Sparad i Odling, tomat

Tiden rinner iväg

Det är svårt att hinna med att dokumentera allt i trädgården. Jag tror att jag gör det, fotar, skriver upp, postar allt känns det som men ändå när jag kollar tillbaka efter olika händelser så visar det sig att det fattas grejer. Sommarblommorna har fått väldigt mycket fokus och grönsakerna har fått jobba på lite på egen hand. Och de har ändå klarat det rätt bra. Tror inte att de skulle ha gjort bättre ifrån sig med mer uppmärksamhet. Just nu känns det som att potatisen är min favorit. Odla i jord, vem hade kunnat tro att det skulle funka liksom? 😜 Jo, när vi ska äta går jag ut och gräver lite med händerna under en planta och plockar åt mig en kastrull full med fina knölar. Morötterna då? Testet med att odla dom i ren sand täckt med gräsklipp och några nävar hönsgödsel var det bästa som hänt med mig och morötter sen nybörjarstadiet. Fina lagom stora och gooooda morötter har vi nu. Pumpan som jag försökte ha ihjäl med hjälp av blodmjöl repade sig och kan det nu bara få vara frostfritt ett tag till så ska vi få se på pumpor 🎃.

Tomaterna är på sitt bästa humör och jag skördar för glatta livet. Mannen undrar lite vad jag ska göra med allt som ligger kvar i frysen. 😤 säger jag och lägger ner ett par påsar till. Man vet inte vilka tider som kommer. Om ryssen dundrar in så har vi åtminstone tomater att fjäska med.

Min idé om att ha busk- och ampeltomater ute var en bra idé. Ampeltomaterna börjar se lite medtagna ut men de har klarat sig längre än vanligt, och dessutom, vilken mängd det blir på dom! Häromdagen plockade jag av 5,3kg ute. Tre av nykomlingarna ute är riktiga toppensorter; Anmore Drewdrops (ampel), röda, runda, goda. Sibirjak (busk) röda, saftiga, snygga, supergod och produktiv – jag har fått en ny röd favoritsort! Och så Linda (busk) lite fastare, plommonformad och god. Gissar på rätt bra lagring. Tumbling Tom Yellow kan jag hoppa nästa år. Den ser hela tiden ledsen ut och får lätt spinn. Lite hårdskalig och inte jättestor smak. Garden Pearl och Whippersnapper har klarat sig ända tills nu typ, det är väldigt mycket bättre än inne i växthuset där grönsaksflyet gjorde processen kort med dom förra året. Dvärgarna däremot, de är nog bäst lämpade för fönster eller kruka. De vill sig inte alls när de är rakt i jorden. Små och ger en omgång med blommor som sen mognar och sen ger sig plantan. Man får ha dom till det de är bra på och sen får det räcka.

En sort som ska få bo ute nästa år är Tangella. Det är den som ser sämst ut inne just nu. Förstår inte riktigt varför jag inte satte den ute iår – jag hade ju bestämt att alla buskar skulle få vara just ute? Att jag dessutom bläddrat runt med skyltarna höll på att sluta i katastrof! Min abslouta ”kan inte vara utan tomat” Rosa har blivit felskyltad, flera av dom som jag trodde var Rosa är istället Tangella. Som H.I.M.L.A tur 🥹 är det en planta som är rätt och den har jag skyndat mig att ta frön av. Rosa heter egentligen något annat; tex Rosella eller chocolate cherry (den ser ut som någon av dom. och kanske är nästa sommars projekt att sätta de båda för att se om det är någon av dom som är samma som den här) men det är inget jag vet så den heter Rosa hos mig bara för att jag ska hålla ordning på den. Sen är jag besviken på Moonglow. Den och kanske lite på Orange Crimea också. De är ju så jättegoda men de producerar så lite/sent. Liksom Greken. Den får jag nog helt enkelt ge upp nu. Tre år har jag provat och varje gång blir det ett fåtal visserligen goda frukter men det är för lite. det verkar som att biffarna har haft det trögt i år. Black Beauty, 1884 och Ilses Orange Latvian kommer sig men de är redigt sena.

Gurkdivorna har fortsatt att vara halvkinkiga. Jag försöker tala dom tillrätta (utan att träta för mycket) men de är tröga. Det blir bara ett fåtal gurkor. Plantorna växer på, spinnet har inte fått greppet om dom men däremot har det blivit vita flygare på både den och persikan. Ja, lite på tomatplantorna som sitter intill också. Dock kan jag inte se vad de gör för skada mer än att det är lite jobbigt med ett moln av flygfän när man rör vid bladen. Konstigt att det finns så mycket ohyra när det är tunt med insekter i övrigt iår? Vi har inte haft vare sig knott eller mygg att tala om och inte mycket getingar heller. Förutom att getingarna byggt ett bo i väggen växthuset. Där vill de tydligen vara, men så länge man inte grejar för mycket precis runt dom så håller de sig på sin kant. Kanske kan de vara ett motmedel mot ohyran? Mannen dryftade något om ”radar”, då blev det utvisning i regnet. Sånt säger man bara inte. Nu har jag provat att lägga på lite färskt gräsklipp och hönsskit på gurkan så får vi se om den kan bilda lite frukter nån gång. Jag drömmer ju lite om att ha så att man kan både frossa och dela med sig, det borde gå på sex plantor. Vissa år har det blivit frossa på bara två plantor. Och vad ska hända? Plantorna kommer ju ändå att dö sen så den finns inget att förlora.

Och sent ska syndaren vakna, chilin och paprikan börjar se ut som fina plantor. Vi har ätit ett par små supergoda paprikor. Jag har sagt det förut, men räds inte att betala för paprika, klaga inte om den kostar. Att odla i 8 månader för att skörda en 50g paprika, det är dyrt. Inte undra på att just de är de mest besprutade vi äter. Håller tummarna för en varm höst så att det som ändå sitter på hinner mogna eftersom de inte blir helgoda vid eftermognad inne.

Sötpotatisen har växt på ordentligt, de var ju rätt tveksamma till en början men nu har de kommit sig och täcker sina tre kragar helt och hållet. De har fått sköta sig helt självt, bara fått vatten när det regnar (de ska ha ett hårt liv för att bli bra har jag förstått) och bara fört tilbaka grenar som tror att jorden är saftigare på andra sidan ”planket”.

