övervintring – Jordigatummen

Novent

Publicerad den 1 december 2024 av Lindis

Så blev det kallt och ramlade ner lite snö, innan det slog om och blev varmt igen. Jag brukar välkomna snön och bli innerligt glad när den kommer och visst blir det ljusare och kanske kanske kan man få åka lite skidor igen 💙 men det känns som att jag vant mig vid att det är behagliga 8-10˚. Lagom för att gräva och tänka ut och starta upp nya projekt i trädgården. Som förra veckan när jag kom på att det nog var bättre att skura växthustaket nu och inte till våren (tiden är ju ofta lite knapp då). Sagt och gjort. Trodde jag. Utrustade mig med en medhjälpare som kunde hålla i stegen på upp- och nervägen och som kunde hålla sig inom skrikavstånd för att ta emot om det kanade iväg, en cafébricka under vardera knät för att inte spräcka det gamla gistna taket, en sån där bilborste på slang som vattnet spolar igenom och så koms det igång. Tre timmar och en dryg tredjedel av taket senare fick jag helt enkelt ge mig. Benen skakade av utmattning (att sitta på knä och med tårna i spänn bakom mig för att inte glida ner är inget jag gör i timtal i sträck i vanliga fall) armarna var nästan lika trötta och händerna kunde knappt greppa vare sig borste eller slang. Att komma ner för stegen var i sig ett projekt. Träningsvärken från helvetet hängde kvar i fem dagar och nu står taket inte ens halvfärdigt och kommer så göra tills det börjar likna någon typ av vår. Och jag förbannar mig själv för jag inte satte åstad tidigare, jag har ju haft världens längsta höst på mig 🙄

Vitlöken har jag med flit väntat med att trycka ner eftersom det varit såpass varmt – vill ju inte att den ska börja växa innan det blir vinter. Och nu blev det ju plötsligt jättekallt så nu åkte de ner i preppade lådor; ny kompost och en hel del hönsskit. Benmjöl och hösilage samt hönsnät uppepå.Nu får de sova gott tills vårvärmen kommer. Samma med realökarna som kom med posten alldeles nyss, solbruden lyftes upp och fick ett gäng tulpaner under sig, kungsängsliljor framför desamma, irisar under ormhasseln och anemoner framme vid den aprikosa rosen.

Fuchsiorna har till sist fått smaka på frost i växthuset, fått en klippning och blivit nedbäddade längs väggen tillsammans med montbretia och chokladskära. Av de 64 fikonplantorna har ett gäng också fått bo kvar i växthuset, avbladade och nedgrävda. Planen är att nästa år plantera dem ute på olika ställen i trädgården och kanske placera ut hos ”fodervärdar” för att se om det kan finnas någonstans de kan överleva i våra trakter. Hörde i P1’s podd för något år sen att det finns ett fikon i Stockholmstrakten som bor ute och som även får frukt och som är sådd från frö. Hoppas på att få fram en lika härdig här hos mig.

Som vanligt känns det som att jag har hälarna i och lutar mig bakåt när allt i ens omgivning drar av alla krafter för att man ska gå i julstämning. Samma lika tycker tydligen kaprifolen som inte vill sluta blomma:

Radio Rix har lagt upp en egen kanal för endast julmusik – sen mitten av november! En stilla fundering är; när ska folk ha tröttnat på jul och ta bort pyntet redan innan julafton? Är det bara dåligt isf? Kommer man då att hinna pynta om och njuta längre av nyårspyntet? Tydligen kan man även få tag i semlor redan nu 🫢

Jag översköljs av traditionsfunderingar och går all in på Impectas Black Fröday, det är iaf en tradition som jag inte vill missa 😁 Dock besinnade jag mig en smula (efter stränga order av Handbromsen) och påbörjade en inventering av frölagret.

Antagligen har jag tillräckligt med frön för att kunna anägga planteringar i exakt hela gräsmattan, men det är ju roligt att testa nytt också..

