Jordigatummen

Spinn 2026

Publicerad den 21 augusti 202621 augusti 2026 av Lindis

Under en blåsig och torr sommar som vi nu har översköljs flödet i odlingsgrupperna på fb med frågor om spinn på gurka.

Och hos mig har spinnet hållet sig på en riktigt accepterbar nivå, med hjälp av – hör och häpna – endast vatten. Förslag från många som haft spinn handlar oftast om i bästa fall nyttodjur och såpa, i värsta fall om totalsanering med diverse rökning med tex svavel osv. däremellan finns medikamenter som kiselgur och neemolja. För mig handlar odlingen om att få fram mat som är bättre producerad än den som jag kan köpa mycket billigare i affären. Och jag vill inte ägna hela dagar åt att städa (sanera) växthusen utan det måste helt fungera ändå.

Det som många glömmer när de avdödar en ohyra är att de som äter ohyran tillhör samma grupp och dödas samtidigt. Vilket gör att det blir fritt fram för ohyran att återvandra.

Vad är då nyckeln till att gurka går bra hos mig iår? Spinn gillar torka men inte fukt och förra året satte jag in automatbevattning med tillhörande duschmunstycken upphängda över gurka och persika. Den sitter på timer att köra en timme varannan dag, under försommaren på kvällen (för att fukten ska stanna kvar längre) och nu på sensommaren körs den var 3e eller 4e dag i 20min på förmiddagen (för att det inte ska vara fuktigt för länge och börja mögla).

Det har funkat riktigt bra, ett fåtal blad har fått angrepp och de har klippts bort tillsammans med blad som sitter för tätt. Den här senare delen av säsongen är balansen för att hålla lagom fukt mot spinn, och lagom torrt mot mögel en liten utmaning, man får verkligen vara vaken och uppmärksam på sina plantor 👀👩🏽‍🌾

Så här ser min gurkplantor i gamla växthuset ut i år:

Förutsättningarna i det nya växthuset verkar vara lite annat än i det gamla. Det håller fukten mycket bättre, både i marken och även i luften därinne. Vilket också innebär att man måste vara noga med att öppna upp dörrarna, speciellt nu när det blir fuktigare luft över lag. Fukten gillar ju gurkan supermycket. Satte in två plantor sent, den ena var en stackars misshandlad fönstergurka och den andra hade fått stå kvar alltför länge i sin lilla plantpotta, men när de började växa tog de tag ordentligt så även där har det blivit lite gurkor. Den sista idag hade gömt sig och förväxt sig. Dock har jag ännu inte satt in några duschar här, utan att det blivit särskilt dåligt för det.

Spinn brukar dras till först och främst gurka, men även physalis och persika är tydligen på deras meny. De går även till slut även på tomater om de får för stort fäste, men det är inte de som drabbas i första stadiet.

Vill du läsa mer om spinn och andra hyror som dyker upp objudna kan du klicka här.

ohyra, pelargon

Pelargonerna

Publicerad den 28 juli 202628 juli 2026 av Lindis

I förra inlägget skrev jag att grönsakslandet var det som fått stå mest tillbaka iår, men det är inte sant. Pelargonerna har verkligen hamnat sist i kön. Men de får faktiskt skylla sig själva lite. Drar på sig ohyra uppifrån och ner, några dricker upp allt vatten de ser och andra blir sura som svampar. Många har dött under vintern och man orkar liksom inte hålla på och fjäska exakt hela tiden. Jag har faktiskt (hör och häpna) rensat bort några som jag är helt less på, de där som bara ropar på lössen och sen står där och kvider för att de blir utsugna. Dessutom verkar rotlöss vara en farsot värre än allt annat. Hur blir man ens av med dem? Eller kan man trycka tillbaka dem så att plantorna ändå frodas? Just nu pågår Det Stora Slaget mot Rotlöss. Många pelargoner har fått startas om helt och hållet, med sticklingar. Tur att juli är bästa tiden för rotning för det mesta tar sig väldigt lätt.

Enligt vad man kan läsa om rotlöss så sprider de sig via jord och vatten, de tar sig till nästa växt om de står på samma fat/bricka eller om man återanvänder jorden (det sista är kanske ingen skräll). Symtomen är förutom att man kan se det som typ ljusa/vita mögelprickar i jorden när man lyfter ur den ur krukan, att plantan står och stampar eller förtvinar utan uppenbar anledning. Och så var fallet hos mig. Under vintern har det varit depression bland pelargonerna. I vanliga fall brukar det alltid vara nån liten blomma som kämpar sig fram trots vintermörker i lysrör, men nej, de har verkligen förtvinat. När jag upptäckte det vattnade jag med såpvatten under några veckor och då tog de upp sig såpass att det gick att börja ta lite sticklingar, men den stora rekonstruktionen har inte tagit fart förrän nu.

Här är en film på hur lössen ser ut, det går att missta sig på mögel i jorden och rotlöss tycker jag, men när man zoomar in finns ingen tvekan…

Åtgärderna för att bli kvitt dessa monster hos mig då: ta stickling, sätt i säckjord/jord som legat ute sen minst förra säsongen (rotlöss tål inte minusgrader) och sen får de stå i skuggan av persikoträdet i växthuset (varmt men ändå inte stekande). Alternativ om man är rädd om sorten och inte vågar klippa stickling än; ta bort all jord, ”diska” rötterna i såpvatten och låt plantan stå i såpvattnet en stund. Läst att man även kan ställa plantans rötter i 49º-vatten i 10 min, därefter kyla i ljummet vatten. Plantera sen på nytt i noggrant diskad kruka. Med över hundra plantor är värmebehandlingen inte ett förstahandsalternativ i dagsläget.

Det blev ett himla diskande av krukor och plantor men mest har jag klippt och stuckit i jord för att det går snabbast. Egna fat till varje kruka och den besmittade jorden i kompost som inte ska användas förrän nästa år. Det här handlar såklart jättemycket om att hitta hur man ska göra och vilka sorter som är värda ansträngningen. Slit- och slängsorter kanske man lika gärna kan kasta även om hjärtat blöder av att slänga något som lever? Det har tagit många timmar att komma igenom alla och till hösten får vi se om jag har lyckats få bort den här farsoten – eller om jag får börja om från början igen.. Jag hyser ändå ett visst hopp om att det ska funka för att de sticklingar jag tog i våras har överlevt och har inga löss bland rötterna.

Så när alla andra lägger upp sina bilder på frodiga pelargoner översållade med blommande färgprakt så ser det ut såhär hos mig:

De större pelargonerna som fått övervintra i jordkällaren verkar inte ha fått några löss och Anita är just nu min finaste 😍 Några av de tidigare tagna sticklingarna har vuxit till sig lite (trots omsorgsbrist och vanvård) och orkar med en plats i solen på altanen.

I sista stadiet av den här omfattande rekonstruktionen av pelargonsamlingen blev det inneblommornas tur. Exakt alla var drabbade, mer eller mindre. Alla togs sticklingar av och plantorna åkte i komposten. Som vanligt när det gäller ohyra kan man fundera på vart det kommer ifrån från början, det känns som att det ofta uppstår ur tomma intet, och så är det kanske. Antagligen ligger de latent och poppar upp när plantan är försvagad, eller det är då jag upptäcker det vill säga.