Så till skötebarnet då; sommarblommorna 😍

I år gjorde jag ju ett halvmesigt försök att sortera upp och göra lite som rader fast snarare som gångar. Jag gillar ju inte rakt och stelt så mycket. Men det får gå bort nästa år. Det blir för krångligt att hålla ordning på höjder och sorter. Vissa tar för sig på andras bekostnad, lägger sig över och ja, kväver andra 😧Rosenskäran är en sån. Den bara tar för sig, helt fräckt strävar den högt och brett. Fram till ungefär 1a aug var den ok, sen minsann! Den blev liksom tung upptill och jag var tungen att staga upp med ytterligare stöd. Apricotta är en värsting. Den beiga rispen är helt undertryckt och kommer inte ge några blommor alls. Ett par dahlior intill kämpar för sina liv. Så; rosenskära för sig, långt bak i rabatten. Tobaken har också vuxit sig hög och lagt ut sig över gångarna. Ganska skräpig ser den ut. Där hade jag trott att jag inte skulle behöva klätternät men det behövdes alltså verkligen. Men den är verkligen tacksam också, bara fortsätter att blomma, doftar gott och är grön och fin. Luktärtorna är jag rätt trött på. Ska inte ha lika mycket nästa år. De är fina men kräver konstant plockning och är extremt utsatta för löss vid minsta torka. De har också fått rejält med mjöldagg nu. Den finaste och bästa sorten är den ljusrosa Mollie Rilestone och jag saknar att jag inte har så bra blå och lila sorter också. Nu har jag låtit blommorna gå över i frö och ska försöka samla in för utsäde till nästa år.

Eterneller och risp har varit jättefina, i köksfönstren hänger det nu buketter av dessa tillsammans med långa amarant-svansar och ulleternell (kom ihåg att plocka dessa lite tidigare nästa år – de är snyggast innan de slagit ut helt) istället för gardiner. Somliga söner tyckte att det kanske var att gå till överdrift, det är blommor typ överallt nu..

Gör om och gör rätt nästa gång:

Trädgårdsnejlika, harört, risp, sommarflox, isört, lejongap i framkant mot söder. Luktärt där det är djup fuktig jord. Rosenskära långt bak, de tål att inte ha så djup jord. Astern någonstans däremellan. Dahliorna ska få eget kvarter. Rader på allt, from nu! [I swear✋😌] Rudbeckia Sahara är otroligt fin, men den står inte lika bra i vas som Cherry Brandy, men de står fantastiskt fint och länge i rabatten, i soligt läge. Och här får jag nog bita i det sura äpplet och köpa frön, trots alla försök i vintras lyckades jag inte få upp en enda planta från mina egna frön. Direktsådd av klint och vallmo som också behöver få lite utrymme, inte inträngda brevid rosenskäran iaf. Zinnian ska få mer yta, den är superfin där den kunnat breda ut sig. Vem trodde det när de planterades som små stolkar..? Alla lovordar just zinnia och jag kan inte annat än hålla med, bättre blomma får man leta efter. Tror faktiskt att jag här ska satsa på några sorterade sorter och lite fler av de storvuxna, de är så himla häftiga. För framtiden kommer det också att komma till mer solhattar. De är helt magiska! Blommar som galningar och nu har de som jag drog upp förra året blommat hur länge som helst! De står utmärkt i bukett som blomma, efter ett par veckor i vas kan man dra av kronbladen och få en häftig knapp i buketten. Hur coolt?! Vill ha mer av bösblommor. Brudslöja och hirs. Blomstermorot och tandpetarsilja. De två sista förresten! Siljan står i evigheter och moroten är en riktig snygging även som fröställning i buketter och arrangemang.

Dahliorna då. De är likson i en egen liga. Fast ska man se till utfall i mängd blommor så är mina marker för klena. Jag borde undvika jättar egentligen. De har inte blivit jättestora och den som gett flest är nog Hercules, med kanske 7 blommor. Café au Lait har gett ett par, Labyrinth 4-5. Me de är ju otroligt fina iaf. Favoriterna är hur som helt de som har lite mindre blommor och som producerar lite fler. Wizard of Oz, Megan Dean, Wine Eyed Jill, Souvenir d’ete, Espacio. Boom boom white är toppen. Silence-dahliorna är jättefina, det grämer mig så OTROLIGT att inte Night Silence vaknade efter vintern, nu är den på allas favolista och instagram flödar över av den.

Kort och gott, till den mängd plantor och frön jag har iår hade jag behövt dubbla ytan det växer på, utan problem. Frågan är vad jag ska ha mindre av nästa år när det enda jag kommer på är vad jag vill ha mer av..?🫣 Antagligen kommer jag att behöva anlägga mer yta. Kanske är det så att det ska bli en odling i gamla vinterhagen också…?

Sparad i Odling

Att jämföra eller inspireras…

Så här i början av sommaren (somliga säger att vi är i mitten, men nix, det är ff början) är det lätt att känna sig missbelåten med sina odlingar. ”Alla andra” har ju så stora, fina, välväxta och tom börjar stolt smaska tomater (högljutt på instagramskärmen), drar upp gallringsmorötter som ser färdiga ut jämfört med mina sytrådar. Instagram som inspiration blir då bara en källa till känsla av misslyckande eller ännu värre, avundsjuka. För mig finns två vägar att gå (jag hatar avundsjuka och vägrar hänge mig åt det) och det ena är att sluta titta på insta (går det ens?) eller att titta så mycket så att man blir avtrubbad; dvs inser att det är många som inte bor i zon 1 i Skåne, att man får använda de förutsättningar man har och vila i tanken att det kommer så småningom. Mina förutsättningar är en skogslycka mitt i bästa barrskogsbältet med moränjord som grund. Och jag vill ändå njuta av odlingarna och av att det faktiskt är sommar ❤️🌞 Läste ett inlägg på Dahliaentusiasterna: ”Om en enda människa till frågar varför deras dahlior inte börjat blomma än skriker jag! DAHLIOR ÄR SENSOMMARBLOMMOR! De SKA blomma i augusti…” Inte för att det hjälpte mot de som ställer frågan, de fortsätter iaf, men det hjälper mig att inte bli besviken på mina odlingar.

