Vi har landat i februari och det är dags att planera för årets blomsterodling och alltså måste också förra årets utvärderas. I våras växte delar av snittblomsodlingen ur trädgårdsrabatten som då fick bli en del av dahlialandet vilket blev väldigt bra. Det är extremt behändigt att ha odlingarna i rader/kvarter. Uppe i trädgården är det alltid väldigt torrt, speciellt på västra kanten som vätter mot Stor-Asken. Dessutom har det hamnat fler och fler perenner i den och utrymmet för ettåringar krymper – varför blir det alltid så…? 🤔
Prärieklocka
Ja, för att börja i den trögaste ändan… Just nu står de stackars plantorna på försök till övervintring i växthuset, somliga säger att det kan gå och det får vi väl hålla tummarna för eftersom detta kan vara det mest långsamma växt jag stött på. Sådd 20 januari, i slutet av februari de absolut minsta små hjärtbladen kom upp och syntes. Första omskolningen 19 april. I maj var de fortfarande små som jag vet inte vad. Men, då odlerskan ändå är av den envisaste sorten sköttes de om som de små bebisar de var och till slut i september fick hon se på blommor. Som fick klippas av och sättas i vas för att 1. plantorna hade växt till en enda lång stängel med en blomma och 2. frosten var på ingång. Verkligen vackra blommor stod i vas jättelänge men att driva upp plantor själv kommer jag antagligen inte att ge mig på igen. Anledning att jag ville prova var någon som uttryckte ”Låt mig aldrig mer inte odla prärieklocka…”
Bärnstensvippa
Nästa åtminstone halvfejl får man väl ändå säga om dessa. De tog sig fint vid kallsådd i budgetblock, men lagom när de fick komma ut (frostrisken förbi) stannade de av och nästan dog trots att det inte var särskilt kallt. Men tydligen för kallt för dessa ändå, de fick återgå in i växthuset och efter ett gott tag repade de sig. Efter utplanteringen stod de och stampade länge och väl men blev till sist rätt fina även om jag aldrig kom så långt att de hamnade i vas, det kändes som att de skulle stryka med om jag började klippa av dem. Ska göra ett nytt försök iår och kanske sätta på lite mer skyddat ställe.
Zinnia
Som jag sen det första försöket älskat och som gick så bra den gången, men som sen varit ganska dålig de sista åren; kyla och regn i juni-juli har inte varit deras grej tydligen. Men skam den som ger sig sa hon och körde på igen. Oändligt antal godislådor me olika sorter såddes – man vill väl kunna välja färg och form ordentligt när det väl blommar? Jo ruskigt fina plantor ställdes ut till avhärdning i slutet av maj när så tempen gick ner till 3º så frös de flesta bort, trots att inte något annat (tex rosenskära) gjorde det. Så himla irriterande! Det fanns några frön kvar i påsarna som sattes på nytt och det blev några enstaka plantor till men det blev verkligen inte den kavalkad jag räknat med. Iår blir det ökad täckning vid avhärdning.
Lejongap
Alltså wow! Dessa tåliga och blomvilliga verkligen perfekta snittblommor! Trots att jag älskar dem känns det ändå som att jag underskattar dem. De kan inte nog höjas till skyarna! Enkel att odla fram, tålig för både kyla och värme, vacker i rabatten, står länge i vas och lätt att förädla.
Även dessa satta i block, omsatta en gång, utställda under fiberduk en god period när det fortfarande var frost sen utplanterade på plats och blomningen var igång i mitten av juli. Och sen höll de på och höll på, de var de sista som gav sig i mitten av oktober. Årets sorter var Mdm Butterfly Bronze, Red Rocket f2 (egentagna frön av f1, alla blev likadana som ursprungsblommorna), Rainbow mix och Canary Bird. Iår ska det bli någon gräddvit och ljusrosa också. De som fick nätstöd fick såklart mycket rakare och bättre skaft.
Sommarflox
Sådda en och en i block vilket kanske blir justerat till att sätta dem i kluster i lite större block istället – kan de kanske bli lite stadigare av att växa tillsammans? De är som sagt svaga i stjälkarna och vill gärna liggväxa. Inga problem egentligen men de blir rätt svåra att plocka när de lagt sig på varann. Tips jag läst är att toppa för att få stadigare skaft. De är verkligen helt magiska, flygfäna älskar dem, de blommar snabbt och står evigheter i vas. Den enda (och såklart den man traktar mest efter) som är kinkig är Blushing Bride, betydligt sämre grobarhet än alla andra jag provat och får även för mig att den är långsammare. Korspollinerar sig så att det inte är idé att färgmärka fröna man tagit – lika bra det så slipper en hålla isär så mycket.. 😁
Rosenskära
Typ värdelös om man vill ha en långlivad bukett, men ändå helt bedårande! Plocka och ta in, njut och kasta efter ett par dagar. Ju mer du plockar, desto mer blommor. Måste noppas hela tiden!
Breddsådd och utsättning i tussar, typ fyra från en godislåda om de tagit sig bra. Kallsådd i växthus i mars/april men vaktas för frost när de grott. För att få blomning över tid brukar jag svälta ut dem i några av lådorna innan de blir utsatta i rabatten. Placerad på halvt mager jord och extremt försiktigt med gödsling – det är blommor, inte dill man vill ha. Favoritsorter; Kiiro, Apricot Lemonade, Cupcake Blush (den som står lite längre än de andra), Candy Stripe/Picotee (de är väldigt lika) och Daydream. Första blomman 19/6.
Rudbeckia
Den här gången hade jag Cherokee Sunset, Cherry Brandy och Sahara. Helt makalösa att ha en bädd på en plats där solens sista strålar får dem att glöda. De står förtvivlat länge i vas om man väntar med att plocka tills de stelnat till mellan skaft och blomma. Sahara är den som står kortast men är ändå en sköning med sina många olika former och skiftningar i färg. På ett annat ställe satte jag Rustic Dwarf tillsammans med lejongap Canary Bird och brudslöja. Man kan tänka att den brända gula ihop med det citrongula inte skulle bli bra, men när brudslöjan kom med i bilden blev det fantastiskt fint.
De sätts tidigt med stratifiering, förgroning, plantering inomhus, vidare ut i kallväxthus för att avhärdas innan sista frost ut och till sist utsättning. Här kan du läsa mer om de olika såmetoderna. Lite pyssel men ändå värt det när de börjar blomma.
Luktärt
Jag har minskat ner på luktärtorna och har endast haft dem runt komposten, anledningen är helt enkelt att de kräver så mycket plockning för att hålla igång. Får se om jag kan hålla igen även den här säsongen.. De sattes v14 vilket fungerar bra hos mig, sätter jag tidigare hinner de bli alldeles utarmade innan det är dags för utplantering. Kanske kan jag vara lite mer modig med att sätta ut dem på sin rätta plats tidigare, de är ju rätt tåliga mot köld.
Petunia
Jag har fastnat på rondellpetunian och testade ytterligare en sort i år; Tidal Wave Carmine Velour. Den är fin men inte lika storvuxen som Silver och de plantor jag fick från egentagna Silver-frön var helt ok som petunia men gav inte de överdådigt storvuxna plantorna som den köpta f1 sorten året innan. Jag har inte tagit fler frö av de plantorna jag hade den här gången. En av de inköpta plantorna från Bona (jag kan aldrig motstå) blev helt OTROLIG! Iår blir det köpta frön av Silver + en häng som heter Easy Wave Coral Reef.
Tagetes
Den här lilla oansenliga blomman som visat sig vara oerhört nyckfull med groningen, antagligen åldras fröna fort och jag hade fått tag i en gammal påse (kanske köpt på höstrean?) för de grodde först vid tredje omsådde och då blev det bara tre plantor – ytterst dålig utdelning. Det var sorten Tangerine Gem som året innan blev stora täta buskar i ändarna av dahlialandet. Iår fick jag nöja mig med tre lite mindre buskar vid stenröset framför växthuset. Som tur är hade mammas plantor av sammetstagetes (?) tagit sig bättre och blev till smycken mellan tomatplantorna framför stallet, ett litet trick som skapade illusionen av tomater väldigt tidigt när man stod på lite avstånd. Nästa säsong blir det även en Linnétagetes.
Krasse
Tidigare har jag alltid velat ha slingerkrasse men en titt på Lotta Lundgrens köksträdgård där krassen växte som buskar förändrade allt. Frö till sorten Whirling Mahogny och en onämnda orange inköptes och så nöjd! Den orangea blev störst, som buskar i trädgårdslandet som såsmåningom flätade ihop sig med pumpan. Den andra sattes i bykgrytan under äppelträdet, fint men tydligen inget jag kom ihåg att fota..
Nejlika
För jag vet inte vilken gång i ordningen försöker jag med trädgårdsnejlika. Kör med kallsådd och får superfina plantor som lever genom hela sommaren men problemet är att de inte blommar förräns andra året och då har vi en liten tjurig vinter med diverse prövningar att ta med i beräkningen, tex är hungriga rådjur ett STORT problem. Nu ligger det ett när över plantorna och dessutom snö ovanpå – håll tummarna för att det ska räcka till.
Torkblommor
- Jätteeternell Salmon Rose och blandade färger – ljuvlig och bra. Tålde torraste sidan av rabatten men det blev inte jättemånga blommor. Kom ihåg att skörda i tid..
