Publicerad i Trädgårdsmässa

Trädgårdsmässa och kanske vänder det nu?

För några veckor sen var jag i Stockholm och lät göra en ögonoperation för att slippa glasögon (om man varit närsynt största delen av sitt liv är det verkligen den största av orättvisor att också bli ålderssynt) och som på beställning blev det återbesök just i samma veva som Nordiska Trädgårdar-mässan gick av stapeln. Vilket otroligt sammanträffande 😁

På mässan fanns förstås mängder med erbjudanden om lökar, knölar och rötter, den ena med mer rabatt (😆) än den andra. Men det roligaste är ändå att träffa entusiasterna, föreningar, sällskap och nykomlingar i branschen. Hos pelargonsällskapet hittade jag bla pelargonsticklingarna JH Red Flurry, Asarnas Oden och Elsas Konditori, fuchsiorna New Millenium, Auntie Jinks, F. Magellanica Versicolor och Alice Hoffman fanns hos Pelargonfönstret, de två sista ska vara vinterhärdiga i våra trakter. Jag fann också en chili Bulgarian Carrot chilifantasternas förening. Den har jag odlat tidigare men sen inte lyckats fått upp plantor mer, den är så jättefin (orange) och precis lagom stark.

Vi pratade med entomologer och försäljare av nyttodjur – så himla intressant 🤓 och vi såg även lite kändisar; Rödavitarosen-podden signerade sin bok, Farbror Grön, Karl-Fredrik och Taylor syntes också vid slutet av ringlande köer av odlingsnördar. Det känns som att alla var där 😀

Väl hemma igen är man tankad på energi och trots att det är rejält med snö visade termometern på över 20° i växthuset. Underbart! Det blev en inventering och inflyttning för de nya växterna i plantrummet.

Precis innan vi lämnade mässan åkte en storpack av tulpanlökar med och de har idag satts i olika lådor med jord. Jag klurar lite på hur jag ska få till en snabbare blomning utan att de fryser bort. Om jag har dom i växthuset kommer de säkert att vara superfina men det blir typ bara jag som får se dom, drar jag igång dom där och lyfter ut dom kommer de att frysa. Min idé just nu – den kan ändra sig – är att de får stå på trappan (shit va snyggt, jord i lådor 😜) men då är de iaf förberedda och ska inte behöva bli frysta. Hoppas jag. Alternativ skulle ju iofs kunna vara att driva dom i växthuset och sen ta in till vas lite i taget. Hmm. Jag får nog tänka lite till på det.

Så en liten tomatuppdatering: Fönstertomaterna är på gång, de som sitter i näringslösning är snabbare men de andra har fler blommor. De som fått stanna under lysrör går inte alls lika bra framåt och några som tidigare stod skymt från fönstret och med enbart lysrör visar på pyralid-liknande skador på bladen. Jag blir mer och mer säker på att ledljus är ohynnsamt om det inte finns åtminstone lite solljus samtidigt.

Imorgon blir det omskolning av busk- och ampeltomater 😍

Och hur det gick med synen då? (tackar som frågar) jo, alldeles utmärkt tydligen, jag ser 120% när jag använder båda ögona 😁

Annons
Publicerad i fönstertomater, förodling, inomhusodling, Odling

Det går trögt nu..

Visst är väl mars en vårmånad? Det lärde man sig ju när man var riktigt liten, men nu är det allt bra trögt. Vet har varit såå himla kallt, och det känns som att jag inte har något att göra. Det snöar och är -15˚var och varannan natt. Jorden är stelfrusen så det går liksom inte att börja rota runt ute. Och inte blev det bättre när jag hittade ett minne från vårdagjämningen 2020 där persikan blommade..☹️

Men trots det tröga med kall vårvinter så är tiden mogen. I helgen var det dags för den stora tomatsådden. Sen några år tillbaka har jag försökt att vänta lite med sådden av tomater för att inte få förvuxna plantor till det är dags att komma ut på riktigt. I år försöker jag anpassa till hur de växer och kanske också för att kunna förlänga säsongen. Dvärgbusktomater sås i dec-jan, ampeltomater på sportlovet och sen den stora sådden till vårdagjämningen. I år har jag ytterligare förfinat (hoppas jag) och fått ner busksorterna första mars. Det är ju alltid lite trixigt där mot slutet med platsbristen osv. I mitt lilla huvud känns ändå detta rimligt..😁

Väntan på att frön ska gro känns alltid för lång..

Fönstertomaterna har fått flytta till söderfönstret i sovrummet och vips när de kommit dit så drar de på som attan, blomknoppar redan efter nån vecka. Jag kör lite test och har även lite hydropon-tomater där. Det visar sig att de går ännu lite snabbare – knopparna går ännu snabbare i blom än de som sitter i jord, fast plantorna är inte alls lika fina. Undrar om det blir skillnad på smak?

Detta med hydroponi är ju något som jag varit lite tveksam till pga att det är konstgödse som är grunden för odlingen. Visst, jag är helt med på att detta är renare, mindre kladd med jord osv och varför inte köra på det? Jag köper ofta konventionellt odlade grönsaker i affären så detta är ju såklart flera steg bättre (inga transporter, bekämpningsmedel osv), men det tar ändå emot. Min misstänksamhet startade när Harvy började säljas med promoten: ”odla med ENBART vatten”, kanske är jag onödigt misstänksam, men något jag med säkerhet vet är att inget växer av enbart vatten… Nu vet jag mer, det är inte enbart vatten man odlar i utan vatten och konstgödsel. Min issue är att det egentligen handlar om att när man använder konstgödsel i jorden så blir den utarmad, mikrolivet i jorden förstörs och min rädsla är att min jord ska förlora sin egen kraft att ge mig goda skördar? Jag har inte läst på tillräckligt mycket om vad som händer om man gör båda delarna, dvs matar både med konstgödsel och organiskt material, men eftersom det tar lång tid att klassa om marker som odlats med konventionellt utgår jag ifrån att det påverkar såpass dåligt att det inte är värt risken. Det jag med säkerhet vet är att gamla känsliga växtarter inte förekommer på konstgödslade marker.För att tillåta mig själv till detta har jag alltså tänkt ut att hydroponin är det som används blomstra till och om det blir vätska kvar får det alltså inte gödslas ut i jorden.