Har du erfarenhet av rotlöss? Hur har du hanterat det? Tar gärna emot tips och råd 😀

Hur går det då?

Maj blir till juni och juli

Publicerad den 21 juli 202622 juli 2026 av Lindis

Att leka byggherre och trädgårdsmästare mitt i den hektiska avslutningen av ett läsår gör att saker måste prioriteras om, inlägget du just nu läser har skrivits över tid 😁

Historien upprepar sig.. och inte bara ute i den förunderliga världen där saker (krig och elände) sker över en natt pga maktgalna gubbars infall. Undrar hur det skulle se ut om gubbarna byttes ut mot trädgårdsintresserade kvinnor? Gissar iaf att det skulle vara rätt lugnt därute i maj-juni, då finns ingen tid att tänka ut dumheter, bara till att ha fingrar i jord, att hålla grejerna undan frost och vid liv. Vädret verkar också upprepa sig. Minns att förra våren (och kanske de senaste fem åren?) har varit kall och blåsig. Man bara väntar på att det ska bli dags att få gå i kortbyxor, att lugnt kunna lämna sina växter utan dukar och filtar, att inte hela tiden ha koll på tempen, att stirra sönder växterna för att de helt står stilla.. De nygrodda gurkorna åkte in igen eftersom de vek sig en efter en. Paprika och chili som var så stor och fin när de fick komma ut stannade av och kom inte igång igen förrän i mitten av juni.

Trots blåsten och lite restnoterade delar till det nya växthuset har det ändå rullat på. Min motvilligt fantastiska gubbe och jag (mindre fantastisk, mer entusiastisk) har funderat, grävt hål, lagt igen hål, skruvat skruvar, muttrat muttrar och fäst upp plast (med hjälp av en fantastiskt tålmodig son) och nu har det planterats en hel del. Lite plantor i taget fick komma in, som försökskaniner eftersom automatöppningen till takfönstren måste justeras så att det inte blir ångkokta på dirren. Det blir galet hett om det är stängt när solen är framme.

Täckodlingsbäddar har lagts efter väggarna, kartong på gräset, jord från hönsgården toppat med hösilage. Tomaterna som satts dit ser friska och glada ut. Nästan lite för glada med tanke på att jag inte hunnit med att tjuva och hålla dem i styr, men det ser ut att bli mycket skörd även om det inte är något klart än. Droppbevattningen ligger där och kanske var placeringen av huset helt genialt, marken där det står är vissa tider på året nästan blöt. Nu håller det sig bra med fukten även när det är väldigt varmt. Underbart om det kan hålla i sig så eftersom vi har begränsat med vatten.

Nu är det inte bara tomater därinne, gladiolusarna får stå där i skydd för vind och regn. Några små dahlior, physalisen och ett par gurkor har fått flytta in också. Jag ser det här året som ett testår och allt som kommer är bonus – huset stod klart för sent för att man ska hinna använda det ordentligt.

Efter den där kalla perioden kom det till sist värme i mitten av maj, tempen låg lite mer stadigt runt iaf 10° på nätterna och det behövs för att det ska bli fart på grejerna. Hur som helst får jag tydligen inte sluta släpa dukar, trastarna är SÅ sugna på att sprätta exakt där det är nyplanterat. Så då får det bli; på och av med dukar, morgon och kväll ända fram till midsommar. Envishet är odlares bästa vapen.

Ettåringarna sattes ut sista veckan i maj, zinnian sparade jag till sist, 2 juni och det hade kunnat gå illa, 11-12 juni hade vi bara +4º Dahliorna var fantastiskt gröna och frodiga och väntade som galningar på att få komma ut. Dock är det alltid turordning, innan de kan få komma ner måste jag få alla krukplantor i sina slutkrukor, dahlialandet är ju också min jordfabrik och när den väl är planterad blir det svårt att få fram jorden… Nåväl, nu är vi framme i början av blomningen och de flesta ser väldigt fina ut. För framtiden kanske jag helt enkelt måste se till att ha en hög som inte är en planteringsyta så att jag har jord att hämta hela tiden.

Grönsakslandet är nog det som fått stå mest tillbaka iår. Potatisen sattes 16 maj och iår provade jag att inte täcka med hö utan istället kupa. Det såg så himla fint och ordentligt ut där med fårorna och när det sen regnade och höll sig fuktigt var jorden svart och fin. Dumt verkar det som nu när de vuxit på sig och jag kupat ett par gånger, när man kupar för hand (med en handdragen kup) kommer man antagligen inte tillräckligt djupt/för tätt mellan raderna och potatisarna hamnar i dagen när den växer. Sen är det ju det där med fukten, det regnade ordentligt i början av juni, men nu har det varit en längre torrperiod och otäckt jord blir till öken här.. Så när det nu kom lite regn igen passade jag på att täcka med hö iaf.

Majsen som var superfin när jag satte ut den har stått ganska still och under Skånesemestern fick jag världens mindervärdeskomplex. Min var nog bara hälften så stor som den, vi får se vad den lyckas hinna med innan hösten är här, den ser åtminstone växtkraftig ut även om den är ganska liten fortfarande.

Löken kom rekordsent i jorden (precis innan midsommar) och har bara jämt visat att den finns. kanske slipper det att bli blommor i dem om man nu ska se det från den ljusa sidan 🙃

Allt ordnar sig till slut och nu ser odlingarna lovande ut – nyper mig i armen varenda dag, trädgården och livet där är verkligen helt fantastisk nu 🥰❤️

fruktodling, Utflykter

Morsdagstripp till Gränna Växter

Publicerad den 1 juli 20261 juli 2026 av Lindis

För andra året gjorde vi en morsdagstripp med mamma, den här gången bar det av till Gränna och Gränna Växter. Mamma har på senare år utvecklat ett intresse för att odla fruktträd. Dels från frö men också att ympa på sorter på gamla träd som finns i trädgården. Jag har deltagit i aktiviteten när höftleden byttes ut och klättra i träd inte var en rådlig aktivitet. Kul men kallt är min erfarenhet. Och framförallt var det roligt eftersom flera av ymparna faktiskt tog sig.

Nu tyckte vi (jag och min syster) att det skulle vara roligt att vi alla får se hur det går till när man gör sånt här på riktigt och tog kontakt med Ulla-Britt och Lennart på Gränna Växter. Oj vilket intressant besök! De visade oss olika tekniker för att ympa och vi mycket om tillväxt, odlingssubstrat, bevattning osv. I Gränna och på den plats de finns är det zon 1 (jag dreglar av avundsjuka 🤤) och saker växer som hejsan på väldigt kort tid. Läget bredvid berget ger lä och växthuset de jobbar i är behagligt varmt även den här dagen som var lite sval.

Bakom en lada hittar man in till produktionen av tusentals träd och buskar.