En sak att göra när det är sommar är att göra utflykter till trevliga trädgårdar och trädgårdsrelaterade butiker. I söndags var det öppen trädgård och vi besökte Bråtas Grönskan som finns mellan Hova och Gullspång. En supermysig trädgård som jag fann mycket inpiration i, vacker odling där ätbart och fägring samsades med det vilda – ängar med klippta gångar så att det är nära till att se blåklockor och krolliljor som fanns där överallt. Honungsros som klättrar i äppelträd och kål som samsas med rosenskära och dahlior. Trädgården omgärdas av de egna fårens hagar, höns fanns det också och täckodling och gödning från gårdens djur skapar ett kretslopp. Växthus och bodar som är byggda av återvunnet material och med gamla metoder – helt lovely!

Igår for vi sen iväg till Paradiset på berget som man hittar väster om Götene. Riktigt god våffla med hemgjord mandelmassa med amaretto och grädde intogs och sedan kunde vi kika på floriststudenter som jobbade med olika arrangemang, betongarbeten och såklart de trivsamma hönsen som minglade och gärna ville göra rent faten efter fikat.

På vägen hem passerades också ett loppis som hade några fynd till mig.

Loppisfynd

Väl hemma trodde jag inte min näsa när jag klev in i växthuset; jag kände lukten av en mogen persika, jag har kikat på dom och verkligen inte trott att det finns någon klar, de är både gröna och hårda. Men efter en stunds sökande hittade jag den! MUMS!!! (Nu är det jag som smaskar högljutt på instagram 🥳)

Mig och Persika No1

Idag har fm bjudit på rejält ihållande regn men nu spricker det upp allt mer. Jag får alltså skynda mig att skriva…

Rapport från odlingarna så här långt är att: JAG BLIR GALEN PÅ FÅGLARNA! De har ju sen jag började stoppa ner bönor, ärtor och solrosfrön löpt amok. Sprätter runt så det blir helt upponer, jag tror också att de äter upp det jag sår. Jag har försökt med kvistar oh grenar och det funkar bara delvis. Då jag lagt över det som finns hemma visade det sig att majsen drog vinstlotten; spetsgardinerna från Ikea. De är lätta och släpper igenom sol, vind och vatten men stoppar ändå fåglarna från att komma in. Den vanliga braiga fiberduken blir för tung och trycker ner plantorna. Utom vildpotatisen dock. Den tål vad som helst. Och kanske lika bra det för några solrosor, bönor eller ärtor kan jag se mig i stjärnorna efter. Igår fick mannen som passerade Ikea köpa med ett gäng spetsgardiner som pronto lade på solrosrna – idag hade fåglarna från en kant lyckats lyfta undan den och gått loss ordentligt! Och jag vet inte riktigt vad det är för fåglar heller, har inte tagit dom på bar gärning så att säga. Visserligen kanske jag bara borde ge upp, det kommer nog inte hinna bli något av det jag sår om. Men samtidigt kan jag inte bara låta dom hållas. Idag ställde vi dit en plastuv som hittats gömmorna av tidigare nämnda man och sakletare. Krigets nästa fas alltså. När det inte går att hindra får vi ta fram hot. Undrar vad jag ska ta till härnäst; lära hunden att patrullera och låta honom vara ute om nätterna? Tyvärr är han lika väderkänslig som sin husse och vill helst inte var ute om det finns moln på himlen…

Men hallå! Jag kan ge er ett hejdundrande tips! Om man tycker att ens plantor ser lite ynkliga ut kan man passa på att gödsla dom med blodmjöl. Då kan man nog vara helt säker på att inte få någon skörd alls. Alltså shit vad de tog illa vid sig! Det är tydligen starka grejer det där… Både pumpor och de fåstaka solrosstackare som finns ser ut att aldrig mer bli sig själva… Ja, jag vill ju experimentera och om man inte provar får man ju inget veta..

Nåväl. Potatisen ser fin ut, sorten Linda som är ny var först ut med att blomma och sedan har några av mitt eget utsäde som är antingen Amandine, Swift eller Bordeaux hängt på. Blasten är rejält stor men jag tror utan att ha checkat att knölarna inte är ätklara än. Vitlöken är också helt ok, löken växer även om den inte är bautastor.

Paprika och chili börjar så smått att se ut att vilja växa men det har tagit tid. Tänker att de vill ha väldigt jämn temperatur och inte för stark sol och där de står hos mig är det ganska stekigt på fm men skönare på em. De får dock bli kvar där och gilla läget, jag orkar inte fjäska mer för dom.

Tomaterna som växer ute ligger före de inne i växthuset vilket inte är så konstigt eg, alla som sitter ute är små eller stora busktomater och de är som regel lite snabbare än de högväxande.

De plantor som sitter inne är om man jämför med en lite lagom lång man, faktiskt manshöga. Jag har börjat blada av nerifrån och gallra lite där det blir för tätt. Jag är också svinnoga med att plocka bort tjyvar med minnet om djungeln som uppstod förra året. Det som är lite märkligt är att sorter som jag haft några år iår verkar ha blivit buskvarianter utan att ha varit det tidigare, och några är fantastiskt bra på att få delad topp – där det direkt kommer blomknoppar. Svårt att välja vilken som ska kapas mao. Det är främst Tangella, Rosa och Regina som gäckar mig. Jag har också fått börja vaka efter larver av grönsaksfly. Tur det är semester.

Gurkprimadonnorna återhämtade sig efter den ”förfärliga” flytten ut i växthuset. Nu är de väldigt höga och det sitter många gurkanlag även om det nog dröjer lite innan vi kan äta av dom.

Gurkor av sorterna Hopeline, Baby och Louisa. Och en hundsvans i kanten..

