Vilken är den bästa såmetoden? Ja olika för olika frön förstås. Naturen är ju så finurligt uppbyggd att det inte är bara ett sätt som är rätt – vilken tur! Och vad roligt! En chans att prova olika sätt och försöka utröna vilket sätt som fungerar bästa för varje liten enskild sorts växt som jag vill odla. Här kommer en liten översikt på de sätt som jag har lärt mig under min tid med tummen i jorden.
Innehåll
Vanlig sådd
Ta en bytta med jord, lägg i jord till 2/3, vattna igenom jorden, lägg på fröna lite glest, täck med lika mycket jord som fröet är stort. Inga jättemängder alltså. Ställ byttan i en plastpåse och stäng den så att inte jorden torkar ut för fort. Placera byttan lite varmt, på ett element som får övertäckas eller ett värmegolv (25-30°). Vänta och glo varje dag om det har kommit upp något. Så fort de har kommit upp, ställ dom så ljust det går och gärna lite svalare (16-20°). Anledning till att de ska stå varmt är att det skyndar på groningen, det finns alltid en risk att fröet hinner ruttna/mögla om det ligger länge i jorden.
Stratifiering/köldbehandling
Vanlig sådd är grunden och fungerar på rätt många frön. Men: somliga frön vet att om de gror alla på en gång så finns en risk att det händer något – tex att det blir kallt. Då dör de också alla på en gång. Alltså, några frön vill vänta och se om de får sig en liten köldknäpp innan de gror – och det är ju smart, för då har ju de där raska kompisarna frusit ihjäl allihop. Alltså, vissa sorter mår bra av att utsättas för en köldknäpp innan de får chans att gro. Av den anledningen kan man använda sig av vanlig sådd med den lilla förändringen att man låter byttan stå ute istället för inne i värmen, antingen en period för att sedan tas in och behandlas på samma sätt som vanlig sådd, eller att de står ute ända till våren och värmen kommer. Att köldbehandla frön benämns som stratifiering.
Kallsådd och direktsådd
Eller så låter man helt sonika sådden vara kvar ute tills det bli sommar och börjar spira. Detta benämns som kallsådd och jag tycker att det är som ett mellanting mellan försådd och direktsådd. Då direktsådd betyder ”stoppa i fröet i jorden där du vill ha din växt”. Kallsådden har fördelen att din lilla växt hinner bli lite större innan den kommer ut på sin växtplats där den ska möta allehanda äventyr som tex sniglar och kvickrot.
Gro i ljus eller mörker
För att krångla till det lite – återigen, variationen av fröns olika sätt att gro handlar överlevnad, om du inte har samma krav på din miljö som din kompis/konkurrent så kommer du heller inte att dö av samma saker som den. Det finns frön som inte vill gro när det är mörkt, de vill ha ljus för att gro, de kallas för ljusgroende. Här gäller det att inte täcka över utan bara lägga fröet på den fuktiga jorden. Faktiskt är ju det lite roligare för då kan man se vad som händer när man går där och glor.Det omvända, när fröna vill täckas över för att gro kallas för – hör och häpna – mörkergroende 😉
Varför ska frön vara så här krångliga då? Ja förutom att de vill variera sig utifrån naturen vi har här så beror det förstås på att vi försöker att odla sånt som egentligen inte växer här, de kommer från en annan del av jordklotet och har därför helt andra miljöer att överleva i. Då får vi försöka utbilda oss i ”hur har de det där långt-bort-i-stan?” och härma det. Det finns tom frön som behöver utsättas för extrem hetta för att gro tex brandnäva/svedjenäva. Derads frön kan ligga länge och avvakta men sen efter en brand aktiveras fröet och det gror.
Vissa saker kan man få reda på genom att bara titta på fröet, ett stort frö med hårt skal tar som regel längre tid på sig att gro. Stora frön har med sig en del näring som gör att de kan växa ett tag innan de måste få näring. Ett pyttelitet vill oftast inte hamna under jorden och behöver ganska snabbt få näring då de inte har så mycket eget med sig.
Grobarhetstest
En såmetod som jag använt mig av mer och mer de sista åren är en som jag lärt mig av @enplatsundersolen, film finns på hennes youtubekanal. Det kan kallas grobarhetstest och kommer väl egentligen ifrån att man vill veta hur bra grobarhet fröna har, hur många som gror och inte. Hos mig har det blivit en odlingsmetod som jag bara ser fler och fler fördelar med och skulle nog kalla för förgroning snarare än test då jag inte bara räknar och sen slänger de små groddarna utan istället planterar dom (hur kan man göra det??)
Förgroning
Det går till så att jag skriver namnet på frösorten på en bit hushållspapper/servett, lägger på fröna, stoppar i en plastpåse, fuktar pappret, stänger påsen och placerar den på ett element under en lampa som är tänd ca 12h/dag. Om det är små frön (ljusgroende) lägger jag påsen med fröna uppåt. Är de stora lägger jag fröna neråt så att de har det mörkt. Notera att då behövs ju såklart ingen lampa men eftersom jag har flera sorter på gång samtidigt så har jag en lampa där. Jag checkar minst en gång/dag hur läget ser ut och när det börjar gro plockar jag ut de fröna och lägger i/på jord enligt vanlig sådd. Jag låter dessa stå varmt tills jag ser att de kommit igång och växa. sen kan jag flytta dom till ljust och svalt. Metoden går att utöka med stratifiering vid behov. Då läggs påsen ut i kylan nån vecka innan den läggs på värme.
