Publicerad i Odlingsrapport

Odlingsrapport 2022

2022. Året då jag släppte alla restriktioner och bara körde på, bromsade inget och hängav mig åt blommor och det jag gillar att äta. Blev bra på att genomföra idéer, inte tröttna mitt i och få en massa plantor som stod kvar i för små krukor och förtvinade. Nåväl. Kanske inte till 100% men jag var ändå hyfsat duktig.

En son spanade runt och kommenterade den prunkande [läs förvuxna] blomsterrabatten i september -”okej… det här är alltså två hästar…?” Och så var det väl. Jag sålde hästarna på vårvintern och all min fritid hamnade i odlingarna. Skönt att få fokusera på en sak. Tomt utan djur i hagarna och kanske är odlandet också ett sätt att kompensera saknaden. Jag mår bra av att arbeta med kroppen, ösa skit och dra på skottkärror, en är liksom van vid det och i odlingen finns rika chanser att utlopp för det behovet också. Men det är fortfarande tomt utan djur. Inget snusande i nacken och inga vilda galopper på vindlande stigar. Men heller inget dåligt samvete för att jag inte hinner rida så mycket som de skulle ha velat (behövt). Allt har sin tid. Mer om blomsterodlingarna blir det i ett annat inlägg.

Även om årets odlande har tonat lite bort från grönsaker mot blomstrande fägring så har det ändå funnits mat att äta. Dock kan jag se när jag läser igenom förra årets odlingsrapport att det inte är samma saker som gått bra och dåligt. Bra det. Om det betyder att jag har lärt mig något. Eller så handlar det enbart om väder, klimat och ren och skär tur i vanlig ordning.

Majs, morötter, pumpa och potatis är årets vinnare. Tomaterna tävlar i sin egen liga och räknas inte mot de andra. De kan liksom bara tävla med sig själva och sina tidigare prestationer. Nåväl, tillbaka till vinnarna förutom Tomater då; 100kg potatis, 46kg pumpa, 29kg morötter och 78 majskolvar. Det blev en 20 liters hink med rödbetor (glömde väga). En sorglig sak med det är att jag tog upp dom och skulle låta dom ligga på tork några dagar i stallet innan de fick komma in i jordkällaren. Och plötsligt hade det gått flera veckor och varit kallt så in i bängen. De frös och blev förstörda. Suck. Ibland blir man trött på sig själv.

Det blev mycket lök (som jag heller inte vägt), men den skörden är jag inte imponerad av, lökarna är inte stora utan att det blev mycket handlar mest om att jag satte så förjordade mycket… Vitlökarna blev deprimerande små och tillsammans med den allra största besvikelsen; sötpotatisen (1,5kg) så hänger de riktigt löst nu när jag funderar över nästa säsong. Tidigare i höstas var jag på gång och skulle sätta, ”men det är ingen brådska med den, det gör inget om det hinner bli lite kallt innan den kommer i jorden…” Kan hända att tjäle i jorden och ett totalt ickeintresse av att stoppa ner fingrarna i det blöta kladdiga eländet leder till att Ica får stå för nästa års konsumtion utan att jag känner mig superledsen för det.

De olika kålsorterna (palm-, grön-, lila- och savoy) som skyddats av ringblommor och nät har räckt till för oss, kanske har det blivit 2-3kg. Intentionen att sätta upp skydd mot rådjuren har inte blivit av, jag är inte tillräckligt hungrig och jag plockar av den så länge det finns något kvar ändå. Gurkan är en annan av årets om inte misslyckanden så i alla fall besvikelser. Jag fattar inte varför de ska vara så kinkiga. Växer på som attan för att sen som i ett trollslag inte vilja vara med alls. Efter att de kastat sig för mina fötter och grinat när de skulle få flytta ut i växthuset repade de tills sist mod till sig och sa väl lite ”okej, tack då” för att jag preppat en bädd med rejält med bokashi (typ allt jag hade). Men det blev aldrig nån gurkfrossa även om vi väl inte behövde köpa några.

Paprika och chili då. Jag ger inte upp, men jag har slutat bry mig, de är sega och långtråkiga. Ger frukt fram på hösten efter att man odlat på dom i tio månader. Vad är det med dom liksom?! Jag har sagt det förut och säger det igen; paprika är värd sin vikt i guld! Om nån dristar sig till att påpeka hur dyra de är frågar jag: Har du försökt att odla det? De flesta svarar nej. Jag är inte förvånad över att paprika är en av det mest besprutade grönsakerna; alla vill äta paprika; sorgmygg, trips, vita flygare, löss, möss. Dessutom är de känsliga för värme, torka, kyla, blöta, mörker och stark sol. Och att någon inte skyddar dom för tidigare nämnda tillstånd dygnet runt i 10 månader. Enda gången som jag upplevt bra skörd var det året jag bar plantorna ut och in i växthuset för att de inte skulle utsättas för värmeböljor inne och kalla nätter ute. Ca tjugo 10-20 liters krukor med stora buskar i. Krasp-krisp så var de paprikorna inmundigade. I år planterade jag dom framför stallet (östläge) Oj oj vilken stark sol på fm! Inte bra tydligen. Och torrt. Men när det blev molnigare dagar ville de inte växa ändå. För kallt antar jag. Men jag ska ändå så ett par frön av dom snart. Bara för att jag är en envis liten jävel.. 😈

Lite mer om potatisen då; det skulle varit roligt om jag hade hållit ordning på sorterna av mitt eget utsäde men det är lite jobb med det, så det är lite blandad kompott när man lagar av dom. Vissa är väldigt mjöliga andra är fasta. Alla är ju goda men det hade varit bra att ha koll på dom när man vill göra specifika grejer, som julpotatisen eller rosta i ugnen. I år köpte jag en ny sort som heter Linda. Den var väldigt bra (förstås!) och nu har jag ändå försökt att ha den lite för sig i lagringen i jordkällaren – som fö verkar fungera väldigt bra. Jag var lite rädd för att det var för fuktigt därinne men det är riktigt fint. Luktar gott av potatis och jord och känns varmt om man råkar gå in när det är kallgrader ute.

Av löken så var sorten Troy bäst. Men som sagt, ganska smått blev det igen. Men skam den som ger sig. Jag ska testa att sätta från frö igen. Jag har fått utsäde av en snäll odlingsvän och kollega till både jättelök, luftlök och potatislök som ska sättas igång så fort jag får tummen ur.

Pumporna som höll på att stryka med när jag körde på med blodmjöl repade sig och tog igen sin svaghet med råge. Det var två sorter (tre plantor), lite oklart vilka bara. Satte flera sorter men bara två blev det plantor av förmodligen två olika mammutpumpor. Nästa år blir det fler sorter och då kanske inte huvudsakligen de stora varianterna utan flera av mindre modell.

Persikoträdet gav nästan 15kg frukt. Och det har det inte varit några problem att smälla i sig. Mycket av det blir till smoothie, det är fantastiskt gott att ta upp ett paket som nästan får tina i solen innan man suger i sig den. Åh wow – längt på den såhär en grådisig januaridag. Sommar i ett glas 🍑💛

Jordgubbarna som jag satte om i nytt land i våras gav lite grann. De nya plantorna som kom igång och döm om min förvåning när de så sent som i november hade klara gubbar!! Helt otroligt!

Tillbaka till Tomaterna – det blev totalt 90kg! Och jag som tänkte att det nog inte blir lika mycket som förra året – jag hade färre plantor i år och det var otroligt trögt innan de kom igång. Med lite uppskattning av mängderna tror jag att årets ätbara skörd totalt landat på ca 320kg (alla ätbara grönsaker). Är det möjligt att vi två pers stoppar i oss allt det? Vet inte. Vi får se när sommaren är här. Kanske måste jag inte odla så mycket nästa säsong. Sa hon och bläddrade girigt bland fröpåsar och surfade på fröfirmornas lovande utbud 😜

Av årets nyheter; Anmore Dewdrops, Grinch dwarf cherry, Black Opal, Sibirjak, Linda, Loxton Lass Dwarf, Alice’s Dream, Orange Crimea och Bombeta. Av dessa så har busktomaterna Sibirjak och Linda gått upp på favoritlistan. Båda är röda busktomater, Linda lite mindre och lite plommonformad. Båda odlades ute med bra resultat. Mycket god smak och bra hållbarhet. Keepers. Alice’s Dream, Orange Crimea och Bombeta blir kvar, Alice är jag inte lika överförtjust i som alla andra verkar vara men den är väldigt snygg håller jag med om. Grinchen var helt okej och kanske var den lite mer produktiv än Green Envy som jag alltid måste ha, den är såå god. Finns ingen som når upp till samma nivå tror jag. Orange Crimea gav fantastiska klasar med stora tomater, 1kg på en gren liksom! Trots att tomatplantorna var fina och växte bra så blev det sen skörd. Utetomaterna var snabbare, men så var det ju också en uppdelning med att ampel- och buskisar fick sitta ute och det är ju de som alltid är snabbast. Whippersnapper var först ut 28/6. Inne kom Sungold först över mållinjen/läpparna, 23/7. Biffarna var särskilt sena och Black Beauty som varit en sån mastodont i produktion fick se sig slagen av Ilses Orange Latvian. Sista slutskörden ute gjordes 4/10 fast då hade jag plockat bort tomater och plantor lite pö om pö för att vissa plantor stod mer utsatt för kyla än andra. Det kom några kyliga nätter i mitten av september där vi precis klarade oss från frost och sen höll det sig på plussidan fram till 9/10. Tomaterna i växthuset togs in 21/10.

Just nu vet jag inte 100% vilka som kommer att få följa med in i odlingssommaren 2023 av de som jag är lite tveksam runt, men tomatbiblioteket blir uppdaterat med lite info om varje sort för den som vill läsa. Av de 90kg tomater som skördats finns fortfarande lite kvar, Ponderosan har jag inte börjat äta än och Vesuvio Giallo sparar jag lite till. Annars har det blivit en tomatsoppa med blandat av många sorter idag, Sungold, Black Opal, Grinchen, Scotland Yellow, MeiWei och flera andra som jag inte kan hålla isär.

Det är verkligen en fantastisk känsla att fortfarande kunna äta egna tomater såhär i januari 🥰. Jag är så tacksam för kunskapen jag fått om hur man kan spara dom och blir ibland lite förfärad över hur mycket jag tidigare fick slänga för att jag inte visste tillräckligt. Tomater är verkligen så mycket mer hållbara än vad jag nånsin kunnat tro, även de sorter som man normalt inte kallar för lagringssorter. Imponerande tycker jag 🤩

Sammantaget är jag väldigt nöjd med odlingarna 2022. Allt kan inte gå bra och mina intentioner och ansträngningar har gett resultat – och nu är det snart dags att börja om 🌱🥳

Annons
Publicerad i höst i trädgården

November-pepp

Oj vad det är svårt att gilla november! Man får verkligen anstränga sig för att hitta det roliga med livet och inte bara önska att tiden ska gå förbi. Att bocka av dagar och veckor som avklarade. Det jobbiga är nog att jag trivs bäst utomhus och just nu är utomhus ofta lite halvt otrevligt; regn och blåst – vilket också är bra för det är för torrt fortfarande i marken och blåsten är ju bra för att vi får billig el – så då kan man inte ens svära över det heller. Sen är det nog den varmaste höst jag upplevt, hittills har vi bara haft två tillfällen med -1º, men annars är det rätt ljummet. Då kan man inte klaga så mycket på det. Men jag tror att det är mörkret som är värst. Det är mysigt att tända ljus, men man kan ju inte sitta och stirra på ett ljus hela dagarna. En god vän jag har känner tvärtemot mig att det är jätteroligt med höst och november – jag försöker gå i hennes fotspår. Pyssla och göra fina höstdekorationer, tänka på jul osv. Särskilt när regnet strilar och potatisen ska upp ur lannet.

Snart en krans av diverse torkat material. Lite stelt om fingrarna.

Okej, nu ska jag rycka upp mig! Oktober har varit superfin, man har kunnat fixa och greja jättemycket! Tomatskörden har nått en ny rekordnivå; nästan 90kg (jag tror att det får bli ett eget inlägg om årets tomater lite sen), den puttelilla sötpotatisskörden är bärgad (1,5kg), dahliorna är uppe, sorterade, torkade, förpackade och inställda i jordkällaren. Alla perenner och buskar jag fyndade på sensommaren har kommit på plats i rabatten, 370 tulpan-, narciss-, krokus- och våririslökar har kommit i jorden. Växhuset är urstädat, fuchsior, fikon och faktiskt även olivern har kommit till sina vinterstationer. Morötterna är skördade (29kg, rekord här med) och står i jordkällaren tillsammans med ett gäng pelargoner och dahliorna. De mindre pelargonerna står nerklippta i plantrummet.

Äppelträden är klippta även om det blev i senaste laget för det stora närmast huset. Jag MÅSTE se till att klippa det i juli nästa år, det håller på att bli alldeles för stort. Med facit i hand så skulle det verkligen ha behövt stå längre ifrån huset, men vem trodde att facit skulle komma efter 20 år?

Förresten – jag fick ju en bok i födelsedagspresent; Konsten att beskära buskar och träd och bums kände jag att en beskärningsexpert ju också måste ha bra verktyg; en japansk såg klickades hem och SATAN vilken bra såg! Stora hårda grenar som brukar ta en evighet att komma igenom – som smör! Man får ju hålla i sig för att inte bara gå loss och kapa allt man ser. Har du något träd som du vill ha sågat i? Säg bara till. Jag lovar inte att det vare sig kommer bli snyggt eller bra, men det kommer garanterat att bli glesare och mindre 😁

Nu ska jag också se till att skaffa mig en bra sekatör också. Kanske ett sånt där snajdigt bälte att ha alla sin verktyg i också, lätt att bara dra fram när man står uppflugen i ett träd.

Till detta med pyssel då. Hittills har jag kunnat stå i växthuset eller stallet och pysslat, det är väldigt mysigt ända till det blir för kallt. Allt man tar i är ju lite fuktigt och det blir väldigt stelt om fingrarna att hållas och att ha handskar är inte riktigt min melodi, man blir så klumpig och mycket är ganska pilligt att hållas med. Kanske ska jag önska mig ett par såna där torgvantar med avklippta fingrar i varmt ullgarn? Då kan man nog hålla på lite till ute. Annars tror jag att nästa steg blir att göra iordning någonstans att kunna pyssla med skräpiga grejer inomhus. Kanske är det så att pellisarna får maka ihop sig så att jag kan vara i plantrummet? Man vill ju gärna ha bra med ljust när man hålls. Källaren är ju visserligen mer skräpvänlig men ljuset är inte särklit bra där. Jag behöver nog en pysselatelje. Undrar hur jag ska få med min motsträviga handbroms till sambo på den idén? Han är ju också den som är försteskötare på dammsugaren liksom. Kan säga att det inte var helt roligt att komma hem efter sista dagen innan höstlovet som också är utklädningsdag i skolan, och jag hade klätt mig till fågelskrämma på morgonen, rusat runt i hela huset med torkat gräs inte helt fastspänt här och där i kläderna..

Kvar att göra ute är att ta upp potatis och rödbetor. Grönkålen funderar jag på om den ska få stå kvar ute, men då måste det sättas dit någon sorts skydd mot rådjuren. Vitlök ska planteras men med den här varma hösten är det ingen större brådska med den saken. Komposterna ska tömmas (bla där vitlöken ska bo). Lanne och rabatter ska täckas med hösilage och sen funderar jag på att skapa en ny odlingsyta på ett mindre frostlänt område närmare växthuset. Den delen av trädgården som grönsakerna växer i är ju tyvärr också det ställe där frosten slår på först. Obra idé att ha tex pumpa och majs där egentligen alltså. Dock kommer nog rotfrukter, lök, bönor och kål få fortsätta växa där. Men då var funderingen på att där jag skulle anlägga ny yta är fd hästhage och med massor med kvickrot så torde det vara en god idé att skrapa av grässvålen med hjälp av traktorn och sedan täcka med hösilage där också. Och gärna redan nu i höst för att vara lite på gång innan våren. Jag tänker att maskarna hunnit göra endel av jobbet redan nu i under vintern och det kommer bli bättre odling där direkt. Helst skulle jag egentligen också ha dahlior där för att det nog håller mer fukt där, i den stora trädgårdsrabatten blir det otroligt torrt under sommaren och trots att jag varit så nöjd med dahliorna så ser jag att det är flera som nog mått bättre om de fått mer vatten under sensommaren. Baksidan av den tanken är dock att man ju vill kunna njuta av blomsterprakten i trädgården. Hmm, många tankar och funderingar blir det… Jag är lite känd för att ha svårt för att bestämma mig, den som har sett Gösta Ekmans Aftonbladet eller Expressen har också sett mig när det kommer till olika beslut. Tex vart något ska få växa. Eller vad man ska äta när man är på restaurang. Ibland undrar jag över varför det är så men har kommit fram till att jag helt enkelt inte vet om det är min sista måltid och då vill man ju verkligen få det bästa ut av den, eller hur?

Apropå att anlägga odlingsyta – det är så intressant att se hur jorden förändras när man tillför organiskt material. Den delen av rabatten som jag byggde upp under våren och sommaren 2021 består nu av fuktig mörk och djup jord, lätt att gräva i och full av kryp. Den delen som jag anlade under förra vårvintern är inte alls lika fin. Täckmaterialet är det som är fuktigt, jorden under är smulig och torr, ganska hård och gräsmattans rötter är kvar. Det ska bli intressant att se hur det ser ut till våren, om det beror på att tillförseln av täckmaterial eller om det bara är så att det är bättre förutsättningar på området som jag anlade tidigare. Förutom att täcka med hö så ska jag även kompostkvarna ner det som vuxit där under sommaren så att det hinner brytas ner till nästa säsong. Tur att man har en trädgård som man även i tanken kan leka och hålla sig sysselsatt med – även när vinden viner och regnet piskar 😄

Just nu är plantrummet också en plats för torkning av diverse frön. Muggar, fat och kuvert är utspridda med frön av allt som jag kunnat plocka av ur rabatten med blommor. När vintern är som mörkast ska jag sortera och katalogisera, drömma om ännu en sommar med ett överflöd av blommor och växtlighet. Men nu har det faktiskt slutat regna och det är dags att ta tag i sitt liv – lyft röva från stolen och ut och plocka upp resten av potatisen, är du odlerska eller latmask?

Syns den blivande blomsterprakten? 😃
Publicerad i själhushållning, självförsörjning

Självhushållning

Mitt odlingsliv har under årens lopp gått i lite olika spår. Det känns som att jag alltid har odlat, 28 år har vi bott på gården och det är klart att det är ju en ganska lång tid, innan det bestod mitt odlande av att tex fylla en balkong med petunior – egentagna frön som när de låg där in handen på våren såg så små och obetydliga ut och sen resulterade i mååånga plantor, det hade blivit 1800st om jag satt isär alla.. 😅

Jo jag gillar ff petunior, här är det en Million Bells

Nåväl. Det som alltid har bestått är tomaterna, det andra har varierat. En period ville jag fylla min trädgård med perenner. Sagt och gjort. Hittade en annan entusiast (läs galning) som sålde frön, varpå jag daltade med ett hundratal olika sorters frön och småplantor av blommor, buskar och träd. Vissa sorter tog nog nåt år på sig innan det grodde, de flesta kom nog inte så långt. Vet inte om det blev så jättemycket av allt det där, men jag lärde mig otroligt mycket om sådd, stratifiering och olika växters specialiteter. Ett annat år tänkte jag under vårvintern att jag nog skulle stänga ner växthuset en säsong, inte odla alls. Ta semester. Var helt trött på det. Shit vad mycket plantor jag hade! Växthuset bågnade och jag fick vad jag minns mängder av tomater det året.

För ett antal år sen dök täckodlingen upp som en gåva från högre makter. Att en aldrig tänk på det? Jo, nu kunde jag som haft problem med ryggen plötsligt odla upp större områden, växterna trivdes på mina karga marker och jag började lite mer med grönsaker. Till en början vill man prova allt. Och på höstkanten inser man att man faktiskt inte gillar allt. Visst, brytbönor är hyfsat gott, men det går inte åt 5kg. Purjolök kraschar min mage – typiskt för det går verkligen bra här. Sallad går i blom fort som rackarn och den är inte lagringsbar. Alltså, det gäller att välja ut saker som man vet att man gillar och som funkar att odla på de marker man har till förfogande samt vara lite restriktiv i sådden så att man inte står där med ett ton mat som som man inte kan ta hand om – för det är sorgligt. Min önskan är ju att vara självförsörjande på så många grödor som jag kan, men allt är inte möjligt hur gärna man än vill och hur mycket man än försöker. Och så får man ibland lära sig att äta sånt som går bra att odla.

I dagsläget odlar jag eget så att vi klarar oss året om av potatis, lök, pumpa, bönor och grönkål. Och sötpotatis. Tomater också förstås. Men självhushållning handlar också om att äta i säsong, att välja att äta sånt som man har och att faktiskt inte köpa det när man inte har eget. Potatis och lök behöver vi aldrig vara utan – det står sig och räcker till, samma med bönor (förvälld och sen infryst) och pumpa. De andra sakerna väljer jag helt enkelt att vara utan när det är slut och faktiskt är jag hyfsat trött på tomater och blåsor i munnen fram på vårvintern. Och så är de första fönstertomaterna så mycket godare när man har varit utan ett tag. Pumpa har jag väl aldrig köpt några mängder av men upptäckt av de egenodlade att det är supergott och väldigt bra mat. De är ju också spännande att odla när de är både snygga och vissa blir ju sjukt stora. Pumpan lagrar dessutom superbra – förra årets sista åt vi upp i februari, den klarade sig hur bra som helst i sadelkammaren i runt 10˚och det går också utmärkt att frysa när den är kokt.

Morötter blir det så det kanske räcker till och ev också rödbetor. Sen gäller det ju bara att lyckas förvara dom också. Tycker inte att de är lika lätta som tex potatis.

I år har jag även fått en fin skörd av majs. 26/4 såddes 120 majsfrön i pluggbrätten i växthuset. 12/6 fanns det ca 80 plantor och vädret var såpass varmt att de fick flytta ut i landet. 24/9 skördade jag 78 kolvar, de flesta var godkänt pollinerade och utvuxna. My gadd va gott det är med egenodlad majs! Det här var sorten Sweet Nugget, en som jag nog kommer att hålla fast vid och jag kommer inte att ta egna frön här än så länge, rädd för risken att det ska bli knepiga kolvar som en trist överraskning när man öppnar paketet på julafto.. hmm.. menar kolven på skördedagen 😁

Frågan är om man får kalla sig för självförsöjande på det som man inte har eget utsäde av? Lök har jag ännu inte lyckats med från frö utan fått lov att köpa sättlökar av. Det är ju lite grämelse över men bättre än att inte få något alls. Dessutom, om man ska ha eget utsäde så behöver man odla två år för att få frö på lök – det känns som ett ultramaraton.. Pumpa har jag fått för mig är knepig för att den korsar sig och därmed bli lite lustiga, men såhär i skrivande stund undrar jag varför jag inte testar? Kanske ett projekt för nästa år..

Det mesta av årets lökskörd till torkning.

Det jag har egenodlat utsäde av är tomater (förstås, fast ändå köper/byter jag alltid till mig några nya sorter varje år), potatis och sötpotatis samt bönor.

I dessa tider där stor del av alla samtal består av rusande inflation, horribla energi- och smörpriser, om krig och skrammel med kärnvapen kommer begreppen omställning och prepping som en följd. Att ha saker hemma så att man klarar sig ett tag om det skulle hända något allvarligt. Att se om sitt hus. Bra med den delen av utvecklingen tycker jag, folk behöver bli bättre på att klara sig själva att inte stå lamslagna för att det blir strömavbrott några timmar, men fy vad det är jobbigt med alla kriser 🥺

Ilses Orange Latvian , delskörd från två plantor.

Min lösning på grubblandet om allt skit som händer i världen är; att gå ut och stoppa fingrarna i jorden, klämma en lus och klappa en noshornsbagge. Och äta en tomat eller femton ☺️

Publicerad i experiment, Odling, sötpotatis

Sötpotatis-projektet

Det som gick yberbra i krage 2021 var sötpotatis! Eller ja, jag vet ju inte hur mycket de ger i avkastning vanligtvis men jag är iaf extremt nöjd. Jag startade ju med att köpa 3kg (8st) ekoknölar på Ica.

Sötpotatis i balkonglåda.

Knölarna placerades i lätt fuktad jord, i balkonglådor på ett bord vid ett element där knölen tittade upp lite ur jorden.

En av knölarna fick till sist skott som planterades och togs sticklingar på.

Då det blir långa skott fungerar det även att göra avläggare, dvs att lägga ner ett lite längre skott under jord där de också bildar rötter. När den fått ordentliga rötter knipsas skottet bort och planteras i eget kärl.

När det var dags för utplantering hade jag ca 15st fina plantor. De fördelades på 3 pallkragar där botten fyllts med färsk hästskit och hösilage och toppen med jord från en gammal dyngstack av hästskit och spån. De planterades ut i början av juni – de tål inte frost, alltså kan man lugnt vänta ut det.

Värt att tänka på för odlingen är att sötpotatis vill ha det varmt. De går också djupt ner i jorden vilket gör att upphöjda bäddar är bra. De är nog inte extremt fuktkrävande men jag har ändå sett till att de fått en del vatten. Året innan hade jag ett par plantor som jag inte vattnade på samma vis och det blev inte lika stora knölar. De gick också extremt djupt ner vilket kan tyda på att de sökte vatten. Det var en ren slump att jag upptäckte att det öht fanns några knölar där.

Mina kragar är placerade vindskyddat av ett buskage framför en husgavel i söderläge, varmt och skyddat med andra ord. Jorden täcktes med mera hösilage.

De fick en hel del vatten och växte något fantastiskt bra, täckte snart hela kragarna och började så smått klättra ut. De skott som var på väg ut ur kragen böjdes ner mot jorden. Det blev inga blommor men rackarns mycket vackra blad.

Skörd!

10 okt skördade jag 7,7kg knölar. Inte bautastora men ack S Å G O D A!

En tid innan skörd klippte jag av ett gäng skott, satte i vatten och fick snabbt rötter på dessa. De blev planterade och blev först väldigt fina men har nu under vintern trots växtbelysning blivit ganska skamfilade, löss och trips gillar dom dessvärre typ lika mycket som jag gör. Min förhoppning är att få dessa att överleva så pass att de kan användas som start för 2022 års odling. Om inte annat har jag sparat några knölar av skörden för att börja om på nytt.

Publicerad i Odling

Juliafton

Odlartobbe på insta kom med ett uttryck som fastnade hos mig: juliafton. Gillar det ännu mer än julafton, dels för att det finns 31st av dom (när något är bra så vill man ju ha massor av det eller hur?) och för att det är då finns chans till att i bara nattsärk öppna dörren och bara gå ut, utan att behöva ta på sig vare sig skor eller jacka, lyssna på nattsuddande fåglar och kan hända en och annan mygga. Det kallar jag juligt 💕

Iår började det knakväxa i odlingarna tisdagen den 29/6. Inte många gånger man kan se ett exakt datum men det var liksom då allt körde igång på riktigt. Det hade varit varmt ett tag och det har med jämna mellanrum kommit lite regnskurar, så bra förutsättningar, men jag kan inte säga varför det var just då startskottet gick.

Här kommer en radda av knakväxare i mina matodlingar:

Sötpotatisen! De har helt och hållet fyllt sina kragar 😀 hoppas att det är mycket tillväxt under jord också. Har funderat lite på om jag ska försöka täcka lite av stammarna under bladen, det är ju där det bildas nya rötter/knölar?

Sötpotatis

Majs: nu äntligen har de blivit gröna och man ser att de är på tillväxt efter att ha sett gula och miserabla ut hela tiden sen utplanteringen.

Majs som växer iaf lite grann.

Pumpa & squash: lite olika fart, men de som börjat växa drar på ordentligt med stora kraftiga blad 😍 fyra dagar mellan bild 1 till 2 och 3.. Man kan även se att majsen kommit sig ännu mer.

Ärtor: Systerns gråärtor är verkligen maffiga! Ska bli kul att se och smaka. Varför är det så häftiga att odla stora maffiga grejer?

Kål: Heja grönkålen! Vet inte hur jag tänkte när jag snabbt körde ner och skruvade en liten ställning för nät till kålen. Alltså den håller på att spränga det lilla en-mans tältet! Två olika sorter är det, en grön och en lila; Scarlet – vrålsnygg! Synd att de måste ha nät för de är verkligen en prydnad. Satte även några savoyer, de som sitter under nät är fina, de andra som inte fick plats där är kalätna.. 🙄

Potatis: har växt upp och fått ytterligare en täckning med hösilage. