I torsdags bar det av till Älvsjö och Nordiska Trädgårdar, och där kan man verkligen säga att inspirationen överfaller, rycker tag och lyfter upp en till skyarna! Här finns ingen limit för hur mycket man kan göra, skapa och njuta av allt som har med trädgård att göra. Massa roliga sällskap och föreningar, utställningar av både balkong- och trädgårdsidéer, stora och små butiker. Och alla kändisar från flödena var där i egen hög person – så roligt!
Det handlades somligt. En säljare skrattade gott åt att jag som värsta överklassdamen ringde efter en bärare (sambon) när händerna blev överfulla av kassar och jag blev själv glatt överraskad över hur bra jag lyckats med att fylla bilen när vi kom ut framåt kvällen.
Eftersom det nu ska komma upp ett växthus blir det lite mer design-arbete än en vanlig vår. Tanken är att det ska sitta en rad med blåbärstry framför växthuset, 5st buskar av Aurora och Honeybee valde jag till sist. I en båge som ska var ingång till området runt huset ska det sitta minikiwis så Tina och Tage fick följa med. Samma säljare hade även sparris, två purpurfärgade Erasmus och två gröna Ginjlim blev det.
Jag har länge tänkt skaffa några hasselnötsträd, och ser man på, det fanns hasselnötsträdsförsäljare på mässan 😄 En Lange Zellernuss och en Jättenöt från Halle följde med hem och har nu tagit plats brevid de jag införskaffade på Lidl för ett par år sen. Det kanske inte är så snyggt med plogstörar, men som en slags försäkring för deras överlevnad när det är dags för betesputsningen.
Sen fanns det rätt mycket pelargoner att välja på, såklart kom Hilma, årets pelargon med, Tant Fridas Äppelblom som jag länge sökt, en ny Bornholm (den gamla fick för mycket solljus förra året och har mist sin mosaik) samt ett par vildarter; Prince of Orange och Denticulatum Filicifolium (bräkenpelargon). Fyra fuchsior, bla Bella Rosella som inte kom igen förra året. Några till pallkrageväxthus till paprika och chilis, en ljusrosa julros, lite påskliljor, kungsängsliljor och en helt underbar minipensé i ljusblå-vit-rosa som ska få bo på trappen ett tag 😌
Det som inte följde med hem var årets och fjolårets penséer (tyckte inte att de såg så välmående ut och var rätt dyra) och jag köpte inte en enda fröpåse (klapp på axeln för det).
And sow it all begins!! 🌱🪴🌻🐛🪲🐝😃
Missa inget från Jordiga Tummen; fyll i din e-post för att prenumerera:
Att odla är verkligen ett föräldraskap i fastforward-version; Det börjar med sådden (graviditeten) som vaktas noga och omhuldas, sen kommer de små urgulliga bebisplantorna som måste daltas med och ses till varje dag. Beroende på sort och livskraft växer de på sig på ett ganska trevligt sätt under en tid varpå de plötsligt blir oregerliga tonåringar, de vill ut och stå på egna ben och jag vill inget hellre än att så ska ske – men är inte riktigt redo än. Om man låter dem ta sina egna beslut och släpper dem för långt, ja, då finns stora risker för deras liv. Det gäller att med varm men bestämd hand lotsa dem till en fin framtid.
Och det är där vi är nu. Trots en så här långt ganska trevlig april med humana temperaturer och mycket sol så kan man inte släppa på vaksamheten. Plötsligt kan det bli rejäl frost och allt går åt pipan.
I avhärdningsstation med pallkragar och fiberduk där de härdiga annuellerna fått flytta och har det fungerat helt ok, ett gräs (Tef) visade sig inte vara så härdig trots allt, annars har de andra gräsen, lejongap, siljor mfl klarat sig bra. De stora pelargonerna som flyttat till växthuset för nån vecka sen ser ut att ha fått lite mer färg på bladen, dahliorna ser också mer välmående ut och nu senast var det resterande tomatplantornas tur.
Växthuset är ett hemmabygge med glipor där och naturligt självdrag som klarar sig frostfritt ned till ca -4°. Då vi tydligen valt ett köldhål till boplats får vi oftast ett par grader kallare än prognoserna säger får man rusta med fiberduk och bubbelplast ända in i maj, så det är ett himla dragande med dessa dukar fram och tillbaka. För den kan heller inte ligga kvar på plantorna när solen skiner – då blir de kokta..