Min spaning är att sen pyralidskandalen drog igång så har konstgödsel fått ett trendigare namn i handel och bland odlare, det kallas mineralgödsel. Snyggare och låter inte alls lika konstgjort. Det känns som att hyfsat radikala eko-fantaster ute i media har svängt över och att det blev lättare att göra det när man också kallar det tidigare så tabubelagda konstgödslet för ett ord som låter mer naturligt? Sen dömer jag inte, vad ska man göra när ekologiskt i själva verket är bekämpningsmedel och istället dödar ens små plantor? Den gyllene medelvägen är nog som vanligt den bästa vägen. Jag har alltid tyckt att pekpinnar är ett ofog och lovat mig själv att aldrig tala om hur folk ska göra, jag kan bara prova mina egna sätt utifrån mina egna tankar.

Det goda i hela skandalen är nog att det har blivit en större hjälpsamhet och ödmjukhet i odlingskretsar. Man upptäcker och belyser problem, frågar varandra och försöker hjälpas åt att hitta lösningar. Trodde jag tills jag såg ett inlägg där någon lagt ut vilka växter som inhandlats på Lidl. Massor med pekpinniga kommentarer så att författaren till sist valde att stänga kommentarsfältet.. Suck. Tur att det finns båda delarna, folk som faktiskt är trevliga och hjälpsamma och som inte kommer med pekpinnar. Förutsättningar för odling är väldigt olika, vart i landet man bor, om man har egen trädgård eller kanske en balkong. Det roliga med odling är ju att man kan göra på så många olika sätt och att allt man odlar är ett steg på den egna vägen.

Jag har sticklat lite pellisar och de flesta verkar ha tagit sig, roligt med tanke på hur många som inte klarat vintern.Det är också roligt att hålla lite span på de olika FB-grupperna där folk lägger ut överblivna pellisar till försäljning och auktioner. Man behöver ju inte köpa några, man kan ju roa sig med att bara kolla 😉

Förra veckan upptäckte jag att vissa av dahliorna i jordkällaren börjat ruttna 🥺 Knepigt eftersom jag kollade bara ett par veckor tidigare och då var de spänstiga och fina. Antagligen handlar det om att det varit såpass stora väderomslag, det blir för fuktigt därinne när det blir -15 på natten och sen går upp till +5 på dagen. För att försöka stoppa förstörelsen har jag nu rensat bort det dåliga, jordslagit i påsar med ganska torr jord och tagit in dom i plantrummet som håller ca 18°. Det blir ganska fullt i plantrummet såsmåningom..

I fredags var det dags att ta det sista beslutet i valet till varukorgen hos Magnolia. Vet inte hur många gånger jag gått in med tanken: ”Här ska rensas bort sorter! Jag ska inte ha mer än 30. Vad är det ändå för fint med hur mycket dahlior som helst?” Så sitter jag där och velar. Flera gånger har det slutat med att det faktiskt åker ner någon mer knöl än de jag redan hade… Jag är oförbätterlig 🙈 Hur ska man kunna välja bort??!

Sorteringslista på beställning av dahlior, lättare att välja bort när de i samma eller liknande färger syns brevid varann? Kanske..

Till min största förvåning när jag öppnade de kallsådda lådorna med röllikor och malva! De hade grott. Och inte bara några stycken utan faktiskt en hel massa. Det börjar kanske trots allt att närma sig att sätta även fröna i lådorna i lite större skala? Vet att jag tyckte att jag satte onödigt tidigt förra året och det var tydligen 14 mars och det ser ut som att jag fick så om några sorter i mitten av april så än är det nog lugnt. Kanske är påsk rättan tid? Den ligger första veckan i april i år så det känns egentligen som en bra plan.

Egentligen är det dags att försöka dra igång en varmbädd som värmekälla i växthuset, men ytterligare ett problem när man inte har några hästar är att man också saknar bajs. Säkert finns det någon därute som kan tänka sig att bli av med lite, men då behöver jag även ta mig i kragen och åka och hämta. Det känns lite jobbigt.. mvh Bekväma Latmasken..🪱

Och så till sist en superrolig grej! Jag har lånat en kläckmaskin och lagt lite ägg i. Nu har det drygt gått en vecka och det ser faktiskt ut som att det är liv på gång i flera stycken 😍🐣🐥 Hurra!!

Publicerad i Odling

Hoppet om en ny sommar

Nu är snart mars och det känns faktiskt att våren är på väg! Ljuset återvänder och därmed också den riktigta odlingslusten. Förra helgen var det premiär för fika på altanen 🥰 och det blev en liten impulsodling av klätterhortensia. Det gamla staketet till hundgården ska få ett nytt användningsområde och ska flyttas, vilket betyder att de 25 år gamla klätterväxterna i nätet måste klippas ner. Sagda klätterhortensia hade intagit hela gaveln på ladan och faktiskt trängt sig in lite väl mycket mellan brädor och plåtar. Först sparade vi några grenar för att den ger så mycket fina blommor till humlorna. Sen insåg vi att det måste bli målat där i sommar så då fick alltihop ryka. Den kommer tillbaka, jag vet det. Sa hon, förhärdade sig och hämtade sin bästa såg, den som går genom trä som om vore det smör.

Av riset (som blev ett rejält lass) klipptes femtielva sticklingar som placerades i jord i godislåda. Jag provar två varianter, en med liggande pinnar och en med stående för att se vilket som fungerar bäst. Om det alls går.