Men det som går allra allra bäst och som också är roligast just nu är ändå blommorna! Det ska bli ett alldeles eget inlägg om det men bara för att luktärtorna är så många och underbara; en bukett fick följa med ut i växthuset och förhöja atmosfären medan man är där och bloggar/planterar. Vilket jag också är rättså mycket; det finns väldigt många pelargoner nu… 😜

Luften är söt av doften från luktärtorna 🥰
Sparad i Odling

Andra sidan

Vi är ute på andra sidan. Om mörkret. Det där som jag i augusti bävade för och lite tänkte ”hur ska man orka med en mörk höstvinter igen?” Det gick. Och faktiskt lite lättare än vad jag trodde. Inte för att det är vår än men ljuset håller på att återvända, det börjar ljusna när man åker till jobbet nu och livet är inte bara femdygnsmörker tills vi är framme vid helgen. Kanske beror det på att vi har haft en hel del klara soliga dagar men det är iaf skönt. Fast jag saknar snön, det har inte varit skidsnö en endaste liten stund i mina trakter. Och nu börjar jag tänka mer på vår än på vinter även om det skulle vara gött om det damp ner ett par dm och lös upp och förströdde mig åtminstone fram till första mars. Men det kommer ju inte att ske.. Det som vi dock haft mycket av under senaste tiden är norrsken. Ja, just hemma hos mig var det första gången i förrgår som vi såg det, men det har synts till i närheten flera gånger under den sista månaden. Så himla häftigt!!!

I vardagsrummet har min julklappslampa blivit färdiginstallerad. Så fint sken och så snyggt med lite ruffigt rostig stil. Och så bra för växterna förstås – det var ju de jag önskade den till 🤓. Avokadon och passionsblomman verkar rätt nöjda. Passionsblomman är det visst dags att ta skott på nu förresten.

Passionsblomma, avokado och clivia i ljushörna.

Jag har så smått börjat så. Lite kallsådder i växthuset; Jätteverbena, malva Silver Cup & Mont Blanc. Liljor, solhattar och stjärnflocka. Vitlök både klyftor och småbulber.

Inne har ett gäng dvärgtomater hunnit bli omskolade en gång, och jag ha varit sååå duktig! Jag höll mig och satte bara två sorter, mina bästa dvärgar; Venus och Red Robin. De blir så otroligt söta när de får stå i det soliga söderfönstret i sovrummet fram i mars.

Venus och Red Robin + de stackars paprikorna som tog tre veckor på sig att säga hej..

Paprika & chili har grott – efter ett bra tag. Så bra tag att jag hann lägga lite fler på groning (och de kom ganska fort istället..). Här snackar vi skillnader, visserligen var de frön som hamnade på groning färska och det har betydelse men på bara 6 dygn ser resultatet ut såhär:

Och här ser vi att det inte blir så många sorter heller. Efter kampen med allt möjligt i fjol blir det två sorters paprika och tre chilis. Vampire finns inte med på bild, den har ännu inte grott.

Rudbeckia Sahara har efter lite stratifiering börjat gro och då åkte även mina egentagna frön av Cherry Brandy ut på trappan ett tag. Hoppas verkligen att det går – jag vill gärna ha dom också i sommar.

Efter besvikelsen att jag missat att ta frön av lejongapen förra året hittade jag fröställningar ute i rabatten som jag nu lagt på grobarhetstest. Det ser än så länge inte ut som att det blir ngt men det har bara gått en vecka. Igår sattes tobak i jord och en grön och en röd amarant lades på groning.

Av eukalyptusfröna har några grott, men tycker att det är förhållandevis låg andel varför de också testas i påse på värme under ljus. Jag är verkligen sugen på att få upp plantor av dom.

Eukalyptusbebisar

I gruppen Odla snittblommor på fb skrivs mycket om fördelarna med kallsåddandet och att det inte gör nåt att köra redan nu med nästan vilka sorter som helst men jag är lite tveksam. Förra året fick jag så om flera sorter i april för att de inte grott och då kom de som attan. Jag misstänker att alla frön inte gillar att ligga kallt/frysta för länge. Eller så ruttnande de. Oavsett så tror jag när jag tänker förnuftigt att det ändå inte händer så mycket innan det blir lite mer ljus och värme. Fast man är fasansfullt sugen nu 😛

Ett sätt att stilla/trigga? suget är att kolla på instagram. Där är explosionerna av blommor magiska. Det är väldigt mysigt att kolla på bilder och lägga ut lite av de bilder som finns från förra sommarn. Både längt och njut på det.

Instagram-communityn av odlingsmänniskor är också fullt av personer/mindre företag som lottar/tävlar ut frön till sina följare. Många har jag deltagit i och hör och häpna! Jag vann! En rejäl näve blandade solrosfrön från @tantedith. Hon har också de mest bedårande får jag någonsin sett, Walliska svartnosfår. En utlottning på det liksom!

Tänker att jag ska ha ett stort kvarter med solrosor i år. De är för häftiga 🌻

Jag har också börjat plocka in lite kvistar och följt Emily Bratts tips i En annan slags trädgård om att doppa stjälkarna i kokande vatten en liten stund innan de sätts i vas för att tvinga igång dom. Det verkar funka både på forsythia, äpple och syren. Tibast är dock lite tjurigt. Och efter att jag sett att det funkade; nu har även kvistar av snöbär och körsbär kommit in.

Forsythia och äpple i bakgrunden

Jag har satt lite pelargonfrön också. Den lilla okända pelargonen som är ljusrosa med vitt öga är av bra stam. Nu är jag inne på andra generationen, dvs de första bebisarnas frön har fått bebisar. De verkar även vara väldigt fertila, det blev väldigt många frön på blommorna, det är det inte alla som får. Och kanske kanske har Bigitta fått en lillasyster ❤️

Det märks att ljuset är påväg tillbaka. De stackars pelargonerna som står inne har börjat växa. Alltså var det dags att ta sticklingar. En hel massa blev det, konstigt.. 🙃

Pelargonsticklingar

Jag funderar lite på hur jag ska få igång pelargonerna som står i jordkällaren. Skulle vilja starta upp dom lite tidigare och kanske kunna ta lite sticklingar även på dom. Blir lite att fundera vidare på.

