I torsdags bar det av till Älvsjö och Nordiska Trädgårdar, och där kan man verkligen säga att inspirationen överfaller, rycker tag och lyfter upp en till skyarna! Här finns ingen limit för hur mycket man kan göra, skapa och njuta av allt som har med trädgård att göra. Massa roliga sällskap och föreningar, utställningar av både balkong- och trädgårdsidéer, stora och små butiker. Och alla kändisar från flödena var där i egen hög person – så roligt!
Det handlades somligt. En säljare skrattade gott åt att jag som värsta överklassdamen ringde efter en bärare (sambon) när händerna blev överfulla av kassar och jag blev själv glatt överraskad över hur bra jag lyckats med att fylla bilen när vi kom ut framåt kvällen.
Eftersom det nu ska komma upp ett växthus blir det lite mer design-arbete än en vanlig vår. Tanken är att det ska sitta en rad med blåbärstry framför växthuset, 5st buskar av Aurora och Honeybee valde jag till sist. I en båge som ska var ingång till området runt huset ska det sitta minikiwis så Tina och Tage fick följa med. Samma säljare hade även sparris, två purpurfärgade Erasmus och två gröna Ginjlim blev det.
Jag har länge tänkt skaffa några hasselnötsträd, och ser man på, det fanns hasselnötsträdsförsäljare på mässan 😄 En Lange Zellernuss och en Jättenöt från Halle följde med hem och har nu tagit plats brevid de jag införskaffade på Lidl för ett par år sen. Det kanske inte är så snyggt med plogstörar, men som en slags försäkring för deras överlevnad när det är dags för betesputsningen.
Sen fanns det rätt mycket pelargoner att välja på, såklart kom Hilma, årets pelargon med, Tant Fridas Äppelblom som jag länge sökt, en ny Bornholm (den gamla fick för mycket solljus förra året och har mist sin mosaik) samt ett par vildarter; Prince of Orange och Denticulatum Filicifolium (bräkenpelargon). Fyra fuchsior, bla Bella Rosella som inte kom igen förra året. Några till pallkrageväxthus till paprika och chilis, en ljusrosa julros, lite påskliljor, kungsängsliljor och en helt underbar minipensé i ljusblå-vit-rosa som ska få bo på trappen ett tag 😌
Det som inte följde med hem var årets och fjolårets penséer (tyckte inte att de såg så välmående ut och var rätt dyra) och jag köpte inte en enda fröpåse (klapp på axeln för det).
And sow it all begins!! 🌱🪴🌻🐛🪲🐝😃
Missa inget från Jordiga Tummen; fyll i din e-post för att prenumerera:
Så blev det kallt och ramlade ner lite snö, innan det slog om och blev varmt igen. Jag brukar välkomna snön och bli innerligt glad när den kommer och visst blir det ljusare och kanske kanske kan man få åka lite skidor igen 💙 men det känns som att jag vant mig vid att det är behagliga 8-10˚. Lagom för att gräva och tänka ut och starta upp nya projekt i trädgården. Som förra veckan när jag kom på att det nog var bättre att skura växthustaket nu och inte till våren (tiden är ju ofta lite knapp då). Sagt och gjort. Trodde jag. Utrustade mig med en medhjälpare som kunde hålla i stegen på upp- och nervägen och som kunde hålla sig inom skrikavstånd för att ta emot om det kanade iväg, en cafébricka under vardera knät för att inte spräcka det gamla gistna taket, en sån där bilborste på slang som vattnet spolar igenom och så koms det igång. Tre timmar och en dryg tredjedel av taket senare fick jag helt enkelt ge mig. Benen skakade av utmattning (att sitta på knä och med tårna i spänn bakom mig för att inte glida ner är inget jag gör i timtal i sträck i vanliga fall) armarna var nästan lika trötta och händerna kunde knappt greppa vare sig borste eller slang. Att komma ner för stegen var i sig ett projekt. Träningsvärken från helvetet hängde kvar i fem dagar och nu står taket inte ens halvfärdigt och kommer så göra tills det börjar likna någon typ av vår. Och jag förbannar mig själv för jag inte satte åstad tidigare, jag har ju haft världens längsta höst på mig 🙄
Vitlöken har jag med flit väntat med att trycka ner eftersom det varit såpass varmt – vill ju inte att den ska börja växa innan det blir vinter. Och nu blev det ju plötsligt jättekallt så nu åkte de ner i preppade lådor; ny kompost och en hel del hönsskit. Benmjöl och hösilage samt hönsnät uppepå.Nu får de sova gott tills vårvärmen kommer. Samma med realökarna som kom med posten alldeles nyss, solbruden lyftes upp och fick ett gäng tulpaner under sig, kungsängsliljor framför desamma, irisar under ormhasseln och anemoner framme vid den aprikosa rosen.
Fuchsiorna har till sist fått smaka på frost i växthuset, fått en klippning och blivit nedbäddade längs väggen tillsammans med montbretia och chokladskära. Av de 64 fikonplantorna har ett gäng också fått bo kvar i växthuset, avbladade och nedgrävda. Planen är att nästa år plantera dem ute på olika ställen i trädgården och kanske placera ut hos ”fodervärdar” för att se om det kan finnas någonstans de kan överleva i våra trakter. Hörde i P1’s podd för något år sen att det finns ett fikon i Stockholmstrakten som bor ute och som även får frukt och som är sådd från frö. Hoppas på att få fram en lika härdig här hos mig.
