Sparad i Anläggning, täckodling

Täckodling is da shit!

Jag har hållt på med odling sen vi landade på vår lilla gård för 32 år sen, men hela grejen tog ordentlig fart för kanske tio år sen när jag upptäckte detta med täckodling och insåg att även jag som hittat en karg plats på extremt genomsläpplig moränjord kunde bedriva självhushållning. Fördelarna med täckodling är många, nackdelarna är försvinnande få.

Varför täcka jorden?

Att fylla på med täckmaterial uppifrån gör att jorden håller sig fuktig – jag har förutom torr och mager jord även begränsat med vatten att fylla på med – eftersom den skuggas och minskar avdunstningen, jorden hålls lucker tack vare att nedbrytarna jobbar med att bryta ner materialet under tiden det ligger där. Näring tillförs allteftersom täcket bryts ner och dessutom får inte ogräs alls möjlighet att växa. Under ett par år när min rygg inte alls ville gå med på att krypa/stå dubbelvikt rensade jag ingenting utan la helt enkelt bara på mer täcke när det började komma upp sånt jag inte ville ha. Mycket praktiskt!

Det som skulle kunna vara en nackdel med täckodling är att det kan se lite skräpigt ut, fast jag tror faktiskt att det är för att vi har någon slags idealbild av odling där plantor växer med svart jord runt sig, som någon typ AI-bild som är helt onaturlig och inte alls särskilt lyckad för själva odlandet. Man skulle kunna tänka sig att täckodling inte är särskit lämpat när det regnar mycket men där finns det också en fördel, nämligen att det också suger upp och portionerar ut fukten så att den inte spolar bort jorden.

Hur gör man då? Det finns olika strategier och delvis beror det på vad som finns på ytan du vill odla upp innan du sätter igång.

Våranläggning

Den första ytan jag testade var gräsmatta som skulle bli grönsaksland. Jag spred helt sonika ut ett tjockt lager hösilage och satte potatisar i höet med en näve jord runt sig. Rörde ingenting mer än att jag täckte med ytterligare hö ett par gånger när blasten kommit upp en bit (typ som att kupa) och skördade sen potatisen på hösten. Året därpå hade det blivit jord av det mesta av gräset under och jag kunde sätta andra grejer på det området. Här kan du läsa mer om det första potatislandet.

Höstanläggning

När jag utökade den första snittblomsrabatten, också på gräsmatta, började jag med att på hösten lägga ett tjockt lager av hösilage blandat med hästskit rakt uppepå gräsmattan. På våren planterades förodlade blommor och knölar ut på samma sätt som potatisen tidigare, med en näve jord runt rotklumpen rätt ner i höet. Resultatet blev fantastiskt!

Eftersom försöket föll så väl ut, gjordes ytterligare större yta nästföljande år:

Nedre bilden; utökning av rabatt på befintlig gräsmatta höst/vinter. Övre bilden; resultatet aug-sept följande säsong.

Nu börjar det komma in fler och fler perenner mellan ettåringarna:

Anläggning på ogräslig yta

Om man ska anlägga ny yta på plats där det växer mycket tex kvickrot och annat som tar för sig bra behöver ytan skalas av från det värsta innan det täcks. Så var fallet när jag anlade det nya dahlialandet, eftersom den ytan var relativt stor blev det ett projekt som tog lite mer tid och där den som gillar kroppsarbete fick sitt lystmäte. När ytan väl var rensad är tekniken densamma, täckning med hösilage, gräva ner plantorna i jorden under (här behövde jag inte tillsätta nån annan jord eftersom det fanns under täcket) och sen fylla på med mer hö och gödning vartefter. Innan näring från täcket brutits ner kan det vara en god idé att göda med tex nässelvatten eller fermenterad hönsskit för att plantorna ska komma igång lite snabbt. I inlägget Det nya blomsterlandet del 2 kan man se resultatet i slutet av samma säsong.