Visst märks det att jag håller igen och inte startar för tidigt? Eller har för mycket sorter? Det är såhär det går till, like a pro holding my horses taking it slow day by day. 😎

Sparad i Chilepeppar

Årets fejl

Paprika och chilepeppar

Flopp. Satsat för mycket kraft och fått så lite skörd. Det har nog visserligen varit ett hårt år att vara pepparväxt under 2021 med snabba och stora skiftningar i temperatur, långa torrperioder och extremt mycket insekter (ohyra). De plantor som gick bäst var de som jag tänkt kasta och som stod ute i sina alldeles för små pottor till långt fram i juni. När de till sist fick större krukor och stå på undantag framför växthuset gick de igång och levererade en del. Till nästa år blir det bara ett fåtal sorter och då av mina trotjänare; Vampire och Citronchili. Och kanske någon som ska ingå i Tant Gröns chiliodlartävling. Chilikiosken ska göras om till tomatvägg tror jag och paprika chili får bo i krukor utanför växthuset när de nu så gärna vill det.

Sparad i Odling

Juliafton

Odlartobbe på insta kom med ett uttryck som fastnade hos mig: juliafton. Gillar det ännu mer än julafton, dels för att det finns 31st av dom (när något är bra så vill man ju ha massor av det eller hur?) och för att det är då finns chans till att i bara nattsärk öppna dörren och bara gå ut, utan att behöva ta på sig vare sig skor eller jacka, lyssna på nattsuddande fåglar och kan hända en och annan mygga. Det kallar jag juligt 💕

Iår började det knakväxa i odlingarna tisdagen den 29/6. Inte många gånger man kan se ett exakt datum men det var liksom då allt körde igång på riktigt. Det hade varit varmt ett tag och det har med jämna mellanrum kommit lite regnskurar, så bra förutsättningar, men jag kan inte säga varför det var just då startskottet gick.

Här kommer en radda av knakväxare i mina matodlingar:

Sötpotatisen! De har helt och hållet fyllt sina kragar 😀 hoppas att det är mycket tillväxt under jord också. Har funderat lite på om jag ska försöka täcka lite av stammarna under bladen, det är ju där det bildas nya rötter/knölar?

Sötpotatis

Majs: nu äntligen har de blivit gröna och man ser att de är på tillväxt efter att ha sett gula och miserabla ut hela tiden sen utplanteringen.

Majs som växer iaf lite grann.

Pumpa & squash: lite olika fart, men de som börjat växa drar på ordentligt med stora kraftiga blad 😍 fyra dagar mellan bild 1 till 2 och 3.. Man kan även se att majsen kommit sig ännu mer.

Ärtor: Systerns gråärtor är verkligen maffiga! Ska bli kul att se och smaka. Varför är det så häftiga att odla stora maffiga grejer?

Kål: Heja grönkålen! Vet inte hur jag tänkte när jag snabbt körde ner och skruvade en liten ställning för nät till kålen. Alltså den håller på att spränga det lilla en-mans tältet! Två olika sorter är det, en grön och en lila; Scarlet – vrålsnygg! Synd att de måste ha nät för de är verkligen en prydnad. Satte även några savoyer, de som sitter under nät är fina, de andra som inte fick plats där är kalätna.. 🙄

Potatis: har växt upp och fått ytterligare en täckning med hösilage. Det är dock lite ojämnt hur de kommer upp. Funderar lite på om det är skillnad på att växa på olika ställen i lannet eller om det hänger på utsädet. Och vildpotatisar har börjat blomma.

Bondbönor: växer bra och har blommat/blommar. Inte lika bra fruktsättningen som förra året och de lägger sig platt. Måste till nästa år tänka ut något annat sätt att stötta för de klänger ju inte öht utan nätet jag satt upp är helt utan betydelse. Har inte riktigt orkat att binda upp alla heller.. Det syns också att de delar av plantorna som ligger mot marken blir angripna av något, förmodligen nattpigga sniglar.

Rödbetor: igång och växer men sååå långt efter förra året. Note to myself: så tidigare!

Rödbetor av olika slag

Solrosor: de växer så att man kan se det men inga blommor än. Jag är mycket nyfiken på dom eftersom det är flera olika sorter och färger. Jag satte dom i en grupp och tänkte att de skulle få lite stöttning av varandra. Fyra dagar mellan bilderna…

Lök: de växer och börjar luta lite. Inte så stora lökar än men jag nallar lite, struntar i om de inte blir superstora, huvudsaken är att de är goda 😋 Kanske är det så att vissa grönsaker inte blir vansinnigt stora på mina marker? Moränjord som iår visserligen är ordentligt fuktig men som genom åren blir ganska urvattnad pga bra avrinning. Det är tom så fuktigt att jag ser spår av sniglar i odlingarna. Vitlöken har fått knoppar, lärde mig häromdagen att man ska skära av dom nu, steka och smaska, men spara en som visar när det är dags för skörd. Eller var det för att få frön till nya lökar..? Får kolla upp det igen tror jag.

Vitlök med snirklig knopp

Aubergine: Eftersom jag kom på lite sent att jag även skulle testa att odla aubergine och inte ett enda frö tog sig så fuskade jag och köpte en planta på Bona Trädgård. Och den är jättefin! Det är flera frukter på gång och den blommar vidare. Har planterat om den i flera steg ochden bor ute efer att blivit angripen av gröna löss i växthuset. Den verkar trivas utmärkt med det.

Gurka: nu känns det som att den stora gurkdrunkningen ev har startat. Det är många gurkor på gång och vi har ätit ett gäng nu – så himla goda! Det enda smolket är att spinnet inte vill mattas av. Trots duschning i stort sett varje dag 🙄

Sist men absolut inte minst: Tomaterna! De i växthuset är otroligt höga, några har passerat pinnen som bindsnöret sitter i och är nästan uppe vid taket, tror inte att de brukar vara det såhär tidigt annars. Och nu börjar man faktiskt kunna äta lite, idag fick vi en liten hög tomater var till middagen, mums!

Påletomater och de framför stallet: de ligger ff efter jfrt med förra året, men kan inte sluta förundras över hur kraftfullt de växer ute och hur god fruktsättningen är. Det är betydligt fler och nog lite större frukter ute än inne.

Om vi då går över till det som inte växer så bra eller knappt alls..