Som vanligt känns det som att jag har hälarna i och lutar mig bakåt när allt i ens omgivning drar av alla krafter för att man ska gå i julstämning. Samma lika tycker tydligen kaprifolen som inte vill sluta blomma:
Radio Rix har lagt upp en egen kanal för endast julmusik – sen mitten av november! En stilla fundering är; när ska folk ha tröttnat på jul och ta bort pyntet redan innan julafton? Är det bara dåligt isf? Kommer man då att hinna pynta om och njuta längre av nyårspyntet? Tydligen kan man även få tag i semlor redan nu 🫢
Jag översköljs av traditionsfunderingar och går all in på Impectas Black Fröday, det är iaf en tradition som jag inte vill missa 😁 Dock besinnade jag mig en smula (efter stränga order av Handbromsen) och påbörjade en inventering av frölagret.
Antagligen har jag tillräckligt med frön för att kunna anägga planteringar i exakt hela gräsmattan, men det är ju roligt att testa nytt också..
Det finns en önskelista som fyllts på under säsongen och några av dem finns just nu på kampanjen 😍 Jag hittade även en estnisk frösida som jag testat att beställa ifrån, får återkomma om hur det gick.
Igår gjordes den minst roliga uppgiften så här års; trassla ut och sätta upp ljusslingorna med iskalla fingrar. Nu lyser det fint från div granar och annat runt huset. Idag såg jag en urfin gran gjord av granris och apelsinskivor på fb och bums vill jag också göra en sån 🌲😍 Nu när Novent är över kan jag också släppa loss, ett adventljusfat och några hyacintkrukor blev det.
Multihyacint med grön mossa och bur av lärkgrenar. Hyacinter i grön mossa och tagellav.Förra årets fynd från rean; en upphöjd ljushållare för fyra ljus på ett fat med grön mossa och tagellav. Den här ska inte behöva börja brinna iaf.Huset har ljussmyckats
Förra helgen var det fest för en god vän som gillar amaryllis och blåklint:
Amaryllis, torkad blåklint, vallmo, ulleternell, nigella, Frosted Explosion, några små tallplantor, små ormbunkar, slingor av kaprifol och en kvist med spontantorkade tomater i en gjutform för tegelsten. En miniljusslinga för att få lite ljus i skapelsen 😊
Det här är en väldigt rolig tid; att samla saker från naturen och få skapa med det. Kanske blir det både krans och grangrejer den här julen.
Det var i slutet av september som frosten kom. Det skulle bli kallt fem-sex nätter i sträck och sen trodde man ju att det skulle bli kallt på allvar, så jag brydde mig inte om att täcka mer än krukorna på altanen. Att vi sen skulle få en sommarhöst utan motstycke kunde man väl aldrig ana? Hade jag vetat så skulle jag nog iaf ha täckt en del av dahlialandet de där nätterna så hade man haft blomning ett tag till. Eller kanske tagit upp några och satt i kruka på försök ett tag. Något att tänka på till nästa säsong.
Hur som helst har det varit behagligt och trivsamt även när knölarna skulle upp, de har legat på tork några veckor för att sen exakt när sommartid blev vintertid komma ner i påsar som märkts upp med namn och om de blivit delade. Jag hade bestämt mig för att inte dela nu utan vänta tills i vår, för att jag tror att det kanske kan vara dåligt för knölen om den inte läkt innan den ska förvaras. Men sen ändrade jag mig, det brukar alltid vara så stressigt på våren så det är svårt att hinna med och då är det ju skönt att ha gjort en sån här grej färdigt i förväg. Årets vinterbostad blev sadelkammaren. Tänker att det är lite torrare där jfrt med jordkällaren där hur många som helst dog ruttningsdöden förra vintern. Hittade en hylla i boden som kunde kånkas in och som blev nästan nog perfekt för ändamålet, tillräckligt högt mellan hyllplanen och djupa hyllplan som sväljer många påsar med knölar.
Man kan tänka att det är dags att stänga igen trädgården när det blir vinter, men iår har ju värmen dröjt sig kvar och trots att det vissa dagar är väldigt fuktigt så är luften ändå mild och det är skönt att gräva. Jag har en lista på perenner som ska flyttas och ett gäng tulpaner som jag ska försöka glesa isär då de satt extremt tätt i våras. Är också lite sugen på att se hur de har det därnere i jorden, vad gör de hela sommaren och hösten när man inte kan se dem? Det sägs att en tulpanlök endast blommar en gång och att den måste sätta sidolökar för att de ska komma tillbaka. Nu kan vara rätt tid att ta reda på det känner jag.
Hösten är verkligen en så bra tid att plantera på, man kan gräva upp, lägga åt sidan, fundera, bära omkring på och sen lite slarvigt pöta ner dem i jorden. Förloppet kan pågå en gott tag eftersom det är fuktigt med svala temperaturer och växterna torkar inte ut. De är ju också påväg ner i vila vilket gör att de inte är lika känsliga som när allt är på väg att börja spira.
I våras var jag så himla glad över alla tulpaner som chockväckte upp trädgården och passande nog pågår ju lökreor på typ alla blomfirmor just nu. Klickade hem ett gäng till och hoppas tulpanhavet ska bli ännu större till våren.