Lennart visade oss hur det går till med okulering. I juli-augusti skär man ett litet skott av den sorts träd man vill ha, skär barken som ett T i ett öga på grundstammen. Det är viktigt att kambium på riset och stammen sitter i tät kontakt med varandra för det är där de växer ihop. När man känner att de sitter tätt ihop lägger man en tejp hårt runt okuleringen så att de håller fast och även tätar till runt den skurna barken så det inte torkar. Efter bara några veckor syns det om okuleringen lyckats och det nya skottet börjar växa.

Lennart visade hur man klipper, skär och sätter ihop ympris med grundstam.

Tidigt på våren nästkommande år klipps toppen av på grundstammen så att den sort man okulerat dit får växa vidare utan konkurrens. De okuleringar som inte tagit sig gör man läggympar på. Då skär man av grundstammen på snedden och lika snett på ympen, passar ihop de båda snittytorna noga och tejpar ihop dem. Vill du läsa mer om hur ett fruktträd blir till finns en länk här.

Lennart och Ulla-Britt har även en massa andra buskar och träd till försäljning. Jag lyckades begränsa mig till en Rönnaronia men himmel vad jag är sugen på både en blodhassel och ett kvittenträd också. Såhär när jag ännu inte lyckats plantera allt som ska ner i backen var det kanske tur, men framöver kommer det allt att bli mer träd och buskar i mina odlingar.

Rönnaronia är en rysk korsning mellan rönn, aronia och oxel. Den ger blålila bär som går bra att äta direkt men även till att göra sylt och marmelad av. Busk-trädet är väldigt härdigt, upp till zon 6, och trivs på alla jordar. Låter som perfekt hos mig 😁

Som sagt vi pratade länge och det visar sig att det som vi privat kan hålla på med, tex fröodling av fruktträd, inte är möjligt för en handelsträdgård. Där är man begränsad efter en standard och regler för vilka sorter som är godkända enligt EU’s gemensamma sortlista. Som företag med handel av växter måste du även ha godkända växtpass. Och jovisst, det måste finnas en reglering/kontroll för att vi inte ska få in invasiva arter osv. men i slutändan känns det som att det begränsar mer än det gör nytta. Tex blir det väldigt kostsamt för det lilla företaget vilket leder till högre priser till kund. Priser som i andra ändan pressas av importerade som inte alls är uppodlade efter den standard som vi måste hålla oss till här. Mycket av det som importeras idag kommer från Kenya – vilka regler har de där? Vilka saker växterna har sprayats med och vilka insektsarter som kanske följer med växterna? Och vilka förutsättningar arbetar deras personal i?

Vi har de hårdaste kraven i världen för produktion av mat (växter är mat) och sen importerar vi glatt ifrån världens alla hörn och där är allt tillåtet. HYCKLERI säger jag! Och vem tjänar på det? Ja, tex de stora firmorna som kan styra över vilka sorter vi har, producera stora volymer av enstaka arter och hålla nere priserna. Dåliga arbetsförhållanden och löner. Småskalighet finns inte på kartan då konsumenter ser till priset och kanske är omedvetna om de långsiktiga effekterna.

Vilka är då effekterna? Tja, tex att vi får allt färre sorters växter att välja på, men det är inte den stora haken. Det är just att en hållbar produktion av mat kommer av mångfald, att växter och djur inte är helt lika. I stora kommersiella odlingar används förädlade sorter som har vissa egenskaper som gör att skörden blir större och säkrare. Men vad händer när det dyker upp ett skadedjur/sjukdom/virus/väder som just den arten inte klarar? Jo, arten slås ut och helt plötsligt står vi utan mat. Vissa arter är snabba på att anpassa sig till en viss plats och ett visst klimat, oftast de som har en kortare livscykel. De som har en längre livscykel hinner inte med i svängarna klimatet eller yttre påverkan förändras, tex träd.

Att alla arter som finns idag lever och har utvecklats handlar om våra olika DNA-uppsättningar, att jag lever hänger på att mina anfäder har överlevt diverse sjukdomar, samma gäller för alla växter och djur. Att ha en rik DNA-variation inom en art är förutsättning för god överlevnad, en population av enbart kloner kan vara framgångsrik på kort sikt men riskerar total utrotning på lite längre.

Som det ser ut idag måste man som konsument vara otroligt påläst för att kunna göra kloka val samtidigt som man också måste ha en plånbok som tillåter det. Jag tänker att här borde vårt regelverk styra bättre – det som inte är odlat enligt de krav som vi ställer på svensk odling borde heller inte få importeras. Sen kanske våra krav isf borde sänkas, en fråga vi diskuterade var, kan man ens odla rosor utan bekämpningsmedel? Det är lätt att vara duktig om man har ögonbindel på sig och tycker att saker ska vara på ett visst sätt samtidigt som man lämnar över till andra att se till att det är så. Precis som jag lärt mig att bara äta tomater under den säsong vi har egna tomater, kanske vi får lära oss att välja bort sånt som inte ligger i linje med de krav vi ställer. Tulpaner är också oerhört vackra och om jag vet att det finns människor som måste gå med skyddsdräkt och gasmask i växthusen där buketten jag har på bordet har odlats är valet enkelt; antingen ingen bukett eller också en annan bukett.

Nåväl, det var så trevligt att få komma in och se närmare på hur det som vi har som hobby kan fungera i större skala, så mycket kunskap hos människor som hållit på med förädling av växter under hela sitt liv. Jag hoppas verkligen att få möjlighet att komma igen och få lära mig ännu mer om detta, och kanske få med mig mer växter hem. Stort tack till Lennart och Ulla-Britt för att vi fick komma! För att komma till Gränna Växters webbbutik, klicka här.

Efter besöket stannade vi till på Kaffestugen strax intill och fick oss en god lunch med fantastik utsikt från Grännaberget. Och i Gränna måste man såklart besöka en polkagrisfabrik.

Njuter av utsikt och sol i väntan på mat.

Inspiration, Trädgårdsmässa

Nordiska Trädgårdar 2026

Publicerad den 1 april 20261 april 2026 av Lindis

I torsdags bar det av till Älvsjö och Nordiska Trädgårdar, och där kan man verkligen säga att inspirationen överfaller, rycker tag och lyfter upp en till skyarna! Här finns ingen limit för hur mycket man kan göra, skapa och njuta av allt som har med trädgård att göra. Massa roliga sällskap och föreningar, utställningar av både balkong- och trädgårdsidéer, stora och små butiker. Och alla kändisar från flödena var där i egen hög person – så roligt!

Det handlades somligt. En säljare skrattade gott åt att jag som värsta överklassdamen ringde efter en bärare (sambon) när händerna blev överfulla av kassar och jag blev själv glatt överraskad över hur bra jag lyckats med att fylla bilen när vi kom ut framåt kvällen.

Eftersom det nu ska komma upp ett växthus blir det lite mer design-arbete än en vanlig vår. Tanken är att det ska sitta en rad med blåbärstry framför växthuset, 5st buskar av Aurora och Honeybee valde jag till sist. I en båge som ska var ingång till området runt huset ska det sitta minikiwis så Tina och Tage fick följa med. Samma säljare hade även sparris, två purpurfärgade Erasmus och två gröna Ginjlim blev det.

