Sparad i Biodiveristet, Biologisk mångfald, insekter, mångfald, ohyra, skadedjur

2025 Lusens år – och varför finns det ens löss?

Om året 2024 var Snigelns år så måste detta året vara Lusens år. Förr har jag sett både gröna och svarta, men iår har jag även hittat bruna löss. Och visst är de störande, men jag har bestämt mig för att inte tappa tålamodet och börja funderingar på att sluta odla för att det går mig emot, den tiden är sen länge förbi, jag kan inte sluta…). Inte heller kommer jag börja spruta på saker som avdödar, ska jag äta mat som besprutats så kan jag likabra köpa den i affären.

Fick en idé när jag såg att spenaten som gått i blom var översållad av svarta löss kanske var det dags för ett litet experiment? Det första man tänker är att rycka upp dom eftersom de är ”besmittade”. Sen tänkte jag att eftersom inget annat i trädgårdslandet fått lössen än så kanske dessa kan tjäna som lockbete och skafferi åt rovinsekter som surrar förbi. Antagligen är jag inte den första som tänker så men det kändes ändå som ett experiment i nobelprisklassen. Tänk att helt enkelt odla mat till nyckelpigor och andra rovdjur. Efter bara några dagar känns vittringen av Nobelpris mer än någonsin; jag ser hur det kryper några små filurer på spenaten; nyckelpigelarver! Inte jättelika sina vuxna föräldrar men rejält duktiga på att smaska i sig löss. Så himla roligt när man bara behöver skapa förutsättningar för att något ska hända – jag har verkligen inte behövt göra något extra jobb eller köpt en endaste liten sak för att detta skulle ske – naturen är med mig och det känns som att jag vunnit högsta vinsten, oavsett Nobelpris eller ej 😌

En annan rolig sak på samma ämne; paprikan har under hela våren fått tåla rejäla kallduschar för att det funnits löss på dem men plötsligen såg jag nu en pytteliten ynklig larv där. Det visade sig vara en hungrig blomflugelarv, även de har löss som sin favoritföda. Det fina med kråksången är att när sen larven fått bli en blomfluga gör den mig nästa tjänst; den pollinerar det jag odlar – alltså hjälper till att göra tomater!!!

Sara Bäckmo har skrivit en artikel om nyttan med bladlöss som är mycket klok; kontentan av det hon skriver är att bladlössen är mat till andra insekter, som hjälper till med pollinering och blir mat till tex fåglar osv. Egentligen är det helt självklart, de allra flesta vet att små djur är mat till större, men just i detta fall verkar vi ha glömt det. Sara skriver också om symbiosen mellan myror och bladlöss, att de hjälps åt. Några tänker att man då kan ta bort myrorna så försvinner också lössen. Och så har vi tagit bort ännu en stor födokälla till andra djur. Dessutom spelar myror en viktig roll genom att lufta och bryta ner jorden, de sprider frön och är rovdjur. Man kan faktiskt läsa att de även håller undan sniglar.

I ett vidare perspektiv kan man också se att en livskraftig planta sällan blir särskilt medtagen av lite löss, kanske är det så att de även har till uppgift att sålla ut svaga individer? Varje art är beroende av att vara stark, att de som har god förmåga att växa till och stå emot sjukdomar är de som ska överleva medans de svagare ska sorteras bort. Även om man blir ytterst besviken när ens drömmar om en särskilt blomma/växt krossas, så kanske det ändå inte är bra om jag måste klema bort den för att den ska finnas?

Lotta Lundgren skrev precis om att samplantera olika växter för att vissa växter repellerar löss, tex petunia. Hon har testat att sätta dessa tillsammans med andra grödor som ofta får löss, med gott resultat. Även om det inte är kliniskt bevisat så finns det garanterat sånt som fungerar, tänker att varje litet kryp/växt har sätt att klara sig mot olika typer av fiender. Det är tex ingen slump att just kålfjärilen är den som äter på kål, utan just för att den specialiserat sig på den och klarar av kålens kraftiga växtsaft vilket många andra insekter inte gör. Att hitta kunskap om de här många olika sakerna är det som gör det så spännande att odla tycker jag.

Helt nyligen publicerade SR ett inslag där deras trädgårdsexpert uttalar sig om att lusen är odlarens största hot iår. För att det är för lite nyckelpigor och för att småfåglarna har dött pga den kalla våren och för att det inte funnits mat åt dem. Knepen som han då sprider för att bli av med lössen är 1. kallduschar 2. kläm ihjäl 3 såpspritlösning 4 HELT ekologiska bekämpningsmedel. Jag blir perplex. Okej, vi har för lite nyckelpigor och småfåglar för att det inte funnits mat åt dem. Jag är helt med på att klämma ihjäl och att duscha för det påverkar bara exakt på den växt du vill skydda, men sprayar du såpsprit på en växt så dödar du alla insekter därpå, och dessa så kallade HELT ekologiska medel… de är inte giftiga för människor (som vi känner till) men de är definitivt giftiga för insekterna. Så för att vi har för lite nyckelpigor och småfåglar ska vi också förgifta bort den mat som finns till dem?? Det som är mest skrämmande är att det är en expert som uttalar sig.

John Taylor pratade om att det kan hjälpa en att lära sig namnet på olika ogräs för att ha en större fördragsamhet med dem. Jag instämmer och tänker likadant om olika kryp, jag tycker att det är lättare att gilla dem om man vet vilken funktion de har, visst vill jag inte ha vare sig löss eller myror överallt men det finns knep att ta till som hjälper mig och i ganska många fall gör inte sk skadedjur så stor skada. Vad gör det tex om det är myror i komposten? De är ju också med och fixar till jorden. Att ha sköldlöss på sitt persikoträd är ju inte det roligaste, men långt ifrån det värsta. Trädet klarar sig fint ändå, myror och andra djur får mat och jag får ändå persikor. Att odla är inte alltid rent, snyggt och städat. Att odla är att ta vara på det som naturen ger – och om jag engagerar mig och lär mig hur den fungerar kan jag styra den lite åt mitt håll.