Under sommaren har jag skrivit ner vilka blommor som inte passat in eller som för den delen skulle komma mer till sin rätt på något annat ställe, denna flytt har nu påbörjats och det hade varit skönt om det blev klart innan potatislovet är till ända eftersom det blir så mörkt sen. Nu blev det inte så även om jag kom en bit på vägen, jag är verkligen expert på att komma på fler och fler idéer medans jag håller på. När växter grävs upp börjar också hjärnan att jobba lite på eget bevåg, den kommer på idéer och spaden/grepen börjar göra saker nästan utan att det märks. Plötsligt började spaden ta upp en massa stora stenar som jag grävde ner i rabatten i tidernas begynnelse. Vet att planen då var att stenarna skulle markera kanten av rabatten och att det skulle finnas lite trampstenar mellan växterna. Vad gör stenar tror ni? Jo, de gör en bra miljö för gräs och ogräs att växa runt och ganska svår miljö för att köra gräsklippare nära rabatten. Dessutom är jag väl inte superintresserad av att valsa med trimmern vareviga vecka eller rensa, ve och fasa vad jobbigt! Ja ni fattar, det finns inte en människa som sett röken av mina mödosamt nedgrävda fina stenar de sista 15 åren. Så nu bestämde mina verktyg att de skulle upp. Och jag förundras över hur envis jag varit (även då), hur många stenar som helst har jag orkat släpa dit och gräva ner…
Ah, härligt med lte förändring. Här ska grävas!Börjar undra hur mycket jag orkade egentligen?Nu tror jag att alla är uppe.
Den sidan av rabatten är mest fin på våren och försommaren, förutom getrams och höstflox som vill ta över helt förstås så har löjtnantshjärta, stjärnflocka och några irisar klarat sig där annars har det varit lite svårt att få igång växterna. Nu ska testas med några olika hosta- och spireasorter där. Läget är ju lite skuggigt av äppelträdet. När jag känner mig hyfsat klar med området tar jag en bild och skriver in vad som sitter där för att om möjligt komma ihåg vad jag satt var. Ingen garanti dock; dagen efter bilden nedan irrade jag runt med lite nyupptagna tulpanlökar och tänkte ”Ah, här blir fint!” sätter ner grepen och inser när jag får upp gårdagens nyplanterade påskliljelök att jag banne mej är senil…
Kartbild med anteckningar om vart växter placerats, kan fungera som kom ihåg.
Ja, och som syns på bilderna så är vi inne i den grå-bruna årstiden. Men! I växthuset finns piggpiller fortfarande att titta på:
New MilleniumSwingtimeShrimp CocktailNew MilleniumEn som tappat sin skylt och som jag för mitt liv inte kan komma ihåg.
I växthuset pågår också förberedelserna inför nästa år: jordprepp! Hösilaget från årets täckning har hönsen fått, det är nog ganska utarmat men de får ändå lite att sprätta med. Den gamla jorden ligger kvar (det har minskat betydligt), bokashi och hönsskit i botten, fylla på med jord från hönsgården, sen ett lager med ”nytt” hösilage. När hela bäddarna är klara ska jag vattna och täcka med plast för att hålla kvar fukten. I plastlådorna på bilden finns ekollon och kastanjer – jag vill verkligen få dem att börja gro för att kanske få upp några träd, förra årets försök blev ju uppätna av mössen så nu är det locket på! Det gröna i kanten är sticklingar av forsythia. De har fått rötter, nu ska vi bara se om de kan överleva vintern.
Jordprepp i växthuset.
Och här har vi nog den absolut sista buketten för 2024: Två rudbeckior, en eternell, en solbrud, en praktvädd och ett par solhattar som inte förstått att hösten är här – alla andra är enbart fröställningar på – och där fick jag en idé! Kanske ska jag klippa ner en del solhattar nästa sensommar för att de ska sätta nya knoppar mot den här gråtiden?! Några gröna blad från smällspirean gick att hitta också. Pumporna är lustiga, tror att både den gröna och orangea är av samma sort Sweet Dumpling och de vita är Baby Boo.
Årets sista bukett
Det har nästan blivit tradition nu, att jag ska tänka att ”Iår ska jag inte göra några mossdekorationer, det är så jobbigt när de ska städas bort.” Hann inte mer än tänka tanken så fick jag syn på världens gulligaste lilla gran i vägkanten. Betad och ordentligt tuktad kämpade den i gruset. ”Jo, men en liten en kan jag väl ändå ha, det är ju inte så jobbigt…” 😏
En liten gran med mossa i loppisfyndet från Kockum.
Även om det börjar sakta ner nu så blir jag nog aldrig klar med sysslorna i trädgården – vilket är tursamt för jag gillar inte att vara sysslolös! Vitlökslådorna ska preppas med kompost innan de trycks ned i jorden och täcks över med både hö och galler. De nya tulpanlökarna ska ner i rabatterna som sen allihop ska täckas med hösilage. Jordgubbslandet måste jag tänka ut hur jag ska få till. Rådjuren har varit helt hopplösa på dem iår, ätit upp blasten och bären i omgångar vilket gjorde att vi knappt fick med något alls av dem. Sen är det ju faktiskt så att det förmodligen blir vinter ganska snart, de hotar med rejält med snö redan i nästa vecka 😃
Mycket planer som ska sättas i verket! Som alltid i april (..maj och juni) det gäller att prioritera. Att göra saker i rättan tid så går det lite lättare sen.
Fuchsiorna
Efter att ha fått upp sex hyllor som hänger vid glaset åt alla kallsådder har bäddar plus golvyta blivit fritt för krukor och tomater – hur underbart!! Fuchsiorna fick komma upp ur idet vid väggen och ner i krukor. Ogödslad jord från potatislandet (noga att den jorden inte används till tomaterna pga ev potatisbladmögel) ner med plantorna i de krukor de ska bo i, inget vatten och ställda vid Kalla kanten (västra sidan). Klipper gör jag när jag ser att de vaknat. Tänk dig att bli klippt innan du riktigt vaknat, hur skulle det kännas? 😆
Tomaterna
Vad är det med dom iår? De drar iväg och blir långa och rangliga trots att de står rakt under lysröret. 😒 Och första gänget av omskolade amplar gick ju sådär. Det var ju svinkallt direkt efter omskolningen och de överblivna som fick stå kvar i växthuset klarade kylan (utomhus -6) men inte den efterföljande långa perioden av gråkyla (typ +3-5 utomhus) ni vet när det aldrig riktigt torkar upp eller blir nån sol. De vissnade nerifrån så där är en omsådd i verket. Trots en bitande kyla som aldrig släpper taget om oss, vi har haft -8˚ flera nätter och frost vareviga natt sista tiden, lägg till att vinden har varit isande och termometern har kämpat upp till 4 om dagarna så har ändå tomaterna fått flytta ut i växthuset vartefter de blivit skolade. Trippla lager av fiberduk och de flesta har faktiskt klarat sig. Nu äntligen lovas det väderomslag och tvåsiffrigt och jag är SÅÅ redo för det.