Jag har länge tänkt skaffa några hasselnötsträd, och ser man på, det fanns hasselnötsträdsförsäljare på mässan 😄 En Lange Zellernuss och en Jättenöt från Halle följde med hem och har nu tagit plats brevid de jag införskaffade på Lidl för ett par år sen. Det kanske inte är så snyggt med plogstörar, men som en slags försäkring för deras överlevnad när det är dags för betesputsningen.

Sen fanns det rätt mycket pelargoner att välja på, såklart kom Hilma, årets pelargon med, Tant Fridas Äppelblom som jag länge sökt, en ny Bornholm (den gamla fick för mycket solljus förra året och har mist sin mosaik) samt ett par vildarter; Prince of Orange och Denticulatum Filicifolium (bräkenpelargon). Fyra fuchsior, bla Bella Rosella som inte kom igen förra året. Några till pallkrageväxthus till paprika och chilis, en ljusrosa julros, lite påskliljor, kungsängsliljor och en helt underbar minipensé i ljusblå-vit-rosa som ska få bo på trappen ett tag 😌

Det som inte följde med hem var årets och fjolårets penséer (tyckte inte att de såg så välmående ut och var rätt dyra) och jag köpte inte en enda fröpåse (klapp på axeln för det).

And sow it all begins!! 🌱🪴🌻🐛🪲🐝😃

Missa inget från Jordiga Tummen; fyll i din e-post för att prenumerera:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

fönstertomater, förodling, inomhusodling

Mars och vårbestyren är igång! 🥳

Publicerad den 29 mars 202629 mars 2026 av Lindis

Tänk att på en gång har man en massa saker att göra, olika frön och knölar ska i jorden, land ska beredas och vintertäckningar ska tas bort. Pluss att man gärna vill kratta, elda, göra fint liksom – helt underbart!

Och mitt i allt detta har jag nu också fått hem ett nytt växthus som ska monteras upp – Hurra-hurra-hurra! Det är ett tunnelväxthus i kanalplast på 3x12m och som jag hoppas ska kunna förenkla logistiken under förodlandet och också hjälpa mig att kunna glesa isär tomatodlingen under sommaren. Visst låter det fantastiskt?!

Vad händer i odlingarna i mars då?

Fönstertomater

Fönstertomaterna som såddes i januari omskolades och flyttade till fönster 9e mars och banne mig, redan nästa dag visade bladen att ”Wow, här kom det nya krafter!” Nu har de vuxit på sig en bra bit.

Att vakna och kika ut på vädret mellan tomatplantor 🤩

Dvärg- och busktomater

Tanken om att vänta med sådd av nästa omgång rann ut i intet. Iaf delvis. Nya dvärgar, ampel- och busksorter såddes 12/3. Lite skönt att sprida på sådd för att få omskolningen lite i taget, testar också att så i pluggboxarna som jag annars inte tyckt fungerat så bra, men nu blötte jag upp jorden ordentligt – som när det ska bli block – tryckte i så att det var väldigt kompakt i pluggarna. Boxarna är extremt platseffektiva, på 20x20cm finns det 49 pluggar. Det har gått sådär även denna gång, man är ju van vid 100% grobarhet på tomater och det är det inte bland dessa.

Övriga tomater

21 mars såddes resten av tomaterna. Varierande groning, vissa sorter har redan grott till 100% medans andra är segare. I samma veva såddes även första omgången gurka, sorten Baby.

Paprika och chili

Paprikan och chilin har blivit lmskolad två gånger. Förra året lärde jag mig att man inte kan dalta och fjäska för mycket för dessa primadonnor så nu gäller det att vara på alerten med utrymme och gödning. So far so good.

Flox

Sommarfloxen är verkligen inte något säkert kort. Placering på fuktat papper och utställda i ”kylskåpet” och sedan intagna gav bra groning av egentagna frön, riktigt dåligt av alla de andra. Placering i jord med täckning har gett att några sorter till med ett fåtal frön av varje ändå har kommit sig. Av Blushing Bride är det ett ynka frö från två påsar som grott. Dessutom vill det tydligen mögla ordentligt i de här. Undrar om det kan komma från pappret eller vad det är?

21/3 sattes det en ny omgång med de frön som fanns kvar. Direkt i jord, ut i kylskåp ett par dagar och nu inne under lampa. Håll tummarna för att de kommer – jag kan inte leva utan flox!!

Halvhärdiga, långsamma blommor

Lejongap, lövkoja, mattram och petunia är sådda inomhus, samtliga har grott även om de bara är små och spinkiga so far. Lövkoja ska få en ny chans, jag har ju inte lyckats med dessa förut, antingen har de varit små ynkliga saker som blivit uppätna av strimlöss eller jordloppor, eller så har de blivit enkla inte alls ett sånt prunkande fluff som bilderna visar. Jag läste på lite och upptäckte att de ska selekteras, ungefär hälften av plantorna blir enkla och då ska man kunna hitta dem genom att se att de första hjärtbladen är sammanväxta. Sagt och gjort, några små stackare har blivit uppryckta ur sina block med rötterna (jag gråter när jag gör det, hemska människa som dödar levande växter 🥺). Strax blir det utflytt till växthuset för dessa eftersom det återigen börjar bli trångt under lamporna.

Dahlior

De dahliaknölar som har en rimlig storlek för att jordslås i påsar har fått hamna i det och komma in i stugvärmen. På bara några dagar visar sig vita fina rötter i påsarna och några har tom stuckit ut ett litet skott 😌. De stora knölarna ska jordslås och placeras i växthuset så fort jag rensat ut det gamla böset och lagt in lite ny jord från hönsgården och täckt med nytt ”fräscht” hösilage. Det är ingen jäkt med de knölarna, de är stora och fina och kommer ändå inte igång förrän temperaturen blir lite stabilt högre. Det visar sig att fler än vanligt övervintrat bra och det blir ett gäng knölar över – hojta till om du vill köpa 😊

Den knöl av Night Silence som har vuxit i kruka hela vinterns har klippts ner lite och jag testar att göra sticklingar på det klippta. Det ska verkligen bli intressant att se hur/om de kommer igång. Jag har ju hela tiden haft lite problem med att klara den och några andra sorter över vintern i den vanliga förvaringen så att hålla den vaken i kruka är ju ett alternativ när det handlar om känsliga sorter isf. Om det håller och funkar tills det är dags att sätta ut ska jag verkligen komma ihåg att göra så här med klena sorter nästa vinter. Eftersom den blivit hög klippte jag ner den och ser man på, det blev ett gäng sticklingar. Kan hända att jag får en hel rad med bara Night Silence i sommar 🤓🤪

Iår blir det silverlila rondellpetunia och en hängvariant i nån varm korallfärg. De har grott men det är lite svårt att tro att de ska bli särskilt prunkande.

Jag har kallsått lite bladgrönt i växthuset och lagt under bubbelplast tillsammans med ranunklarna som fick gro igång i sadelkammaren (8-10º, mörkt). Där står även de omskolade penséerna som ser ut att vara vid gott mod även om de ligger mil efter de som nu går att köpa och som står i full blom 🙄 Årets pensé går i lila toner och är lite frissig i kanterna. Fin när man får vänja sig lite, jag var helt bedårad av förra årets som gick i persika-mangotoner. Kanske måste jag ha både och iår. Pluss alla minipenséer 😅

Kallsådden av blommor är också igång. Jag spar på rosenskära och zinnia, vill inte att de ska gro för tidigt och därmed stryka med av senkommen kyla. Luktärtor ska ner i kommande vecka, helt enl min egen tradition v14.

