Sparad i hybridisering, pelargon

Pelargonsådd

Är det dags? Ja, sa hon och rotade i sina gömdaste gömmor. Där fanns det lite frön, pelargonfrö som tagits och lagts till senare, när inte mycket är dags än. Men de här kan man så tidigt, de gror inte alltid samma månad ens och växer heller inte ur huset bara för att de grott.

Läste för något år sen av en erfaren pelargontant (läs: Idol) att hon skållade fröna. Alltså kokade upp vatten och hällde på de små, inte så levande liven, lät dem ligga i blöt ett dygn. Skalade ut fröet med hjälp av skalpell och pincett, la det till groning på en fuktad sminkpad i en perfekt genomskinlig plast”burk” på en varm plats. Fröna grodde på bara några dagar. Sen blev det plantering och fortsatt skötsel som vanligt med småplantor.

Jag har testat att följa de stegen och visst gick det fortare. Dock har jag alltid lite för dåligt tålamod för det där pilligaste så jag gör som hon med undantag för skalning och groning på pad. Det har gått hyfsat ändå och den här gången kom fem olika sorter i jord: Zakhyntos, Lavender Lad, Ms Stapleton, Älvdalen och en som jag tidigare visste EXAKT vilken sort det var (’den här kommer jag s j ä l v k l a r t ihåg eftersom den är ljusrosa typ❓’ och det finns ju nästan inga att ta fel på när det det gäller ljusrosa pelargoner…? 🙄) Hyfsat irriterande att inte veta vilken som är frömamma men det är så det är när man är oförbätterlig.

Nu är tid för väntan och dagliga kontroller av grodda frön i byttor. Alltid nåt att göra alltså ☺️

Nyskållade pelargonfrön

Nån gång där på sensommaren (när man inte har så noga på datum och tider) sådde jag en omgång och de grodde men är ganska klena fortfarande. Det finns en viss vits med att så på våren, plantorna hinner växa till sig och få lite kraft innan det ska bli mörk vinter. Nu gäller det bara att hålla liv i dessa klenisar tills solen kommer tillbaka till vår sida av klotet, det ska bli väldigt spännande eftersom det är plantor med nya frömammor; Lavender Lad (vildart) är en av dem men också Asarnas Yggdrasil (dvärg) och Sune Trygg (stjärna).

Det tråkiga med förra sommaren var att det inte blev så mycket frön på blommorna. Vad det berodde på vet jag inte riktigt, jag fasar lite för att det ska vara insektsdöden som kommit ikapp men funderar på om det också kan handla om att de inte började blomma förrän det nästan var höst. Vilket skulle kunna betyda att det inte vara så mycket insekter som var aktiva längre, hoppas på det för det andra scenariot känns väldigt skrämmande.

Fröplantor som kämpar för sina liv

Vill du läsa mer och se bilder av de pelargoner jag fått fram tidigare så hittas de på pelargonbiblioteket.

Sparad i hybridisering, Odling, pelargon

Gonatt fikon, fuchsior & pelargoner 😘

Iår hann fuchsiorna blomma klart känns det som. De har blommat och blommat och för första gången på många år är de inte som finast när de ska nattas in för vintern, de har kört hela sommaren och hela hösten så nu är det faktiskt skönt att få undan dom. De senaste åren har jag förvarat dom i växthuset, djupt nedgrävda och nogsamt täckta med mängder med jord, löv och gräs. Nu är jag lite mer våghalsig och har bara grävt ner jordklumparna ordentligt. Växtdelarna ska såsmåningom få löv och täcke av några gamla lakan sen får det räcka. De som dör gör väl det då. Sade den tuffa odlerskan utan ett spår av darr på rösten. Kan hända att hon får ångra sig i april.

Nergrävda för vintern.

Fikonet står också där tillsammans med en salvia och en eukalyptus som doftar citronmeliss. Förra årets minutiöst täckta fikon får nu leva kargare, de ska tydligen tåla en hel del minusgrader, dessutom blir säkert frukterna på den mögliga om jag bäddar in dom för mycket. Och nu kommer de säkert bli musmat iaf så det är samma lika ändå.. Jämna plågor liksom 😆

Förresten, här är den självsådda lilla fuchsian som fick bo i köksfönstret förra vintern:

Fortfande full av liv men börjar hösta in sig.

Och i skrivande stund kommer jag på att den ju ännu inte fått något namn! Såklart ska min första egna fuchsia få namnet från mormor, hon som fick mig att älska just den här blomman 💕

Fuchsia Marianne

Och vid närmare eftertanke så ska nog ett skott av Marianne få bo i köksfönstret även den här vintern.

Pelargonkrakarna har de allra flesta fått flytta in i jordkällaren. Av de stora plantorna är det bara nyaste frösådden och fjolårets Loveli som fått plats i sovrumsfönstret. Alla andra var alldeles för stora för att bo på fönsterbräda. 6st tog jag sticklingar på.

Pelargonsticklingar

Och ja, en ser rätt, det är fönstertomater på gång 🍅❤️😏

Det ena köksfönstret är fullt av lill-pellisens frösådda. Märkligt snabba de är förresten, flera av dom har tom fått blommor. Visserligen bara en enda liten enkel men ändå, frösådder brukar ta minst ett år på sig innan de blommar.

Blommande lillpellis-avkomma
Sparad i hybridisering, Odling, pelargon

Pelargon, en växande fascination

Har från början inte varit så förtjust i pelargoner. På nåt sätt lockade de mig inte alls. De luktar ju lite illa. Och dr westerlund ska vi inte tala om! Den gillar jag fortfande inte, vilken stank!

Fast pelargoner är ju anspråkslösa så nån krake har väl fått bo över sommaren då och då. Så dök det väl upp nån Mårbacka.. Nu åbäkar jag mig rätt mycket med pelargoner, bär in de stora i jordkällaren över vintern, har hela sovrumsfönstret fullt av ’såna som jag är rädd om’. De är väldigt trevliga blommor, de kan överleva under ökenliknande förhållanden (torka och utarmad jord) hos mig när min jag har dippar av 0-intresse för odling, trädgård och blommor.

För två år sedan satte jag några frön som jag tagit från en Mårbacka dr Ingrid. Det blev två plantor som man kan se på bild här Pelargon Frk Doris och Nillala Förra året sattes frön av en Kärlekspelargon, ytterligare två nya sorter såg dagens ljus, den ena väldigt lik sin mamma, den andre en enkelblommande modell där pappan förmodligen är en orange storvuxen en som ursprungligen är hemtagen från Spanien.

Love-li

Den här gången har jag satt frön av en för året ny sort som jag köpte i våras (och som jag då såklart inte har något man på 🙄) och en har redan grott! 😍

Aprikos-rosa enkelblommande och bedårande pelargon
Ännu en frömamma utan namn, en rosa med vitt öga, liten till växten sort.

Att odla pelargon från frö är slow-thrilling, spänning på lång sikt och rejält nördigt 😁 dock inser man när man läser om andras experiment inom området (tex i gruppen Fb egna koraningar/hybridisering) att man är långt ifrån vare sig nördigast eller mest manisk.. 😅