Nos i dahlialandet, september 2024

Kartongmetoden

Vid ett tillfälle provade jag att lägga kartong och tidningspapper som grund för en odlingsyta, det fungerar säkert bra där det är tex tung lerjord och där fukten stannar kvar av sig själv. Tekniken är helt enkelt att lägga ut ett lager av papper och kartong, sen täcka med hö/halm/gödsel eller vad man har tillgängligt och som bryts ner hyfsat fort (dvs något år). När man planterar behövs också här lite jord runt plantan för att den ska ha något att etablera sig i till att börja med. Den är tekniken fungerar ganska dåligt hos mig pga torkan. Kartongen avskärmar täckmaterialet när det är torrt och nedbrytningen av materialet avstannar.

Vilket täckmaterial?

Nu för tiden när jag inte längre har några hästar använder jag hösilage som inte är tjänligt som djurfoder, antingen balar som blivit skadade eller såpass gammalt att det sorterats bort, oftast kan man hitta såna balar till bra pris. Hönsen har spån på golvet och det går också bra att täcka med även om det tar något längre tid att brytas ner. För att öka på näringsdosen till odlingarna fermenterar jag hönsskit; ett par liter skit och fyll upp hinken/kannan med vatten låt stå några dagar/en vecka, vattna sen med 1 del fermentering, 9 delar vatten. Detta är raketbränsle och gasar på ordentligt. När sommaren kommit lite längre strör jag på färsk hönsskit runt plantorna och det vattnas ner med regnet och ger lite mer långsam gödning. Om det är en gröda där bladen ska ätas ser jag till att gödseln hamnar på jorden och inte på plantorna. Någonstans har jag hört att man inte ska göda med kväve efter midsommar, kanske är det något jag bara hört eller som gäller bara för perenner men eftersom jag vill fortsätta skörda hela sommaren och hösten är jag generös med hönsskit och fortsätter att gödsla både dahlior, ettåriga blommor (undantag Rosenskära som bara producerar blad om den får kväve..) och grönsaker som ska ätas hela vägen fram till september. Antingen beror det på att jorden är så usel i grunden eller så har mina plantor anpassat sig till den behandlingen för det fungerar fint.

Missa inget från Jordiga Tummen, skriv in din e-post för att prenumerera på inlägg;

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Täckodlingens bonus

Ytterligare en fördel med täckodlingen är att alla odlingsytor också är jordfabriker. På hösten tömmer jag ut alla krukor i landen, lägger på sånt som jag rensat bort (undantag potatisblast pga potatisbladmöglet) och det får ligga. Jag fyller på med det som mockas ut från hönsen + mer hösilage och simsalabim så finns det ny bra jord till våren att ha när nya plantor ska omskolas eller sättas i sina stora krukor. Köpjord har jag till sådder för att vara säker på att det som gror är det jag har sått och inte en massa ogräs eller andra frön som råkat ligga kvar i jorden.

Nymodigheter

I takt med att odling och självhushållning blivit alltmer populärt kommer nya råd, rön och framförallt produkter ut i handeln. För något år sen dök ullpellets upp, en produkt som med största säkerhet är toppen – men det är många som sen lååång tid tillbaka använt ull som täckmaterial och på det viset fått både gödning, ogrässtopp och fukthållare i sina odlingar.

Sista tiden har det vuxit fram en trend för mykorrhiza, man har insett att svampars rottrådar bidrar positivt till många växters tillväxt och som vanligt när det kommer till såna här upptäckter finns det plötsligt en djungel av produkter. Den här odlerskan har dock blivit såpass luttrad att hon inte kommer att köpa något (än) eftersom det verkar finnas väldigt många olika typer av mykorrhiza, det lite oklart vad det är som finns i påsarna förutom att tillverkaren lovordar innehållet och påstår att det är bra för det ena och det andra. Hur som helst verkar ett snabbt samtal med Copilot som att no-dig och täckodlingsmetoden är en bra grund för att växterna själva ska skapa en god mykorrhizza-miljö. Och kan hända att det blir nya jordexperiment att testa framöver 😁

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Betyg(obligatoriskt)

PelargonbiblioteketPelargonbiblioteket15 april 2022Lindis
TomatbiblioteketTomatbiblioteket21 april 2022Lindis
Test av rotningssubstratTest av rotningssubstrat29 januari 2025Lindis

Sparad i höst i trädgården

November-pepp

Oj vad det är svårt att gilla november! Man får verkligen anstränga sig för att hitta det roliga med livet och inte bara önska att tiden ska gå förbi. Att bocka av dagar och veckor som avklarade. Det jobbiga är nog att jag trivs bäst utomhus och just nu är utomhus ofta lite halvt otrevligt; regn och blåst – vilket också är bra för det är för torrt fortfarande i marken och blåsten är ju bra för att vi får billig el – så då kan man inte ens svära över det heller. Sen är det nog den varmaste höst jag upplevt, hittills har vi bara haft två tillfällen med -1º, men annars är det rätt ljummet. Då kan man inte klaga så mycket på det. Men jag tror att det är mörkret som är värst. Det är mysigt att tända ljus, men man kan ju inte sitta och stirra på ett ljus hela dagarna. En god vän jag har känner tvärtemot mig att det är jätteroligt med höst och november – jag försöker gå i hennes fotspår. Pyssla och göra fina höstdekorationer, tänka på jul osv. Särskilt när regnet strilar och potatisen ska upp ur lannet.

Snart en krans av diverse torkat material. Lite stelt om fingrarna.

Okej, nu ska jag rycka upp mig! Oktober har varit superfin, man har kunnat fixa och greja jättemycket! Tomatskörden har nått en ny rekordnivå; nästan 90kg (jag tror att det får bli ett eget inlägg om årets tomater lite sen), den puttelilla sötpotatisskörden är bärgad (1,5kg), dahliorna är uppe, sorterade, torkade, förpackade och inställda i jordkällaren. Alla perenner och buskar jag fyndade på sensommaren har kommit på plats i rabatten, 370 tulpan-, narciss-, krokus- och våririslökar har kommit i jorden. Växhuset är urstädat, fuchsior, fikon och faktiskt även olivern har kommit till sina vinterstationer. Morötterna är skördade (29kg, rekord här med) och står i jordkällaren tillsammans med ett gäng pelargoner och dahliorna. De mindre pelargonerna står nerklippta i plantrummet.

Äppelträden är klippta även om det blev i senaste laget för det stora närmast huset. Jag MÅSTE se till att klippa det i juli nästa år, det håller på att bli alldeles för stort. Med facit i hand så skulle det verkligen ha behövt stå längre ifrån huset, men vem trodde att facit skulle komma efter 20 år?

Förresten – jag fick ju en bok i födelsedagspresent; Konsten att beskära buskar och träd och bums kände jag att en beskärningsexpert ju också måste ha bra verktyg; en japansk såg klickades hem och SATAN vilken bra såg! Stora hårda grenar som brukar ta en evighet att komma igenom – som smör! Man får ju hålla i sig för att inte bara gå loss och kapa allt man ser. Har du något träd som du vill ha sågat i? Säg bara till. Jag lovar inte att det vare sig kommer bli snyggt eller bra, men det kommer garanterat att bli glesare och mindre 😁

Nu ska jag också se till att skaffa mig en bra sekatör också. Kanske ett sånt där snajdigt bälte att ha alla sin verktyg i också, lätt att bara dra fram när man står uppflugen i ett träd.

Till detta med pyssel då. Hittills har jag kunnat stå i växthuset eller stallet och pysslat, det är väldigt mysigt ända till det blir för kallt. Allt man tar i är ju lite fuktigt och det blir väldigt stelt om fingrarna att hållas och att ha handskar är inte riktigt min melodi, man blir så klumpig och mycket är ganska pilligt att hållas med. Kanske ska jag önska mig ett par såna där torgvantar med avklippta fingrar i varmt ullgarn? Då kan man nog hålla på lite till ute. Annars tror jag att nästa steg blir att göra iordning någonstans att kunna pyssla med skräpiga grejer inomhus. Kanske är det så att pellisarna får maka ihop sig så att jag kan vara i plantrummet? Man vill ju gärna ha bra med ljust när man hålls. Källaren är ju visserligen mer skräpvänlig men ljuset är inte särklit bra där. Jag behöver nog en pysselatelje. Undrar hur jag ska få med min motsträviga handbroms till sambo på den idén? Han är ju också den som är försteskötare på dammsugaren liksom. Kan säga att det inte var helt roligt att komma hem efter sista dagen innan höstlovet som också är utklädningsdag i skolan, och jag hade klätt mig till fågelskrämma på morgonen, rusat runt i hela huset med torkat gräs inte helt fastspänt här och där i kläderna..

Kvar att göra ute är att ta upp potatis och rödbetor. Grönkålen funderar jag på om den ska få stå kvar ute, men då måste det sättas dit någon sorts skydd mot rådjuren. Vitlök ska planteras men med den här varma hösten är det ingen större brådska med den saken. Komposterna ska tömmas (bla där vitlöken ska bo). Lanne och rabatter ska täckas med hösilage och sen funderar jag på att skapa en ny odlingsyta på ett mindre frostlänt område närmare växthuset. Den delen av trädgården som grönsakerna växer i är ju tyvärr också det ställe där frosten slår på först. Obra idé att ha tex pumpa och majs där egentligen alltså. Dock kommer nog rotfrukter, lök, bönor och kål få fortsätta växa där. Men då var funderingen på att där jag skulle anlägga ny yta är fd hästhage och med massor med kvickrot så torde det vara en god idé att skrapa av grässvålen med hjälp av traktorn och sedan täcka med hösilage där också. Och gärna redan nu i höst för att vara lite på gång innan våren. Jag tänker att maskarna hunnit göra endel av jobbet redan nu i under vintern och det kommer bli bättre odling där direkt. Helst skulle jag egentligen också ha dahlior där för att det nog håller mer fukt där, i den stora trädgårdsrabatten blir det otroligt torrt under sommaren och trots att jag varit så nöjd med dahliorna så ser jag att det är flera som nog mått bättre om de fått mer vatten under sensommaren. Baksidan av den tanken är dock att man ju vill kunna njuta av blomsterprakten i trädgården. Hmm, många tankar och funderingar blir det… Jag är lite känd för att ha svårt för att bestämma mig, den som har sett Gösta Ekmans Aftonbladet eller Expressen har också sett mig när det kommer till olika beslut. Tex vart något ska få växa. Eller vad man ska äta när man är på restaurang. Ibland undrar jag över varför det är så men har kommit fram till att jag helt enkelt inte vet om det är min sista måltid och då vill man ju verkligen få det bästa ut av den, eller hur?

Apropå att anlägga odlingsyta – det är så intressant att se hur jorden förändras när man tillför organiskt material. Den delen av rabatten som jag byggde upp under våren och sommaren 2021 består nu av fuktig mörk och djup jord, lätt att gräva i och full av kryp. Den delen som jag anlade under förra vårvintern är inte alls lika fin. Täckmaterialet är det som är fuktigt, jorden under är smulig och torr, ganska hård och gräsmattans rötter är kvar. Det ska bli intressant att se hur det ser ut till våren, om det beror på att tillförseln av täckmaterial eller om det bara är så att det är bättre förutsättningar på området som jag anlade tidigare. Förutom att täcka med hö så ska jag även kompostkvarna ner det som vuxit där under sommaren så att det hinner brytas ner till nästa säsong. Tur att man har en trädgård som man även i tanken kan leka och hålla sig sysselsatt med – även när vinden viner och regnet piskar 😄

Just nu är plantrummet också en plats för torkning av diverse frön. Muggar, fat och kuvert är utspridda med frön av allt som jag kunnat plocka av ur rabatten med blommor. När vintern är som mörkast ska jag sortera och katalogisera, drömma om ännu en sommar med ett överflöd av blommor och växtlighet. Men nu har det faktiskt slutat regna och det är dags att ta tag i sitt liv – lyft röva från stolen och ut och plocka upp resten av potatisen, är du odlerska eller latmask?

Syns den blivande blomsterprakten? 😃