Paprikor och chilis
Dessa mina sorgebarn. Seg start får jag säga och inte förrän den första omplanteringen blev gjord – vilket gjordes trots att de på inget sätt visade tecken på att behöva mer utrymme eller näring – började de växa lite grann. De fick genomlida ett test av hemjord vs köpejord (Rölundas plantjord) och det visar sig att det inte blir någon större skillnad på bladmassan, däremot hade de som stått i hemjorden fått betydligt tätare rotsystem. Jag vill ju helst så i köpejord för att veta vad det är som kommer upp, men har sett under all omskolning iår att rotsystemen bli väldigt.. glesa. Det är som att jorden är för fluffig/luftig så att rötterna inte får något att sitta fast i. Synd att jag glömde fota rotsystemen.. 🙄
Alla plantor omskolade och de ser friska ut. Några har gulnat lite, gissar att de behöver lite kväve. Här syns tydligt – ingen synbar skillnad på bladmassan. Köpejord till höger.Bärpeppar som jag kallar för Farmors Lilla röda eftersom fröna kommer från henne. Riktigt fina plantor, hemjord till vänster och köpejord till höger.
Jag tycker att hela den här jord-debatten är väldigt intressant och väntar ivrigt på att det ska finnas alternativ till torvjorden, bara det inte blir att man stoppar i något annat som är lika illa. Kokosfibrer tex tycker jag är en sån snackis som många pratar och skriver om och jag känner mig som en surmule; den är visserligen en restprodukt, men den finns verkligen inte på vår sida av jordklotet. Ska det verkligen vara nödvändigt att frakta någonting tusentals mil för att vi ska kunna odla i Sverige? Nä, jag köper inte den grejen. I den nya omskolningen fick alla paprika- och chiliplantor komma i hemjord och jag har tänkt ut att jag ska göda på lite (om ett tag) med blod- och benmjöl redan när de står inne. Jorden jag tog till dom är från trädgårdslandet, uppgrävt från där bönorna växte förra året. Den kändes verkligen jättemullig och fin och jag tycker att jord som blivit av hösilage i täckodlingen oftast är det. Den jord som blivit där jag spridit ut spån och gödsel från hästar/höns behöver lite mer tid på sig innan den blir som man vill ha den i krukor.
Förflyttningar
Sen en längre tid finns några växter som behöver prova på en annan växtplats. Dvärgspirean och stamkaraganen är ett par. Spirean var lättflyttad, några greptag så var den uppe. Karaganen däremot… den hade både lagt ut rötter åt sidorna och neråt och man vill ju gärna få med så mycket som möjligt 💪💪. Dessutom upptäckte jag att den haft rotsnurr – kanske är det därför den växt lite klent + lutat mer och mer.. Tog nog nån timme att försöka få isär snurret, himmel vad de trasslar sig! Sen satte jag ner dom så utspritt det gick, la på några stenar uppepå och så vatten. Placeringen vid stenröset granne med växthuset gör att det blir lätt att vattna.
För ett par år sen förberedde jag en avläggare på perukbusken och den hade nog kunnat flyttas redan förra året men då blev det inte av. Nu sitter den också där vid röset. Och fikonet som bott i kruka, inne och utanför växthuset, fick i stundens ingivelse sin sista chans rakt i jorden. Om den blir väldigt fin i sommar kanske den får komma upp och in igen. Eller så får jag täcka den redigt. Dessutom har jag nu också ett stort gäng små plantor av fikon på gång. På Odla med P1 (R.I.P.) berättade de ju om någon i Stockholmstrakten som dragit upp fikon från frö och som haft det sittandes utomhus i många år så varför inte testa?
Sådderna
Jag tror att jag börjar närma mig klar med de flesta sådder. Iaf blomstersådderna. Det mesta har såtts i godislådor i växthuset och de flesta har kommit upp. Dock frös enhel del av zinniorna så jag (min stackare 😉) har fått köpa en till påse med frön. Tursamt nog är det ju rea på fröer 😀.
Jag har testat att odla vissa sorter i typ soilblocks. Det går än så länge både och; lejongapen ser ff ut som sytrådar och kanske gillar de inte alls att bo i så kompakt jord som det blir när jorden blötts upp ordentligt. Andra har gått bättre; Törnrosas Kjortel har fått skolas till lite större krukor nu när de kommit igång och då minsann – på en vecka har de vuxit flera cm.
Persikan
OJOJOJ! Vad det blommar! Helt galet mycket, och så är det så kallt så att humlorna inte fattar att det finns mat, eller så har vingarna fryst fast i kylan. Hur som helst, om de inte vaknar till nu så blir det nog inte särskilt mycket frukt i sommar.