Det finns en önskelista som fyllts på under säsongen och några av dem finns just nu på kampanjen 😍 Jag hittade även en estnisk frösida som jag testat att beställa ifrån, får återkomma om hur det gick.

Igår gjordes den minst roliga uppgiften så här års; trassla ut och sätta upp ljusslingorna med iskalla fingrar. Nu lyser det fint från div granar och annat runt huset. Idag såg jag en urfin gran gjord av granris och apelsinskivor på fb och bums vill jag också göra en sån 🌲😍 Nu när Novent är över kan jag också släppa loss, ett adventljusfat och några hyacintkrukor blev det.

Multihyacint med grön mossa och bur av lärkgrenar.

Förra helgen var det fest för en god vän som gillar amaryllis och blåklint:

Amaryllis, torkad blåklint, vallmo, ulleternell, nigella, Frosted Explosion, några små tallplantor, små ormbunkar, slingor av kaprifol och en kvist med spontantorkade tomater i en gjutform för tegelsten. En miniljusslinga för att få lite ljus i skapelsen 😊

Det här är en väldigt rolig tid; att samla saker från naturen och få skapa med det. Kanske blir det både krans och grangrejer den här julen.

höst i trädgården

Är det höst nu? Del 2

Publicerad den 13 november 2024 av Lindis

Det var i slutet av september som frosten kom. Det skulle bli kallt fem-sex nätter i sträck och sen trodde man ju att det skulle bli kallt på allvar, så jag brydde mig inte om att täcka mer än krukorna på altanen. Att vi sen skulle få en sommarhöst utan motstycke kunde man väl aldrig ana? Hade jag vetat så skulle jag nog iaf ha täckt en del av dahlialandet de där nätterna så hade man haft blomning ett tag till. Eller kanske tagit upp några och satt i kruka på försök ett tag. Något att tänka på till nästa säsong.

Hur som helst har det varit behagligt och trivsamt även när knölarna skulle upp, de har legat på tork några veckor för att sen exakt när sommartid blev vintertid komma ner i påsar som märkts upp med namn och om de blivit delade. Jag hade bestämt mig för att inte dela nu utan vänta tills i vår, för att jag tror att det kanske kan vara dåligt för knölen om den inte läkt innan den ska förvaras. Men sen ändrade jag mig, det brukar alltid vara så stressigt på våren så det är svårt att hinna med och då är det ju skönt att ha gjort en sån här grej färdigt i förväg. Årets vinterbostad blev sadelkammaren. Tänker att det är lite torrare där jfrt med jordkällaren där hur många som helst dog ruttningsdöden förra vintern. Hittade en hylla i boden som kunde kånkas in och som blev nästan nog perfekt för ändamålet, tillräckligt högt mellan hyllplanen och djupa hyllplan som sväljer många påsar med knölar.

Man kan tänka att det är dags att stänga igen trädgården när det blir vinter, men iår har ju värmen dröjt sig kvar och trots att det vissa dagar är väldigt fuktigt så är luften ändå mild och det är skönt att gräva. Jag har en lista på perenner som ska flyttas och ett gäng tulpaner som jag ska försöka glesa isär då de satt extremt tätt i våras. Är också lite sugen på att se hur de har det därnere i jorden, vad gör de hela sommaren och hösten när man inte kan se dem? Det sägs att en tulpanlök endast blommar en gång och att den måste sätta sidolökar för att de ska komma tillbaka. Nu kan vara rätt tid att ta reda på det känner jag.

Hösten är verkligen en så bra tid att plantera på, man kan gräva upp, lägga åt sidan, fundera, bära omkring på och sen lite slarvigt pöta ner dem i jorden. Förloppet kan pågå en gott tag eftersom det är fuktigt med svala temperaturer och växterna torkar inte ut. De är ju också påväg ner i vila vilket gör att de inte är lika känsliga som när allt är på väg att börja spira.

I våras var jag så himla glad över alla tulpaner som chockväckte upp trädgården och passande nog pågår ju lökreor på typ alla blomfirmor just nu. Klickade hem ett gäng till och hoppas tulpanhavet ska bli ännu större till våren.

