Sparad i Anläggning, täckodling

Täckodling is da shit!

Jag har hållt på med odling sen vi landade på vår lilla gård för 32 år sen, men hela grejen tog ordentlig fart för kanske tio år sen när jag upptäckte detta med täckodling och insåg att även jag som hittat en karg plats på extremt genomsläpplig moränjord kunde bedriva självhushållning. Fördelarna med täckodling är många, nackdelarna är försvinnande få.

Varför täcka jorden?

Att fylla på med täckmaterial uppifrån gör att jorden håller sig fuktig – jag har förutom torr och mager jord även begränsat med vatten att fylla på med – eftersom den skuggas och minskar avdunstningen, jorden hålls lucker tack vare att nedbrytarna jobbar med att bryta ner materialet under tiden det ligger där. Näring tillförs allteftersom täcket bryts ner och dessutom får inte ogräs alls möjlighet att växa. Under ett par år när min rygg inte alls ville gå med på att krypa/stå dubbelvikt rensade jag ingenting utan la helt enkelt bara på mer täcke när det började komma upp sånt jag inte ville ha. Mycket praktiskt!

Det som skulle kunna vara en nackdel med täckodling är att det kan se lite skräpigt ut, fast jag tror faktiskt att det är för att vi har någon slags idealbild av odling där plantor växer med svart jord runt sig, som någon typ AI-bild som är helt onaturlig och inte alls särskilt lyckad för själva odlandet. Man skulle kunna tänka sig att täckodling inte är särskit lämpat när det regnar mycket men där finns det också en fördel, nämligen att det också suger upp och portionerar ut fukten så att den inte spolar bort jorden.

Hur gör man då? Det finns olika strategier och delvis beror det på vad som finns på ytan du vill odla upp innan du sätter igång.

Våranläggning

Den första ytan jag testade var gräsmatta som skulle bli grönsaksland. Jag spred helt sonika ut ett tjockt lager hösilage och satte potatisar i höet med en näve jord runt sig. Rörde ingenting mer än att jag täckte med ytterligare hö ett par gånger när blasten kommit upp en bit (typ som att kupa) och skördade sen potatisen på hösten. Året därpå hade det blivit jord av det mesta av gräset under och jag kunde sätta andra grejer på det området. Här kan du läsa mer om det första potatislandet.

Höstanläggning

När jag utökade den första snittblomsrabatten, också på gräsmatta, började jag med att på hösten lägga ett tjockt lager av hösilage blandat med hästskit rakt uppepå gräsmattan. På våren planterades förodlade blommor och knölar ut på samma sätt som potatisen tidigare, med en näve jord runt rotklumpen rätt ner i höet. Resultatet blev fantastiskt!

Eftersom försöket föll så väl ut, gjordes ytterligare större yta nästföljande år:

Nedre bilden; utökning av rabatt på befintlig gräsmatta höst/vinter. Övre bilden; resultatet aug-sept följande säsong.

Nu börjar det komma in fler och fler perenner mellan ettåringarna:

Anläggning på ogräslig yta

Om man ska anlägga ny yta på plats där det växer mycket tex kvickrot och annat som tar för sig bra behöver ytan skalas av från det värsta innan det täcks. Så var fallet när jag anlade det nya dahlialandet, eftersom den ytan var relativt stor blev det ett projekt som tog lite mer tid och där den som gillar kroppsarbete fick sitt lystmäte. När ytan väl var rensad är tekniken densamma, täckning med hösilage, gräva ner plantorna i jorden under (här behövde jag inte tillsätta nån annan jord eftersom det fanns under täcket) och sen fylla på med mer hö och gödning vartefter. Innan näring från täcket brutits ner kan det vara en god idé att göda med tex nässelvatten eller fermenterad hönsskit för att plantorna ska komma igång lite snabbt. I inlägget Det nya blomsterlandet del 2 kan man se resultatet i slutet av samma säsong.

Nos i dahlialandet, september 2024

Kartongmetoden

Vid ett tillfälle provade jag att lägga kartong och tidningspapper som grund för en odlingsyta, det fungerar säkert bra där det är tex tung lerjord och där fukten stannar kvar av sig själv. Tekniken är helt enkelt att lägga ut ett lager av papper och kartong, sen täcka med hö/halm/gödsel eller vad man har tillgängligt och som bryts ner hyfsat fort (dvs något år). När man planterar behövs också här lite jord runt plantan för att den ska ha något att etablera sig i till att börja med. Den är tekniken fungerar ganska dåligt hos mig pga torkan. Kartongen avskärmar täckmaterialet när det är torrt och nedbrytningen av materialet avstannar.

Vilket täckmaterial?

Nu för tiden när jag inte längre har några hästar använder jag hösilage som inte är tjänligt som djurfoder, antingen balar som blivit skadade eller såpass gammalt att det sorterats bort, oftast kan man hitta såna balar till bra pris. Hönsen har spån på golvet och det går också bra att täcka med även om det tar något längre tid att brytas ner. För att öka på näringsdosen till odlingarna fermenterar jag hönsskit; ett par liter skit och fyll upp hinken/kannan med vatten låt stå några dagar/en vecka, vattna sen med 1 del fermentering, 9 delar vatten. Detta är raketbränsle och gasar på ordentligt. När sommaren kommit lite längre strör jag på färsk hönsskit runt plantorna och det vattnas ner med regnet och ger lite mer långsam gödning. Om det är en gröda där bladen ska ätas ser jag till att gödseln hamnar på jorden och inte på plantorna. Någonstans har jag hört att man inte ska göda med kväve efter midsommar, kanske är det något jag bara hört eller som gäller bara för perenner men eftersom jag vill fortsätta skörda hela sommaren och hösten är jag generös med hönsskit och fortsätter att gödsla både dahlior, ettåriga blommor (undantag Rosenskära som bara producerar blad om den får kväve..) och grönsaker som ska ätas hela vägen fram till september. Antingen beror det på att jorden är så usel i grunden eller så har mina plantor anpassat sig till den behandlingen för det fungerar fint.

Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera på inlägg;

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Täckodlingens bonus

Ytterligare en fördel med täckodlingen är att alla odlingsytor också är jordfabriker. På hösten tömmer jag ut alla krukor i landen, lägger på sånt som jag rensat bort (undantag potatisblast pga potatisbladmöglet) och det får ligga. Jag fyller på med det som mockas ut från hönsen + mer hösilage och simsalabim så finns det ny bra jord till våren att ha när nya plantor ska omskolas eller sättas i sina stora krukor. Köpjord har jag till sådder för att vara säker på att det som gror är det jag har sått och inte en massa ogräs eller andra frön som råkat ligga kvar i jorden.

Nymodigheter

I takt med att odling och självhushållning blivit alltmer populärt kommer nya råd, rön och framförallt produkter ut i handeln. För något år sen dök ullpellets upp, en produkt som med största säkerhet är toppen – men det är många som sen lååång tid tillbaka använt ull som täckmaterial och på det viset fått både gödning, ogrässtopp och fukthållare i sina odlingar.

Sista tiden har det vuxit fram en trend för mykorrhiza, man har insett att svampars rottrådar bidrar positivt till många växters tillväxt och som vanligt när det kommer till såna här upptäckter finns det plötsligt en djungel av produkter. Den här odlerskan har dock blivit såpass luttrad att hon inte kommer att köpa något (än) eftersom det verkar finnas väldigt många olika typer av mykorrhiza, det lite oklart vad det är som finns i påsarna förutom att tillverkaren lovordar innehållet och påstår att det är bra för det ena och det andra. Hur som helst verkar ett snabbt samtal med Copilot som att no-dig och täckodlingsmetoden är en bra grund för att växterna själva ska skapa en god mykorrhizza-miljö. Och kan hända att det blir nya jordexperiment att testa framöver 😁

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Betyg(obligatoriskt)

PelargonbiblioteketPelargonbiblioteket15 april 2022Lindis
TomatbiblioteketTomatbiblioteket21 april 2022Lindis
Test av rotningssubstratTest av rotningssubstrat29 januari 2025Lindis

Sparad i jordgubbar, Odlingsrapport, persika, täckodling, tomat

Odlingsrapport i halvlek

Kan hända att det går förbi nån hemma hos oss och sneglar mot trädgården. Jag förstår ju direkt att personen är superintresserad (är inte alla det?) och hör frågan utan att den behöver den uttalas; Hur går det med odlingarna då? Jo, tackar som frågar! (nu öppnas Niagarafallet: 🤓) Somligt växer så det står härliga till, annat har precis kommit upp så att man kan ana att det finns någon slags växtkraft.

Många på IG vittnar om dålig odling. Jag håller inte helt med, mer än vad gäller vissa grejer. Tror att den här sommaren kommer att ligga kvar i minnet som en av de extremare. Kallt april och hela maj. Sista frostnatten 10 juni. Hela den perioden var det även soligt och torrt – inget regn eller bara lite. Just soligheten gjorde ju att temperaturen på dagarna drevs upp vilket gör det till extremt svårt för växterna att hänga med. Efter den där sista frosten tog värmen fart på allvar, det var mellan 27˚ och 30˚ i ett par veckor. Hos oss kom sen regnet 27/6, 26mm på några timmar. Några dagar var det ganska lagom men sen har det varit rätt kyligt. Och det har regnat, sista veckan har vi fått 60mm så nu räcker det sannerligen. Vad blev det av den gamla hederliga svenska sommaren med ca 20˚ och en skvätt regn om natten? Nej, iår har man fått hålla till godo med 13 eller 30…

Hur som helst; hos mig har täckodlingen varit räddningen. Om jag inte haft täckt hade jag inte haft någonting som växt. De ställen där jorden är tunn/stora träd i närheten har det varit 0 växtlighet, gamla perenner slokade, nysådder torkade bort osv. Men; i den delen där jag la ull förra året planterade jag löken i år och där var det hur fuktigt och fint som helst där i början av juni. Jag kan inte skryta med några jättelökar (än) men de är ändå gröna och fina. Majsen har ÄLSKAT värmen vi fick där i början och förutom att jag vattnade lite när de var nyplanterade så har de klarat sig utmärkt (tack täckodlingen igen) Nu börjar hanblommorna dyka upp så då hoppas vi att honorna snart kommer också. Och att det inte blir så blåsigt under själva blomningen. Planteringen iår är VÄLDIGT tät. Jag satte dubbla frön i ett gäng pluggar och de fick sitt kvar tillsammans när jag satte ut dom. De blir liksom stadigare av att sitta tätt. Jag satte också bondbönor mellan majsen av flera anledningar. Dels stöttar majsen bönorna så att de inte lägger sig. Gardinen jag la över skyddade också mot fåglarna (trastarna är väldigt hungriga på bönfrö..) Min teori var också att bönorna skulle dra ner lite kväve till majsen. Vet inte om det skedde men hittills ser det ut som en strålande idé. Och för nån anledning grodde också bönorna som sitter ihop med majsen tidigare än de som sitter för sig själva. Får se sen hur skörden blir.

Det är väldigt roligt att göra på olika sätt med odlingarna och att prova olika sätt samtidigt ger mer underlag för att utvärdera utfall. Eftersom det finns så många variabler som påverkar (väder, jordmån osv) så är det ju såklart enklare att jämföra resultat om iaf vädret är detsamma, dvs att man provat olika sätt under samma väderförhållanden.

Potatisen växer ordentligt och den som växer bäst är såklart vildpotatisen. De fullkomligen tar över överallt. Trodde att jag skulle kunna dra upp en som växte så att den konkurrerade med kålen och ha till midsommar, men det var som ärtor under bara. Jag förstår inte hur det går till att få egen potatis tidigt och tänker att det är tur att Ica finns. Det får nog räcka med att jag får potatis så det räcker åt oss och hönsen över året 😀

Kål och pumpa har överlevt pga översådden. Jag satte ut både kål och pumpa som ganska små men livskraftiga plantor, bäddade fint med kompost och täckte med nytt och fräscht hö. La en splitter ny fiberduk ordentligt säkrad med gamla klinkersplattor. Har aldrig varit så noga (eller så nöjd) över hur snyggt och bra det blev. Tills nästa förmiddag. Då var plantorna både kokta och stekta under duken. Det var nära att jag gav upp, men sen visade det sig att plantorna som blivit över (och som jag såklart inte kunnat slänga utan istället planterade i lite större byttor) växte på bra och såsmåningom hade jag hämtat mig och kunde plantera på nytt. Den här gången var plantorna större och mer livskraftiga, jag la istället en ikeagardin över (den är mer som ett nät än som en filt) och det gick bra! Jag har inte kål som knyter sig eller färdiga pumpor än men de lever och frodas iaf. Odling är att lära sig den hårda vägen – ett litet misstag och du får chansen att testa hur envis du verkligen är.

Ärtorna växer och frodas, hade två plantor som självsått sig och som gett mig skidor ett taag nu. Och så fick jag en påse Lokförare Bergfeldts i present, de plantorna är giganter nu och blommar för fullt. Jag försådde fyra och fyra i godislådor, planterade ut utan att ta isär jordklumparna och nu blommar de för fullt 💚

Överlag verkar direktsådder av småfrön inte ha fungerat alls iom torkan. Jag som sparade lite tid och plats på att inte förså klint, vallmo och nigella kan nu konstatera att det var en ytterst dålig idé. Nigellan är exakt 2cm hög och måste ff skyddas med väv (=fult), klint finns det extremt enstaka av och vallmon finns inte alls (och jag som köpt så spännande fina sorter 😞) Dock kan jag vara glad åt rudbeckia, risp, eternell, luktärt, zinnia, harsvans, fontängräs, rosenskära, klockranka mfl. Solhattar från förra året kommer tillbaka, likaså ett par av Sahara, perennerna som jag satte i höstas; solbruden!😀 och brudslöjan. Praktklätten som klämtade där i värmen i början av sommaren har tagit sig igen 😍 Och så har vi dahliorna som börjar komma nu ❤️ Det ser lite ut som att Magnolias knölar är bättre än Svedbergas, dock är det några som inte kommit alls av båda leverantörerna.

Chili och paprika = mina sorgebarn. Jag kan uppenbarligen inte sluta försöka med dessa. Iår sitter de i pallkragarna där sötpotatisen ståtade förra året. Ni vet de där som frodades på gårdens bästa läge, växte med MASSOR med blad och som gav 1,5kg skörd…😒 Där sitter alltså paprika och chili iår. De har fått en sån där vildavästern-vagns-look med fiberduk som jag öppnar och stänger när andan faller på. Ibland behöver de få lite mer luft och hjälp av insekter, väder och vind för att hålla sig friska, ibland behöver de skyddas mot allt ovanstående. Man kan luras att tro att de vill ha värme och sol, men inte en grad för varmt eller fullt soligt. En grad för kallt och två droppar vatten för mycket är heller inte deras melodi. Och blåser det, ja då är det gonatt och hejdå… De har fått finaste komposten, gödslats med hönsskit, ben- och blodmjöl samt epsomsalt. Nu börjar de se ut som de vill växa och att jag kanske får några frukter att gnaga på i oktober. Om inte mössen hinner först vill säga 😜

Persikan är strax färdigskördad. Inte så stor skörd iår; det landar nog på knappt 10kg (det räcker till att bli mätt på iaf). Inte så konstigt med tanke på hur kallt det var under blomningen, humlorna orkade inte ut i kylan och jag funderar på om mitt träd börjar tycka att jag är för taskig som klipper bort så mycket grenar hela tiden – jag måste ju, annars får vi inte plats båda två i växthuset… 😌

Persika Riga

Så har vi förstås tomaterna, de mest tacksamma och älskansvärda 😍 Trodde att jag provat allt och hittat bra odlingssätt men det fanns fler försök att göra. En god vän och kollega satte idén i mitt huvud i vintras när hon sa att hon skulle sätta ett dvärgbusk-frö varje månad (hon hade odlat hydroponiskt sen december). Jag har ju ett par år haft fönstertomater som haft gett sin största skörd i mars-april och sen har de plantorna gett upp, de får alltid ohyra i det soliga sovrumsfönstret. Iår har jag fortsatt att sätta dvärgar i omgångar vilket gör att jag nu har de första fönstertomaterna på återhämtning i stora krukor ute på ett stenröse (de stod precis utanför växthuset under tak första tiden för att skyddas från frost osv). Nästa såddomgång fick sitta kvar lite för länge i mjölkpaketen men när de kom ut blev det full fart. Majgadd! Trodde inte att det kunde bli så mycket frukt på så liten planta 😍😍 I förhållande till platskrav, jordmängd, vatten, näring osv måste det här vara den absolut mest rikgivande typen av tomatodling. Gissar att det finns nästan ett kilo tomater på vissa plantor. Och då är de inte högre än 30cm.

Övriga tomater sköter sig också bra. Busksorten Tangella och ampelsorterna Garden Pearl, Anmore Dewdrops och Whippersnapper som sitter ute har börjat mogna. Inne har det blivit lite på Sungold och Meiwei. Anmärkningsvärt för tomaterna är att jag som hållts med detta i snart 30 år; verkar för första gången ha fått fröna att korsa sig. Plantor av samma sort ser helt olika ut. Intressant är också att biffsorter som definitivt är högväxande har blivit buskar. Vi får se längre fram om jag fortfarande tycker att det är intressant eller om det blev en flopp..

Och nu höll jg ju alldeles på att glömma bort det goaste! Vi har plockat och ätit massa jordgubbar 😋🥰 det är fyra rader som har producerat hittills, i våras satte jag två till som börjar blomma nu. 20l med start vid midsommar har vi lyckats smälla i oss. Inte en gubbe i frysen men himmel va gott det är att ha egna ❤️🍓.

Var ju tvungen att lyssna på Jordkommissionens avsnitt om jordgubbar och vips känns det som att jag nog måste utöka här också. Så många sorter det finns, vita tex, vem trodde att man skulle vilja ha det, men de ser jättefina ut! I dagsläget har jag Korona och Ostara. Den sista är remonterande och kan ge en ny omgång om ett tag, men tänk att förlänga säsongen med några veckor till, det vore väl nåt?

Nähä, nu ska jag gå ut och klippa lökblasten. Såg ett hett tips om att få större lökar på det viset och det gör ju inget 😜

Sparad i Anläggning, täckodling

Nya blomsterlandet

Sen trängseln i förra årets nya rabatt i trädgården växte en idé fram om att skapa ytterligare en rabatt på en plats som är 1 lite mindre frostlänt och 2 en grad fuktigare än den snustorra marken i ur-askens skugga. Har en idé slagit rot så måste den förr eller senare testas på och så blev det. Eftersom det i princip bara växer kvickrot på den tänkta ytan fick traktorn hjälpa till att skala av grässvålen. Sen visade det sig att traktorn tar med ganska mycket jord, då blev det till att rensa igenom högarna.

Sen skulle jorden spridas tillbaka ut på ytan och täckas med hö. Dahliorna sorteras höjdmässigt och placeras ut – hur tänker en kring färger? Jag gillar kontraster och kombinationer snarare än ton-i-ton, även om det också kan vara snyggt. Jag har tänkt (faktiskt) att bryta av både rosa, aprikos och orange med de mörkaste vinröda. Vi får se om det lyckades. Förresten, det här kan vara det svåraste av alla moment för mig eftersom det innebär en hög grad av bestämning, och det är jag asdålig på. Den som har sett Gösta Ekman när han ska välja Aftonbladet eller Expressen har sett mig flytta runt på blommor. Skulle vart roligt att ha gjort en timelaps på det…

Nu sitter de där alla 79 st. Det ser lite glest ut nu, men antagligen kommer det att bli tätare än vad jag tror innan hösten är här.. 😅

Jorden utspridd på landet igen.
Täcke av hö utlagt.
Dahlior utplacerade.
Bara städningen kvar.
Viola!

Syns det att jag håller mitt löfte till Jordiga Tummen 2022 om att plantera i rader? 😁

PS om man är uppmärksam kan man se att det längst till vänster i bild är helt onödigt tomt. Där ska det ner ett gäng olika solrosor, men knotten blev för envisa när den planteringen påbörjades.

Sparad i sommarblommor, täckodling, trädgård

Den blomstertid är här nu 🌸🏵️🌹🥀🌻🌼

Jösses vad jag är nöjd över sommarblomsrabatten! Så som det växer och blommar och håller sig (iaf så här långt) utan att torka ihop och bli fult. Det mesta som växer där är förodlat på ett eller annat sätt. Jag sådde en massa gamla frön både i den här delen av rabatten men även i de gamla delarna, men jag kan inte se att det har kommit upp något av det. Jag direktsådde ringblommor som är på gång men som ännu inte börjat blomma.

Rabatten är lagd direkt på gräsmattan, föst ett lager hästskit sedan täckt med hösilge. Vartefter har jag lagt på lite mer hösilage där det har velat komma igenom gräs. Vid planteringen gjorde jag en grop, la lite jord i och satte i plantan. Vattnade gjorde jag bara vid planteringen och någon vecka efter. Visserligen har vi haft tur som fått lite åskskurar nu och då det hjälper till att hålla torkan stången, men jag tror verkligen att täcket är nyckeln till fuktbevarandet och näringstillgången.

Sådderna började med jätteverbenan (i januari) som inte börjat blomma än men som är jättepampig, hög och stadig (tråkigt nog är den svår att göra rättvisa på bild, kameran vill inte fokusera på de smala höga stjälkarna). Sedan satte jag flera olika cosmos, vallmo, klint, paradisblomster, zinnia, lövkoja och malva ute i lådor (i februari). Såhär i efterhand hade det varit bättre att vänta med det, malvan mår visserligen bra av en köldknäpp (stratifiering) men comsosen fick jag så om flera sorter av då de inte grodde bra alls. Det enda fröt som grodde av de gamla gamla fröna var en vallmo så ”färska frön funkar” gäller.

Luktärtorna såddes v12 och har efter en seg start – länge tänkte jag att det nog blir som vanligt, inte så mycket av det alltså. Men där fick jag fel, de är ljuvliga och växer ända upp i äppelträdet ❤️ Och precis som alla säger – ju mer blommor man plockar, desto fler blommor blir det.

De som såddes inomhus tidigt var tobak och lejongap – båda levererar grejt! Dessa båda såddes tidigt, i början av februari, lejongapen har omskolats i kluster och tobaken en/två i varje kruka. Till nästa år: flera olika sorter och färger och inte så många av samma. Kanske måste man inte tömma fröpåsen.. Tursamt nog för mig som gillar olika och mycket färg så har lejongapet både gula och helrosalila inslag. Tobaken heter Deep Purple och lejongapet är Raspberry Soda.

Jag sådde även rudbeckia Cherry Blossom, jag gillar rudbeckior väldigt mycket men den här gången gick det väl sådär. Av ca 40-50 frön blev det 6 plantor, de ser fina ut men har inte börjat blomma än, kanske skulle de ha behövt sitta mer i solen, där de sitter är det ganska skuggigt.

Lövkojan är nog det enda som helt dog bort. pga först en liten strimlus som tydligen gillade korgblommiga växter och sedan spiken i kistan för den lilla kraken med den chilisprej som jag använde för att försöka få bort lusen. Lärdom; skit i sprejen!

Malva är väl helt fantastiska! Sorten Silver Cup är favoriten och är stadigare och har större och fler blommor än de blandfrön som jag satte (som också är fina men som inte tar för sig lika mycket).

Dahlior är nygammalt för mig, har haft såna för länge sen men det gick inte särsklit bra. Att täckodla dom är tydligen jättebra, förutom lite snigelangrepp så är de toppenfina! Och vilka härliga färger. Favoriten såhär långt är nog Night Silence, stor, rostigt vinröd skiftande mot lite brunorange. Snygg i alla stadier från nyöppnad knopp till påväg mot överblommad, lite rufsig men ändå fin i färgen. De sticklingar jag tog på dahliorna ser också fina ut, jag håller tummarna för att de ska hinna blomma. Eftersom de sitter tätt planterade i stora krukor kommer det isf att bli ett verkligt potpurri av färger 🪅🎊 Det jag behöver tänka på är att stötta upp de högre sorterna i tid, Patches har lagt sig och jag vågar inte resa upp den ifall den skulle gå av. Dahliorna är inköpta på Magnolia Nossebro ett ställe som jag gärna skulle åka och besöka, de har förutom dahlior även pelargoner och liljor. Just nu känns det som att jag nog vill ha ännu fler dahlior nästa år. Konstigt 😇

Jag förgrodde knölarna i påsar i mars inomhus. När de kunde bo i växthuset fick de en kruka med lite mer jord i och sen åkte de ut när det var varmt nog.

Zinnia är en helt ny bekantskap och den ser kanske inte så mycket ut för världen en i taget, men en seg liten blomma på stadiga stjälkar, låååång hållbarhet som snitt och stor blandning av färger. Me like! De sista bilderna är från en lite högre sort som tydligen då också är lite senare, kanhända blir det också lite större blommor.

Liljor och gladioler alltså! Gladiolusen har precis börjat blomma och är lite knepigare, den behöver ha stöd – vilket jag inte har satt dit och då lägger de sig gärna platt, när jag försökte resa upp en så gick den av så man måste nog vara med i tid. Liljorna sitter i zinkbaljor och har varit stadiga och prunkiga som attan! De är påväg att ge upp nu men då de inte blommar allt i ett svep så har det varat ganska länge. Både gladiolus och liljor förgroddes i jordpåsar i växthuset i slutet av mars. Liljorna hade nog inte behövt det utan hade funkat att sätta senare, som det blev var jag nästan lite orolig att de skulle börja blomma innan de kom ut. Alla knölarna kommer från Lidl.

Med hjälp av den här täckodlade blomsterrabatten och lite knölar har min trädgård fått ett högsommarflor den inte haft förut. I vanliga fall är trädgården fin med de tidigta vårlökarna, allium, perenner som blommar fram till midsommar men sen har det varit rätt tomt fram tills de senare perennerna som flox, salvia, solhattar mm kommer igång. Det här är verkligen roligt!

Sparad i #nodig, jord, täckodling

No dig och skapa mer jordfabriker

Sist var jag ju lite fundersam över klimatet i bäddarna i växthuset. Nu har jag tänkt ut ett experiment för att se om det går att få igång jorden och nedbrytningen även därinne. Hämtade in ett par skottkärror med gräs+hästskit, slängde på ansenlig mängd hönsskit, vattnade och täckte med plast. Eftersom hästdyngan är blandad med spån kan det vara bra med tillförsel av kväve (hönsskit) och nu är det ju inga plantor där som kan bli brända eller få för mycket bladmassa så..

I det märkliga året 2020, utomhus 14° i november

I komposten har jag tänkt ut en plan med att blanda jord och köksavfall för snabbare jordtillverkning. Eller för att trimma maskarna/anställa fler på rätt ställe.

[Kommer maskarnas fackförbund bli glada/protestera? Mina försök syftar ju till bättre miljö för maskarna men de kanske inte gillar att få ’ligga ute’ på jobb, eller inne blir det ju när de får bo i kompostbehållaren. Ojoj! Nya bilder i mitt huvud: maskar med hattar på huvudet kommer på rad, arga ansikten. Plakat o grejer. Hur ska det gå?]

Well.. Jag tror nog att de kommer bli glada om det ger dom möjlighet att bli fler och som dessutom håller sig mätta.

Jag har läst lite från Charles Dowdings sida och blir väldigt intresserad. Han skriver om rätt andelar brunt (jord antar jag) och grönt (icke nedbruten material antar jag igen). Jag ha inte riktigt greppat vad som är ’rätt andel’ ännu men det kanske visar sig? Väldigt intressant hur som helst och lockande att experimentera.

I landet har alla gamla krukplantor fått bli början till nytt material, jag samlar ihop löv för att täcka alltihop med. Det tar sin tid, krafterna räcker inte med elakt virus i kroppen, men det som är gjort är gjort och lite är mer än inget. Jag är lyckligt lottad som inte blivit dålig på riktigt.

Förresten har det ju kommit en film som heter Kiss the ground som ska handla om jorden och microorganismerna som vi är så beroende av. Det ska bli spännande att se den, och tänk, bara tänk om det är något jag kan använda mig av med eleverna i skolan? *hoppashoppas 🙏

Sparad i Odling, potatis, sötpotatis, täckodling

In i mörkret

Nu är vintertiden här och det betyder att ljuset inte räcker till att vara i odlingarna annat än på helgerna. Trist. Mörkret är förfärligt svårt att gilla tycker jag, visst mysigt att tända ljus, men det är ju inte roligt 16 timmar om dygnet. Kan faktiskt inte komma på nånting mer som är roligt med mörker än att kanske njuta av att ljuset kommer tillbaka om fyra månader.

Nåja, sluta gnäll och gläds åt de lyckade odlingarna nu människa!

Jag har tagit upp det mesta av potatisen. Den som jag satt med flit i nytt land av hösilage har gått bra förutom att jag snålat med övertäckningen vartefter, det är mycket som blivit grönt. Det blir bakläxa på det till nästa år.

Potatis’källare’ i sadelkammaren, tvättkorg, lila hink och tre ikealådor är odlad skörd.

Vildpotatisen är så totalt superfin! Stora, fina oskadade, röda – bara wow! Detta är den ytan som jag först började med för tre år sen, jorden är så himla go’! Mullig och fin, jag förstår verkligen att potatisen ville bo här.

En hel ikealåda från den inringade ytan.

Förresten! Lyssnade på en pod (Hälsa kommer inifrån, avsnittet Magstark) och fick veta varför man mår så bra av att odla och greja med jord. Jag har tidigare hört att jorden innehåller gaser som gör en lugn och glad, nu berättas att det är bakterier i jorden som jag andas in, de hamnar i magen och bakteriekulturen blir bra och motståndskraftig mot sjukdomar. Samma sak av att vara ute i skogen, bakterier i luften kommer ner i magen och tar hand om en massa skit (😂). Så himla intressant, särskilt när ens egen ’religion’ blir bekräftad 😃

Efter en påminnelse kom jag ihåg sötpotatisen och rusade ut för att kolla om det blivit något. Först såg det ut som det bara blivit en pytteliten knöl.

Ynklig knöl under sötpotatis

Sen grävde jag ner längs med rottrådarna och voíla! Djupt ner, kanske 30-40cm ner fanns de.

Skörd av två plantor sötpotatis.

Hur de smakade? Fantastiskt gott!! 😋

Kanske ska man tänka att de ska ha mer näring, mer vatten (de hade det väldigt torrt ett tag på sensommarn) och kanske ett litet glas/plasttak över sig för att bli större. Tål att tänkas på inför nästa säsong.