Sparad i fönstertomater, förodling, inomhusodling

Mars och vårbestyren är igång! 🥳

Tänk att på en gång har man en massa saker att göra, olika frön och knölar ska i jorden, land ska beredas och vintertäckningar ska tas bort. Pluss att man gärna vill kratta, elda, göra fint liksom – helt underbart!

Och mitt i allt detta har jag nu också fått hem ett nytt växthus som ska monteras upp – Hurra-hurra-hurra! Det är ett tunnelväxthus i kanalplast på 3x12m och som jag hoppas ska kunna förenkla logistiken under förodlandet och också hjälpa mig att kunna glesa isär tomatodlingen under sommaren. Visst låter det fantastiskt?!

Vad händer i odlingarna i mars då?

Fönstertomater

Fönstertomaterna som såddes i januari omskolades och flyttade till fönster 9e mars och banne mig, redan nästa dag visade bladen att ”Wow, här kom det nya krafter!” Nu har de vuxit på sig en bra bit.

Dvärg- och busktomater

Tanken om att vänta med sådd av nästa omgång rann ut i intet. Iaf delvis. Nya dvärgar, ampel- och busksorter såddes 12/3. Lite skönt att sprida på sådd för att få omskolningen lite i taget, testar också att så i pluggboxarna som jag annars inte tyckt fungerat så bra, men nu blötte jag upp jorden ordentligt – som när det ska bli block – tryckte i så att det var väldigt kompakt i pluggarna. Boxarna är extremt platseffektiva, på 20x20cm finns det 49 pluggar. Det har gått sådär även denna gång, man är ju van vid 100% grobarhet på tomater och det är det inte bland dessa.

Övriga tomater

21 mars såddes resten av tomaterna. Varierande groning, vissa sorter har redan grott till 100% medans andra är segare. I samma veva såddes även första omgången gurka, sorten Baby.

Paprika och chili

Paprikan och chilin har blivit lmskolad två gånger. Förra året lärde jag mig att man inte kan dalta och fjäska för mycket för dessa primadonnor så nu gäller det att vara på alerten med utrymme och gödning. So far so good.

Flox

Sommarfloxen är verkligen inte något säkert kort. Placering på fuktat papper och utställda i ”kylskåpet” och sedan intagna gav bra groning av egentagna frön, riktigt dåligt av alla de andra. Placering i jord med täckning har gett att några sorter till med ett fåtal frön av varje ändå har kommit sig. Av Blushing Bride är det ett ynka frö från två påsar som grott. Dessutom vill det tydligen mögla ordentligt i de här. Undrar om det kan komma från pappret eller vad det är?

21/3 sattes det en ny omgång med de frön som fanns kvar. Direkt i jord, ut i kylskåp ett par dagar och nu inne under lampa. Håll tummarna för att de kommer – jag kan inte leva utan flox!!

Halvhärdiga, långsamma blommor

Lejongap, lövkoja, mattram och petunia är sådda inomhus, samtliga har grott även om de bara är små och spinkiga so far. Lövkoja ska få en ny chans, jag har ju inte lyckats med dessa förut, antingen har de varit små ynkliga saker som blivit uppätna av strimlöss eller jordloppor, eller så har de blivit enkla inte alls ett sånt prunkande fluff som bilderna visar. Jag läste på lite och upptäckte att de ska selekteras, ungefär hälften av plantorna blir enkla och då ska man kunna hitta dem genom att se att de första hjärtbladen är sammanväxta. Sagt och gjort, några små stackare har blivit uppryckta ur sina block med rötterna (jag gråter när jag gör det, hemska människa som dödar levande växter 🥺). Strax blir det utflytt till växthuset för dessa eftersom det återigen börjar bli trångt under lamporna.

Dahlior

De dahliaknölar som har en rimlig storlek för att jordslås i påsar har fått hamna i det och komma in i stugvärmen. På bara några dagar visar sig vita fina rötter i påsarna och några har tom stuckit ut ett litet skott 😌. De stora knölarna ska jordslås och placeras i växthuset så fort jag rensat ut det gamla böset och lagt in lite ny jord från hönsgården och täckt med nytt ”fräscht” hösilage. Det är ingen jäkt med de knölarna, de är stora och fina och kommer ändå inte igång förrän temperaturen blir lite stabilt högre. Det visar sig att fler än vanligt övervintrat bra och det blir ett gäng knölar över – hojta till om du vill köpa 😊

Den knöl av Night Silence som har vuxit i kruka hela vinterns har klippts ner lite och jag testar att göra sticklingar på det klippta. Det ska verkligen bli intressant att se hur/om de kommer igång. Jag har ju hela tiden haft lite problem med att klara den och några andra sorter över vintern i den vanliga förvaringen så att hålla den vaken i kruka är ju ett alternativ när det handlar om känsliga sorter isf. Om det håller och funkar tills det är dags att sätta ut ska jag verkligen komma ihåg att göra så här med klena sorter nästa vinter. Eftersom den blivit hög klippte jag ner den och ser man på, det blev ett gäng sticklingar. Kan hända att jag får en hel rad med bara Night Silence i sommar 🤓🤪

Night Silence

Iår blir det silverlila rondellpetunia och en hängvariant i nån varm korallfärg. De har grott men det är lite svårt att tro att de ska bli särskilt prunkande.