Metoden har flera fördelar som sagt, en är utrymmet. Jag har väldigt mycket fler frön på mindre yta (under samma lampa) den tid när det är mörkt hela dagarna och elen dessutom är svindyr. Jag minskar mängden arbete om frön visar sig vara dåliga på att gro – färre besvikelser.
Inomhusmiljön är mumma för ohyra och inte särskilt skön för deras fiender. Sorgmygg trivs i fuktig jord, trips, spinn och bladlöss gillar verkligen den torra luften inne medans nyckelpigor och rovspinnkvalster inte tycker jättemycket om det. Att använda förgroningsmetoden gör att jag kortar ner tiden som mina små plantor ska växa inomhus och alltså kanske inte hinna bli lika besmittade med ohyra.
Odla i block/breddså?
Beroende på hur plantorna är i storlek och form när de ska planteras ut på sin slutliga växtplats har jag laborerat med att odla i block istället för att breddså (strö ut många frön i en större bytta). Trendigt om man gillar prylar är att köpa en soilblocker, men det går att göra budgetvariant:
- använd en kak- eller godislåda, beroende på hur höga kanter du vill ha. Det går även att använda en gammal ugnsplåt om man ska sätta många frön. Kan vara bra att tänka att alla plantor ska sitta i lådan lika länge, därför är ett råd att att inte blanda olika sorter i samma låda/plåt.
- lägg i ordentligt blöt jord i lådan och gegga ihop den så att en den trycks ut i alla kanter och fyller lådan.
- dela upp jorden i rutor med hjälp av en spackel, stekspade eller liknande ungefär så som man skär upp en kaka i en långpanna.
- sätt ett eller flera frön/förgrodda plantor i varje ruta.
- täck med genomskinligt eller färgat lock beroende på mörk- eller ljuskrävande sort.
Man kan välja att sätta fröna ett och ett eller om man vill ha tussar sätter man flera frön ihop i varje ruta. Fördelen med denna är att det blir lättare att dela plantor utan att skada rötterna vilket annars ofta gör att det tar lite tid för plantan att komma igång och växa efter utsättning. På bilderna nedan finns lejongap, flox och solhatt som jag har i blocken tills de ska ut på sin slutliga plats, medan Törnrosa planteras om flera gånger till lite större kruka för varje gång. Den växer ju långsamt och om man sätter den direkt i en stor kruka finns risk för övervattning.
Jag upplever lejongap och flox som mer lämplig att sätta med ett par frön i varje medans solhatt och rudbeckia passar bättre en och en. Doroteablomman kommer jag iår att sätta i stora tussar, kanske dela en kaklåda i fyra rutor, de var alldeles för klena i stammen för att planteras ut en och en..
Sorter som jag sår inne med vanlig sådd:
- Prärieklocka, ljusgroende (jan)
- Tobak, ljusgroende (feb)
- Törnrosas kjortel (feb)
- Blomman för dagen (feb-mar)
- Rondellpetunia (feb-mar) kan toppas för att ta sticklingar.
- Tomater (stora sådden till vårdagjämningen, dvärgar i jan, ampelsorter runt 1/3)
- Gurka (fönsterplantor 1/3, sommarplantor 15/4)
- Sallad Little Gem (25/2) kan sättas i omgångar och lite närsomhelst för att ha att skörda av inne.
Sorter jag förgror och planterar inne:
- Eukalyptus (jan)
- Sommarrudbeckia (feb, stratifiering)
- Svartöga (feb)
- Klockranka (feb)
- Solhatt (feb, stratifiering)
- Lejongap, ljusgroende (mars)
- Sommarflox (mars)
Sorter som jag kallsår ute är:
Februari:
- Jätteverbena
- Praktmalva
Mars:
- Praktvädd
- Frosted Explosion
- Harsvans
- Stjärnvädd
- Darrgräs
- Ekorrkorn
- Eragostris Tef
- Pony Tails
- Anisisop
- Blomstermorot
- Tandpetarsilja
- Vallmo
- Sommarslöja
- Slöjsilja
- Puprpurklätt
- Olika kålsorter
- Mangold
- Spenat
April:
Dessa aktas för frost när de har grott:
- Rosenskära
- Zinnia
- Jätteternell
- Dahlia
- Aster
- Klint
- Risp
- Låg solros
- Lövkoja
- Doroteablomma
- Amaranter
- Nigella
- Kinesisk riddarsporre
- Romersk riddarsporre
- Blåparasoll
- Reseda
- Pappersblomster
- Musselsyska
- Bonsfänkål
- Sommarklätt
Maj:
- Höga solrosor
- Krasse
- Tagetes
- Bondböna; ett litet gäng som blir klara lite tidigare
- Squash
- Pumpa
- Majs
Sorter jag direktsår:
April-Maj:
- Ringblomma
- Honungsfacelia
- Gurkört
- Nattviol
- Morot
- Rödbeta
- Ärtor
- Sallat
- Mangold
- Mer bondbönor
Luktärt
Luktärtorna sås i v12 enligt Cecilia Wingårds recept som du hittar här. Metoden funkade fantastiskt bra och var mitt sista försök med luktärtor efter att ha haft olika dåliga resultat sen flera år tillbaka. Nu har jag lärt mig knepen och satsar på många sorter 🥰
Edit: under kallvåren 2023 visade det sig att v12 var onödigt tidigt för luktärtorna. Jag gjorde en omsådd v16 som gav betydligt bättre plantor.
Vissa frön gror och växer oavsett hur du behandlar dom. Och det är ju både bra och dåligt, man vill ju gärna odla lätt och snabbt men vi måste vara försiktiga så att vi inte stoppar in växter i vår natur som tar över – de måste ha lite fiender som håller dom i schack. Enfald är dåligt – mångfald är bra 😀