I år ligger jag inte alls lika bra till med fönstertomaterna, var lite sen på bollen där i dec-jan. Dock har jag nu flera omgångar på gång med förhoppningen om att få en jämnare skörd. Idag kom också lite ampeltomater i jord.

Flera blomsådder är också på gång. Fyra sorters rudbeckia har förgrotts (enligt metoden ‘förgroning med stratifiering‘) och planterats. Till Sahara, som jag hade förra året, har tillkommit Cappuccio, Prairie Green Eyes och Cherry Brandy. De två senare har jag haft tidigare och de är superfina liksom Sahara, tror att det kommer bli väldigt fint ihop. Senare ska jag sätta Rustic Dwarf också men den är såpass snabb att det räcker att köra igång i april.

Jag fick ett infall där i mörka januari och skickade ändå efter frö till eukalyptus trots att jag inte alls var imponerad av dom förra året. Såhär typ enoenhalvmånad senare är jag lite trött på de små eländiga krakarna 🤨 Jag vet ju att de va så långsamma men trodde såklart att det skulle gå snabbare den här gången, varför jag nu trodde det..? 😒

Ynkliga eukalyptusar

Förutom dessa så har precis lejongap Twilight Mixed och Rainbow samt tobak Sensation såtts – och ja, jag var sååå duktig och tog pyttelite frön den här gången, det blev ju tobaksplantor som vräkte ut sig överallt förra sommaren..🤪 Klockranka och svartöga har satts till groning.

Paprikor och chilis går som vanligt lite långsamt.Men de lever iallafall och i dagarna ska de sista sättas om till varsin kruka.

Chili- och paprikaplantor

Dahliorna i jordkällaren är okej och fuchsiorna som är nedgrävda i växthuset ser precis så döda ut som de alltid gör så här års. Man kan aldrig tro att pinnarna med torra blad ska komma igen men de flesta brukar ju göra det så vi får tro att det går vägen. För säkerhetsskull har jag köpt ett par nya små sticklingar.. 😏

Fuchsior; Shrimp Coctail och Harry Grey

Pelargonerna i jordkällaren ser också ut att vara vid liv, däremot har det gått både si och så med de som står inne. Fler än jag trodde har gått döden till mötes och det är svårt att förstå varför. Det verkar som att när de väl bestämt sig för att inte börja växa så är de rökta vad man än tar sig före. Jag är inte superledsen över att de ger upp – jag har de finaste kvar och det är faktiskt skönt att få rensa bort lite.

Jag håller ändå på att försöka hitta ett sätt att överleva pelargon som ser ut att vilja dö och det är att ta sticklingar på plantan innan den blir alltför vesen. I flera fall har det fungerat, sticklingen har tagit sig och det är bara att släppa taget om moderplantan. Att det fungerar kan bero på att plantan verkar dö nerifrån. Stammen tappar färgen och blir såsmåningom brun medans toppskottet fortfarande är grönt och då gäller det tydligen att vara med, klippa och sätta i vatten/vermeculite/sand/jord. Jag har testat med vatten och vermeculite. Tänker att jord ger en högre risk för att sticklingen ska ruttna än de andra alternativen. Vet att många använder root roit och det verkar ju ta sig bra men jag är lite tveksam till hur plantan mår sen med en liten kvävande strumpa runt sina innersta rötter.

Till helgen ska det visst bli kallare igen, surt, även om jag tänker att det fortfarande är väldigt tidigt. Får se om jag ska försöka få fart på en varmbädd i växthuset att ha sådderna av bladgrönt i. 🌱🥬

Publicerad i höst i trädgården

November-pepp

Oj vad det är svårt att gilla november! Man får verkligen anstränga sig för att hitta det roliga med livet och inte bara önska att tiden ska gå förbi. Att bocka av dagar och veckor som avklarade. Det jobbiga är nog att jag trivs bäst utomhus och just nu är utomhus ofta lite halvt otrevligt; regn och blåst – vilket också är bra för det är för torrt fortfarande i marken och blåsten är ju bra för att vi får billig el – så då kan man inte ens svära över det heller. Sen är det nog den varmaste höst jag upplevt, hittills har vi bara haft två tillfällen med -1º, men annars är det rätt ljummet. Då kan man inte klaga så mycket på det. Men jag tror att det är mörkret som är värst. Det är mysigt att tända ljus, men man kan ju inte sitta och stirra på ett ljus hela dagarna. En god vän jag har känner tvärtemot mig att det är jätteroligt med höst och november – jag försöker gå i hennes fotspår. Pyssla och göra fina höstdekorationer, tänka på jul osv. Särskilt när regnet strilar och potatisen ska upp ur lannet.

Snart en krans av diverse torkat material. Lite stelt om fingrarna.

Okej, nu ska jag rycka upp mig! Oktober har varit superfin, man har kunnat fixa och greja jättemycket! Tomatskörden har nått en ny rekordnivå; nästan 90kg (jag tror att det får bli ett eget inlägg om årets tomater lite sen), den puttelilla sötpotatisskörden är bärgad (1,5kg), dahliorna är uppe, sorterade, torkade, förpackade och inställda i jordkällaren. Alla perenner och buskar jag fyndade på sensommaren har kommit på plats i rabatten, 370 tulpan-, narciss-, krokus- och våririslökar har kommit i jorden. Växhuset är urstädat, fuchsior, fikon och faktiskt även olivern har kommit till sina vinterstationer. Morötterna är skördade (29kg, rekord här med) och står i jordkällaren tillsammans med ett gäng pelargoner och dahliorna. De mindre pelargonerna står nerklippta i plantrummet.

Äppelträden är klippta även om det blev i senaste laget för det stora närmast huset. Jag MÅSTE se till att klippa det i juli nästa år, det håller på att bli alldeles för stort. Med facit i hand så skulle det verkligen ha behövt stå längre ifrån huset, men vem trodde att facit skulle komma efter 20 år?