Paprika & chilepeppar: sorgebarnet No1. Visst kommer det några frukter men plantorna ser tråkiga ut. Härjade av trips och solbränna. Chilihuset som jag trodde var superbra har visat sig bli på tok för varmt. Att plantera i däck gör det inte direkt svalare mitt i solgasset på en södergavel. Så gör om och gör det bästa som går just nu: har tagit bort taket och nätet som skulle skugga men där det i själva verket fastnade en massa insekter, tex humlor och steklar 😩 kanske även gavlarna på kjorren ryker snart de med, fast de nog kommer behövas när det blir svalare väder. Och på bara ett par dagar blev det skillnad, tripsen tyckte inte om att vara i det fria och har minskat markant. Plantorna tykcte om att få regn på sig och ser också piggare ut.

Morötter: jo, de har kommit upp på sina ställen men det finns inget att äta på än. Sådde om för någon vecka sen så får vi se om det skulle kunna tänkas bli något.

Palsternacka: Ovärt arbete! De som försåddes inne har inte överlevt. Några enstaka små blad har kommit upp bara. Tror att jag kan överlåta det odlandet till andra som är bättre på det och köpa de jag vill ha.

Jo, den här sommaren kan komma att gå till historien (min historia iaf) som en fantastisk odlingssommar – den som jag planerade för i januari där när allt var så mörkt och hopplöst långt bort 🥰

Mitt nästa inlägg kommer att handla om sommarblomsodlingen, den är inte fy skam den heller men det får bli en annan dag😍 Nu bär det av mot sjön!

Sparad i Odling, ohyra

Majstressen

Många talar om julstressen men jag tycker att maj är snäppet tuffare – såå mycket man vill göra och så mycket man måste göra. Att jobba i skolan betyder högtryck när allt ska hinnas klart innan sommaren och i odlandet är växterna som mest krävande nu när de snart ska planteras ut, de har vuxit ur krukorna och vill serveras vatten vareviga sekund. Jorden börjar värmas så att man kan så. Och så vill man ju bara njuta också. Träffa människor och umgås. Rida. Gå på tur. Cykla. Åka till handelsträdgård. Fika. Och njuta. Som kan vara det viktigaste.

Nyutslagna björkar är det grönaste jag vet 💚

Idag blev det en tur till Bona handelsträdgård och på hemvägen fick jag en flashback till när man var liten och längtade till ridlektioner – blink sa det så var det roliga över. Samma sak nu, son och sambo som var med hade tid att passa och tyckte dessutom att de sett allt på tio minuter. Nåväl, besöket på Svederins i torsdags varade så mycket längre fast där var det mer den sociala delen som var huvudnumret, halva släkten var med och vi hade picknick efter shoppandet. Så mysigt ❤️

Pelargonhav på Bona Trädgård

Igår skrev jag en lista på vad jag skulle göra under dagen, försöka bli lite fokuserad och effektiv, göra prioriteringar så att saker kommer ur vägen och kan börja sköta sig lite självt. Kan börja med att säga att listan kommer att räcka förmodligen inte bara över helgen utan även en bit in på nästa vecka.

Iallafall har en skiss över trädgårdslandet tagit form, tanken är att samodla men också tänka på odlingsföljd. Läste om ett förslag om att samodla majs och squash som jag tror jag ska testa.

All sättlök och vitlök (den förgrodda) sitter på sin plats, chilikojan har renoverats (plast är bra på att fånga upp vind) paprika och chilipeppar har planterats och de sista (?) försådderna (krasse och solrosor) är klara. Förresten; heter det solrosor eller solroser? Jag tycker att det borde vara det första men när man säger det blir man lätt förvirrad. Jag säger också ärtor, blir lite knäckt när jag läser ärter och vill ta fram pekpinnen, men jag har inga bra argument.

På listan finns även en punkt som nog kommer att ta en hel dag; planera och sätta ut sommarblommorna i den nya rabatten. Den blir spännande. Känns bra att det är ettåringar, då blir det lättare att planera på annat sätt nästa år om det skiter sig med höjder, hur stor plats de tar osv.

Apropå chili.. Hur fort kan de växa när de plötsligt får för sig? Omskolade för en vecka sen, då var alla plantor lite mindre än den högra 👇(båda av samma sort, stått bredvid varann, samma jord – egen) Jag fattar inte hur det är möjligt.. Men nu har jag iaf utsett min tävlingsplanta i Mest frukt 12 sept. 😄

Chilipeppar Erotica

Och idag, en dag efter utplantering syns det en markant minskning av trips på dom vilket också var anledningen till att de behövde ut nu.

Chilis och paprikor i slut’krukor’, ska fylla på lite mer jord, hönsskit och toppa med hösilage

Håller tummarna för någorlunda schyssta temperaturer framöver.

Sparad i Giftig jord, Odling, tomat

Snö och missmodiga tomater

Snö. Det känns så himla onödigt. Även om det säkert är bra för naturen, det smälter ju in lite sakta i jorden istället för att rinna rakt igenom och det är nog bra. Kan man märka att jag verkligen försöker vara positiv?

Scilla i snö

Igår läste jag att Hasselfors drar tillbaka sin tomat- och chilijord. Istället rekomenderar de att använda jorden som är gödslad med handelsgödsel. Eftersom mina tomatplantor varit så usla iår så funderar jag såå mycket på vad det kan vara för fel. De brukar ju några dagar efter omplantering rusa iväg. Nu har det ju varit tvärtom, de stannar av, vissa dör tom. Det konstiga är då att jag inte använt ekojord eller ekonäring utan Plantagens standard plantjord. Det är verkligen skumt.

Hasselfors har sett problemen endast i den här jorden och även isolerat till en särskild batch, den är gödslad med svenskproducerad kompost godkänd för ekologisk odling. Nu ska det göras ytterligare analyser då det i deras provodlingar inte var vinass som gav plantdöd, de hittar heller inga rester av klopyralid eller aminopyralid i jorden. Här kan man läsa mer om deras information.

Whippersnapper och Garden Pearl, båda typiska för alla av sin sort iår 🙄

Sen har ju jag själv upplevt ekojordproblemet (som man kan läsa om här) för ett par år sen och såhär i efterhand tror jag verkligen att det var något fel på jorden.

Så för att stilla mina funderingar pågår nu två försök; det ena är plantor av 3st Söta Karin, lika stora, suttit i min egen jord sen första omskolningen ute i kalla växthuset och därför lite småvuxna. De har satts i varsin kruka med vardera Plantagenjord, Ica-jord och i min egen jord. Efter en vecka av växlande väder (varmt och fint/snö och kallt) ser det ut som att den i min egen jord blivit marginellt lite högre än de andra båda.

Det andra försöket är nysådder av några sorter som är snabba; Whippersnapper, Garden Pearl och Tombling Tom Yellow. Och så blev det en med Greken (Zakynthos-tomaten) bara för att det bara blev en planta från den sådden. De har såtts direkt i min egen jord. Att jag använt köpejord till sådderna handlar om att jag vill veta att det är de tomater jag sår som kommer upp, min egna jord innehåller inte helt sällan tomatfrön (undrar varför? 😜) och dessa är ju superbra på att gro. De sorter som jag sått här är de som också varit extra klena i år och det är superweird eftersom de verkligen har varit mina snabbaste och kanske mest växtvilliga sorter. Dessutom verkar inte idén med att byta ut till egen jord vid omskolning ha varit en lösning, kanske klarar de inte att repa sig om de blivit förgiftade? Om det nu är det som är problemet. Och för att utvidga experimentet gjordes även ett såddförsök med samma sorter i växthuset på varmbädden.

Uppmärksamheten i sociala medier, många skriver ju också om problem med tomater och paprika, det är ödem och annat krångel. Man letar och söker efter problem, alltså hittar man just det? Är det en placeboeffekt? Jag tror att det ska växa dåligt, alltså gör det så.

Paprikor och chilis

Jag hoppas att mina försök ska visa någon form av resultat så att jag kan sluta fundera sen.

Och ibland är det bra att se sina växter på bild, alla plantor är inte helt kassa, kanske får jag några tomater iaf..

De plantor som ändå är rätt fina.

Sparad i Odling, persika

Påsk, trädgårdsarbete och de kinkiga paprikorna

Härlig påskvecka med värsta bakslaget, fina soliga dagar, hyfsat varmt och så; tre dm snö på bara några timmar. Ironiskt att jag som längtat efter snö fick den när jag inte längre ville ha den. Försökte göra det bästa av det genom att ta en vintrig ridtur och det var superhärligt såklart!

De där fina dagarna har ägnats åt omskolning av tomater, chili, gurka, pelargoner, lejongap och tobak. Avokadon fick också ny jord och stor kruka – jag håller nästan andan nu, jag är väldigt orolig att den inte ska gilla behandlingen, vakar nogsamt efter reaktioner på förändringen.

Och mitt i snöovädret bestämde sig persikan för att öppna sin första blomma. Nu några dagar senare blommar hon som en galning – och den enda humlan som jag sett hade blåa läppar och frossbrytningar. Den hade försökt söka skydd i en krokus men jag bar in henne i växthuset och la under en lite uppallad uppochnervänd lerkruka. Hoppas hon repar sig och förstår att det finns massor med mat därinne.

Persika Riga i blom

Vissa av paprikorna repar sig inte från ödem-problemet och även den nya tillväxten får missformade små blad, den sätter mycket knoppar, vilket jag avläser som att den inte mår bra alls – plantor som är påväg att dö måste reproducera sig och sätter fart med att blomma för att sätta frö. och nu börjar även flera chilisar visa på liknande symtom, men ändå inte riktigt. De nya bladen som kommer blir knövliga och ser missformade ut, jag tycker heller inte att de växer särskilt mycket.

Är det jorden det är fel på? Jag kan inte se att det är några större angrepp av ohyra, de är inte för blöta/torra. Jorden är inte gammal. Kan det vara så att problemet med vinass inte bara finns i gödlingsmedel man vattnar med utan även i jorden? Jorden jag har köpt kommer från Plantagen och brukar inte vara något konstigt med vad jag har upplevt tidigare. Jag har ju även satt plantor i egen jord från trädgårdslandet och de ser inte heller ut som under av välmående.

8/4 planterade jag om några av paprikorna, jag tog bort så mycket av den inte särskilt gamla jorden, tog hemgjord och strödde med 1-2 tsk epsomsalt som jag läst ska vara bra för att stärka klena plantor. Saltet består av magnesiumsulfat och är ofta en bristvara i jorden. Plantorna såg lite medtagna ut efter behandlingen men nu har de gaskat upp sig. Och då kommer nästa fundering.. Ska man gå på och plantera om allihop och hoppas att det blir bättre så, eller ska man vänta och se på vad som händer med de som är försökskaniner? Känner jag mig rätt kommer jag stå här imorgon och plantera om oavsett vad jag tänker ut idag..

Sparad i grobarhet, jord, ödem, Odling, ohyra, sötpotatis, sticklingar

Knottriga blad i år igen – och även på sötpotatis..?

Det verkar som att detta med ödem på paprika och chili är något som alltid ska komma hos mig, men det är mer på vissa sorter ser det ut som. Tex ser det ut som att Ferenc och Korosoko drabbas hårdast medans Chocolate och King of the North klarar sig betydligt lindrigare.

Ödemen lär ska bero på att luftfuktigheten är för hög, att de har för blött eller att det är obalans i näringsupptaget. Det skulle kunna vara brist på kalium och kalcium har jag läst mig till. Hmm.. Många möjliga felaktigheter. Jag har försökt att låta dom torka upp lite mer emellan men då blir plantan vissen, kanske ska jag prova att lägga på en lten dos aska för att höja kaliumnivån? Jag vattnar och sprejar med EM men det känns ju som att det snarare skulle höja luftfuktigheten. Dessutom trivs ju då tripsen när det blir torr luft, vilka nu verkar ha gått hårdare åt sorten Hungarian Boldog. Märkligt det där.

Nåväl plantorna överlever nog ödemen, det har de ju gjort förr men det vore ju intressant att hitta en lösning. Alltså, det är inte undra på att paprika är ett av de hårdast besprutade grönsakerna i handeln, man fattar ju att det är svårt att få någon ekonomi när de är så känsliga för allt möjligt.

Hungarian Boldog böjer bladen pga trips. Mekanisk bekämpning med kläm-ihjäl-metoden.

Försöket med egen jord vs köpejord visar på någon form av brist. Nu har jag lagt i lite hönsgödsel då jag anar brist på kväve.