Persika RigaPersika RigaPersika Riga
Idag startar omplanteringen av pelargoner. Och dahliorna ska få flytta ut i växthuset. Och det vore trevligt om potatisen kom i jorden. Och när persikan blommar så här måste ju den tittas ganska mycket på. Rackarns vad mycket roligt det finns att göra!🥰
För några veckor sen var jag i Stockholm och lät göra en ögonoperation för att slippa glasögon (om man varit närsynt största delen av sitt liv är det verkligen den största av orättvisor att också bli ålderssynt) och som på beställning blev det återbesök just i samma veva som Nordiska Trädgårdar-mässan gick av stapeln. Vilket otroligt sammanträffande 😁
På mässan fanns förstås mängder med erbjudanden om lökar, knölar och rötter, den ena med mer rabatt (😆) än den andra. Men det roligaste är ändå att träffa entusiasterna, föreningar, sällskap och nykomlingar i branschen. Hos pelargonsällskapet hittade jag bla pelargonsticklingarna JH Red Flurry, Asarnas Oden och Elsas Konditori, fuchsiorna New Millenium, Auntie Jinks, F. Magellanica Versicolor och Alice Hoffman fanns hos Pelargonfönstret, de två sista ska vara vinterhärdiga i våra trakter. Jag fann också en chili Bulgarian Carrot chilifantasternas förening. Den har jag odlat tidigare men sen inte lyckats fått upp plantor mer, den är så jättefin (orange) och precis lagom stark.
Vi pratade med entomologer och försäljare av nyttodjur – så himla intressant 🤓 och vi såg även lite kändisar; Rödavitarosen-podden signerade sin bok, Farbror Grön, Karl-Fredrik och Taylor syntes också vid slutet av ringlande köer av odlingsnördar. Det känns som att alla var där 😀
Väl hemma igen är man tankad på energi och trots att det är rejält med snö visade termometern på över 20° i växthuset. Underbart! Det blev en inventering och inflyttning för de nya växterna i plantrummet.
FuchsiorChili Bulgarian Carrot Pelargoner
Precis innan vi lämnade mässan åkte en storpack av tulpanlökar med och de har idag satts i olika lådor med jord. Jag klurar lite på hur jag ska få till en snabbare blomning utan att de fryser bort. Om jag har dom i växthuset kommer de säkert att vara superfina men det blir typ bara jag som får se dom, drar jag igång dom där och lyfter ut dom kommer de att frysa. Min idé just nu – den kan ändra sig – är att de får stå på trappan (shit va snyggt, jord i lådor 😜) men då är de iaf förberedda och ska inte behöva bli frysta. Hoppas jag. Alternativ skulle ju iofs kunna vara att driva dom i växthuset och sen ta in till vas lite i taget. Hmm. Jag får nog tänka lite till på det.
100 lökar i jord ✅Man kan se prunket eller hur?
Så en liten tomatuppdatering: Fönstertomaterna är på gång, de som sitter i näringslösning är snabbare men de andra har fler blommor. De som fått stanna under lysrör går inte alls lika bra framåt och några som tidigare stod skymt från fönstret och med enbart lysrör visar på pyralid-liknande skador på bladen. Jag blir mer och mer säker på att ledljus är ohynnsamt om det inte finns åtminstone lite solljus samtidigt.
Planta i näringslösning i söder öster.Planta i jord i söderfönster.Planta i näringslösning under lysrör.Ledljusskador på blad?
Imorgon blir det omskolning av busk- och ampeltomater 😍
Och hur det gick med synen då? (tackar som frågar) jo, alldeles utmärkt tydligen, jag ser 120% när jag använder båda ögona 😁
Nu är snart mars och det känns faktiskt att våren är på väg! Ljuset återvänder och därmed också den riktigta odlingslusten. Förra helgen var det premiär för fika på altanen 🥰 och det blev en liten impulsodling av klätterhortensia. Det gamla staketet till hundgården ska få ett nytt användningsområde och ska flyttas, vilket betyder att de 25 år gamla klätterväxterna i nätet måste klippas ner. Sagda klätterhortensia hade intagit hela gaveln på ladan och faktiskt trängt sig in lite väl mycket mellan brädor och plåtar. Först sparade vi några grenar för att den ger så mycket fina blommor till humlorna. Sen insåg vi att det måste bli målat där i sommar så då fick alltihop ryka. Den kommer tillbaka, jag vet det. Sa hon, förhärdade sig och hämtade sin bästa såg, den som går genom trä som om vore det smör.
Av riset (som blev ett rejält lass) klipptes femtielva sticklingar som placerades i jord i godislåda. Jag provar två varianter, en med liggande pinnar och en med stående för att se vilket som fungerar bäst. Om det alls går.
I år ligger jag inte alls lika bra till med fönstertomaterna, var lite sen på bollen där i dec-jan. Dock har jag nu flera omgångar på gång med förhoppningen om att få en jämnare skörd. Idag kom också lite ampeltomater i jord.
Flera blomsådder är också på gång. Fyra sorters rudbeckia har förgrotts (enligt metoden ’förgroning med stratifiering’) och planterats. Till Sahara, som jag hade förra året, har tillkommit Cappuccio, Prairie Green Eyes och Cherry Brandy. De två senare har jag haft tidigare och de är superfina liksom Sahara, tror att det kommer bli väldigt fint ihop. Senare ska jag sätta Rustic Dwarf också men den är såpass snabb att det räcker att köra igång i april.
Jag fick ett infall där i mörka januari och skickade ändå efter frö till eukalyptus trots att jag inte alls var imponerad av dom förra året. Såhär typ enoenhalvmånad senare är jag lite trött på de små eländiga krakarna 🤨 Jag vet ju att de va så långsamma men trodde såklart att det skulle gå snabbare den här gången, varför jag nu trodde det..? 😒
Ynkliga eukalyptusar
Förutom dessa så har precis lejongap Twilight Mixed och Rainbow samt tobak Sensation såtts – och ja, jag var sååå duktig och tog pyttelite frön den här gången, det blev ju tobaksplantor som vräkte ut sig överallt förra sommaren..🤪 Klockranka och svartöga har satts till groning.