Allt har nu fått sin plats, de som är mest känsliga (zinnia och rosenskära) står där det är säkrast (mitt i huset och mot väggen). Fuchsiorna som övervintrat och som ser ut att aldrig vakna står i kallhörnet, blomstersådder och dahlior på hyllorna i väst och öst. Tomaterna inifrån lite nedbäddade i hö och de som bott ute ett tag på en bockbänk mot söder – de ska ha den soligaste platsen såklart ❤️🍅☺️
Nedburna och klara för lastning, alla tomater och de sista dahliorna.Here we go! Bäddat i bäddenNoggrant sorterade och utplaceradeSolskyddet uppe
Mot väggen står de dödssega dahliorna, de som var för stora att lägga i påsar utan som istället fick krukor eller tom backar att vakna i. Dock har nog inte värmen varit tillräcklig för de är verkligen sega, en undrar om de öht har tänkt vakna… Som tur är så är det rea på dahlior lite här och där och då kan man ju kompensera för de som inte vill leva ännu en sommar 🙃
Eftersom det är ganska mycket att rodda med alla redan uppvuxna plantor är det nu det är bra att ha skrivit upp i sin planering så man kommer ihåg de där sena sådderna. Nu har tagetes och krasse precis såtts, det blev omsådd av vädd, harsvans och frosted explosion som inte gott så bra, samt Tef, den som frös till döds. I helgen blir det dags för majs, pumpa och gurka att få komma i jord.
Ja, att odla är arbete med hela kroppen, även hjärnan får sin beskärda del när allt ska kommas ihåg och att placeras på rätt ställe. Adda till det en vattenpump som går sönder mitt i alltihop och att man tackar sin lyckliga stjärna för att badkaren vid stuprören var fyllda av de 20mm regn som vi haft turen att få förra veckan. När den beställda pumpen kommit på plats och allt fungerar som det ska igen kommer jag att vara lite mer ödmjuk och tacksam för att det kommer rinnande vatten när man drar på kranen. Har du fått prova på att leva utan rinnande vatten? På ett sätt är det nyttigt, men absolut INTE roligt…
Åh vad det är härligt nu! Ljusare och ljusare blir det och det ser ut att bli tidigt med det mesta.
Pionjärtomater har fått stå kvar i växthuset efter första omskolningen. Jag brukar ju göra så men oj vilken skillnad när jag jämför med förra året. Även om det inte var köldgrader åt plantorna så blev det inget värme, de torkade inte upp efter omskolning och var ynkligt taniga. Det är inte jättestor skillnad på de som står ute och inne faktiskt. Superroligt!
De härdiga annuellerna har fått flytta ut i landet på avhärdning, pallkragar inbäddade i hö och med fiberduk över. De har klarat de första dagarna utan problem, trots rejält blåsigt. Kanske kommer jag att kunna sprida på utplanteringen och få det lite lugnare i maj-juni. Gäller bara att få till planerna av placeringen bara, att bestämma sig – det är då Den Veliga Odlerskans sanna jag kommer fram… 😅
Iår har jag också test med att ha pelargonerna i växthuset en tid innan de kan komma till altanen. Tanken är att hinna plantera om ett tag innan de ska flytta ut och de kommer igång lite snabbare – flera år har de ju kommit ut, fått ny jord och snabb avhärdning i juni och sen stått på altanen och sett tilltufsade ut ett bra tag innan blomningen kommit igång. De dahlior som vaknat upp har också fått flytta ut.
Pelargonerna är lite överraskade och bleka efter flytten ut i växthuset.Dahlior och jordkällar-pelargoner.
Och mina älsklingar penséerna är ju här på allvar nu. Det började på mässan med årets (vem visste ens att det fanns en årets av penséer?) Pech shades. Bedårande med skiftningar från mjukt gul till rost vidare till vinrött. Sen kommer alla minifavoriter, vit och lila, blågul, skarp orange, blå och vita och nyanser däremellan, och nu sist så fanns en lila-beigevit med aprikost öga. Jag bara smäller av va fint! Ihop med lite tuppfjädrar blir det riktiga vårbomber 🥰
Som sagt när det är varmt går det fint att odla, saker växer som man önskar och varje dag har sin dos av jord under naglarna. På skärtorsdagen var det nästan 20˚ och det blev lite paus från jorden en stund med utflykt till Rönne Kapell, vandring på ny vandringsled (Snårsjöleden) och mat och bubbel på uteservering i strålande sol – hur underbart!!
Fika på Rönne kapell Paus vid sjökanten Rolig kuperad stig längs sjön.Körsbärsblom i Askersunds hamn.
Alla plantor odlade giftfritt hos mig. Om du bor i Laxå tätort kan jag leverera plantor utanför din dörr eller ta med till Hallsberg. Det går också att ordna så de kommer till Degerfors/Karlskoga med lite planering.
Såsmåningom kommer det även att finnas även gurkplantor och tråg med luktärt och vallmo.
I handeln finns flera olika substrat för att rota sticklingar. Alla är mer eller mindre naturliga, mer eller mindre dyra och alla är ”bäst” enligt olika personer som säljer/har testat och tycker att just sin produkt är bäst.
Jag gillar budgetodling och tycker inte att det ska kosta mer att driva upp egna plantor än att köpa färdiga men framförallt odlar jag för att minska trycket på miljön. Alltså tänker jag att växter som ska bo hos mig också får nöja sig med material som är naturliga och finns i min närhet. Tänker alltså att även om tex kokosfibern är naturlig och är ett överblivet material så måste det fraktas ett halvt jordklot för att nå min odlingsplats och det känns inte helt bra.