Man skulle kunna tycka att det är skit att allt detta händer, men fasiken att det också är intressant. Det är ju ändå några plator som är riktigt fina. Man kan ju fundera på vad som är skillnaden..?

King of the North

Läste också att det kan vara idé att toppa chili för att få buskigare plantor. Sagt och gjort, topparna har åkt i jord så får vi se om de behagar sätta rötter, jag är verkligen sugen på detta med sticklingsförökning överlag. Synd att jag inte kom på det tidigare. Skulle ha sått några stora tomatsorter i januari för att ha att ta sticklingar på. Som det är nu har jag ingen brist på plantor direkt.. Eller kanske skulle jag ha tagit sticklingar i höstas för att snabba på och inte behöva så (som att jag inte skulle vilja det, men iaf..)

Sticklingar av ERotica, Vampire och Volcano

Grobarhetstesterna med frön och knölar i fuktigt papper i påse på element gav resultat. Jag kan slänga typ alla frön som jag testade, skönt. Ingefäran möglade men gurkmejan har fått små skott och har fått komma i jord. Den får dela låda med sötpotatisarna.

De kinklisorna förresten, det har ju kommit lite skott i ena lådan. Jag har klippt dom och satt i vatten för att få rötter. Ingen tillstymmelse till rötter trots att det gått nästan två veckor. I den andra lådan har potatis efter potatis ruttnat. Nu är det två kvar och den ena ser ut vara färdig till maskmat, den andra har jag inte riktigt gett upp än. Undrar varför de inte vill? För stora knölar? Jorden? Tror inte att jag haft vare sig för blött eller för torrt. Fortsätter de såhär kommer jag nog snart att tröttna på dom. Jag skulle vilja ha tag i nya knölar som inte är så stora och på men butikerna på orten har inte ekologisk variant i lager och då kan jag ju inte välja storlek när de kommer..

Dessutom verkar de också ha fått ödem på bladen och här kan jag inte tro att det beror på för blöt jord iaf, den håller jag bara precis fuktig. Fast även om de inte växer så fort eller att alla har tagit sig; de är väldigt fina de blad som kommit 🥰

Sparad i mikroorganismer, ödem, ohyra, skadedjur, trips

Skador på paprikor = trips?

Förra året fick jag ju en riktig käftsmäll när mössen åt upp större delen av paprika- och chiliskörden. Jag blev hyfsat besviken men vad lär jag mig? För det första att njuta av varje liten skörd jag får av växter som är kinkigare. Att inte gnälla över dyra paprikor i affären – de är värda sin vikt i guld. Och att inte deppa ihop utan se det som en utmaning när det kommer svårigheter. Och till sist, om man odlar många olika saker så har man spridit sina insatser och har större chans att iaf någonting går bra.

Vad gäller mössen vet jag inte riktigt hur jag skulle ha gjort för att hindra dom. Kanske satt ut fällor och lämnat lite öppet så att katterna kunnat hjälpa till mer, de åt möss så det stod härliga till, men i kiosken kom de ju inte in när det var stängt.

Lagom när paprikorna börjat sätta fart nu upptäcker jag både det som jag hittade var ofarliga ödem på bladen så finns även andra skador. Blanka områden på bladen, små svarta korn, några svarta små streck och några ljusa små streck. Det verkar vara trips.

Vuxen trips(?) (zooma för att se)
Larv av trips (?)

I akutläge kan första tanken vara att ta fram alla vapen man har i kemisk stridsföring. Men det har jag faktiskt lagt ner. Inget gift eller dödande (annat än mekaniskt) ska förekomma i mina odlingar. Jag har ju lyckats leva i symbios med sköldlöss på persika så varför inte med trips? Istället för att bekämpa ohyran ska jag försöka hjälpa mina plantor att växa ändå. Trips gillar tydligen inte fukt så det är första åtgärden, duscha plantorna med vatten i sprayflaska ett par ggr/dag. Precis nyss läste jag ett inlägg om att stärka plantor med terrafert jord, terrafert blad och em så det blir nästa steg. De finns att köpa på mikrojord. Klisterremsor för att fånga de vuxna som flyger blir det också.

De skador som plantorna har känner jag dessutom igen sen tidigare år och de har ju ändå inte dött av det så vi får väl tro att de ska klara det i år med även om jag vet vad de lider av. De måste ju för sjutton stå lite på egna ben!

Just detta med bekämpning är något som jag blir frustrerad över. Läser i odlings- och trädgårdsgrupper om hur arga folk är över allt från bajsande katter, mossa i gräsmattan och ohyra. Man glömmer att grannens bajsande katt också tar möss. Att mossan finns där för att gräset inte trivs just där. Ohyran är mat för rovinsekter och fåglar – allt i naturen finns där av en anledning och att avdöda en art kan få betydande konsekvenser för både djur och växter. Det är tom en fara med att sätta in rovinsekter som inte är hemmahörande i just det området. Läste tex att harlekinnyckelpigan är en farlig konkurrent till vår sjuprickiga, att den är mer aggressiv, motståndskraftig och mer flexibel i sitt levnadssätt. Inte bra. Jorden är beroende av sin mångfald, många arter medför större överlevnad vid svåra tider. Gäller för alla arter. Vi människor tror att vi vet så mycket och att vi kan styra hur det ska vara. Man kan inte plantera in arter som utrotar de inhemska, då blir det knepigt.

Så. Inte för att jag gillar trips, men jag är förvissad om att de har en uppgift och om inte annat så gör de att min klena plantor gallras bort, en art blir bara ännu klenare utan motståndskraft. Lejon äter upp de svagaste individerna av den flock de jagar, på så vis blir de starkare individerna kvar och för sina gener vidare. Det lärde jag mig när jag var liten och såg Ett med naturen, lika sant då som nu. Men vi lever många gånger långt bort från naturen nu för tiden.

Vill man se en modern och underbar historia som berättar om detta kan man fortfarande se Våran lilla bondgård på SVT play. Det är den bästa naturfilm jag någonsin sett, sorg och glädje och så mycket finns att lära från den filmen. Har du inte sett den, se den! Har du sett den, kolla igen! Totalt helt lovely!!