Paprikor och chilis går som vanligt lite långsamt.Men de lever iallafall och i dagarna ska de sista sättas om till varsin kruka.
Chili- och paprikaplantor
Dahliorna i jordkällaren är okej och fuchsiorna som är nedgrävda i växthuset ser precis så döda ut som de alltid gör så här års. Man kan aldrig tro att pinnarna med torra blad ska komma igen men de flesta brukar ju göra det så vi får tro att det går vägen. För säkerhetsskull har jag köpt ett par nya små sticklingar.. 😏
Fuchsior; Shrimp Coctail och Harry Grey
Pelargonerna i jordkällaren ser också ut att vara vid liv, däremot har det gått både si och så med de som står inne. Fler än jag trodde har gått döden till mötes och det är svårt att förstå varför. Det verkar som att när de väl bestämt sig för att inte börja växa så är de rökta vad man än tar sig före. Jag är inte superledsen över att de ger upp – jag har de finaste kvar och det är faktiskt skönt att få rensa bort lite.
Jag håller ändå på att försöka hitta ett sätt att överleva pelargon som ser ut att vilja dö och det är att ta sticklingar på plantan innan den blir alltför vesen. I flera fall har det fungerat, sticklingen har tagit sig och det är bara att släppa taget om moderplantan. Att det fungerar kan bero på att plantan verkar dö nerifrån. Stammen tappar färgen och blir såsmåningom brun medans toppskottet fortfarande är grönt och då gäller det tydligen att vara med, klippa och sätta i vatten/vermeculite/sand/jord. Jag har testat med vatten och vermeculite. Tänker att jord ger en högre risk för att sticklingen ska ruttna än de andra alternativen. Vet att många använder root roit och det verkar ju ta sig bra men jag är lite tveksam till hur plantan mår sen med en liten kvävande strumpa runt sina innersta rötter.
Till helgen ska det visst bli kallare igen, surt, även om jag tänker att det fortfarande är väldigt tidigt. Får se om jag ska försöka få fart på en varmbädd i växthuset att ha sådderna av bladgrönt i. 🌱🥬
Oj vad det är svårt att gilla november! Man får verkligen anstränga sig för att hitta det roliga med livet och inte bara önska att tiden ska gå förbi. Att bocka av dagar och veckor som avklarade. Det jobbiga är nog att jag trivs bäst utomhus och just nu är utomhus ofta lite halvt otrevligt; regn och blåst – vilket också är bra för det är för torrt fortfarande i marken och blåsten är ju bra för att vi får billig el – så då kan man inte ens svära över det heller. Sen är det nog den varmaste höst jag upplevt, hittills har vi bara haft två tillfällen med -1º, men annars är det rätt ljummet. Då kan man inte klaga så mycket på det. Men jag tror att det är mörkret som är värst. Det är mysigt att tända ljus, men man kan ju inte sitta och stirra på ett ljus hela dagarna. En god vän jag har känner tvärtemot mig att det är jätteroligt med höst och november – jag försöker gå i hennes fotspår. Pyssla och göra fina höstdekorationer, tänka på jul osv. Särskilt när regnet strilar och potatisen ska upp ur lannet.
Snart en krans av diverse torkat material. Lite stelt om fingrarna.
Okej, nu ska jag rycka upp mig! Oktober har varit superfin, man har kunnat fixa och greja jättemycket! Tomatskörden har nått en ny rekordnivå; nästan 90kg (jag tror att det får bli ett eget inlägg om årets tomater lite sen), den puttelilla sötpotatisskörden är bärgad (1,5kg), dahliorna är uppe, sorterade, torkade, förpackade och inställda i jordkällaren. Alla perenner och buskar jag fyndade på sensommaren har kommit på plats i rabatten, 370 tulpan-, narciss-, krokus- och våririslökar har kommit i jorden. Växhuset är urstädat, fuchsior, fikon och faktiskt även olivern har kommit till sina vinterstationer. Morötterna är skördade (29kg, rekord här med) och står i jordkällaren tillsammans med ett gäng pelargoner och dahliorna. De mindre pelargonerna står nerklippta i plantrummet.
De sista 20 kg tomaterna som plockades inDen erbarmliga sötpotatisskördenDahlior i varsin påse i jordkällarenEndel av de perenner som planterats i rabattenFör att minnas vart lökarna sitter – kort i mobilenÖvervintrare i växthusetPelargoner på vinterförvaring
Äppelträden är klippta även om det blev i senaste laget för det stora närmast huset. Jag MÅSTE se till att klippa det i juli nästa år, det håller på att bli alldeles för stort. Med facit i hand så skulle det verkligen ha behövt stå längre ifrån huset, men vem trodde att facit skulle komma efter 20 år?
Förresten – jag fick ju en bok i födelsedagspresent; Konsten att beskära buskar och träd och bums kände jag att en beskärningsexpert ju också måste ha bra verktyg; en japansk såg klickades hem och SATAN vilken bra såg! Stora hårda grenar som brukar ta en evighet att komma igenom – som smör! Man får ju hålla i sig för att inte bara gå loss och kapa allt man ser. Har du något träd som du vill ha sågat i? Säg bara till. Jag lovar inte att det vare sig kommer bli snyggt eller bra, men det kommer garanterat att bli glesare och mindre 😁
”klipp inte bort mer än 20-25% av trädets krona..”Lite luftigare, men nu sparar jag på det roliga till nästa år.Den förträffliga sågen
Nu ska jag också se till att skaffa mig en bra sekatör också. Kanske ett sånt där snajdigt bälte att ha alla sin verktyg i också, lätt att bara dra fram när man står uppflugen i ett träd.
Till detta med pyssel då. Hittills har jag kunnat stå i växthuset eller stallet och pysslat, det är väldigt mysigt ända till det blir för kallt. Allt man tar i är ju lite fuktigt och det blir väldigt stelt om fingrarna att hållas och att ha handskar är inte riktigt min melodi, man blir så klumpig och mycket är ganska pilligt att hållas med. Kanske ska jag önska mig ett par såna där torgvantar med avklippta fingrar i varmt ullgarn? Då kan man nog hålla på lite till ute. Annars tror jag att nästa steg blir att göra iordning någonstans att kunna pyssla med skräpiga grejer inomhus. Kanske är det så att pellisarna får maka ihop sig så att jag kan vara i plantrummet? Man vill ju gärna ha bra med ljust när man hålls. Källaren är ju visserligen mer skräpvänlig men ljuset är inte särklit bra där. Jag behöver nog en pysselatelje. Undrar hur jag ska få med min motsträviga handbroms till sambo på den idén? Han är ju också den som är försteskötare på dammsugaren liksom. Kan säga att det inte var helt roligt att komma hem efter sista dagen innan höstlovet som också är utklädningsdag i skolan, och jag hade klätt mig till fågelskrämma på morgonen, rusat runt i hela huset med torkat gräs inte helt fastspänt här och där i kläderna..
Kvar att göra ute är att ta upp potatis och rödbetor. Grönkålen funderar jag på om den ska få stå kvar ute, men då måste det sättas dit någon sorts skydd mot rådjuren. Vitlök ska planteras men med den här varma hösten är det ingen större brådska med den saken. Komposterna ska tömmas (bla där vitlöken ska bo). Lanne och rabatter ska täckas med hösilage och sen funderar jag på att skapa en ny odlingsyta på ett mindre frostlänt område närmare växthuset. Den delen av trädgården som grönsakerna växer i är ju tyvärr också det ställe där frosten slår på först. Obra idé att ha tex pumpa och majs där egentligen alltså. Dock kommer nog rotfrukter, lök, bönor och kål få fortsätta växa där. Men då var funderingen på att där jag skulle anlägga ny yta är fd hästhage och med massor med kvickrot så torde det vara en god idé att skrapa av grässvålen med hjälp av traktorn och sedan täcka med hösilage där också. Och gärna redan nu i höst för att vara lite på gång innan våren. Jag tänker att maskarna hunnit göra endel av jobbet redan nu i under vintern och det kommer bli bättre odling där direkt. Helst skulle jag egentligen också ha dahlior där för att det nog håller mer fukt där, i den stora trädgårdsrabatten blir det otroligt torrt under sommaren och trots att jag varit så nöjd med dahliorna så ser jag att det är flera som nog mått bättre om de fått mer vatten under sensommaren. Baksidan av den tanken är dock att man ju vill kunna njuta av blomsterprakten i trädgården. Hmm, många tankar och funderingar blir det… Jag är lite känd för att ha svårt för att bestämma mig, den som har sett Gösta Ekmans Aftonbladet eller Expressen har också sett mig när det kommer till olika beslut. Tex vart något ska få växa. Eller vad man ska äta när man är på restaurang. Ibland undrar jag över varför det är så men har kommit fram till att jag helt enkelt inte vet om det är min sista måltid och då vill man ju verkligen få det bästa ut av den, eller hur?
Apropå att anlägga odlingsyta – det är så intressant att se hur jorden förändras när man tillför organiskt material. Den delen av rabatten som jag byggde upp under våren och sommaren 2021 består nu av fuktig mörk och djup jord, lätt att gräva i och full av kryp. Den delen som jag anlade under förra vårvintern är inte alls lika fin. Täckmaterialet är det som är fuktigt, jorden under är smulig och torr, ganska hård och gräsmattans rötter är kvar. Det ska bli intressant att se hur det ser ut till våren, om det beror på att tillförseln av täckmaterial eller om det bara är så att det är bättre förutsättningar på området som jag anlade tidigare. Förutom att täcka med hö så ska jag även kompostkvarna ner det som vuxit där under sommaren så att det hinner brytas ner till nästa säsong. Tur att man har en trädgård som man även i tanken kan leka och hålla sig sysselsatt med – även när vinden viner och regnet piskar 😄
Just nu är plantrummet också en plats för torkning av diverse frön. Muggar, fat och kuvert är utspridda med frön av allt som jag kunnat plocka av ur rabatten med blommor. När vintern är som mörkast ska jag sortera och katalogisera, drömma om ännu en sommar med ett överflöd av blommor och växtlighet. Men nu har det faktiskt slutat regna och det är dags att ta tag i sitt liv – lyft röva från stolen och ut och plocka upp resten av potatisen, är du odlerska eller latmask?
Ska man göra den tristaste delen av odlingsåret medan det ännu känns som sommar och ev missa en sekund av vacker blomnjutning eller vänta och då få slita i kylig höst med iskalla fingrar bära blöta krukor och slajmiga blomster?
Jag brukar alltid hamna i det där sista för att jag inte har hjärta att fimpa dom när de ännu är som finast, men jag ska göra ett ärligt försök och börja idag. Pelargoner som ska övervintra inne ska börja få komma in, och de fina fuchsiorna ska få flytta in och njutas av i växthuset. Skulle även vilja hinna få ner de stora pellisarna till jordkällaren..
Altanblommorna
Men först: en ridtur i solen 🥰
Någon som solar och väntar på att påklädning ska bli klar..
Så till sist lördagen den 17e april kom så en humla in till persikan! Från att det varit helt tyst kom en sån där jättestor svart-vit-gul fin lurvig humla in.
Jag stod och grejade med småplantorna, hörde surret, nej förresten, brummet, när den närmade sig växthuset i solnedgången. Jag stannade upp, vågade knappt andas, rädd för att skrämma bort den. Den brummade en stund utanför innan den smet in uppe vid taket och så pysslade hon runt där bland de rosa kronbladen, burrade och krafsade med sin ben så att ett rosa regn föll. Efter en stund skulle hon hem igen med byxorna fulla. Tur att jag som är försteskötare av humlor på gården fanns i närheten eftersom att ta sig ut samma väg som hon kommit inte var planen, plötsligt trodde hon att hon kunde gå genom glas..
Idag har jag sett att det varit ytterligare en inne och jag andas ut, det blir nog frukt i år med 🍑💕
Humlesurr
Tror att det också finns lite småflugor som grejar med blommorna. Och myror finns det, de har ju sköldlössen att ta hand om.. 🦠🐜 Hoppas de hjälps åt lite nu så att det blir lite frukt.
För övrigt har jag idag varit ganska effektiv – märkligt nog, brukar ju alltid känna mig som världens mest långsamma människa och som aldrig gör färdigt saker när jag har tänkt.
Nåväl, pelargonerna och potatisblomman har körts in i växthuset från jordkällaren. Det verkar inte som att lysröret där har gjort någon nämnvärd skillnad, de har absolut inte kommit igång än. Kanske behöver temperaturen också upp för att de ska gå igång.
En mycket tråkig sak! När jag grävde fram fuchsiorna ur bäddarna visar det sig att de har fått vara mushus under vintern. Nästan alla har antingen ett stort hålrum i rotsystemet eller så är rotsystemet avgnagt helt och hållet. Ett par av dom har ändock visat liv iaf, och till min stora lycka så var Marianne en av dem. Huvudsaken att hon klarar sig för hon är ju min egen uppfödning 💕
Om man jämför med hur fuchsiornas övervintring gick så kan man säga att det nog varit i tuffaste laget för dom iår, ner mot – 20° och det var även ihållande kallt under flera veckor. Klarar de detta så är de minsann inte dåliga!
Musbo i rotsystemet på fuchsia
En rolig sak! Dahliorna som stått inne i källaren i jordpåsar för att bara börja få lite liv har flyttat ut i växthuset. Och efter att ha sprungit på en liten film om hur man tar sticklingar på dessa (av @gillmyrablomster, instagram) så var jag såklart tvungen att testa. Vill de sig blir det 20 dahlior till 😃
De tomater som vuxit ur källaren fick flytta ut och stå på varmbädden. Vanskligt att isolera för mycket bara, när jag tog bort bubbelplasten över dom hade det blivit 35° därunder. Kokta tomater. Men de repar sig allt. Och nu ska det inte bli frost på ett tag så nu får de nöja sig med fiberduk.
Mina älskade småpelargoner! Nu har även ett par knoppar från den andra kullen öppnat sig, den ena är pastelligt rosa med lite ljusare i mitten. En annan har samma varmmörkrosa med vitt öga, men.. på ett av kronbladen finns en vit fläck. Väldigt spännande att se om det är det på alla kronblad sen.
Notera den vita fläcken, tänk om det är färgen på alla blommor! Från kull 2
Och nu är de små frösådda ☝️ omplanterade i lite större krukor.
Frösådda pelargoner
Nu är det sådär varmt och skönt ute så att man aldrig vill gå in på kvällen. Undrar när det kan tänkas vara lagomt att börja sätta lök? Och potatis? Måste nog göra en liten tillbakablick och se hur jag gjorde förra året 😀
Iår hann fuchsiorna blomma klart känns det som. De har blommat och blommat och för första gången på många år är de inte som finast när de ska nattas in för vintern, de har kört hela sommaren och hela hösten så nu är det faktiskt skönt att få undan dom. De senaste åren har jag förvarat dom i växthuset, djupt nedgrävda och nogsamt täckta med mängder med jord, löv och gräs. Nu är jag lite mer våghalsig och har bara grävt ner jordklumparna ordentligt. Växtdelarna ska såsmåningom få löv och täcke av några gamla lakan sen får det räcka. De som dör gör väl det då. Sade den tuffa odlerskan utan ett spår av darr på rösten. Kan hända att hon får ångra sig i april.
Nergrävda för vintern.
Fikonet står också där tillsammans med en salvia och en eukalyptus som doftar citronmeliss. Förra årets minutiöst täckta fikon får nu leva kargare, de ska tydligen tåla en hel del minusgrader, dessutom blir säkert frukterna på den mögliga om jag bäddar in dom för mycket. Och nu kommer de säkert bli musmat iaf så det är samma lika ändå.. Jämna plågor liksom 😆
Förresten, här är den självsådda lilla fuchsian som fick bo i köksfönstret förra vintern:
Fortfande full av liv men börjar hösta in sig.
Och i skrivande stund kommer jag på att den ju ännu inte fått något namn! Såklart ska min första egna fuchsia få namnet från mormor, hon som fick mig att älska just den här blomman 💕
Fuchsia Marianne
Och vid närmare eftertanke så ska nog ett skott av Marianne få bo i köksfönstret även den här vintern.
Pelargonkrakarna har de allra flesta fått flytta in i jordkällaren. Av de stora plantorna är det bara nyaste frösådden och fjolårets Loveli som fått plats i sovrumsfönstret. Alla andra var alldeles för stora för att bo på fönsterbräda. 6st tog jag sticklingar på.
Pelargonsticklingar
Och ja, en ser rätt, det är fönstertomater på gång 🍅❤️😏
Det ena köksfönstret är fullt av lill-pellisens frösådda. Märkligt snabba de är förresten, flera av dom har tom fått blommor. Visserligen bara en enda liten enkel men ändå, frösådder brukar ta minst ett år på sig innan de blommar.