Förresten – jag fick ju en bok i födelsedagspresent; Konsten att beskära buskar och träd och bums kände jag att en beskärningsexpert ju också måste ha bra verktyg; en japansk såg klickades hem och SATAN vilken bra såg! Stora hårda grenar som brukar ta en evighet att komma igenom – som smör! Man får ju hålla i sig för att inte bara gå loss och kapa allt man ser. Har du något träd som du vill ha sågat i? Säg bara till. Jag lovar inte att det vare sig kommer bli snyggt eller bra, men det kommer garanterat att bli glesare och mindre 😁

Nu ska jag också se till att skaffa mig en bra sekatör också. Kanske ett sånt där snajdigt bälte att ha alla sin verktyg i också, lätt att bara dra fram när man står uppflugen i ett träd.

Till detta med pyssel då. Hittills har jag kunnat stå i växthuset eller stallet och pysslat, det är väldigt mysigt ända till det blir för kallt. Allt man tar i är ju lite fuktigt och det blir väldigt stelt om fingrarna att hållas och att ha handskar är inte riktigt min melodi, man blir så klumpig och mycket är ganska pilligt att hållas med. Kanske ska jag önska mig ett par såna där torgvantar med avklippta fingrar i varmt ullgarn? Då kan man nog hålla på lite till ute. Annars tror jag att nästa steg blir att göra iordning någonstans att kunna pyssla med skräpiga grejer inomhus. Kanske är det så att pellisarna får maka ihop sig så att jag kan vara i plantrummet? Man vill ju gärna ha bra med ljust när man hålls. Källaren är ju visserligen mer skräpvänlig men ljuset är inte särklit bra där. Jag behöver nog en pysselatelje. Undrar hur jag ska få med min motsträviga handbroms till sambo på den idén? Han är ju också den som är försteskötare på dammsugaren liksom. Kan säga att det inte var helt roligt att komma hem efter sista dagen innan höstlovet som också är utklädningsdag i skolan, och jag hade klätt mig till fågelskrämma på morgonen, rusat runt i hela huset med torkat gräs inte helt fastspänt här och där i kläderna..

Kvar att göra ute är att ta upp potatis och rödbetor. Grönkålen funderar jag på om den ska få stå kvar ute, men då måste det sättas dit någon sorts skydd mot rådjuren. Vitlök ska planteras men med den här varma hösten är det ingen större brådska med den saken. Komposterna ska tömmas (bla där vitlöken ska bo). Lanne och rabatter ska täckas med hösilage och sen funderar jag på att skapa en ny odlingsyta på ett mindre frostlänt område närmare växthuset. Den delen av trädgården som grönsakerna växer i är ju tyvärr också det ställe där frosten slår på först. Obra idé att ha tex pumpa och majs där egentligen alltså. Dock kommer nog rotfrukter, lök, bönor och kål få fortsätta växa där. Men då var funderingen på att där jag skulle anlägga ny yta är fd hästhage och med massor med kvickrot så torde det vara en god idé att skrapa av grässvålen med hjälp av traktorn och sedan täcka med hösilage där också. Och gärna redan nu i höst för att vara lite på gång innan våren. Jag tänker att maskarna hunnit göra endel av jobbet redan nu i under vintern och det kommer bli bättre odling där direkt. Helst skulle jag egentligen också ha dahlior där för att det nog håller mer fukt där, i den stora trädgårdsrabatten blir det otroligt torrt under sommaren och trots att jag varit så nöjd med dahliorna så ser jag att det är flera som nog mått bättre om de fått mer vatten under sensommaren. Baksidan av den tanken är dock att man ju vill kunna njuta av blomsterprakten i trädgården. Hmm, många tankar och funderingar blir det… Jag är lite känd för att ha svårt för att bestämma mig, den som har sett Gösta Ekmans Aftonbladet eller Expressen har också sett mig när det kommer till olika beslut. Tex vart något ska få växa. Eller vad man ska äta när man är på restaurang. Ibland undrar jag över varför det är så men har kommit fram till att jag helt enkelt inte vet om det är min sista måltid och då vill man ju verkligen få det bästa ut av den, eller hur?

Apropå att anlägga odlingsyta – det är så intressant att se hur jorden förändras när man tillför organiskt material. Den delen av rabatten som jag byggde upp under våren och sommaren 2021 består nu av fuktig mörk och djup jord, lätt att gräva i och full av kryp. Den delen som jag anlade under förra vårvintern är inte alls lika fin. Täckmaterialet är det som är fuktigt, jorden under är smulig och torr, ganska hård och gräsmattans rötter är kvar. Det ska bli intressant att se hur det ser ut till våren, om det beror på att tillförseln av täckmaterial eller om det bara är så att det är bättre förutsättningar på området som jag anlade tidigare. Förutom att täcka med hö så ska jag även kompostkvarna ner det som vuxit där under sommaren så att det hinner brytas ner till nästa säsong. Tur att man har en trädgård som man även i tanken kan leka och hålla sig sysselsatt med – även när vinden viner och regnet piskar 😄

Just nu är plantrummet också en plats för torkning av diverse frön. Muggar, fat och kuvert är utspridda med frön av allt som jag kunnat plocka av ur rabatten med blommor. När vintern är som mörkast ska jag sortera och katalogisera, drömma om ännu en sommar med ett överflöd av blommor och växtlighet. Men nu har det faktiskt slutat regna och det är dags att ta tag i sitt liv – lyft röva från stolen och ut och plocka upp resten av potatisen, är du odlerska eller latmask?