Jag har kallsått lite bladgrönt i växthuset och lagt under bubbelplast tillsammans med ranunklarna som fick gro igång i sadelkammaren (8-10º, mörkt). Där står även de omskolade penséerna som ser ut att vara vid gott mod även om de ligger mil efter de som nu går att köpa och som står i full blom 🙄 Årets pensé går i lila toner och är lite frissig i kanterna. Fin när man får vänja sig lite, jag var helt bedårad av förra årets som gick i persika-mangotoner. Kanske måste jag ha både och iår. Pluss alla minipenséer 😅

Kallsådden av blommor är också igång. Jag spar på rosenskära och zinnia, vill inte att de ska gro för tidigt och därmed stryka med av senkommen kyla. Luktärtor ska ner i kommande vecka, helt enl min egen tradition v14.

Idag blir det ute-arbete; försöka få till platsen där växthuset ska stå. Kanske tar jag hjälp av hönsgänget med att bereda jorden, de är verkligen supereffektiva på det 😃

Sparad i förodling, försådd, grobarhet, Odling

Vilken är den bästa såmetoden?

Ja olika för olika frön förstås. Naturen är ju så finurligt uppbyggd att det inte är bara ett sätt som är rätt – vilken tur! Och vad roligt! En chans att prova olika sätt och försöka utröna vilket sätt som fungerar bästa för varje liten enskild sorts växt som jag vill odla. Här kommer en liten översikt på de sätt som jag har lärt mig under min tid med tummen i jorden.

Pelargonfrön som strax blir övertäckta.

”Vanlig sådd”: ta en bytta med jord, lägg i jord till 2/3, vattna igenom jorden, lägg på fröna lite glest, täck med lika mycket jord som fröet är stort. Inga jättemängder alltså. Ställ byttan i en plastpåse och stäng den så att inte jorden torkar ut för fort. Placera byttan lite varmt, på ett element som får övertäckas eller ett värmegolv (25-30°). Vänta och glo varje dag om det har kommit upp något. Så fort de har kommit upp, ställ dom så ljust det går och gärna lite svalare (16-20°). Anledning till att de ska stå varmt är att det skyndar på groningen, det finns alltid en risk att fröet hinner ruttna/mögla om det ligger länge i jorden.

Detta är grunden och fungerar på rätt många frön. Men: somliga frön vet att om de gror alla på en gång så finns en risk att det händer något – tex att det blir kallt. Då dör de också alla på en gång. Alltså, några frön vill vänta och se om de får sig en liten köldknäpp innan de gror – och det är ju smart, för då har ju de där raska kompisarna frusit ihjäl allihop. Alltså, vissa sorter mår bra av att utsättas för en köldknäpp innan de får chans att gro. Av den anledningen kan man använda sig av vanlig sådd med den lilla förändringen att man låter byttan stå ute istället för inne i värmen, antingen en period för att sedan tas in och behandlas på samma sätt som vanlig sådd. Detta benämns som ”stratifiering”. Eller så låter man helt sonika sådden vara kvar ute tills det bli sommar och börjar spira. Detta benämns som ”kallsådd” och jag tycker att det är som ett mellanting mellan för- och direktsådd. Då ”direktsådd” betyder ”stoppa i fröet i jorden där du vill ha din växt”. Kallsådden har fördelen att din lilla växt hinner bli lite större innan den kommer ut på sin växtplats där den ska möta allehanda äventyr som tex sniglar och kvickrot.

Kallsådd i kallväxthus i januari

För att krångla till det lite – återigen, variationen av fröns olika sätt att gro handlar överlevnad, om du inte har samma krav på din miljö som din kompis/konkurrent så kommer du heller inte att dö av samma saker som den. Det finns frön som inte vill gro när det är mörkt, de vill ha ljus för att gro, de kallas för ”ljusgroende”. Här gäller det att inte täcka över utan bara lägga fröet på den fuktiga jorden. Faktiskt är ju det lite roligare för då kan man se vad som händer när man går där och glor.

Varför ska frön vara så här krångliga då? Ja förutom att de vill variera sig utifrån naturen vi har här så beror det förstås på att vi försöker att odla sånt som egentligen inte växer här, de kommer från en annan del av jordklotet och har därför helt andra miljöer att överleva i. Då får vi försöka utbilda oss i ”hur har de det där långt-bort-i-stan?” och härma det.