- Risp aprikos – superfin, men blev låg och inte så stor planta, blommade över snabbare än vanligt?
- Stjärnvädd – får även den platsa i torkkategorin eftersom den skördas som fröställning och sen står för alltid.
Missa inga inlägg från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera:
Vävare
Blomstermorot
Den är lite långsam men när den väl kommer igång står den stadigt och tål det mesta. Ibland självsår den sig och då får den vara – jag bara kan inte ta bort något som jag gillar bara för att den råkar sitta på fel ställe. Både bladverk, blomma och fröställningen är vackert i bukett och den står för alltid. Typ. Mina frön är ursprungligen sorten Dara men blommorna blir nuförtiden alltifrån vita till vinröda.
Sommarklätt
Vilken alldeles bedårande blomma! Skir och sirlig och väver in sig i vilken bukett/plantering som helst. En sommarängsblomma som är mer robust än man kan tro, sattes i den halvtorra rabatten tillsammmans med flox. Den satt ihop med klint och flox, kanske ska jag helt enkelt blanda fröna redan vid sådd för att de ska sättas ut tillsammans iår?
Vädd
Ännu en vävare, hade Magic Knight, Salmon Rose, en ljusblå som jag inte minns namnet på, och grekvädd. De två första är bäst och håller i länge även in på hösten, tål lite frost. Vackra även som fröställningen, bra vasliv.
Vallmo
Dessa underbara kjolar som man bara vill ha mer och mer av, men som bara hänger kvar någon enda dag innan man får nöja sig med fröställningarna – som inte är så tokiga de heller förstås. Korspollinerar sig hej vilt så de jag fick iår är inte alls de samma som förra året, men de är ändå förlåtna då prakten var fantastisk. Vill man ha en exakt sort får man nog vackert köpa hos en fröfirma.
Mängden frön från varje blomma är orimlig och grovilligheten omåttlig; det var rätt blött och fröna hann inte ens ramla ner på marken innan de grodde, fåglar hade varit där och smaskat hål på kapslarna. Ganska dålig idé av fröna, de hade ingen chans att växa till plantor ens, men visar på verkligt god grobarhet 😁
Jätteverbena
Idéen om att samplantera med dahlior = 👌 Stora stadiga plantor med vävande blommor binder ihop på ett makalöst fint sätt. Plantor som har övervintrats i jordkällaren blommar tidigare och med minimalt med arbete, ställde dem i växthuset på våren, fyllde på med lite jord, avhärdning under fiberduk innan frosten gett vika och planterade ut dem samtidigt som dahliorna. Hade kunnat sätta ut tidigare men det är svårare innan planen för landet är klart. Satte även ett gäng frön med kallsådd i mars som hamnade i torraste rabatten, de blommade fint även där. Iår behöver jag nog inte så några alls 😊
Gräs och annat fyllnadsmaterial
En godislåda av vardera fylle kallsåddes, sattes ut efter sista frost och levererade hela sommaren. Sorterna som jag hade var;
- Italienskt darrgräs – lite för kort för att passa i stora buketter, men annars fint.
- Frosted Explosion – kom igång lite senare än de andra men alltid fint, hade självsått sig på några ställen i dahlialandet.
- Bronsfänkål – tar lite tid på sig att bli tillräckligt stort att det går att klippa från.
- Tef – bedårande sirligt!
- Pony tails – finast innan det mognar då det vill se lite risigt ut.
- Harsvans – kommer igång tidigt, korta skaft.
- Ekorrkorn – förstummande vackert rödglansigt innan det mognar ut helt, särskilt fint i motljus.
- Hirs – rejält och stort, fyller bra men blir lite tungt (hängigt) senare på säsongen.
- Tandpetarsilja och Slöjsilja – svåra att skilja åt tycker jag, den ena är lite snabbare än den andra och har även lite mer sirliga blommor. Verkligen fina båda två!
- Amarant Red Tail och Viridis – som de låter; hängande svansar i rosarött och grönt. Båda är toppen för att fylla en bukett neråt, fungerar att torka om man tar den i tid.
- Blodamaranth – dramatiskt mörkbladig och mörkt röd i blommorna, även den här går att torka.
- Musselsyska – test för andra gången fungerade inte nu heller, fina plantor sattes ut och så tynade de bort istället för att börja växa och jag kan verkligen inte ana vad som gick fel den här gången.
Upptäcker att på flera platser där olika gräs suttit ena året kommer det upp ett starr-gräs med runda blad (istället för platta) och mörka runda korta och hårda ax, ev glansstarr. Också de är fina i buketter även om de växer vilt lite här och där i naturen.
Oj vilket långt inlägg detta blev, hoppas att du fick lite tips för din odling i sommar 😌