Syns den blivande blomsterprakten? 😃
Publicerad i pelargon, persika, såmetod

Semestermood och pelargoner

Att somna när man är klar med dagen och vakna när man sovit färdigt – det är väl det som är att ha semester? Men också de där andra sakerna, att hitta på vad man ska göra under dagen medans man sitter med frukostkaffet och kollar hur vädret ser ut. Att hinna umgås med familj och vänner lite när som helst. Det är där en är nu 🥰

Ö-häng tills solen gick ner en rekordvarm dag.

Så till sist har alla pelargoner slutplanterats och kommit till sin plats ute. De sista sticklingarna fick nöja sig med att bo tillsammans i stora krukor. Jag väntar spänt på att de ska börja blomma som galningar (jag har ju gullat med dom som jag vet inte vad) – det har tillkommit många nya sorter den sista tiden. Vad är detta med att man hela tiden hittar nya som man vill ha? Samlaren i mig vill ha de som tilltalar ögat men det finns också en lockelse i att ha ”alla” av en serie, även om jag i vissa fall inte alls faller för färg/form. Typ alla som har många pelargoner säger med munnen att de ska minska antalet. Känner jag till någon som faktiskt har gjort det? Nope. Kommer jag att kasta några av de som jag inte tycker är ”Wow!” när hösten kommer? Antagligen inte…

Och de små fröna som kom i jorden där i.. var det dystraste februari? Jo, de är inte några små duvungar längre utan rejäla plantor, vissa har fått knopp som jag går och glor på vareviga dag.

Det börjar också finnas utrymme för att göra nya frösådder. Nu testar jag en såddvariant som jag fått tips om på fb.

  1. Häll kokhett vatten på fröna och låt stå ca 24h.
  2. Skala och rispa fröet.
  3. Lägg på fuktat papper i genomskinlig behållare och låt stå lutande på undervärme.
  4. När fröet har grott, sätt i jord.

En vecka och en dag från starten med det kokande vattnet har flera av fröna i jorden börjat växa. Dock tror jag nog att man skulle kunna hoppa över steg 3, iaf nu på sommaren när de är grovilliga.

Vilken tur med de stackars bloddränkta pumporna, de kom sig och har växt på sig med flera blad redan [fju;]. Kan hända att de blir perfekta halloweenpumpor då de redan fått smaka på blod? 🤣

När de överlevt chocken med blodet drog de igång ordentligt 😀

Rödbetor och mangold har äntligen börjat växa, vitlöken är nog snart dags att dra upp för den har börjat gulna. Gemsalladen börjar gå i blom (ska spara på den och ta frö). Ska faktiskt ta att så lite sallad igen nu när det ska bli en sval och lite fuktig period. Bondbönorna har äntligen börjat växa efter omsådd tre gånger för de 🤬fåglarna. Ärtorna är de minsta man kan tänka sig men de är ju rätt snabba så det kan hända att man ändå får lite skörd.

De få förodlade bondbönorna som överlevt fåglarna.

Kålen kanske man undrar då? Jo den lever och ser fin ut i mina ögon. På ringblommorna kan man se att det bor en snäll odlare här. En som inte har hjärta att ta bort självsådda ringblommor. Som belönar med att nästan kväva kålen. Nåväl, när frosten kommer vet vi vem som vinner… Majsen ser faktiskt jättefin ut, mörkgrön och med blommor på gång. Sen vet man ju aldrig om de kommer hinna bli kolvar men än finns det hopp.

Och tomaterna då, de är så tröööööga! Några enstaka ute har det blivit men de bortskämda monstren i växthuset, två ynkliga klara 😡(jag borde kanske jubla för de båda men nu är allt sommaren långt gången och jag tycker mig ha rätt att vara en smula gnällig). Plantorna har vuxit så man tror de ska spränga taket men inget att äta får man. Kanske var jag för snäll med gödningen. De fick ju ett lager bokashi en bit ner i bädden. Men jag har iaf fått börja plocka lite gurka och det är ju tursamt eftersom den i affären är skapligt dyr (23:-/st). Och i längtan efter tomater i pastasallad på stranden åkte det ner lite frysta tomater från i fjol. Det funkade helt ok, lite vattnigare än färska men bättre än inga alls. Jag vägrar att köpa i affären, har jag överlevt såhär länge ska jag bank mig inte falla för frestelsen nu.

Persikorna mognar på, ev är skördetiden något längre än vanligt (inte mig emot) kan det bero på iskylan under blomningen? Eller på att vi den här sommaren verkar få leva med antingen 35º eller 15º? Väldigt gott att kunna mumsa under lite längre period iaf😍

Sa hon och fick vid nästa insteg i växthuset skörda av 5kg. Det är inte jättemycket kvar nu.

Och nu; en tur till skogs med den lilla promenadsugna hunden 😊

Publicerad i beskärning, fönstertomater, förodling, Odling, odlingsrum, pelargon

Väntans tider

Mitt liv har under de senaste tiden hamnat i en ny fas. Att mellansonen skulle flytta till eget boende var väl inte oväntat, det är väl liksom dags när man passerat 22. Den störste köpte hus och flyttade för ett par år sen. Men när den yngste sonen (18år) ringer en torsdagskväll och med uppspelt röst deklarerar att ”flickvännen har hittat en lägenhet och vi flyttar in till helgen” blir man lite överraskad. Nu är vi här, en ny fas i livet. Tillbaka till två i huset. Det är 25 år sen sist. Konstig känsla. Stor saknad förstås men också lite spännande – vad kan vi göra med vårt förut lite för lilla hus med två rum ”över”? Det tog inte många minuter för odlerskan att vakna upp och planera för ett eget rum bara för odling istället för bord med lampor och lysrör utspridda lite här och där i hela huset 😃 Jag kan bli en äkta pelargontant!