Under sommaren har jag skrivit ner vilka blommor som inte passat in eller som för den delen skulle komma mer till sin rätt på något annat ställe, denna flytt har nu påbörjats och det hade varit skönt om det blev klart innan potatislovet är till ända eftersom det blir så mörkt sen. Nu blev det inte så även om jag kom en bit på vägen, jag är verkligen expert på att komma på fler och fler idéer medans jag håller på. När växter grävs upp börjar också hjärnan att jobba lite på eget bevåg, den kommer på idéer och spaden/grepen börjar göra saker nästan utan att det märks. Plötsligt började spaden ta upp en massa stora stenar som jag grävde ner i rabatten i tidernas begynnelse. Vet att planen då var att stenarna skulle markera kanten av rabatten och att det skulle finnas lite trampstenar mellan växterna. Vad gör stenar tror ni? Jo, de gör en bra miljö för gräs och ogräs att växa runt och ganska svår miljö för att köra gräsklippare nära rabatten. Dessutom är jag väl inte superintresserad av att valsa med trimmern vareviga vecka eller rensa, ve och fasa vad jobbigt! Ja ni fattar, det finns inte en människa som sett röken av mina mödosamt nedgrävda fina stenar de sista 15 åren. Så nu bestämde mina verktyg att de skulle upp. Och jag förundras över hur envis jag varit (även då), hur många stenar som helst har jag orkat släpa dit och gräva ner…

Ah, härligt med lte förändring. Här ska grävas!

Den sidan av rabatten är mest fin på våren och försommaren, förutom getrams och höstflox som vill ta över helt förstås så har löjtnantshjärta, stjärnflocka och några irisar klarat sig där annars har det varit lite svårt att få igång växterna. Nu ska testas med några olika hosta- och spireasorter där. Läget är ju lite skuggigt av äppelträdet. När jag känner mig hyfsat klar med området tar jag en bild och skriver in vad som sitter där för att om möjligt komma ihåg vad jag satt var. Ingen garanti dock; dagen efter bilden nedan irrade jag runt med lite nyupptagna tulpanlökar och tänkte ”Ah, här blir fint!” sätter ner grepen och inser när jag får upp gårdagens nyplanterade påskliljelök att jag banne mej är senil…

Kartbild med anteckningar om vart växter placerats, kan fungera som kom ihåg.

Ja, och som syns på bilderna så är vi inne i den grå-bruna årstiden. Men! I växthuset finns piggpiller fortfarande att titta på:

I växthuset pågår också förberedelserna inför nästa år: jordprepp! Hösilaget från årets täckning har hönsen fått, det är nog ganska utarmat men de får ändå lite att sprätta med. Den gamla jorden ligger kvar (det har minskat betydligt), bokashi och hönsskit i botten, fylla på med jord från hönsgården, sen ett lager med ”nytt” hösilage. När hela bäddarna är klara ska jag vattna och täcka med plast för att hålla kvar fukten. I plastlådorna på bilden finns ekollon och kastanjer – jag vill verkligen få dem att börja gro för att kanske få upp några träd, förra årets försök blev ju uppätna av mössen så nu är det locket på! Det gröna i kanten är sticklingar av forsythia. De har fått rötter, nu ska vi bara se om de kan överleva vintern.

Och här har vi nog den absolut sista buketten för 2024: Två rudbeckior, en eternell, en solbrud, en praktvädd och ett par solhattar som inte förstått att hösten är här – alla andra är enbart fröställningar på – och där fick jag en idé! Kanske ska jag klippa ner en del solhattar nästa sensommar för att de ska sätta nya knoppar mot den här gråtiden?! Några gröna blad från smällspirean gick att hitta också. Pumporna är lustiga, tror att både den gröna och orangea är av samma sort Sweet Dumpling och de vita är Baby Boo.

Det har nästan blivit tradition nu, att jag ska tänka att ”Iår ska jag inte göra några mossdekorationer, det är så jobbigt när de ska städas bort.” Hann inte mer än tänka tanken så fick jag syn på världens gulligaste lilla gran i vägkanten. Betad och ordentligt tuktad kämpade den i gruset. ”Jo, men en liten en kan jag väl ändå ha, det är ju inte så jobbigt…” 😏

En liten gran med mossa i loppisfyndet från Kockum.