Jag har insett att hur lätt/svårt det är att rota handlar mycket om vilken säsong vi är i. Under sommaren funkar det för de allra flesta sorter att bara stickas ner i något som är fuktigt eller blött för att det ska utvecklas rötter, under den mörka tiden på året är det lite knixigare.
Jag har testat att rota tex pelargoner, blyblomma, fuchsia och petunia i vitmossa (sphagnum), renlav, grönmossa, sand och jord. Den gröna mossan och renlaven fungerar för några sorter – de som har lätt för att rota sig.
Odensjö Symfonia i grön mossa resp renlavJH Börre i grön mossa resp renlav
Vitmossa/sphagnum
Vitmossa är pålitligt när man startar tidigt och växterna inte har fått vårkänslor än, dvs de har inte riktigt kommit på att det är dags att börja växa och det tar ett tag innan det bildas rötter. Den här mossan håller fukten bra utan att det blir helt tätt runt stammen på sticklingen och den är antiseptisk. De sticklingar som tar lite tid på sig att bilda rötter har en fördel här, de kan stå fuktigt länge utan att riskera att ruttna som de skulle ha gjort om de placerats i jord.
Blyblomma i vitmossa
Jag väljer att stickla blyblomma och vilda pelargoner i detta iår för fortsatta utvärderingar.
Sand
Sand är det som går snabbast att få rötter i bara det är sorter som är någorlunda sugna på att växa vidare. Testet jag gjorde förra säsongen visade på nästan 100% lyckade resultat, med reservation för att testet då startades lite senare (i början av april) vilket kan ha bidragit.
Pelargonsticklingar i sand
Jag har satt hängpelargon, zonartic, vildart och zonalpelargoner i sand för fortsatt utvärdering.
Jord
Jord är lite lurigt. När vi börjar närma oss sommar (april, maj) har många blommor fattat att det är ”nu det gäller!” och rusar ut rötter så fort man knipsar/bryter av en gren. Då går det utmärkt att bara sticka ner grenen i jord och den börjar växa inom kort. Sen finns det såklart de sorter som fortfarande tar tid på sig (blyblomma tex) och det verkar som att de överlag har svårare att rota sig när vi är framme i dessa tider. Min teori är att de inte lyckas så bra då för att det är för varmt eller för att fuktigheten inte blir lika jämn. Allmänt tror jag att de som tar tid på sig att få rötter riskerar att ruttna innan de får rötter när de sitter i jord som är mer kompakt än tex vitmossa eller sand.
Vatten
Under sommaren brukar jag bara sticka ner grenar/skott i vatten för att föröka och särskilt pelargoner funkar bra på det viset. Många får rötter på bara några dagar eller nån vecka. Vissa säger att de rötter som bildas i vatten inte är samma sort som de som bildas i jord/annat rotningssubstrat, men jag har aldrig märkt av att det blivit sämre plantor när de kommit i jorden för att de fått rötterna så.
Rotningskärl
Jag är väldigt förtjust i genomskinliga kärl att odla både frö och sticklingar i. Man ser liksom allt som händer däri, man kan se om det är rötter på gång förstås men det är också betydligt lättare att hålla koll på fuktnivån, vilket är grundläggande vetskap för att ge sin små darlings de bästa förutsättningarna. Plastlådor efter smörgåstårtestubbar är perfekta eftersom locket är med, engångsplast som snapsglas och mindre muggar går att använda många gånger.
Smörgåstårtelådor och engångsglas håller till många gångers rotning och sådd.
Viss logik talar för att växters rötter vill leva i mörker men de andra faktorerna spelar större roll enligt mina slutsatser och det gör också mitt odlande mer intressant. Man vill liksom se vad som händer medans det händer, inte bara få en glad överraskning när ett blad börjar växa upp eller sticklingen skjuter fart, det är oftast för lång tid däremellan och kan hända många dåliga saker under tiden. Vill man göra ett mellanting går det att använda färgade genomskinliga kärl.
Sen när allt rotande har tagit sig kan det bli såhär:
Mycket planer som ska sättas i verket! Som alltid i april (..maj och juni) det gäller att prioritera. Att göra saker i rättan tid så går det lite lättare sen.
Fuchsiorna
Efter att ha fått upp sex hyllor som hänger vid glaset åt alla kallsådder har bäddar plus golvyta blivit fritt för krukor och tomater – hur underbart!! Fuchsiorna fick komma upp ur idet vid väggen och ner i krukor. Ogödslad jord från potatislandet (noga att den jorden inte används till tomaterna pga ev potatisbladmögel) ner med plantorna i de krukor de ska bo i, inget vatten och ställda vid Kalla kanten (västra sidan). Klipper gör jag när jag ser att de vaknat. Tänk dig att bli klippt innan du riktigt vaknat, hur skulle det kännas? 😆
Tomaterna
Vad är det med dom iår? De drar iväg och blir långa och rangliga trots att de står rakt under lysröret. 😒 Och första gänget av omskolade amplar gick ju sådär. Det var ju svinkallt direkt efter omskolningen och de överblivna som fick stå kvar i växthuset klarade kylan (utomhus -6) men inte den efterföljande långa perioden av gråkyla (typ +3-5 utomhus) ni vet när det aldrig riktigt torkar upp eller blir nån sol. De vissnade nerifrån så där är en omsådd i verket. Trots en bitande kyla som aldrig släpper taget om oss, vi har haft -8˚ flera nätter och frost vareviga natt sista tiden, lägg till att vinden har varit isande och termometern har kämpat upp till 4 om dagarna så har ändå tomaterna fått flytta ut i växthuset vartefter de blivit skolade. Trippla lager av fiberduk och de flesta har faktiskt klarat sig. Nu äntligen lovas det väderomslag och tvåsiffrigt och jag är SÅÅ redo för det.