Rummet blev ommålat i en ljus gröngrå färg (blandad från en olivgrön som vi hade kvar sen tidigare) jag blev väldigt nöjd när jag insåg att färgen kan kallas för eukalyptusgrön och om sambon en gång till dristar sig till att kalla det för mintgrön eller att den känns som pastell kommer han att få något hårt i huvudet. Dessa väggar har väldigt mycket mer gemensamt med den torkade kvisten som finns kvar sen i höstas än nån gammal bil från femtitalet eller kjolen jag hade på gymnasiet.

Jag möblerar med så många bord som golvet rymmer, en knippe lysrör, hundens fåtölj och en stol för ev besökare som vill prata med den som plantpysslar. Det skulle vara trevligt att ha en liten tv där också som kan stå och rulla med trädgårdsprogram eller podd. Kanske skulle det kunna bli så att fönstren i resten av huset ser ut som i normala hem med två-fyra blommor på brädan istället för tio. Kanske..

Ordningställandet av rummet kan inte ha kommit mer lägligt då det visserligen har varit soligt och fint hela veckan men det är ff såpass kallt på nätterna (-10°) så att snön ligger kvar med hård skare och marken där den är framme är stenhård. Det går mao inte att gräva eller börja på för mycket ute. Och jag har lovat mig själv att inte sätta igång för mycket sådder. Det man har lovat håller man, även om det är till sig själv. Sade hon och höll fingrarna i kors, samt hittade på små bra eller dåliga ursäkter till varför det ena eller andra fröet behövde sättas på groning 🤓😇

Inget är som väntans tider och är inte mars är som väntan på en vårbaby?

Emily Bratt
Frögrodd röd solhatt efter 8 dagar dags för plantering av en del av dom.

Jag har kollat till dahliorna i jordkällaren och de ser rätt bra ut, en hade blivit lite rutten så den fick komma ut ur sin påse och de mjuka sörjiga delarna togs bort. Pelargonerna ser förfärliga ut. De brukar visserligen inte se ut att må toppen men det känns som att det är flera som inte har en gnutta liv i sig. Däremot verkar jätteverbenan må bra, det finns gröna små skott nere vid basen på plantorna. En riktigt tråkig sak som hänt upptäckte jag när jag skulle kolla till tulpanerna. Min idé i höstas var ju att sätta dom i olika krukor som jag kunde driva på i växthuset och sen ställa på trappan i år. Sen skulle de planteras ut i rabatten för att leva vidare där. Men den gubben gick tydligen inte, det har vid något tillfälle blivit för blött i krukorna och jag tror att de har ruttnat allihop. Så himla tråkigt. Jag bytte ändå ut jorden till jättetorrt och låter dom stå där. Alla förutom en kruka som fick följa med in, det såg ut att finnas liv i ett par av lökarna även om de var både mögliga och mjuka. Får se om det lyckas, annars blir det väl på’t igen till hösten, och då sätter jag dom nog direkt i rabatten…

Halvruttna och mögliga tulpanlökar

Den kallsådda Malva Silver Cup har grott med ett par små söta plantor. En vitlök har visat liv. Det är det lilla som hänt i växthuset. Jätteverbenan och stjärnflocka gror nog inte förrän det blir varmgrader. Och förresten, verbenan jag lite hastigt grävde upp i höstas och skuffade in i jordkällaren har liv längst nere vid basen så medlet tur kan det nog hända att det blir rätt mycket verbena 😃

Malva Silver Cup

I höstas klippte jag ju in det ena av mina två rätt miserabla äppelträd. Nu gav jag mig på det andra. Oj vad jag är bra på att klippa och kapa! Jag riktigt överraskade mig själv 😁 Vi får se om det överlever. Annars så har det faktiskt fått chansen att visa vad det går för på egen hand i 28 år, och det var inget vidare.

När jag kom igång med klippandet fick även den ena ormhasseln sig en omgång, vi får se om inte den ska klippas lite till, jag skulle vilja ha den lite uppstammad så att man kan se de häftiga knotiga stammarna under buskaget även på sommaren. Och dessutom så sitter det nunneört under som skulle vara roligt att få skymta lite av.

Ormhassel under uppstamning

Inne får nu fönstertomaterna komma till fönster och jag har småsått lite dvärg- och ampeltomat. Paprika och chili går trögt. Jag har slängt de plantor som jag drog upp av köpefrön med tanke på risken för det fördömda viruset ToBRFV som finns i omlopp ute i världen. Nya frön har satts men de är ju som vanligt väldigt långsamma av sig, de har inte ens fått karaktärsblad än. Två fönstergurkor har såtts (där spack det med ”fönster som i normala hem”).

Ang viruset då. De allra flesta som odlar har hört de alarmerande nyheterna men vill du läsa mer så finns det här. Jag har bestämt mig för att inte fundera så mycket på det, strategin blir; inga frön eller plantor av frukter som kommer från affären. Slänga skräpet efter köpt paprika och tomat (lätt eftersom jag inte köper tomater i affären) i vanliga soporna för att det inte ska komma ut i jorden. Tvätta händerna när jag varit i affären för att inte ta med ev smitta till mina plantor. Så tror jag det får räcka så. Jag kommer inte kunna skydda mig till hundra procent och det är förjäklit, men det hjälper inte att gå och gruva sig, det finns nog med saker därute att ha ont i magen över.

Annars är det pelargonsticklingarnas tid nu. Många av de som jag klippte för ett par veckor sen har fått rötter och kommit i jord. De är verkligen tacksamma! Jag har använt mig av två metoder; skott i vatten och skott i vermikulit. Den senare känns bättre på de som är lite mer långsamma. Som att det blir lättare när den lilla stammen har fuktigt men inte helt blött runt sig. Men många hann få rötter i vatten innan jag hade hunnit fixa ordning vermikuliten. Det känns att växterna vet om att de ska dra på nu, att deras tid snart är här ☺️

Och förutom att vi har Ponderosatomater och alla sorters lök kvar så kan man också äta sig rejält mätt på pumpa. Trots att Turkish Turban går som prydnadssort så tycker jag att den är jättegod, både att knapra på när man är lite sugen men också att ugnsrosta med salt, peppar och vitlök.