Tvåprickig nyckelpiga på Incarvillea

Prenumerera på inlägg från https://denjordigatummen.com:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Sparad i Biodiveristet, blomsteräng, mångfald

Vi måste prata om sommarängar! 🌸🐝🪲

Jag lyssnar ofta på Taylor och Pernillas podd Trädgården, tycker att det är förnöjsamt och roligt med den kunskap och de tips de delar med sig av. Dock har jag blivit besviken när lyssnare vid flera tillfällen frågat om hur man gör för att få till en liten äng i sin trädgård och de sågat frågan helt och hållet. Sagt att de inte ens ska försöka sig på att prova. Synd, för det är inte omöjligt, det finns flera sätt som funkar och det verkar som att det också finns en stor (och bra) trend i trädgårdsvärlden där vi vill ha tillbaka ängar och surret av pollinatörer. En viktig kunskap är att även små markägares ytor (villaträdgårdar, allmänningar, radhusplättar osv) kan göra skillnad för att insekterna inte färdas så långa sträckor.

Vi pratar om ’faunadepåer’ där man låter naturen vara ganska mycket ifred under perioder, slår gräs några få gånger under en sommar, rensar upp sly så att det blir större träd i områden som passar för det. Styr med varsam hand så att säga. Resultatet blir såsmåningom en äng med blommor och gräs som insekterna gillar.

I sin egen trädgård skulle det kunna räcka med att låta bli att klippa en del av gräsmattan, visst, till att börja med kommer det mest att vara gräs där – det är ju det som varit sått där, men när man låter den växa sig hög, slår av det och tar bort det avslagna kommer gräset att bli utarmat och andra arter kan ta chansen. Man kan hjälpa till genom att slänga ut frön av av ängsblommor, och då kanske sånt som finns på naturliga ängar; rölleka, prästkrage, blåklocka, åkervädd, gulmåra, fibblor, nävor, gullviva osv. Den gemensamma nämnaren för dessa är att de är två- eller fleråriga, slänger man ut frön till ettåriga växter, tex klint och vallmo så kan det vara svårt för dem att konkurrera med det som redan finns på platsen.

Vill man göra om en rabatt till äng är det lättast om platsen är solig och gärna lite torr. Om man sår i med både ettåriga och fleråriga arter kommer man få blomning redan första sommaren. Det behöver hållas lite fuktigt tills fröna grott men sen ska det sköta sig själv. När den mesta blomningen är över slår man av stråna, låter det ligga så att fröna hinner ramla av och sen tar man bort det slagna, det går utmärkt att använda att täcka i rabatter och trädgårdsland.

Ängsplantering i en av Solidens trädgårdar.

I flera av de olika trädgårdarna på Soliden kunde man se ängar, rabatter eller ytor som antingen såtts i med blommor eller som helt enkelt låtits växa utan att klippa. Väldigt vackert och fullt av liv 😍 Jag tycker det är så bra och roligt att se en sådan plats där man har så mycket ordning och reda, där allt är nogsamt planerat och där man också lämnar åt naturen att få finnas kvar. Mötet mellan människa och natur.

Oavsett hur man gör får man vara beredd på att det tar lite tid, vi pratar om mer än en säsong kanske flera innan den drömmiga sommaräng som vi minns från Astrid Lindgrens berättelser har kunnat etablerats. Tänk att de ängarna är ett resultat av många år av betande djur och där gräset slogs och togs tillvara som vinterfoder utan att det fylldes på med nämnvärt med gödning.

Jag har den stora lyckan att bo på en plats där det sannolikt inte odlats kommersiellt alls. Från gamla flygfoton syns beteshagar och någon del som kanske varit potatisland på 60-talet. I hagarna finns det gott om ängsblommor och så fort solen är framme surrar det överallt.

Här kan man hitta många gamla växter som tex jungfrulin, nattviol, slåttergubbe och ögontröst. Visste du förresten att ögontröst är en snyltrotsväxt som med sin rot går in i andra växters rötter snyltar till sig näring från dem? Då har den ökat sina chanser till överlevnad genom att kunna leva på magra marker där den inte blir övervuxen av en massa storvuxna kväve krävande typer. Naturen är så finurlig, varje art har sin egen strategi för att överleva 💚

Edit: fick nys om serien om Bonderøvens projekt i en dansk kommun för att försöka öka den biologiska mångfalden. Tyvärr är inte serien tillgänglig på SVT längre men i artikeln finns några ganska enkla råd om hur var och en kan göra i sin egen lilla täppa.

FAKTA

Frank Erichsen: ’Så förvildar du din trädgård’

  1. Sluta klippa din gräsmatta. Slå den med lie i stället den när den har blommat och fröna stelnat. Det kan vara vettigt att klippa enskilda bitar av gräsmattan där du vistas ofta.
  2. Kör inte ditt trädgårdsavfall till återvinningsstationen. Gör i stället ett utrymme för det i ett hörn av trädgården och låt det kompostera där. Den är perfekt för skalbaggar och andra insekter.
  3. Om du verkligen vill ha vackra fleråriga ängar kan du till exempel välja arter som lockar bin, fjärilar och andra insekter, inhemska växter och blommor är att föredra. Fråga plantskolan vad de kan erbjuda. Sluta plocka ogräs på ängen och sluta använda gifter i trädgården.

Källa: Voresnatur.nu

Vill du läsa hela artikeln finns den här.