Idag blir det ute-arbete; försöka få till platsen där växthuset ska stå. Kanske tar jag hjälp av hönsgänget med att bereda jorden, de är verkligen supereffektiva på det 😃

fönstertomater, Tomatens Dag!

Tomatens Dag 2026

Publicerad den 9 mars 20269 mars 2026 av Lindis

Från en dag som inte borde behöva finnas och som alltid ger mig dubbla känslor (internationella kvinnodagen) till en som verkligen är till glädje; Tomatens Dag!

Tänk att vi nu är framme vid den här fantastiska tiden när det är ljust när man åker till jobbet och ända tills man börjar tröttna utomhus. Persefone är tillbaka från underjorden och ljuset återvänder. Precis nu är det alltså rätt tid att kunna ställa sina fönstertomater att få äkta solljus och inte bara lysrör – idag flyttar mina till sovrumsfönstret!

Lite tilltufsade efter omskolning och fotade i mörker eftersom arbetsdagen blev lång idag – men där står de nu och väntar på att få se äkta solljus för första gången 😍

När man gör något på samma dag för tredje året i rad måste det väl betyda att det är en tradition? Och då är det så, årets tomatplan är traditionellt satt och vid genomläsning av förra årets plan att ha färre sorter än året innan så har jag lagt av med sånt dravel (kan jag tendera till att tänka så vartannat år? Vetskapen om hur krångligt det är att hålla ordning på alla sorter och smaker lever kvar ca ett år, sen glömmer en..?). Man vill väl prova allt som verkar intressant? Så iår lutar det åt 61 sorter. Om det inte dyker upp något annat på vägen. Det ser tex lite glest ut på fronten vita sorter.. Och jag har inte lyckats hålla mig till något tema heller. Funderade på om ’kulturarv’ skulle vara en idé men det stannar nog vid sånt som går att ta eget frö på, dvs inte f1. När jag väljer sorter blir det en salig blandning av; vackert i salladsskålen, snabba sorter för att få tidig skörd, sånt som funkar bra ute/kylig säsong, lagringsduglighet och såklart smaken!

Även om jag inte tänker hålla tillbaka på antalet sorter ska jag verkligen försöka sätta plantorna lite glesare iår. Tänker att det ska vara MINST 50cm mellan varje planta. Jag lyckas ju med att sätta dahlior glesare och det blir ju verkligen så mycket bättre. I utvärderingen av odlingarna förra året har jag noterat att plantorna ger stora klasar på de första våningarna men att det sen helt lanar av. Ska 2026 bli året jag klarar detta? Att testa om tomater som sitter glesare ger större och fler tomater? Det återstår att se.

Ganska många har just 9e mars som sin stora tomatsättardag. Jag lugnar mig lite till, vårdagjämningen verkar vara min bästa turdag när det gäller den stora tomatsådden. Förra året grodde de flesta efter bara ett par dagar och exakt – jag menar EXAKT! – alla frön grodde inom en vecka. Jag sådde i budgetblock och fick en väldigt smidig omskolning.

Nåväl, när jag pratar om tidpunkt för den stora sådden, då när de allra flesta av tomaterna kommer i jorden tänker jag vårdagjämning. Men ibland kanske man känner sig lite ledsen och vill pigga upp sig, då kan man så någon sort som man vet inte kommer ränna iväg på höjden med en gång. Andra gånger kan det vara så att man vill fira, man kanske blivit klar med en surdeg på jobbet och då kan det vara utmärkt att få sätta ett eller annat tomatfrö i jord. Att odla tomater är verkligen både tröstande och glädjande 😀.

Fortfarande hänger en liten pionnolo i gardinstången – de allra sista från 2025 – som jag ska mumsa på vid något högtidligt tillfälle, men himmel vad jag längtar till den första söta solmogna 🥰🥰🥰

Vill du läsa mer om vilka sorter jag odlat tidigare kan du kika in på Tomatbiblioteket.

Happy Tomato Day!

snittblommor, sommarblommor

Blomsterodling 2025

Publicerad den 12 februari 202612 februari 2026 av Lindis

Vi har landat i februari och det är dags att planera för årets blomsterodling och alltså måste också förra årets utvärderas. I våras växte delar av snittblomsodlingen ur trädgårdsrabatten som då fick bli en del av dahlialandet vilket blev väldigt bra. Det är extremt behändigt att ha odlingarna i rader/kvarter. Uppe i trädgården är det alltid väldigt torrt, speciellt på västra kanten som vätter mot Stor-Asken. Dessutom har det hamnat fler och fler perenner i den och utrymmet för ettåringar krymper – varför blir det alltid så…? 🤔

Prärieklocka

Ja, för att börja i den trögaste ändan… Just nu står de stackars plantorna på försök till övervintring i växthuset, somliga säger att det kan gå och det får vi väl hålla tummarna för eftersom detta kan vara det mest långsamma växt jag stött på. Sådd 20 januari, i slutet av februari de absolut minsta små hjärtbladen kom upp och syntes. Första omskolningen 19 april. I maj var de fortfarande små som jag vet inte vad. Men, då odlerskan ändå är av den envisaste sorten sköttes de om som de små bebisar de var och till slut i september fick hon se på blommor. Som fick klippas av och sättas i vas för att 1. plantorna hade växt till en enda lång stängel med en blomma och 2. frosten var på ingång. Verkligen vackra blommor stod i vas jättelänge men att driva upp plantor själv kommer jag antagligen inte att ge mig på igen. Anledning att jag ville prova var någon som uttryckte ”Låt mig aldrig mer inte odla prärieklocka…”

Bärnstensvippa

Nästa åtminstone halvfejl får man väl ändå säga om dessa. De tog sig fint vid kallsådd i budgetblock, men lagom när de fick komma ut (frostrisken förbi) stannade de av och nästan dog trots att det inte var särskilt kallt. Men tydligen för kallt för dessa ändå, de fick återgå in i växthuset och efter ett gott tag repade de sig. Efter utplanteringen stod de och stampade länge och väl men blev till sist rätt fina även om jag aldrig kom så långt att de hamnade i vas, det kändes som att de skulle stryka med om jag började klippa av dem. Ska göra ett nytt försök iår och kanske sätta på lite mer skyddat ställe.

Zinnia

Som jag sen det första försöket älskat och som gick så bra den gången, men som sen varit ganska dålig de sista åren; kyla och regn i juni-juli har inte varit deras grej tydligen. Men skam den som ger sig sa hon och körde på igen. Oändligt antal godislådor me olika sorter såddes – man vill väl kunna välja färg och form ordentligt när det väl blommar? Jo ruskigt fina plantor ställdes ut till avhärdning i slutet av maj när så tempen gick ner till 3º så frös de flesta bort, trots att inte något annat (tex rosenskära) gjorde det. Så himla irriterande! Det fanns några frön kvar i påsarna som sattes på nytt och det blev några enstaka plantor till men det blev verkligen inte den kavalkad jag räknat med. Iår blir det ökad täckning vid avhärdning.