Pumpa att småäta eller laga till middag.

Mars när allt har vänt, covid börjar kännas som historia och plötsligt ställdes världen upp och ner. Mitt hjärta gråter och jag knyter min hand, ondskan verkar inte känna någon gräns. Miljoner människor på flykt, kärnkraftverk bombas och världsekonomin är i gungning. Listan över allt elände som händer just nu när vi trodde att allt skulle bli så bra – friheten var nära. Nu vet man plötsligt inget längre. Vad kan man göra? Försöka hålla sig uppdaterad och vara en god människa. Gräva ner sig i odlandet, växter och det som ska styras med runt dom är nog mitt sätt att hantera/inte hantera kriser. Det verkar också som att jag inte är ensam i tanken, folk odlar mer än någonsin och det är så himla BRA! Jag klamrar mig lite fast vid den tanken och vid ett citat som jag hörde häromdagen:

It’s always good in the end. And if it’s not good, it’s not the end.

Publicerad i Odling

Andra sidan

Vi är ute på andra sidan. Om mörkret. Det där som jag i augusti bävade för och lite tänkte ”hur ska man orka med en mörk höstvinter igen?” Det gick. Och faktiskt lite lättare än vad jag trodde. Inte för att det är vår än men ljuset håller på att återvända, det börjar ljusna när man åker till jobbet nu och livet är inte bara femdygnsmörker tills vi är framme vid helgen. Kanske beror det på att vi har haft en hel del klara soliga dagar men det är iaf skönt. Fast jag saknar snön, det har inte varit skidsnö en endaste liten stund i mina trakter. Och nu börjar jag tänka mer på vår än på vinter även om det skulle vara gött om det damp ner ett par dm och lös upp och förströdde mig åtminstone fram till första mars. Men det kommer ju inte att ske.. Det som vi dock haft mycket av under senaste tiden är norrsken. Ja, just hemma hos mig var det första gången i förrgår som vi såg det, men det har synts till i närheten flera gånger under den sista månaden. Så himla häftigt!!!

I vardagsrummet har min julklappslampa blivit färdiginstallerad. Så fint sken och så snyggt med lite ruffigt rostig stil. Och så bra för växterna förstås – det var ju de jag önskade den till 🤓. Avokadon och passionsblomman verkar rätt nöjda. Passionsblomman är det visst dags att ta skott på nu förresten.

Passionsblomma, avokado och clivia i ljushörna.

Jag har så smått börjat så. Lite kallsådder i växthuset; Jätteverbena, malva Silver Cup & Mont Blanc. Liljor, solhattar och stjärnflocka. Vitlök både klyftor och småbulber.

Inne har ett gäng dvärgtomater hunnit bli omskolade en gång, och jag ha varit sååå duktig! Jag höll mig och satte bara två sorter, mina bästa dvärgar; Venus och Red Robin. De blir så otroligt söta när de får stå i det soliga söderfönstret i sovrummet fram i mars.

Venus och Red Robin + de stackars paprikorna som tog tre veckor på sig att säga hej..

Paprika & chili har grott – efter ett bra tag. Så bra tag att jag hann lägga lite fler på groning (och de kom ganska fort istället..). Här snackar vi skillnader, visserligen var de frön som hamnade på groning färska och det har betydelse men på bara 6 dygn ser resultatet ut såhär:

Och här ser vi att det inte blir så många sorter heller. Efter kampen med allt möjligt i fjol blir det två sorters paprika och tre chilis. Vampire finns inte med på bild, den har ännu inte grott.

Rudbeckia Sahara har efter lite stratifiering börjat gro och då åkte även mina egentagna frön av Cherry Brandy ut på trappan ett tag. Hoppas verkligen att det går – jag vill gärna ha dom också i sommar.

Efter besvikelsen att jag missat att ta frön av lejongapen förra året hittade jag fröställningar ute i rabatten som jag nu lagt på grobarhetstest. Det ser än så länge inte ut som att det blir ngt men det har bara gått en vecka. Igår sattes tobak i jord och en grön och en röd amarant lades på groning.

Av eukalyptusfröna har några grott, men tycker att det är förhållandevis låg andel varför de också testas i påse på värme under ljus. Jag är verkligen sugen på att få upp plantor av dom.

Eukalyptusbebisar

I gruppen Odla snittblommor på fb skrivs mycket om fördelarna med kallsåddandet och att det inte gör nåt att köra redan nu med nästan vilka sorter som helst men jag är lite tveksam. Förra året fick jag så om flera sorter i april för att de inte grott och då kom de som attan. Jag misstänker att alla frön inte gillar att ligga kallt/frysta för länge. Eller så ruttnande de. Oavsett så tror jag när jag tänker förnuftigt att det ändå inte händer så mycket innan det blir lite mer ljus och värme. Fast man är fasansfullt sugen nu 😛

Ett sätt att stilla/trigga? suget är att kolla på instagram. Där är explosionerna av blommor magiska. Det är väldigt mysigt att kolla på bilder och lägga ut lite av de bilder som finns från förra sommarn. Både längt och njut på det.

Instagram-communityn av odlingsmänniskor är också fullt av personer/mindre företag som lottar/tävlar ut frön till sina följare. Många har jag deltagit i och hör och häpna! Jag vann! En rejäl näve blandade solrosfrön från @tantedith. Hon har också de mest bedårande får jag någonsin sett, Walliska svartnosfår. En utlottning på det liksom!

Tänker att jag ska ha ett stort kvarter med solrosor i år. De är för häftiga 🌻

Jag har också börjat plocka in lite kvistar och följt Emily Bratts tips i En annan slags trädgård om att doppa stjälkarna i kokande vatten en liten stund innan de sätts i vas för att tvinga igång dom. Det verkar funka både på forsythia, äpple och syren. Tibast är dock lite tjurigt. Och efter att jag sett att det funkade; nu har även kvistar av snöbär och körsbär kommit in.