Paprikor och chilis
Dessa mina sorgebarn. Seg start får jag säga och inte förrän den första omplanteringen blev gjord – vilket gjordes trots att de på inget sätt visade tecken på att behöva mer utrymme eller näring – började de växa lite grann. De fick genomlida ett test av hemjord vs köpejord (Rölundas plantjord) och det visar sig att det inte blir någon större skillnad på bladmassan, däremot hade de som stått i hemjorden fått betydligt tätare rotsystem. Jag vill ju helst så i köpejord för att veta vad det är som kommer upp, men har sett under all omskolning iår att rotsystemen bli väldigt.. glesa. Det är som att jorden är för fluffig/luftig så att rötterna inte får något att sitta fast i. Synd att jag glömde fota rotsystemen.. 🙄
Alla plantor omskolade och de ser friska ut. Några har gulnat lite, gissar att de behöver lite kväve. Här syns tydligt – ingen synbar skillnad på bladmassan. Köpejord till höger.Bärpeppar som jag kallar för Farmors Lilla röda eftersom fröna kommer från henne. Riktigt fina plantor, hemjord till vänster och köpejord till höger.
Jag tycker att hela den här jord-debatten är väldigt intressant och väntar ivrigt på att det ska finnas alternativ till torvjorden, bara det inte blir att man stoppar i något annat som är lika illa. Kokosfibrer tex tycker jag är en sån snackis som många pratar och skriver om och jag känner mig som en surmule; den är visserligen en restprodukt, men den finns verkligen inte på vår sida av jordklotet. Ska det verkligen vara nödvändigt att frakta någonting tusentals mil för att vi ska kunna odla i Sverige? Nä, jag köper inte den grejen. I den nya omskolningen fick alla paprika- och chiliplantor komma i hemjord och jag har tänkt ut att jag ska göda på lite (om ett tag) med blod- och benmjöl redan när de står inne. Jorden jag tog till dom är från trädgårdslandet, uppgrävt från där bönorna växte förra året. Den kändes verkligen jättemullig och fin och jag tycker att jord som blivit av hösilage i täckodlingen oftast är det. Den jord som blivit där jag spridit ut spån och gödsel från hästar/höns behöver lite mer tid på sig innan den blir som man vill ha den i krukor.
Förflyttningar
Sen en längre tid finns några växter som behöver prova på en annan växtplats. Dvärgspirean och stamkaraganen är ett par. Spirean var lättflyttad, några greptag så var den uppe. Karaganen däremot… den hade både lagt ut rötter åt sidorna och neråt och man vill ju gärna få med så mycket som möjligt 💪💪. Dessutom upptäckte jag att den haft rotsnurr – kanske är det därför den växt lite klent + lutat mer och mer.. Tog nog nån timme att försöka få isär snurret, himmel vad de trasslar sig! Sen satte jag ner dom så utspritt det gick, la på några stenar uppepå och så vatten. Placeringen vid stenröset granne med växthuset gör att det blir lätt att vattna.
För ett par år sen förberedde jag en avläggare på perukbusken och den hade nog kunnat flyttas redan förra året men då blev det inte av. Nu sitter den också där vid röset. Och fikonet som bott i kruka, inne och utanför växthuset, fick i stundens ingivelse sin sista chans rakt i jorden. Om den blir väldigt fin i sommar kanske den får komma upp och in igen. Eller så får jag täcka den redigt. Dessutom har jag nu också ett stort gäng små plantor av fikon på gång. På Odla med P1 (R.I.P.) berättade de ju om någon i Stockholmstrakten som dragit upp fikon från frö och som haft det sittandes utomhus i många år så varför inte testa?
Sådderna
Jag tror att jag börjar närma mig klar med de flesta sådder. Iaf blomstersådderna. Det mesta har såtts i godislådor i växthuset och de flesta har kommit upp. Dock frös enhel del av zinniorna så jag (min stackare 😉) har fått köpa en till påse med frön. Tursamt nog är det ju rea på fröer 😀.
Jag har testat att odla vissa sorter i typ soilblocks. Det går än så länge både och; lejongapen ser ff ut som sytrådar och kanske gillar de inte alls att bo i så kompakt jord som det blir när jorden blötts upp ordentligt. Andra har gått bättre; Törnrosas Kjortel har fått skolas till lite större krukor nu när de kommit igång och då minsann – på en vecka har de vuxit flera cm.
Persikan
OJOJOJ! Vad det blommar! Helt galet mycket, och så är det så kallt så att humlorna inte fattar att det finns mat, eller så har vingarna fryst fast i kylan. Hur som helst, om de inte vaknar till nu så blir det nog inte särskilt mycket frukt i sommar.
Persika RigaPersika RigaPersika Riga
Idag startar omplanteringen av pelargoner. Och dahliorna ska få flytta ut i växthuset. Och det vore trevligt om potatisen kom i jorden. Och när persikan blommar så här måste ju den tittas ganska mycket på. Rackarns vad mycket roligt det finns att göra!🥰
Det är inte klokt vilken bra vinter vi har haft! Jag har aldrig tidigare kunnat åka så mycket skidor som den här vintern så det har ju varit alldeles perfekt egentligen. Och ändå, JAG VILL HA VÅR! Och då gäller det att inte dra igång för mycket – det har hänt förr 🙄 och kanske händer det oavsett hur mycket man sitter på händerna.
Att skriva och rita planer för kommande odlingar är ett sätt att förströ sig och som kommer att bli till glädje sen. Ett annat är att hitta på allehanda experimentodling. Den här gången (som så många andra gånger) ramlade det på mig ur ett problem. Hade ingenting att göra och tyckte att det kunde vara dags att ta lite sticklingar på pellisarna. Jag brukar sätta dom i sand eller sandblandad plantjord men överraskande nog befanns sandhögen ute stelfrusen (typ -15˚stelfrusen) och möjligheten att hacka loss ens en liten mängd blev helt omöjligt. Nedslagen över tanken på att behöva vänta med denna syssla möts jag i källardörren av de torra julgrupperna som är påväg ut till komposten. ”Hur skulle det vara att prova med oss?” säger den gamla Mossan och Laven lite torrt. Jo, så en stund senare är de uppblötta i små sticklingskrukor – hur fantastiska grejer de är alltså, kan ligga helt uttorkade en evighet, får en droppe vatten och simsalabim! livet kommer åter.
Försöket ser ut som så att två sticklingar av samma sort får prova att rota sig i vitlav resp väggmossa. Min idé är att det håller fukten runt sticklingen men att den också är tillräckligt luftig för att det inte ska ruttna. Spännande för jag tror verkligen att det här ska kunna funka pga detta, dock funderar jag på hur pH och annat i mossa och lav ligger och att det skulle kunna påverka negativt för rotbildningen. Pelargonen är ju som regel väldigt tacksamma med att få rötter så de borde vara bra försöksobjekt. För lite sen testade jag sphagnum till några sticklingar och det ser sådär ut. Fem av femton har inte dött helt än. Det kan också vara så att jag är lite tidigt ute, på något vis vet växterna när det är tid att börja växa och det är alltid lättare att få det att ta sig i mars än i januari.
Nya sticklingar i mossa och lav.
Jag lockas väldigt mycket av tanken att det ska fungera med mossa/lav eftersom det känns mycket bättre att använda något som finns så nära jämfört med att köpa hem root roit (som känns som någon slags skumgummi) eller kokosfibrer vilket ska vara väldigt effektivt.
Fö har chili och paprikaodlingen startats, de allra flesta fröna behövde bara en vecka på fuktigt papper i plastpåse för att gro. Typiskt nog är favoriten Bulgarian Carrot den som inte grott alls 🙄
Grodda frön av chili
För någon vecka sen planterade jag om tomatplantorna. Även om tempen var ovanför nollan så påminns man om varför man inte odlar speciellt mycket den här tiden – det blir in i h-vete kallt om händerna. Jag har ett par fodrade gummihandskar som är vattentäta, skulle säga att det är en förutsättning för att hållas öht.
Tomatplantorna
Skuggan över plantrummet just nu är dock att det väldigt mycket småflugor/sorgmygg. Jag brukar ha lite men nu känns det som att de vill ta över rummet. Jag använder gula klisterremsor och småkoppar med vinäger/diskmedel/vatten som fångar mycket. Men antalet flygfän ökar ändå. Jag tror inte på att sterilisera jorden, dels blir det för mycket jord för att det ska bli rimligt att genomföra och sen tänker jag att alla andra microorganismer också stryker med. Funderar lite på att testa potatistricket, en skiva potatis på jorden som ska locka dit larverna som man sen kan hiva ut. Frågan är bara hur bra det är att ha potatis ihop med tomaterna med tanke på bladmögelrisk?
En annan fundering är hur det skulle funka att helt sonika täcka krukorna med något (plast/folie?) för att kväva fäna när de ska ut och flyga..? Ska tänka lite till på det tror jag.
För några veckor sen var jag i Stockholm och lät göra en ögonoperation för att slippa glasögon (om man varit närsynt största delen av sitt liv är det verkligen den största av orättvisor att också bli ålderssynt) och som på beställning blev det återbesök just i samma veva som Nordiska Trädgårdar-mässan gick av stapeln. Vilket otroligt sammanträffande 😁
På mässan fanns förstås mängder med erbjudanden om lökar, knölar och rötter, den ena med mer rabatt (😆) än den andra. Men det roligaste är ändå att träffa entusiasterna, föreningar, sällskap och nykomlingar i branschen. Hos pelargonsällskapet hittade jag bla pelargonsticklingarna JH Red Flurry, Asarnas Oden och Elsas Konditori, fuchsiorna New Millenium, Auntie Jinks, F. Magellanica Versicolor och Alice Hoffman fanns hos Pelargonfönstret, de två sista ska vara vinterhärdiga i våra trakter. Jag fann också en chili Bulgarian Carrot chilifantasternas förening. Den har jag odlat tidigare men sen inte lyckats fått upp plantor mer, den är så jättefin (orange) och precis lagom stark.
Vi pratade med entomologer och försäljare av nyttodjur – så himla intressant 🤓 och vi såg även lite kändisar; Rödavitarosen-podden signerade sin bok, Farbror Grön, Karl-Fredrik och Taylor syntes också vid slutet av ringlande köer av odlingsnördar. Det känns som att alla var där 😀
Väl hemma igen är man tankad på energi och trots att det är rejält med snö visade termometern på över 20° i växthuset. Underbart! Det blev en inventering och inflyttning för de nya växterna i plantrummet.
FuchsiorChili Bulgarian Carrot Pelargoner
Precis innan vi lämnade mässan åkte en storpack av tulpanlökar med och de har idag satts i olika lådor med jord. Jag klurar lite på hur jag ska få till en snabbare blomning utan att de fryser bort. Om jag har dom i växthuset kommer de säkert att vara superfina men det blir typ bara jag som får se dom, drar jag igång dom där och lyfter ut dom kommer de att frysa. Min idé just nu – den kan ändra sig – är att de får stå på trappan (shit va snyggt, jord i lådor 😜) men då är de iaf förberedda och ska inte behöva bli frysta. Hoppas jag. Alternativ skulle ju iofs kunna vara att driva dom i växthuset och sen ta in till vas lite i taget. Hmm. Jag får nog tänka lite till på det.
100 lökar i jord ✅Man kan se prunket eller hur?
Så en liten tomatuppdatering: Fönstertomaterna är på gång, de som sitter i näringslösning är snabbare men de andra har fler blommor. De som fått stanna under lysrör går inte alls lika bra framåt och några som tidigare stod skymt från fönstret och med enbart lysrör visar på pyralid-liknande skador på bladen. Jag blir mer och mer säker på att ledljus är ohynnsamt om det inte finns åtminstone lite solljus samtidigt.
Planta i näringslösning i söder öster.Planta i jord i söderfönster.Planta i näringslösning under lysrör.Ledljusskador på blad?
Imorgon blir det omskolning av busk- och ampeltomater 😍
Och hur det gick med synen då? (tackar som frågar) jo, alldeles utmärkt tydligen, jag ser 120% när jag använder båda ögona 😁
Visst är väl mars en vårmånad? Det lärde man sig ju när man var riktigt liten, men nu är det allt bra trögt. Vet har varit såå himla kallt, och det känns som att jag inte har något att göra. Det snöar och är -15˚var och varannan natt. Jorden är stelfrusen så det går liksom inte att börja rota runt ute. Och inte blev det bättre när jag hittade ett minne från vårdagjämningen 2020 där persikan blommade..☹️
Men trots det tröga med kall vårvinter så är tiden mogen. I helgen var det dags för den stora tomatsådden. Sen några år tillbaka har jag försökt att vänta lite med sådden av tomater för att inte få förvuxna plantor till det är dags att komma ut på riktigt. I år försöker jag anpassa till hur de växer och kanske också för att kunna förlänga säsongen. Dvärgbusktomater sås i dec-jan, ampeltomater på sportlovet och sen den stora sådden till vårdagjämningen. I år har jag ytterligare förfinat (hoppas jag) och fått ner busksorterna första mars. Det är ju alltid lite trixigt där mot slutet med platsbristen osv. I mitt lilla huvud känns ändå detta rimligt..😁
Väntan på att frön ska gro känns alltid för lång..
Fönstertomaterna har fått flytta till söderfönstret i sovrummet och vips när de kommit dit så drar de på som attan, blomknoppar redan efter nån vecka. Jag kör lite test och har även lite hydropon-tomater där. Det visar sig att de går ännu lite snabbare – knopparna går ännu snabbare i blom än de som sitter i jord, fast plantorna är inte alls lika fina. Undrar om det blir skillnad på smak?
Detta med hydroponi är ju något som jag varit lite tveksam till pga att det är konstgödse som är grunden för odlingen. Visst, jag är helt med på att detta är renare, mindre kladd med jord osv och varför inte köra på det? Jag köper ofta konventionellt odlade grönsaker i affären så detta är ju såklart flera steg bättre (inga transporter, bekämpningsmedel osv), men det tar ändå emot. Min misstänksamhet startade när Harvy började säljas med promoten: ”odla med ENBART vatten”, kanske är jag onödigt misstänksam, men något jag med säkerhet vet är att inget växer av enbart vatten… Nu vet jag mer, det är inte enbart vatten man odlar i utan vatten och konstgödsel. Min issue är att det egentligen handlar om att när man använder konstgödsel i jorden så blir den utarmad, mikrolivet i jorden förstörs och min rädsla är att min jord ska förlora sin egen kraft att ge mig goda skördar? Jag har inte läst på tillräckligt mycket om vad som händer om man gör båda delarna, dvs matar både med konstgödsel och organiskt material, men eftersom det tar lång tid att klassa om marker som odlats med konventionellt utgår jag ifrån att det påverkar såpass dåligt att det inte är värt risken. Det jag med säkerhet vet är att gamla känsliga växtarter inte förekommer på konstgödslade marker.För att tillåta mig själv till detta har jag alltså tänkt ut att hydroponin är det som används blomstra till och om det blir vätska kvar får det alltså inte gödslas ut i jorden.
Min spaning är att sen pyralidskandalen drog igång så har konstgödsel fått ett trendigare namn i handel och bland odlare, det kallas mineralgödsel. Snyggare och låter inte alls lika konstgjort. Det känns som att hyfsat radikala eko-fantaster ute i media har svängt över och att det blev lättare att göra det när man också kallar det tidigare så tabubelagda konstgödslet för ett ord som låter mer naturligt? Sen dömer jag inte, vad ska man göra när ekologiskt i själva verket är bekämpningsmedel och istället dödar ens små plantor? Den gyllene medelvägen är nog som vanligt den bästa vägen. Jag har alltid tyckt att pekpinnar är ett ofog och lovat mig själv att aldrig tala om hur folk ska göra, jag kan bara prova mina egna sätt utifrån mina egna tankar.
Det goda i hela skandalen är nog att det har blivit en större hjälpsamhet och ödmjukhet i odlingskretsar. Man upptäcker och belyser problem, frågar varandra och försöker hjälpas åt att hitta lösningar. Trodde jag tills jag såg ett inlägg där någon lagt ut vilka växter som inhandlats på Lidl. Massor med pekpinniga kommentarer så att författaren till sist valde att stänga kommentarsfältet.. Suck. Tur att det finns båda delarna, folk som faktiskt är trevliga och hjälpsamma och som inte kommer med pekpinnar. Förutsättningar för odling är väldigt olika, vart i landet man bor, om man har egen trädgård eller kanske en balkong. Det roliga med odling är ju att man kan göra på så många olika sätt och att allt man odlar är ett steg på den egna vägen.
Jag har sticklat lite pellisar och de flesta verkar ha tagit sig, roligt med tanke på hur många som inte klarat vintern.Det är också roligt att hålla lite span på de olika FB-grupperna där folk lägger ut överblivna pellisar till försäljning och auktioner. Man behöver ju inte köpa några, man kan ju roa sig med att bara kolla 😉
Förra veckan upptäckte jag att vissa av dahliorna i jordkällaren börjat ruttna 🥺 Knepigt eftersom jag kollade bara ett par veckor tidigare och då var de spänstiga och fina. Antagligen handlar det om att det varit såpass stora väderomslag, det blir för fuktigt därinne när det blir -15 på natten och sen går upp till +5 på dagen. För att försöka stoppa förstörelsen har jag nu rensat bort det dåliga, jordslagit i påsar med ganska torr jord och tagit in dom i plantrummet som håller ca 18°. Det blir ganska fullt i plantrummet såsmåningom..
I fredags var det dags att ta det sista beslutet i valet till varukorgen hos Magnolia. Vet inte hur många gånger jag gått in med tanken: ”Här ska rensas bort sorter! Jag ska inte ha mer än 30. Vad är det ändå för fint med hur mycket dahlior som helst?” Så sitter jag där och velar. Flera gånger har det slutat med att det faktiskt åker ner någon mer knöl än de jag redan hade… Jag är oförbätterlig 🙈 Hur ska man kunna välja bort??!
Sorteringslista på beställning av dahlior, lättare att välja bort när de i samma eller liknande färger syns brevid varann? Kanske..
Till min största förvåning när jag öppnade de kallsådda lådorna med röllikor och malva! De hade grott. Och inte bara några stycken utan faktiskt en hel massa. Det börjar kanske trots allt att närma sig att sätta även fröna i lådorna i lite större skala? Vet att jag tyckte att jag satte onödigt tidigt förra året och det var tydligen 14 mars och det ser ut som att jag fick så om några sorter i mitten av april så än är det nog lugnt. Kanske är påsk rättan tid? Den ligger första veckan i april i år så det känns egentligen som en bra plan.
Egentligen är det dags att försöka dra igång en varmbädd som värmekälla i växthuset, men ytterligare ett problem när man inte har några hästar är att man också saknar bajs. Säkert finns det någon därute som kan tänka sig att bli av med lite, men då behöver jag även ta mig i kragen och åka och hämta. Det känns lite jobbigt.. mvh Bekväma Latmasken..🪱
Och så till sist en superrolig grej! Jag har lånat en kläckmaskin och lagt lite ägg i. Nu har det drygt gått en vecka och det ser faktiskt ut som att det är liv på gång i flera stycken 😍🐣🐥 Hurra!!
Nu är snart mars och det känns faktiskt att våren är på väg! Ljuset återvänder och därmed också den riktigta odlingslusten. Förra helgen var det premiär för fika på altanen 🥰 och det blev en liten impulsodling av klätterhortensia. Det gamla staketet till hundgården ska få ett nytt användningsområde och ska flyttas, vilket betyder att de 25 år gamla klätterväxterna i nätet måste klippas ner. Sagda klätterhortensia hade intagit hela gaveln på ladan och faktiskt trängt sig in lite väl mycket mellan brädor och plåtar. Först sparade vi några grenar för att den ger så mycket fina blommor till humlorna. Sen insåg vi att det måste bli målat där i sommar så då fick alltihop ryka. Den kommer tillbaka, jag vet det. Sa hon, förhärdade sig och hämtade sin bästa såg, den som går genom trä som om vore det smör.
Av riset (som blev ett rejält lass) klipptes femtielva sticklingar som placerades i jord i godislåda. Jag provar två varianter, en med liggande pinnar och en med stående för att se vilket som fungerar bäst. Om det alls går.
I år ligger jag inte alls lika bra till med fönstertomaterna, var lite sen på bollen där i dec-jan. Dock har jag nu flera omgångar på gång med förhoppningen om att få en jämnare skörd. Idag kom också lite ampeltomater i jord.
Flera blomsådder är också på gång. Fyra sorters rudbeckia har förgrotts (enligt metoden ’förgroning med stratifiering’) och planterats. Till Sahara, som jag hade förra året, har tillkommit Cappuccio, Prairie Green Eyes och Cherry Brandy. De två senare har jag haft tidigare och de är superfina liksom Sahara, tror att det kommer bli väldigt fint ihop. Senare ska jag sätta Rustic Dwarf också men den är såpass snabb att det räcker att köra igång i april.
Jag fick ett infall där i mörka januari och skickade ändå efter frö till eukalyptus trots att jag inte alls var imponerad av dom förra året. Såhär typ enoenhalvmånad senare är jag lite trött på de små eländiga krakarna 🤨 Jag vet ju att de va så långsamma men trodde såklart att det skulle gå snabbare den här gången, varför jag nu trodde det..? 😒
Ynkliga eukalyptusar
Förutom dessa så har precis lejongap Twilight Mixed och Rainbow samt tobak Sensation såtts – och ja, jag var sååå duktig och tog pyttelite frön den här gången, det blev ju tobaksplantor som vräkte ut sig överallt förra sommaren..🤪 Klockranka och svartöga har satts till groning.
Paprikor och chilis går som vanligt lite långsamt.Men de lever iallafall och i dagarna ska de sista sättas om till varsin kruka.
Chili- och paprikaplantor
Dahliorna i jordkällaren är okej och fuchsiorna som är nedgrävda i växthuset ser precis så döda ut som de alltid gör så här års. Man kan aldrig tro att pinnarna med torra blad ska komma igen men de flesta brukar ju göra det så vi får tro att det går vägen. För säkerhetsskull har jag köpt ett par nya små sticklingar.. 😏
Fuchsior; Shrimp Coctail och Harry Grey
Pelargonerna i jordkällaren ser också ut att vara vid liv, däremot har det gått både si och så med de som står inne. Fler än jag trodde har gått döden till mötes och det är svårt att förstå varför. Det verkar som att när de väl bestämt sig för att inte börja växa så är de rökta vad man än tar sig före. Jag är inte superledsen över att de ger upp – jag har de finaste kvar och det är faktiskt skönt att få rensa bort lite.
Jag håller ändå på att försöka hitta ett sätt att överleva pelargon som ser ut att vilja dö och det är att ta sticklingar på plantan innan den blir alltför vesen. I flera fall har det fungerat, sticklingen har tagit sig och det är bara att släppa taget om moderplantan. Att det fungerar kan bero på att plantan verkar dö nerifrån. Stammen tappar färgen och blir såsmåningom brun medans toppskottet fortfarande är grönt och då gäller det tydligen att vara med, klippa och sätta i vatten/vermeculite/sand/jord. Jag har testat med vatten och vermeculite. Tänker att jord ger en högre risk för att sticklingen ska ruttna än de andra alternativen. Vet att många använder root roit och det verkar ju ta sig bra men jag är lite tveksam till hur plantan mår sen med en liten kvävande strumpa runt sina innersta rötter.
Till helgen ska det visst bli kallare igen, surt, även om jag tänker att det fortfarande är väldigt tidigt. Får se om jag ska försöka få fart på en varmbädd i växthuset att ha sådderna av bladgrönt i. 🌱🥬