Vissa saker kan man få reda på genom att bara titta på fröet, ett stort frö med hårt skal tar som regel längre tid på sig att gro. Stora frön har med sig en del näring som gör att de kan växa ett tag innan de måste få näring. Ett pyttelitet vill oftast inte hamna under jorden och behöver ganska snabbt få näring då de inte har så mycket eget med sig. 

En såmetod som jag använt mig av mer och mer de sista åren är en som jag lärt mig av @enplatsundersolen, film finns på hennes youtubekanal. Det kan kallas ”grobarhetstest” och kommer väl egentligen ifrån att man vill veta hur bra grobarhet fröna har, hur många som gror och inte. Hos mig har det blivit en odlingsmetod som jag bara ser fler och fler fördelar med och skulle nog kalla för ”förgroning” snarare än test då jag inte bara räknar och sen slänger de små groddarna utan istället planterar dom (hur man nu kan göra det??)

Förgroning går till så att jag skriver namnet på frösorten på en bit hushållspapper/servett, lägger på fröna, stoppar i en plastpåse, fuktar pappret, stänger påsen och placerar den på ett element under en lampa som är tänd ca 12h/dag. Om det är små frön (ljusgroende) lägger jag påsen med fröna uppåt. Är de stora lägger jag fröna neråt så att de har det mörkt. Notera att då behövs ju såklart ingen lampa men eftersom jag har flera sorter på gång samtidigt så har jag en lampa där. Jag checkar minst en gång/dag hur läget ser ut och när det börjar gro plockar jag ut de fröna och lägger i/på jord enligt ”vanlig sådd”. Jag låter dessa stå varmt tills jag ser att de kommit igång och växa. sen kan jag flytta dom till ”ljust och svalt”. Metoden går att flexa med stratifiering vid behov genom att lägga ut påsen i kylan nån vecka innan den läggs på värme.

Metoden har flera fördelar som sagt, en är utrymmet. Jag har väldigt mycket fler frön på mindre yta (under samma lampa) den tid när det är mörkt hela dagarna och elen dessutom är svindyr. Jag minskar mängden arbete om frön visar sig vara dåliga på att gro – färre besvikelser.

Inomhusmiljön är mumma för ohyra och inte särskilt skön för deras fiender. Sorgmygg trivs i fuktig jord, trips, spinn och bladlöss gillar verkligen den torra luften inne medans nyckelpigor och rovspinnkvalster inte tycker jättemycket om det. Att använda förgroningsmetoden gör att jag kortar ner tiden som mina små plantor ska växa inomhus och alltså kanske inte hinna bli lika besmittade med ohyra.

Sorter som jag sår inne med vanlig sådd i år:

  • Tobak, ljusgroende (feb)
  • Sommarrudbeckia (feb, stratifiering)
  • Lejongap, ljusgroende (mars)
  • Tomater (stora sådden till vårdagjämningen, dvärgar i jan, ampelsorter runt 1/3)
  • Gurka (fönsterplantor 1/3, sommarplantor 15/4)
  • Sallad Little Gem (25/2)

Sorter jag förgror och planterar inne:

  • Svartöga
  • Klocktanka
  • Solhatt
  • Eukalyptus

Sorter som jag kallsår i år:

Februari:

  • Jätteverbena
  • Praktmalva

Mars:

  • Rosenskära
  • Praktvädd
  • Sommarflox
  • Prydnadsgräs
  • Blomstermorot
  • Tandpetarsilja
  • Vallmo
  • Sommarslöja
  • Slöjsilja
  • Olika kålsorter
  • Mangold
  • Spenat

April:

  • Zinnia
  • Jätteternell
  • Dahlia
  • Aster
  • Klint
  • Risp
  • Låg solros
  • Lövkoja
  • Krasse
  • Majs
Klint

Maj:

  • Höga solrosor
  • Bondböna; ett litet gäng som blir klara lite tidigare
  • Squash
  • Pumpa
Förodling bondböna

Direktsådd:

April-Maj:

  • Ringblomma
  • Honungsfacelia
  • Gurkört
  • Nattviol
  • Morot
  • Rödbeta
  • Ärtor
  • Sallat
  • Mangold
  • Mer bondbönor

Luktärtorna kommer att sås i v12 enligt Cecilia Wingårds recept som du hittar här. Metoden funkade fantastiskt bra och var mitt sista försök med luktärtor efter att ha haft olika dåliga resultat sen flera år tillbaka. Nu har jag lärt mig knepen och satsar på många sorter iår 🥰

Luktärtor en varm sommarkväll

Vissa frön gror och växer oavsett hur du behandlar dom. Och det är ju både bra och dåligt, man vill ju gärna odla lätt och snabbt men vi måste vara försiktiga så att vi inte stoppar in växter i vår natur som tar över – de måste ha lite fiender som håller dom i schack. Enfald är dåligt – mångfald är bra 😀