Lejongap

Alltså wow! Dessa tåliga och blomvilliga verkligen perfekta snittblommor! Trots att jag älskar dem känns det ändå som att jag underskattar dem. De kan inte nog höjas till skyarna! Enkel att odla fram, tålig för både kyla och värme, vacker i rabatten, står länge i vas och lätt att förädla.

Även dessa satta i block, omsatta en gång, utställda under fiberduk en god period när det fortfarande var frost sen utplanterade på plats och blomningen var igång i mitten av juli. Och sen höll de på och höll på, de var de sista som gav sig i mitten av oktober. Årets sorter var Mdm Butterfly Bronze, Red Rocket f2 (egentagna frön av f1, alla blev likadana som ursprungsblommorna), Rainbow mix och Canary Bird. Iår ska det bli någon gräddvit och ljusrosa också. De som fick nätstöd fick såklart mycket rakare och bättre skaft.

Sommarflox

Sådda en och en i block vilket kanske blir justerat till att sätta dem i kluster i lite större block istället – kan de kanske bli lite stadigare av att växa tillsammans? De är som sagt svaga i stjälkarna och vill gärna liggväxa. Inga problem egentligen men de blir rätt svåra att plocka när de lagt sig på varann. Tips jag läst är att toppa för att få stadigare skaft. De är verkligen helt magiska, flygfäna älskar dem, de blommar snabbt och står evigheter i vas. Den enda (och såklart den man traktar mest efter) som är kinkig är Blushing Bride, betydligt sämre grobarhet än alla andra jag provat och får även för mig att den är långsammare. Korspollinerar sig så att det inte är idé att färgmärka fröna man tagit – lika bra det så slipper en hålla isär så mycket.. 😁

Rosenskära

Typ värdelös om man vill ha en långlivad bukett, men ändå helt bedårande! Plocka och ta in, njut och kasta efter ett par dagar. Ju mer du plockar, desto mer blommor. Måste noppas hela tiden!

Breddsådd och utsättning i tussar, typ fyra från en godislåda om de tagit sig bra. Kallsådd i växthus i mars/april men vaktas för frost när de grott. För att få blomning över tid brukar jag svälta ut dem i några av lådorna innan de blir utsatta i rabatten. Placerad på halvt mager jord och extremt försiktigt med gödsling – det är blommor, inte dill man vill ha. Favoritsorter; Kiiro, Apricot Lemonade, Cupcake Blush (den som står lite längre än de andra), Candy Stripe/Picotee (de är väldigt lika) och Daydream. Första blomman 19/6.

Rudbeckia

Den här gången hade jag Cherokee Sunset, Cherry Brandy och Sahara. Helt makalösa att ha en bädd på en plats där solens sista strålar får dem att glöda. De står förtvivlat länge i vas om man väntar med att plocka tills de stelnat till mellan skaft och blomma. Sahara är den som står kortast men är ändå en sköning med sina många olika former och skiftningar i färg. På ett annat ställe satte jag Rustic Dwarf tillsammans med lejongap Canary Bird och brudslöja. Man kan tänka att den brända gula ihop med det citrongula inte skulle bli bra, men när brudslöjan kom med i bilden blev det fantastiskt fint.

De sätts tidigt med stratifiering, förgroning, plantering inomhus, vidare ut i kallväxthus för att avhärdas innan sista frost ut och till sist utsättning. Här kan du läsa mer om de olika såmetoderna. Lite pyssel men ändå värt det när de börjar blomma.

Luktärt

Jag har minskat ner på luktärtorna och har endast haft dem runt komposten, anledningen är helt enkelt att de kräver så mycket plockning för att hålla igång. Får se om jag kan hålla igen även den här säsongen.. De sattes v14 vilket fungerar bra hos mig, sätter jag tidigare hinner de bli alldeles utarmade innan det är dags för utplantering. Kanske kan jag vara lite mer modig med att sätta ut dem på sin rätta plats tidigare, de är ju rätt tåliga mot köld.

Petunia

Jag har fastnat på rondellpetunian och testade ytterligare en sort i år; Tidal Wave Carmine Velour. Den är fin men inte lika storvuxen som Silver och de plantor jag fick från egentagna Silver-frön var helt ok som petunia men gav inte de överdådigt storvuxna plantorna som den köpta f1 sorten året innan. Jag har inte tagit fler frö av de plantorna jag hade den här gången. En av de inköpta plantorna från Bona (jag kan aldrig motstå) blev helt OTROLIG! Iår blir det köpta frön av Silver + en häng som heter Easy Wave Coral Reef.

Tagetes

Den här lilla oansenliga blomman som visat sig vara oerhört nyckfull med groningen, antagligen åldras fröna fort och jag hade fått tag i en gammal påse (kanske köpt på höstrean?) för de grodde först vid tredje omsådde och då blev det bara tre plantor – ytterst dålig utdelning. Det var sorten Tangerine Gem som året innan blev stora täta buskar i ändarna av dahlialandet. Iår fick jag nöja mig med tre lite mindre buskar vid stenröset framför växthuset. Som tur är hade mammas plantor av sammetstagetes (?) tagit sig bättre och blev till smycken mellan tomatplantorna framför stallet, ett litet trick som skapade illusionen av tomater väldigt tidigt när man stod på lite avstånd. Nästa säsong blir det även en Linnétagetes.

Krasse

Tidigare har jag alltid velat ha slingerkrasse men en titt på Lotta Lundgrens köksträdgård där krassen växte som buskar förändrade allt. Frö till sorten Whirling Mahogny och en onämnda orange inköptes och så nöjd! Den orangea blev störst, som buskar i trädgårdslandet som såsmåningom flätade ihop sig med pumpan. Den andra sattes i bykgrytan under äppelträdet, fint men tydligen inget jag kom ihåg att fota..

Nejlika

För jag vet inte vilken gång i ordningen försöker jag med trädgårdsnejlika. Kör med kallsådd och får superfina plantor som lever genom hela sommaren men problemet är att de inte blommar förräns andra året och då har vi en liten tjurig vinter med diverse prövningar att ta med i beräkningen, tex är hungriga rådjur ett STORT problem. Nu ligger det ett när över plantorna och dessutom snö ovanpå – håll tummarna för att det ska räcka till.

Torkblommor

Jätteeternell Salmon Rose och blandade färger – ljuvlig och bra. Tålde torraste sidan av rabatten men det blev inte jättemånga blommor. Kom ihåg att skörda i tid..
Risp aprikos – superfin, men blev låg och inte så stor planta, blommade över snabbare än vanligt?
Stjärnvädd – får även den platsa i torkkategorin eftersom den skördas som fröställning och sen står för alltid.

Missa inga inlägg från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Vävare

Blomstermorot

Den är lite långsam men när den väl kommer igång står den stadigt och tål det mesta. Ibland självsår den sig och då får den vara – jag bara kan inte ta bort något som jag gillar bara för att den råkar sitta på fel ställe. Både bladverk, blomma och fröställningen är vackert i bukett och den står för alltid. Typ. Mina frön är ursprungligen sorten Dara men blommorna blir nuförtiden alltifrån vita till vinröda.