Även om det börjar sakta ner nu så blir jag nog aldrig klar med sysslorna i trädgården – vilket är tursamt för jag gillar inte att vara sysslolös! Vitlökslådorna ska preppas med kompost innan de trycks ned i jorden och täcks över med både hö och galler. De nya tulpanlökarna ska ner i rabatterna som sen allihop ska täckas med hösilage. Jordgubbslandet måste jag tänka ut hur jag ska få till. Rådjuren har varit helt hopplösa på dem iår, ätit upp blasten och bären i omgångar vilket gjorde att vi knappt fick med något alls av dem. Sen är det ju faktiskt så att det förmodligen blir vinter ganska snart, de hotar med rejält med snö redan i nästa vecka 😃

själhushållning, skörd

Skördetid

Publicerad den 23 oktober 2023 av Lindis

När ska man skörda? Vissa saker – tomater, gurka, parpika, chili tex – syns det ju på utsidan. Man kan också klämma och känna hur de känns. Med andra grejer är det svårare, tex majs. Och pumpa. Pumpan behövde få sitta så länge det bara gick, de växer ju hela tiden och jag vill gärna att de får växa ut så mycket som möjligt. Majsen är nog svårast. Eller så är det för att jag inte hållit på med dessa så många gånger, det här är tredje säsongen som det har blivit något av dem liksom. Första gången blev det ju några små krakar med ett fåtal korn på kanske en handfull kolvar. Förra året var jag överväldigad, 78 st fast bara halva eller drygt halva med korn. Iår har det sett lovande ut hela sommaren, mastodont-plantor som verkligen älskade värmen på försommaren och som nog tålde blötan sen också. De första vi skördade var fantastiska – stora välfyllda kolvar 😍

Det som gällt för alla skördarna är att smaken är GUDOMLIG! Jag kan inte jämföra med någon av de jag köpt någonsin. Funderar ganska mycket på vad det är som gör att smaken blir så olika på köpt och egenodlat. Man förstår såklart att transport och lång tid från skörd till bord utarmar smaken, men min tro är att också den näring och den sol man matar sina växter med har betydelse. I våras testade jag att odla fönstertomater i ”vatten” (och konstgödning). Visst blev det tomater men smaken var kanske hälften av de som jag odlat i jord med hönsgödsel. Försöket var högst ovetenskapligt men ändå tillräckligt ordentligt utfört för att jag ska tro att det har betydelse. Samma sorter, samma fönster men olika odlingssubstrat.

Som passus kan jag säga att jag inte tycker att alla grödor ändrar smak lika mycket. Kål tex, eller morötter och sallat. De funkar ändå köpa, men tomater och majs blir det nog inga mer från affären hemma hos mig.

Well, well. Åter till när skörden ska ske. Jag vill ju att exakt alla majskolvar ska var helfyllda och väl utväxta innan jag tar dem. Det verkar dock vara en svår sak. När jag plockade av dem allihop så visar det sig att fåglar också gillar majs ☹️ några hade de börjat hacka sönder i toppen så de börjat mögla lite. Typiskt!

Vid sluträkning och invägning hamnade vi på 105st och 10kg. Mer än sist, men… Pollineringen har gått bättre än förra året men många är bara halva. Dessutom är det många som inte hunnit mogna klart. Tanken snuddar lite deppigt vid att kanske är min plats på jorden inte rätt för majs, sen ruskar jag på mig och tänker att jag nästa år ska göra ett majsland i närheten av Dahlialandet, där är det bra skjuts i jorden och kanske en gnutta bättre klimat? Egentligen borde vi ha en liten stenmur eller en låg häck på östsidan av landet som skydd. Roliga funderingar – tänk om allt bara var lika lätt gjort som tänkt?

Skördandet av dahlior är slut och alla dahliaknölar har fått komma upp, fem timmar i ömsom sol, regn och hagel, sen blev det klart. Tanken på att göra det har varit en surdeg, men det gick ändå rätt fort och efteråt känns det enormt bra. Några knölar har blivit rätt stora medans andra är förvånansvärt små med tanke på hur stora plantorna var. Jag har gjort en lista över hur de har varit i höjd som utvärdering till nästa år, och som vanligt – de satt alldeles för tätt i år också.. Bredare gångar och mer yta mellan knölarna. Jag ska inte ha fler knölar nästa år. Möjligen byta ut några…

Den 5/10 tog vi in alla pelargoner från altanen till plantrummet – 80st sa farmor att det var, hon hade roat sig med att räkna och påpekade att det nog är lite för många iaf.. 😅 Och det var i grevens tid, samma natt kom första frosten. Fuchsiorna fick flytta in i växthuset, ett par stycken har grävts ner i rabatten för att se om de kan göra samma sak som Marianne-fuchsian; växa sig större än någonsin 😀

F. magellanica variegata gracilis ska få prova på rabattlivet.

Ett par dagar före det skördade jag av pumpor och bönor, sadelkammaren har blivit ett skafferi 😊 och halleluja va snygga de är pumporna!

Efter tips på fb i somras klippte jag av blasten på löken (det skulle ge större lökar sas det) som tur är hann jag inte klippa av alla – det visade sig bli betydligt större lök när de fick ha blasten kvar. Lärdom: om du gör ett test; ha då en grupp kvar som inte testas så du kan se skillnaden.. 😉

Den 8/10 plockade jag in de sista tomaterna från växthuset och totalskörden ute och inne hamnade på ca 70kg. Det är en ansenlig mängd som kommer räcka fint åt oss men när jag ser tillbaka på tidigare år så har säsongen varit kortare den här gången. Plantorna hade visserligen blommor på sig men jag undrar om det är julikylan som bromsade upp fruktsättningen. När jag jämför med förra året så finns bilder på frodiga plantor med mycket frukt som plockades in i slutet av oktober. Detta trots att vi förra året hade första frosten redan i september… Det är som att vädret vi får är aldrig likt något annat år och trots alla vedermödor blir det aldrig som man trott eller tänkt till 100%.

Det som fortfarande sitter kvar ute är kål, purjo, morötter, rödbetor och potatis. När dahliorna torkat klart och blivit flyttade till jordkällaren ska potatis få komma upp och ligga på tork där dahliorna legat. Det kan dröja nån vecka. Morötterna ska jag nog ta vartefter jag äter och äta på lite så att de tar slut för de är ganska små och usla. Rödbetorna ska upp snarast och purjon blir kvar tillsammans med kålen. Kanske ska de få hönsnät över sig till skydd mot rådjuren.

Jag brukar säga att det värsta med hösten är att det blir så mörkt, att dagarna inte räcker till alls. Fast det näst värsta är ändå att alltid vara iskall om fingrarna både när det ska planteras/dras upp saker ur jorden men även av de lite pillriga grejerna av odlingsintresset – att ta frön tex.

Av hönsen blir det dock inte så mycket skörd än, tre ägg har de lyckats åstadkomma… nåväl, de är söta och är ett trevligt sällskap när man pysslar i trädgården även om det inte riktigt räcker till för att mannen i hushållet ska vara nöjd, priset på äggen ligger tydligen i dagsläget på samma som fabergéägg.. 🤭

Det godaste ägg jag någonsin ätit – och dyraste 🤣

Altanblommor

Ridå

Publicerad den 26 september 2021 av Lindis

Ska man göra den tristaste delen av odlingsåret medan det ännu känns som sommar och ev missa en sekund av vacker blomnjutning eller vänta och då få slita i kylig höst med iskalla fingrar bära blöta krukor och slajmiga blomster?

Jag brukar alltid hamna i det där sista för att jag inte har hjärta att fimpa dom när de ännu är som finast, men jag ska göra ett ärligt försök och börja idag. Pelargoner som ska övervintra inne ska börja få komma in, och de fina fuchsiorna ska få flytta in och njutas av i växthuset. Skulle även vilja hinna få ner de stora pellisarna till jordkällaren..

Altanblommorna

Men först: en ridtur i solen 🥰

Någon som solar och väntar på att påklädning ska bli klar..

hybridisering, Odling, pelargon

Gonatt fikon, fuchsior & pelargoner 😘

Publicerad den 3 november 2020 av Lindis

Iår hann fuchsiorna blomma klart känns det som. De har blommat och blommat och för första gången på många år är de inte som finast när de ska nattas in för vintern, de har kört hela sommaren och hela hösten så nu är det faktiskt skönt att få undan dom. De senaste åren har jag förvarat dom i växthuset, djupt nedgrävda och nogsamt täckta med mängder med jord, löv och gräs. Nu är jag lite mer våghalsig och har bara grävt ner jordklumparna ordentligt. Växtdelarna ska såsmåningom få löv och täcke av några gamla lakan sen får det räcka. De som dör gör väl det då. Sade den tuffa odlerskan utan ett spår av darr på rösten. Kan hända att hon får ångra sig i april.

Fikonet står också där tillsammans med en salvia och en eukalyptus som doftar citronmeliss. Förra årets minutiöst täckta fikon får nu leva kargare, de ska tydligen tåla en hel del minusgrader, dessutom blir säkert frukterna på den mögliga om jag bäddar in dom för mycket. Och nu kommer de säkert bli musmat iaf så det är samma lika ändå.. Jämna plågor liksom 😆

Förresten, här är den självsådda lilla fuchsian som fick bo i köksfönstret förra vintern:

Fortfande full av liv men börjar hösta in sig.

Och i skrivande stund kommer jag på att den ju ännu inte fått något namn! Såklart ska min första egna fuchsia få namnet från mormor, hon som fick mig att älska just den här blomman 💕

Och vid närmare eftertanke så ska nog ett skott av Marianne få bo i köksfönstret även den här vintern.

Pelargonkrakarna har de allra flesta fått flytta in i jordkällaren. Av de stora plantorna är det bara nyaste frösådden och fjolårets Loveli som fått plats i sovrumsfönstret. Alla andra var alldeles för stora för att bo på fönsterbräda. 6st tog jag sticklingar på.

Och ja, en ser rätt, det är fönstertomater på gång 🍅❤️😏

Det ena köksfönstret är fullt av lill-pellisens frösådda. Märkligt snabba de är förresten, flera av dom har tom fått blommor. Visserligen bara en enda liten enkel men ändå, frösådder brukar ta minst ett år på sig innan de blommar.

gurka, Odling, tomat, växthus, vindruva

Det går framåt..

Publicerad den 15 april 2020 av Lindis

Märkligt vad blåsigt det är hela tiden. Det drar på så att det ruskar med huset var och varannan natt. Det är lite tröttsamt faktiskt. Tur man kan vara inne i växthuset och pyssla.

Nu är all jord utbytt, 30 kärror ut betyder 30 kärror in. Resulterat i en såpass överansträngs axel så att det fick lov att bli paus ett par dagar emellan. Astråkigt! Men nu är det bättre och snart är jag nog starkare än innan 😉💪

Fuchsiorna har grävts fram och planterats, de har startat upp sig med sina vita skott som jag alltid är så rädd om (och alltid råkar ha av 🙄) men som nästan alltid torkar in och det kommer andra gröna skott istället.

De flesta tomaterna har fått flytta ut, bara de lågväxande står kvar inne. Det har varit lite skiftande drag under galoscherna (de har vuxit lite dåligt) och jag misstänker att min kompostjord var för stark, flera plantor har dött, flera är hängiga och ganska många har vuxit bara pyttelite. Trenden verkar följa sorten, Indigo Rose är inte någe fin, medans Scotland Yellow är kraftig.

Jag satte ju två gurkfrön tidigt för att ha som fönstergurkor.. Den här bilden togs för tre dagar sen, nu är den vänstra på väg in under gardinstången och den högra har blomknoppar.

Chili och paprika är bra på gång, det blommar lite här och var och nån har tom fått en antydan till frukt.

De förstådda nykomlingarna Maja och Zimmertomate är vansinnigt lämpade som fönstertomater! Det är så knubbiga och stadiga – verkligen ett föredöme för alla andra tomater 😁 hoppas att det är goda tomater också..

En annan nykomling för i år är Lucinda. Den är så vacker att den absolut gör sig som prydnadsväxt.

Lökstråna har fått tillskott på jord, några togs ur byttan och fick ny jord i botten, andra la jag nytt uppepå. Lite trassligt att få in emellan stråna men håller man på en stund så går det. Känns som att det alternativet var bättre för löken – det visar sig..

Konstigt med odlandet och trädgårdsfixandet – det känns alltid bra och avkopplande att hålla på, men det är lite stressigt nu på våren och det märkliga är att ju mer man blir klar med desto fler grejer tänker man ut att man ska göra. Det bara ramlar på en nya idéer liksom och innan man hinner hejda sig har man dragit igång nya projekt. Ett exempel: var lite trött på min gamla Zilga-druva (mycket druvor, kärnor och lite sura), fick några pinnar till en grön kärnfri sort av grannen. Alla Några tog sig, men ska bara ha en i växthuset – de äter upp allt ljus därinne annars. Dock måste då gammeldruvan ut. Sagt och gjort. Men först måste ladväggen målas. En son i behov av pengar lejdes. Det tog några dagar innan omplanteringen kunde ske men nu är jag nöjd, väggen målad, rankan utsatt. Nu ska bara uppbindningen dit så hoppas vi den klarar flytten, den är ju ändå sisådär 18 år.. Och så hoppas jag såklart att den nya rankan vill växa på ordentligt.. 🍇

Odling

Inbäddning

Publicerad den 28 oktober 2018 av Lindis

Inatt kom det några snöflingor (väldigt några – alldeles för lite för att ropa jippi) och igår blåste isvindar. Idag var det ff lite kallt ute men i växthuset kom det en stund upp i 22°, perfekt att pyssla därinne alltså 😍

Det är några blommor som ska få övervintra i växthuset i år. Det är en chansning, jag vet, men det är så tröttsamt att bära alla tunga krukor från altanen, in i jordkällaren nu och sen till våren, först till växthuset – böka runt som där samtidigt som alla småplantor ska bo där – sen vidare ut på altanen igen. Dessutom är de fruktansvärt trögstartade så vissa av dom börjar ju inte blomma förrän det nästan är dags att ta in igen. Nu får vi se om detta är bra eller ej, i annat fall får jag väl köpa nya sticklingar..

Jag har grävt djupt ner i bädden närmast väggen, tagit plantor utan krukor, lagt dom i gropen och fyllt på med jord över. Gammalt torrt gräsklipp fick toppa högen.

Fuchsia till vänster, salvia, lavendel och chokladblomma till höger

Även salvia, lavendel och chokladblomma fick en bädd, dock inte lika djup och de fick också ha krukorna kvar. Jag betraktar dom som något tåligare, lavendel kan ju med lite tur klara sig utomhus.

Det finns också purjo som kommer att få stå kvar till jag använder dom. O så har jag en liten hund som blir otroligt uttråkad och trött när det ska hållas på i växthuset. Hela tiden. 🐶😴

Jag har satt om en amaryllis som haft sommarlov tills nyss. Nu ska den stå några veckor i mörker inan den får komma in och börja växa.

Idag kan vara den sista gången vi ställer om klockan – är lite tvehågsen, skönt att inte dribbla med tiden men jag vill ju ha sommartid året om.. 🙄

Och apropå tid, idag fick jag veta att den svenska tiden som vi har är baserad på Laxåtid, för längesen hade vi olika tider i Sverige, när man bestämde vilken tid som skulle gälla för landet utgick man från tiden som var mittemellan Stockholm och Göteborg dvs Laxå. Kul kuriosa som sätter Laxå på kartan. 😀