i evigheter; älskar den fortfarande med sina blekrosa toner som drar mot vinrött i kanterna. Ger långa stadiga stjälkar och har extremt bra vasliv. Ca 100cm.

Megan Dean

Är hon inte bara för go’? Bubbelgumsrosa, ganska liten blomma som man nästan vill äta upp. Efter flera år av misslyckande försök att få en knöl att växa till sig gick det äntligen. Det blev en vid buske med massor av blommor. Stjälkarna är lite veka trots att blomman inte är särskilt stor – men ändå, jag kommer inte sluta vilja ha den i min odling. Ca 80cm.

Strawberry Cream

Gör skäl för sitt namn och är en verkligt bra snittblomma, kan stå flera veckor i vas. Långa stadiga stjälkar, bra och planta på ca 90cm. Hos mig får den även funka som tvestjärtsmagnet – så att jag har något som kan hålla lössen i schack. Trots att den blir lite äten på så blir det gott om blommor till mig.

Espacio

Nästa arbetshäst. Enorm planta som får massor med blommor i en kall, ljuslila ton. Lite mörkare bladverk. Starka stadiga stjälkar och toppenbra vasliv. Ca 120+cm.

Caitlin’s Joy

En riktig arbetshäst! Ger mängder med blommor, knölar som växer till och kommer snabbt igång på våren. Aprikosinuti kronbladen och skimrar i lila på utsidan. Bra stjälkar och mycket bra vasliv. Ca 80-100cm. Och såhär kan det gå när den sportar, alla blommor från samma planta – är den inte otrolig?!

Cornel

Oj vad fin den är! Fick vänta lite på den innan den kom igång, sen gav den medelmycket blommor med långa stadiga stjälkar som stod länge i vas. Varmt röd med lite mörkare skaft. Ca 110cm.

Copperboy

Plantan har varit lite seg tidigare år och inte gett knappt några blommor alls. Iår kom den igång sent men blommade sen fint. Brända rostorange inuti kronbladen med varmröd/vinröd utsida. Stadiga medellånga stjälkar. Ca 80cm.

Senior’s Love

Varmröd blomma med mörkt bladverk. Lite mindre planta som ger medelmycket blommor. Ca 70 cm.

New Baby stod det på påsen, men…

Jag tvivlar på att det stämmer. Hur som helst, en toppenbra sort, otroligt långa stadiga stjälkar, bra vasliv och bra planta. Ca 120cm.

Zundert Mystery Fox

Orangröd skimrande bra sort. Lite sen I starten men sen gav den ordentligt med blommor på långa stadiga stjälkar. 80cm.

Cornel Bronze

Kanske arbetshästarnas arbetshäst? Startades ute i växthuset, växer på sig och ger massor med knölar, massor med blommor på stadiga stjälkar och står asalänge i vas. 120cm.

Daisy Duke

Väldigt vacker i dagsljus men helt magisk i kvälls- eller månljus. Producerade massor med blommor på bra stjälkar som senare på säsongen blev lite veka. Mörkt bladverk. 80cm.

Iced Tea

Orange med mörkare strimmor i kronbladen. Kom sent igång men gav ändå fina blommor innan säsongen var över. Ca 90cm

Dear Alexander

Köp man inte ångrar! Gul inuti och vinröda strimmor på kanter och baksida. Verkligen superfin blomma, högproduktiv med långa, mörka och stadiga stjälkar. 100cm.

Jowey Martina

En mjukt citrongul blomma som producerar medelmycket, fick lite korta stjälkar iår vilket jag inte minns från förra året. Färgen är fin om dagen och magisk i månsken.

Här har en gullig snäcka hittat den men det var inget som hände särskilt mycket (jag är förskonad från mördarsniglar som tur är) . Kraftig och vid planta på ca 80cm.

Pompom

Buttercup

Oj vilken planta! Växer och blir megastor, får massor med gulliga små bollblommor, bra stjälkar (som blev klenare i slutet av säsongen) och vasliv. 120cm.

Kaktus

Jag har eg inga såna, tycker att de ser lite för spretiga ut..

My Love (enl AI, felmärkt köp)

Ganska fin ändå och jag behövde mer vita sorter upptäckte jag. Den här är rent vit och gav några men inte jättemånga blommor, hyfsat bra i bukett ändå. Ca 80cm.

Enkla

De enklar sorterna är de som mest liknar de ursprungliga vilda dahliorna. De är också de som pollinatörerna älskar – varför jag också vill ha mycket av dem. Överlag är de tåligare – klarar vinterförvaringen bättre – klarar av blåst bättre osv. Står kort tid i vas men kompenserar med många blommor. Lätta att ta frö på.

Bishop of Dover

Vitblommande med mörkt bladverk. Ca 70cm

Bishop of Leicester

Mörkbladig och yvig, ca 80cm

Bishop of Canterbury

Mörkt flikigt bladverk, röda blommor som går över i cerise när blommar ut. Ca 80cm

Schipper’s Bronze

Mörkbladig lite högre sort, rikligt med blommors är gulaprikosa i mitten och drar ut i brons-mjukt röd. Lite slarvigt utseende med olikformade kronblad. Ca 100cm.

HS Date

Orange med röd botten, rundade kronblad. 80cm.

Waltzing Mathilda

Den dansande dahlian! Rufsigt utseende, spetsiga kronblad i gultaprikosrött. Lovely i dagsljus, bedårande i kvällssolen. Ca 100cm.

Halskrås

Dessa är liksom som de enkla men med lite puff-rufs i mitten. Så snygga och bra, älskas av pollinatörer. Står kort tid i vas men kompenserar med många blommor.

Bumble Rumble

En blomma som är som ett konstverk med sina olikfärgade kronblad och färgning. 70-80m.

Take Off

Fluffisen! Väcks upp i växthuset, ger massor med blommor och knölar. 80cm.

Hootenanny

Nästa konstverk i kärlekens färg. Lite mörkare bladverk. Tidig. 70cm.

Kelsie Ann Joy

Konstverk № 3 i gult och aprikos. 70cm.

Totally Tangerine

En till med lite fluff. Undrar om jag inte har lite drag åt gul-aprikosrött..? 😜 70cm

Frölingar av Hootananny

Frö av dahlior ger aldrig (tror jag) likadan avkomma som sin mamma pga deras stora bredd av dna. Det är också därför det finns en så ohyggligt stor mängd olika dahlior. Då den också gärna vill återgå till sitt ursprung som är en gul eller röd enkel blomma av den högre storleken så är det nog så att de flesta går åt det hållet. Dock blev det verkligen en variation av de plantor jag fick fram, gul, aprikos, röd, olika form på kronbladen. Bladverken varierade också; mörka flikiga, mörka ”vanliga” och gröna. Alla fick blommor på lite höga stjälkar som svävade lite ovanför bladverket. Då det var såpass lätt att så och få dem att växa upp har jag låtit knölarna sitta kvar i backen och bli utsatta för ett experiment; övertäckta av plast och sedan på med ett tjock lager av hösilage. Förhoppningen är att de ska klara sig utan att frysa och ruttna och komma tillbaka av sig själva. För säkerhets skull tog jag lite nya frön…

Fantastisk variation på plantorna

De som inte blev något eller som var felmärkta

All that Jazz, Marble Ball, Senior’s Hope, Skyfall, Blue Boy, Bacardi, Eternal Snow; det är ändå några som inte blev något av eller som inte hade rätt märkning. Jag tycker att de firmor jag handlat av har varit helt ok med reklamationerna; Magnolia, Dahlias by Linn och Plantans Broder har alla återbetalat när jag begärt det och jag är nöjd med det. Nån av ovanstående är inköpt på mässa och då blir det såklart svårare att reklamera. Kanske får man ta det med i beräkningen när man handlar av privatpersoner, det går inte att få garantier att allt är 100% rätt och man får utgå från att vi som delar detta fantastiska blomsterintresse har goda intentioner och vill göra rätt – även om man får vara lite om sig och kring sig när det kommer till sorter som är populär och dyra…

Sparad i Juldekorationer

Julkänsla till sist

Efter den mildaste och varmaste (och mörkaste) december jag kan minnas fick vi till sist frost och tre små snöflingor att glädjas åt dagen innan julafton. Sååå himla fint!! Köldgraderna höll i sig och julkänslan landade som en liten go kudde i kroppen. Alldeles för mycket god mat och fika intogs som sig bör tillsammans med de närmaste.

Den här gången har jag inte bakat en endaste liten julgodis, får se om jag överlever utan eller om det blir av här nu i mellandagarna. Istället har jag gjort rätt mycket kransar och julgrupper, och faktiskt känns det som att jag fått lite snits på att sno ihop krans utan att det tar en halv dag. Man blir lite snabbare när man gör några som är likadana, man behöver inte tänka lika mycket och fingrarna jobbar på lite av sig självt. Jag är ju annars ganska dålig på att göra likadana saker. Vill helst ha olika och hitta på nytt varje gång. Vissa kanske tycker att de liknar varann men det kan vara en kvist, en dekoration eller en form som blir annorlunda.

Här kommer ett axplock av årets kransar och grupper.

I kransar och hästsko har jag använt gran, tall, thuja, en och björk. Tallkottar som fått torka så de öppnar sig och målade med lite vitt på topparna. Torkade eterneller och skägg/tagellav. I julgrupperna är det mossa/lav, ormhassel, lingonris, torkade apelsiner och chilis, kanelstänger, hyacinter, amaryllis, murgröna, smågranar och div små julprydnader. Krukor är loppisfynd eller tillverkade av vaxat papper.

God fortsättning!

Sparad i tomat

Tomaten Black Krim

Det här inlägget är en del av Trädgårdstrollets Julkalender 2025, tema kulturarv.

Varför blir det så roligt när det finns en historia bakom det man håller på med? Säkert finns det en psykologisk förklaring, men jag vet bara att om jag hör eller läser om något som går längre tillbaka i tiden eller på något vis har lyckats finnas kvar trots svårigheter och motgångar så vill jag gärna vara en del av att hjälpa till att bevara det även för framtiden.

Black Krim (Solanum lycopersicum Black Krim) betraktas som den Första Svarta Tomaten och när jag tänker på hur exotiskt det kändes när de gula tomaterna började dyka upp på 90-talet(?) och den gula ketchupen lanserades, och hur otroligt det kändes med en svart tomat! Kunde den ens vara god? Och hur vet man när den är mogen? Nu för tiden är man van med alla möjliga färger på tomater, ju fler nyanser desto godare och de där svarta visar sig också innehålla höga halter av antocyaniner (det blå färgämnet som även finns i blåbär, körsbär, svarta vinbär mfl) som också är oerhört bra för vår hälsa. Kanske är det en anledning till att vi människor tilltalas av färgstark mat? För att vi mår bra av olika färgämnen som finns naturligt i naturliga livsmedel?

Historien bakom just Black Krim/Black Crimea/Noire de Crimée – kärt barn har många namn? Eller så gissar jag att man velat hitta namn som vi i väst förstår lite lättare – är att tomatfröna spreds med soldater efter Krim-kriget på 1850-talet, och den är alltså från början en rysk sort. Under 1990-talet kom den till USA och för ett par år sen landade den hos mig. Jag som bor i ett köldhål (alltid 4º kallare än prognosen) odlar den i bäddar i växthus, men kommer förmodligen att testa den även på friland/vid vägg bara för att testa tåligheten vidare.

Själva tomaten klassas som en bifftomat men storleken varierar rätt mycket och hos mig där biffar blir mer av den normalstora varianten så har Black Krim hamnat på 350g som mest. Variationen i form och storlek varierar mycket, från helt runda och kanske endast medelstora till stora bulliga biffar. Där man köper frö ser de oftast ut som den senare varianten – kanske visar de dessa just för att de är mer iögonfallande eller så är det bara hos mig den beter sig så.

Plantan är högväxande och iår blev den ca 2m, den känns som mer tålig än andra biffar och jobbar på med medelstora klasar, fortsätter blomma även sen den börjat sätta frukt vilket känsligare sorter kanske inte gör. För att frukterna ska bli riktigt mörka behöver den få rikligt med sol och värme. På vissa sidor skrivs det om en tröghet i att få fröna att gro men det har inte jag upplevt. Snabb groning och friska, tåliga plantor. Frukterna är oregelbundna i formen, spricker ej men kan få sånt sprickliknande utseende som inte påverkar hållbarheten. Lagrar bra och håller smak fram till advent (sen har de varit slut 😁) Black Krim har mycket smak är söt, saftig och har även en viss sälta. Perfekt på smörgås och hamburgare samt i bruschetta 😛😍 och sallad. Jag är för snål om den för att använde den i grytor eller såser men det ska visst gå bra det med.

Vare sig biffar eller svarta sorter brukar vara särskilt snabba men den här hör ändå till den snabbare i båda kategorierna. Har den några negativa egenskaper? Inte enligt mig som anser att det är en roligt med variation i form och storlek på tomater och den verkar inte känslig för pistillröta eller mögel. En toppensort helt enkelt! 🥰🍅

Om Den Jordiga Tummen:

Jag som står bakom bloggen denjordigatummen.com heter Lindha. Jag är hobbybloggare som odlat tomater i över trettio år. Bloggen föddes i nådens år 2018, ni vet, den historiskt torra, varma sommaren som aldrig tog slut. Det började som ett sätt att dokumentera odlandet, att hålla koll på planering, metoder och utfall och idag är foton och skriverier både vila och reflektion som kroppen behöver efter hårt trädgårdsarbete. Odlingsintresset har vuxit till en mani enl de som står mig närmast och jag vill alltid testa saker jag inte provat förut, metoder eller sorter. Här finns också en pelargonsamling som jag ibland kan dela med mig av sticklingar från och i Tomatbiblioteket kan man beställa frön. På senare år har snittblommorna kommit in i trädgården – dahlior särskilt – på sommaren kan man beställa buketter om man bor i närheten, på hösten och våren kan det finnas knölar som blivit för många som kan behöva ett nytt hem.

Jag finns på en skogslycka i kanten av Tiveden, södra Närke, zon 3-4, jorden är fattig morän men med täckodlingsmetoden och ett gäng bajsnödiga höns går vi runt rätt hyfsat 😁

Missa inget från https://denjordigatummen.com, signa upp för e-post på nya inlägg:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Sparad i chili, Recept

Chilimarmelad

Nu har jag testat att göra chilimarmelad och wow vilken hot hit!! Visst hettar det till i munnen men det stannar där och eftersom marmelad är såpass sött blir det en väldigt god kontrast till det heta. Marmeladen fick godkänt både av sonen och dennes flickvän 😀

Jag har använt Hot Lemon för att den har så tydlig och fin citrussmak, och den är inte alltför stark. (30-50.000 Scoville). Gjorde dubbel sats på en gång (vad ska man göra med all frukt liksom? 😜). Kommer nog att göra fyrdubbel sats nästa gång 😌

Inmundigades med salta kex och hushållsost och när en har börjat – då vill en inte sluta 😛

Sparad i Chilepeppar, Paprika

Har hon knäckt The Pepper Code?

Är det så att odlerskan till sist skulle bli en som lyckas odla chili och paprika? Kan det vara så att den tanke om att dessa chinkiga plantor skulle vara det sätt som funkar att odla på var den bästa metoden? Det verkar så..

6 olika sorters chili

Hur såg tanken ut? Jo, den såg ut som att önskemålet var att plantorna står ute i det fria för att få pollineras av vind och kryp, skyddas från angrepp från diverse ohyra av vilda rovinsekter, skyddas från hårda vindar, men heller inte bli kokta av solen. Hur får man det utan att kånka plantor in och ut? Jo, som av en händelse impulsköptes ett par pallkrageväxthus på vårens trädgårdsmässa och simsala-nästan-bim så hade hon det. Plantorna i stora krukor med en blandning av jord från jordfabriken i dahlialandet och kompost kryddat med hönsskit, lite epsomsalt. Placering i växthuset fram till värmen åtminstone visade på någorlunda moderat temperatur ute, krukorna ut i pallkragar med växthus, öppna på morgon, stäng på kvällen den första tiden och sen öppet dygnet runt. Efter att det ena av husen tagit en flygtur över ägorna och sånär kapat ett gäng dahlior på vägen förankrades de med spännband i kragarna och då tålde de 27m/s. Bra skit!

Vattning med fermenterad hönsskit varje vecka och endast vatten varannan/var tredje dag under den varma perioden.

Några mindre angrepp av gröna och bruna löss en period men annars väldigt fina plantor.

Vi har ätit egen paprika sen början av augusti (inga stora mängder men fullt tillräckligt) och chili har funnits sen början av juli. Rekord!! Och detta trots att det varit en av de svårare somrarna då det varit så kallt och blåsigt hela försommaren.

Den första lilla paprikan 2025

Nu har plantorna fått flytta tillbaka in i det riktiga växthuset , det sitter mängder med gröna frukter på som jag hoppas ska hinna mogna innan det blir för kallt, annars får de komma in på fat för eftermogning. Jag orkar bara inte ta dessa stora plantor som jag VET kommer översållas av all upptänklig ohyra om de får komma in i huset. Sa odlerskan och LOVADE att det var sant. Karaktärstestet kommer när kölden slår till på allvar… Det ÄR ett av det svåraste, att lämna stora fina plantor åt sitt öde i kylan, det kan ju gå den här gången…

Av det som mognat ska det bli sweet chili-sås, chilisirap och jag ska även testa att göra chilimarmelad, utvärdering på det kommer sen.

Av paprika så är det Corno di Toro Rosso; en röd spets, god och produktiv, Pantos; en selektion av di Toro, Zlata; en mild och söt sort som går från ljusgrön till orangerött när den är mogen och California Wonder, en ”vanlig” röd, visserligen väldigt god men den tar förskräckligt lång tid på sig.

Årets chilis är Padron, Hot Lemon, Vampire, Sole d’Oro, en lång röd och en kort röd som jag just nu glömt namnen på… 🙈 Alla sorter är relativt milda då jag inte hittat något bra användningsområde för de där superstarka varianterna och då är det ju inte lika roligt att odla.

Trots att jag är över måttan nöjd med årets resultat så kommer jag justera några grejer nästa år; färre chiliplantor och det räcker med en av varje sort, fler paprikor, dock ej California Wonder igen, den är alldeles för långsam, spetssorten jag har iår är betydligt mer produktiv och snabbare.

Sparad i Hur går det?

Är man trög eller…? 🤦🏽‍♀️

Vad är det som gör att man som odlare INTE lär sig av erfarenhet? Det måste vara att detta med att på riktigt förstå (=veta) vilken plats en planta tar när den växer ut och börjar ge skörd verkar vara exakt lika svårt att fatta som när nån säger ”Ja, den planeten ligger hundrasjuttioelva ljusår bort.” Det betyder bara jättelångt bort för mig. Jag vet faktiskt inte hur stor skillnaden är på en miljon ljusår och tusen ljusår. Tre nollor liksom, det fattar man bara inte. Tydligen är det samma sak med när man planterar tex pumpa. ”Okej lilla planta med Två Blad, här får du hundra gånger så stor yta som du behöver idag. Varsågod!” säger hon och tycker att hon är enormt generös och har tänkt igenom detta noga. Sen står lilla planta med Två Blad där och ser glad ut i mååånga veckor. När sen som över en natt, har den täckt in gångar, den plats där Spenaten tidigare bodde, Lökens land och håller på att invadera även Dillen och Majsen.

Från små pumpaplantor till megastor organism som invaderar halva trädgårdslandet…

Här fick löken komma upp bara för att inte pumpan ska äta upp den och kan nu få växa på ännu lite mer även om jag tycker att ett hav av blad borde producera lite mer pumpor än det verkar, de är ganska få och trots att jag satte flera sorter ser det bara ut som att det är en som fått pumpor. Sen var frosten här och nöp till pumpan i kanterna så att den ska förstå att hålla sig på sin plats. Pumpa kan litegrann liknas vid en snigel med sina tentakler som vecklar ut sig, man föser in den i sin ruta men på ett segt men ändå snabbt sätt (🤔) lyckas den smeta ut sig över yta där den egentligen inte ska vara.

Nästa ställe där Odlerska med 30 års erfarenhet av odling tydligen inte kan förstå vilken plats hennes plantor behöver är bland tomaterna i växthuset. Är det så att man får fler tomater på varje planta om de har mer yta? Mer yta än 30-50cm mellan varje alltså? Vet inte för jag har aldrig vågat prova. Jag tyckte att jag drog ner på antalet iår, från 88 till 81 men ev kan det ha landat ett par fikon och några fler gurkor därinne så i ärlighetens namn så är det nog inte glesare än tidigare. Det är så svårt att INTE stoppa ner de där plantorna när man har så många fina. Och man vill ju ha minst två av varje sort – av nya sorter för att man inte vet att båda kommer att ta sig lika bra, av gamla favoriter för att man vet att man vill ha mycket av just den. Plantorna får mycket tomater i de första våningarna men sen blir det sämre, min teori är att det blir för tätt sen längre upp när plantorna tagit rejäl fart och befruktningen av blommorna blir dålig. Eller så är det så att plantorna helt enkelt inte orkar sätta mer frukt för i första hand gäller det de större sorterna. Får se om jag vågar testa nästa år att ge dem lite mer utrymme – man är ju rädd att det ska bli mindre skörd liksom…

Plantorna avbladade och avskördade nertill

Apropå tomater så är hur som helst skörden i full gång nu, tomatfat i hela huset och tomater till och i alla måltider, ständiga avsmakningar och funderingar över smaktyper och vad som är godast. Pluss tillfällen när man är hungrig och kan glufsa så att det skvätter av tomater direkt från kvisten ute vid plantan. Lite då och då kan jag ana järnsmaken i munnen som jag kopplar till överkonsumtion av just tomater. Men helt underbart! Just nu känns det inte som att jag kan plocka bort en enda av alla årets sorter, alla är goda på sitt eget vis. De som sitter ute rabatt är väldigt sena men det börjar ändå bli mycket på dem så de kommer sig allt – inte lätt att vara tomat ute när hela försommaren bestod av kyla och blåst. De blev aldrig ens uppbundna utan har fått nöja sig med att ligga efter marken och det verkar också fungera. Lustigt hur tomater tycks klara typ alla förhållanden som finns va? De är verkligen en supergröda! Och de som slängdes i komposten för att de var för fula.. jo, enorma! och det blir massor med små orangea tomater. Just de kommer jag såklart inte ihåg vilken sorter det var men heeeelt fantastiskt goda! Man brukar ju säga godistomater och de här är verkligen det. Tycker att de nästan smakar lite hallon. Eller kanske plommon, eller vad det nu kan vara, tycker det är svårt att sortera smakupplevelser. Inser nu att jag har rätt många sorter som kanske inte har den tydliga tomatsmaken, alltså den som man tänker att ketchup eller krossade tomater på burk smakar. Tur det, då skulle man aldrig orka äta så mkt tomater.

Vad gäller dahliornas utrymme har jag nog ändå lärt mig rätt bra hur mycket plats som går åt. På ett par ställen är det lite trångt att gå i gångarna men det beror nog mest på att någon del av plantan kommit utanför sitt stödnät eller tom lagt sig lite. Det som är lite typiskt är att de sorter som för någon anledning inte blivit något av har hamnat bredvid varann. Tror inte att det beror på att de influerats till dåligt mående av varann utan det har helt enkelt varit skruttiga plantor. Resultatet blir dock att det blir stora hål i odlingen, tomma ytor som skulle varit bättre att ha lite här och där istället. Roligt med dahliaodlingen iår är iaf att det blommar något alldeles kolossalt, man kan plocka hur mycket som helst och ändå ser det jättefint ut i odlingen 🩷 Ett lyckat drag var att sätta den övervintrade jätteverbenan i bakkant av odlingen, det var inte sista gången. I övrigt har det lyckats hyfsat med placeringen höjdmässigt, bara några få som måste justeras till nästa år för att de inte når förväntad höjd.

Fröodlingen av dahlior är ett eget kapitel och något jag kommer att utöka nästa år, de är också fantastiska och inte i närheten av lika mycket jobb med. Jag tog frö av Hootananny, en superfin röd halskrås, det blev ca 10-12 plantor och de kom snabbt upp i samma storlek som de knöldrivna plantorna. Höga fina plantor med lite olika bladfärg från grön till mörkt lite rödaktiga. Alla har fått enkla blommor – inget konstigt med det, frömamman är typ enkel och dahlior strävar mot sitt ursprung; enkla, höga, gult/rött – nån har fått lite grejs i mitten, alla är röda eller aprikos-orangea toner. Vissa har få spretiga kronblad, andra är täta och runda i formen. Alla älskas av humlor och fjärilar så det har varit världens liv i den delen av odlingen 😍 just nu tror jag kanske inte att jag kommer att spara på dessa även om det bildats knölar. Det är så mycket jobb för att klara dem över vintern utan istället bättre att ta frön och hoppas att det blir lika fint och med liknande variation nästa gång. Kanske ska jag testa att bara låta dem sitta kvar och täcka över tjockt med hö och kanske nån presenning för att se om det går att övervintra ute? Bra experiment även om mitt hopp om det är väldigt litet. Jag är hyfsat säker på att om de inte fryser så kommer de att ruttna. Och iår ska jag ta frön på betydligt fler sorter 🤓

Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din epost för att prenumerera:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