Forsythia och äpple i bakgrunden

Jag har satt lite pelargonfrön också. Den lilla okända pelargonen som är ljusrosa med vitt öga är av bra stam. Nu är jag inne på andra generationen, dvs de första bebisarnas frön har fått bebisar. De verkar även vara väldigt fertila, det blev väldigt många frön på blommorna, det är det inte alla som får. Och kanske kanske har Bigitta fått en lillasyster ❤️

Det märks att ljuset är påväg tillbaka. De stackars pelargonerna som står inne har börjat växa. Alltså var det dags att ta sticklingar. En hel massa blev det, konstigt.. 🙃

Pelargonsticklingar

Jag funderar lite på hur jag ska få igång pelargonerna som står i jordkällaren. Skulle vilja starta upp dom lite tidigare och kanske kunna ta lite sticklingar även på dom. Blir lite att fundera vidare på.

Visst märks det att jag håller igen och inte startar för tidigt? Eller har för mycket sorter? Det är såhär det går till, like a pro holding my horses taking it slow day by day. 😎

Publicerad i Altanblommor

Ridå

Ska man göra den tristaste delen av odlingsåret medan det ännu känns som sommar och ev missa en sekund av vacker blomnjutning eller vänta och då få slita i kylig höst med iskalla fingrar bära blöta krukor och slajmiga blomster?

Jag brukar alltid hamna i det där sista för att jag inte har hjärta att fimpa dom när de ännu är som finast, men jag ska göra ett ärligt försök och börja idag. Pelargoner som ska övervintra inne ska börja få komma in, och de fina fuchsiorna ska få flytta in och njutas av i växthuset. Skulle även vilja hinna få ner de stora pellisarna till jordkällaren..

Altanblommorna

Men först: en ridtur i solen 🥰

Någon som solar och väntar på att påklädning ska bli klar..

Publicerad i fuchsia, pelargon, persika, sticklingar

Äntligen humlevärme!

Så till sist lördagen den 17e april kom så en humla in till persikan! Från att det varit helt tyst kom en sån där jättestor svart-vit-gul fin lurvig humla in.

Jag stod och grejade med småplantorna, hörde surret, nej förresten, brummet, när den närmade sig växthuset i solnedgången. Jag stannade upp, vågade knappt andas, rädd för att skrämma bort den. Den brummade en stund utanför innan den smet in uppe vid taket och så pysslade hon runt där bland de rosa kronbladen, burrade och krafsade med sin ben så att ett rosa regn föll. Efter en stund skulle hon hem igen med byxorna fulla. Tur att jag som är försteskötare av humlor på gården fanns i närheten eftersom att ta sig ut samma väg som hon kommit inte var planen, plötsligt trodde hon att hon kunde gå genom glas..

Idag har jag sett att det varit ytterligare en inne och jag andas ut, det blir nog frukt i år med 🍑💕

Humlesurr

Tror att det också finns lite småflugor som grejar med blommorna. Och myror finns det, de har ju sköldlössen att ta hand om.. 🦠🐜 Hoppas de hjälps åt lite nu så att det blir lite frukt.

För övrigt har jag idag varit ganska effektiv – märkligt nog, brukar ju alltid känna mig som världens mest långsamma människa och som aldrig gör färdigt saker när jag har tänkt.

Nåväl, pelargonerna och potatisblomman har körts in i växthuset från jordkällaren. Det verkar inte som att lysröret där har gjort någon nämnvärd skillnad, de har absolut inte kommit igång än. Kanske behöver temperaturen också upp för att de ska gå igång.

En mycket tråkig sak! När jag grävde fram fuchsiorna ur bäddarna visar det sig att de har fått vara mushus under vintern. Nästan alla har antingen ett stort hålrum i rotsystemet eller så är rotsystemet avgnagt helt och hållet. Ett par av dom har ändock visat liv iaf, och till min stora lycka så var Marianne en av dem. Huvudsaken att hon klarar sig för hon är ju min egen uppfödning 💕

Om man jämför med hur fuchsiornas övervintring gick så kan man säga att det nog varit i tuffaste laget för dom iår, ner mot – 20° och det var även ihållande kallt under flera veckor. Klarar de detta så är de minsann inte dåliga!

Musbo i rotsystemet på fuchsia

En rolig sak! Dahliorna som stått inne i källaren i jordpåsar för att bara börja få lite liv har flyttat ut i växthuset. Och efter att ha sprungit på en liten film om hur man tar sticklingar på dessa (av @gillmyrablomster, instagram) så var jag såklart tvungen att testa. Vill de sig blir det 20 dahlior till 😃

De tomater som vuxit ur källaren fick flytta ut och stå på varmbädden. Vanskligt att isolera för mycket bara, när jag tog bort bubbelplasten över dom hade det blivit 35° därunder. Kokta tomater. Men de repar sig allt. Och nu ska det inte bli frost på ett tag så nu får de nöja sig med fiberduk.

Mina älskade småpelargoner! Nu har även ett par knoppar från den andra kullen öppnat sig, den ena är pastelligt rosa med lite ljusare i mitten. En annan har samma varmmörkrosa med vitt öga, men.. på ett av kronbladen finns en vit fläck. Väldigt spännande att se om det är det på alla kronblad sen.

Notera den vita fläcken, tänk om det är färgen på alla blommor!
Från kull 2

Och nu är de små frösådda ☝️ omplanterade i lite större krukor.

Frösådda pelargoner

Nu är det sådär varmt och skönt ute så att man aldrig vill gå in på kvällen. Undrar när det kan tänkas vara lagomt att börja sätta lök? Och potatis? Måste nog göra en liten tillbakablick och se hur jag gjorde förra året 😀