Sommarklätt

Vilken alldeles bedårande blomma! Skir och sirlig och väver in sig i vilken bukett/plantering som helst. En sommarängsblomma som är mer robust än man kan tro, sattes i den halvtorra rabatten tillsammmans med flox. Den satt ihop med klint och flox, kanske ska jag helt enkelt blanda fröna redan vid sådd för att de ska sättas ut tillsammans iår?

Vädd

Ännu en vävare, hade Magic Knight, Salmon Rose, en ljusblå som jag inte minns namnet på, och grekvädd. De två första är bäst och håller i länge även in på hösten, tål lite frost. Vackra även som fröställningen, bra vasliv.

Vallmo

Dessa underbara kjolar som man bara vill ha mer och mer av, men som bara hänger kvar någon enda dag innan man får nöja sig med fröställningarna – som inte är så tokiga de heller förstås. Korspollinerar sig hej vilt så de jag fick iår är inte alls de samma som förra året, men de är ändå förlåtna då prakten var fantastisk. Vill man ha en exakt sort får man nog vackert köpa hos en fröfirma.

Mängden frön från varje blomma är orimlig och grovilligheten omåttlig; det var rätt blött och fröna hann inte ens ramla ner på marken innan de grodde, fåglar hade varit där och smaskat hål på kapslarna. Ganska dålig idé av fröna, de hade ingen chans att växa till plantor ens, men visar på verkligt god grobarhet 😁

Jätteverbena

Idéen om att samplantera med dahlior = 👌 Stora stadiga plantor med vävande blommor binder ihop på ett makalöst fint sätt. Plantor som har övervintrats i jordkällaren blommar tidigare och med minimalt med arbete, ställde dem i växthuset på våren, fyllde på med lite jord, avhärdning under fiberduk innan frosten gett vika och planterade ut dem samtidigt som dahliorna. Hade kunnat sätta ut tidigare men det är svårare innan planen för landet är klart. Satte även ett gäng frön med kallsådd i mars som hamnade i torraste rabatten, de blommade fint även där. Iår behöver jag nog inte så några alls 😊

Gräs och annat fyllnadsmaterial

En godislåda av vardera fylle kallsåddes, sattes ut efter sista frost och levererade hela sommaren. Sorterna som jag hade var;

Italienskt darrgräs – lite för kort för att passa i stora buketter, men annars fint.
Frosted Explosion – kom igång lite senare än de andra men alltid fint, hade självsått sig på några ställen i dahlialandet.
Bronsfänkål – tar lite tid på sig att bli tillräckligt stort att det går att klippa från.
Tef – bedårande sirligt!
Pony tails – finast innan det mognar då det vill se lite risigt ut.
Harsvans – kommer igång tidigt, korta skaft.
Ekorrkorn – förstummande vackert rödglansigt innan det mognar ut helt, särskilt fint i motljus.
Hirs – rejält och stort, fyller bra men blir lite tungt (hängigt) senare på säsongen.
Tandpetarsilja och Slöjsilja – svåra att skilja åt tycker jag, den ena är lite snabbare än den andra och har även lite mer sirliga blommor. Verkligen fina båda två!
Amarant Red Tail och Viridis – som de låter; hängande svansar i rosarött och grönt. Båda är toppen för att fylla en bukett neråt, fungerar att torka om man tar den i tid.
Blodamaranth – dramatiskt mörkbladig och mörkt röd i blommorna, även den här går att torka.
Musselsyska – test för andra gången fungerade inte nu heller, fina plantor sattes ut och så tynade de bort istället för att börja växa och jag kan verkligen inte ana vad som gick fel den här gången.

Upptäcker att på flera platser där olika gräs suttit ena året kommer det upp ett starr-gräs med runda blad (istället för platta) och mörka runda korta och hårda ax, ev glansstarr. Också de är fina i buketter även om de växer vilt lite här och där i naturen.

Oj vilket långt inlägg detta blev, hoppas att du fick lite tips för din odling i sommar 😌

Anläggning, täckodling

Täckodling is da shit!

Publicerad den 11 januari 202611 januari 2026 av Lindis

Jag har hållt på med odling sen vi landade på vår lilla gård för 32 år sen, men hela grejen tog ordentlig fart för kanske tio år sen när jag upptäckte detta med täckodling och insåg att även jag som hittat en karg plats på extremt genomsläpplig moränjord kunde bedriva självhushållning. Fördelarna med täckodling är många, nackdelarna är försvinnande få.

Varför täcka jorden?

Att fylla på med täckmaterial uppifrån gör att jorden håller sig fuktig – jag har förutom torr och mager jord även begränsat med vatten att fylla på med – eftersom den skuggas och minskar avdunstningen, jorden hålls lucker tack vare att nedbrytarna jobbar med att bryta ner materialet under tiden det ligger där. Näring tillförs allteftersom täcket bryts ner och dessutom får inte ogräs alls möjlighet att växa. Under ett par år när min rygg inte alls ville gå med på att krypa/stå dubbelvikt rensade jag ingenting utan la helt enkelt bara på mer täcke när det började komma upp sånt jag inte ville ha. Mycket praktiskt!

Det som skulle kunna vara en nackdel med täckodling är att det kan se lite skräpigt ut, fast jag tror faktiskt att det är för att vi har någon slags idealbild av odling där plantor växer med svart jord runt sig, som någon typ AI-bild som är helt onaturlig och inte alls särskilt lyckad för själva odlandet. Man skulle kunna tänka sig att täckodling inte är särskit lämpat när det regnar mycket men där finns det också en fördel, nämligen att det också suger upp och portionerar ut fukten så att den inte spolar bort jorden.

Hur gör man då? Det finns olika strategier och delvis beror det på vad som finns på ytan du vill odla upp innan du sätter igång.

Våranläggning

Den första ytan jag testade var gräsmatta som skulle bli grönsaksland. Jag spred helt sonika ut ett tjockt lager hösilage och satte potatisar i höet med en näve jord runt sig. Rörde ingenting mer än att jag täckte med ytterligare hö ett par gånger när blasten kommit upp en bit (typ som att kupa) och skördade sen potatisen på hösten. Året därpå hade det blivit jord av det mesta av gräset under och jag kunde sätta andra grejer på det området. Här kan du läsa mer om det första potatislandet.

Höstanläggning

När jag utökade den första snittblomsrabatten, också på gräsmatta, började jag med att på hösten lägga ett tjockt lager av hösilage blandat med hästskit rakt uppepå gräsmattan. På våren planterades förodlade blommor och knölar ut på samma sätt som potatisen tidigare, med en näve jord runt rotklumpen rätt ner i höet. Resultatet blev fantastiskt!

Eftersom försöket föll så väl ut, gjordes ytterligare större yta nästföljande år:

Nedre bilden; utökning av rabatt på befintlig gräsmatta höst/vinter. Övre bilden; resultatet aug-sept följande säsong.

Nu börjar det komma in fler och fler perenner mellan ettåringarna:

Anläggning på ogräslig yta

Om man ska anlägga ny yta på plats där det växer mycket tex kvickrot och annat som tar för sig bra behöver ytan skalas av från det värsta innan det täcks. Så var fallet när jag anlade det nya dahlialandet, eftersom den ytan var relativt stor blev det ett projekt som tog lite mer tid och där den som gillar kroppsarbete fick sitt lystmäte. När ytan väl var rensad är tekniken densamma, täckning med hösilage, gräva ner plantorna i jorden under (här behövde jag inte tillsätta nån annan jord eftersom det fanns under täcket) och sen fylla på med mer hö och gödning vartefter. Innan näring från täcket brutits ner kan det vara en god idé att göda med tex nässelvatten eller fermenterad hönsskit för att plantorna ska komma igång lite snabbt. I inlägget Det nya blomsterlandet del 2 kan man se resultatet i slutet av samma säsong.

Kartongmetoden

Vid ett tillfälle provade jag att lägga kartong och tidningspapper som grund för en odlingsyta, det fungerar säkert bra där det är tex tung lerjord och där fukten stannar kvar av sig själv. Tekniken är helt enkelt att lägga ut ett lager av papper och kartong, sen täcka med hö/halm/gödsel eller vad man har tillgängligt och som bryts ner hyfsat fort (dvs något år). När man planterar behövs också här lite jord runt plantan för att den ska ha något att etablera sig i till att börja med. Den är tekniken fungerar ganska dåligt hos mig pga torkan. Kartongen avskärmar täckmaterialet när det är torrt och nedbrytningen av materialet avstannar.

Vilket täckmaterial?

Nu för tiden när jag inte längre har några hästar använder jag hösilage som inte är tjänligt som djurfoder, antingen balar som blivit skadade eller såpass gammalt att det sorterats bort, oftast kan man hitta såna balar till bra pris. Hönsen har spån på golvet och det går också bra att täcka med även om det tar något längre tid att brytas ner. För att öka på näringsdosen till odlingarna fermenterar jag hönsskit; ett par liter skit och fyll upp hinken/kannan med vatten låt stå några dagar/en vecka, vattna sen med 1 del fermentering, 9 delar vatten. Detta är raketbränsle och gasar på ordentligt. När sommaren kommit lite längre strör jag på färsk hönsskit runt plantorna och det vattnas ner med regnet och ger lite mer långsam gödning. Om det är en gröda där bladen ska ätas ser jag till att gödseln hamnar på jorden och inte på plantorna. Någonstans har jag hört att man inte ska göda med kväve efter midsommar, kanske är det något jag bara hört eller som gäller bara för perenner men eftersom jag vill fortsätta skörda hela sommaren och hösten är jag generös med hönsskit och fortsätter att gödsla både dahlior, ettåriga blommor (undantag Rosenskära som bara producerar blad om den får kväve..) och grönsaker som ska ätas hela vägen fram till september. Antingen beror det på att jorden är så usel i grunden eller så har mina plantor anpassat sig till den behandlingen för det fungerar fint.

Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera på inlägg;

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Täckodlingens bonus

Ytterligare en fördel med täckodlingen är att alla odlingsytor också är jordfabriker. På hösten tömmer jag ut alla krukor i landen, lägger på sånt som jag rensat bort (undantag potatisblast pga potatisbladmöglet) och det får ligga. Jag fyller på med det som mockas ut från hönsen + mer hösilage och simsalabim så finns det ny bra jord till våren att ha när nya plantor ska omskolas eller sättas i sina stora krukor. Köpjord har jag till sådder för att vara säker på att det som gror är det jag har sått och inte en massa ogräs eller andra frön som råkat ligga kvar i jorden.

Nymodigheter

I takt med att odling och självhushållning blivit alltmer populärt kommer nya råd, rön och framförallt produkter ut i handeln. För något år sen dök ullpellets upp, en produkt som med största säkerhet är toppen – men det är många som sen lååång tid tillbaka använt ull som täckmaterial och på det viset fått både gödning, ogrässtopp och fukthållare i sina odlingar.

Sista tiden har det vuxit fram en trend för mykorrhiza, man har insett att svampars rottrådar bidrar positivt till många växters tillväxt och som vanligt när det kommer till såna här upptäckter finns det plötsligt en djungel av produkter. Den här odlerskan har dock blivit såpass luttrad att hon inte kommer att köpa något (än) eftersom det verkar finnas väldigt många olika typer av mykorrhiza, det lite oklart vad det är som finns i påsarna förutom att tillverkaren lovordar innehållet och påstår att det är bra för det ena och det andra. Hur som helst verkar ett snabbt samtal med Copilot som att no-dig och täckodlingsmetoden är en bra grund för att växterna själva ska skapa en god mykorrhizza-miljö. Och kan hända att det blir nya jordexperiment att testa framöver 😁

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Pelargonbiblioteket15 april 2022Lindis

Tomatbiblioteket21 april 2022Lindis

Test av rotningssubstrat29 januari 2025Lindis

buketter, slowflowers, snittblommor

Bukettminnen 2025

Publicerad den 8 januari 20268 januari 2026 av Lindis

Förra sommaren bjöd på många buketter, de flesta med dahlior i huvudrollen. Så extremt mysigt att sitta och kolla igenom bilder och filmer när vinden viner om stugknuten. Här är några av de som sattes ihop säsongen 2025.

Bukett med dahlia Manoa & Megan Dean, lejongap Rocket Red, zinnia Salmon Rose, flox Coccoinea och snöbär:

Dahlia Strawberry Cream och Daisy Duke, flox Blushing Bride och Phlox of Sheep, jätteeternell och brudslöja.

Dahlia Strawberry Cream, lejongap Red Rocket, rosenskära Cupcake Blush, flox Blushing Bride, flox of sheep och Coccoinea.

Dahlia Wine Eyed Jill, Vit och grön solhatt, gul och lila röllika, eukalyptus och blodamaranth.

Dahlia Dear Alexander och Sam Hopkins, lejongap Mdm Butterfly Bronze, aprikos risp, jättevädd, flox cherry caramel, coccoinea, phlox of sheep, brudslöja och brudspirea.

Här kommer; Dahlia Rancho, Cornel Bonze, Daisy Duke, Firepot, Buttercup, lejongap Canary Bird, jätteverbena, hirs Frosted Explosion och hallon.

Dahlia Copperboy och Cornel, Giant zinnia blandade färger, jätteeternell Salmon Rose, aprikos risp, flox Cherry Caramel och hallon.

Dahlia Red Labyrinth, Senior’s Love, Hootananny och en fröling, lejongap Red Rocket, praktvädd Black Knight, flox Coccoinea och blodtopp.

Svärmors 80-års bukett; Dahlia Sam Hopkins, Dutch Pearl, Espacio, Rancho, lejongap Butterfly Bronze och Rainbow mix, blå bolltistel, grekvädd, flox Isabellina och Cherry Caramel, smällspriea Diablo och brudslöja.

Till sist en bukett utan dahlior; solhatt, lejongap Butterfly Bronze, praktvädd SalmonRose, pelargon Hot Pepper, blodfläder Black Lace, ros Ghislaine de Feligonde, hallon: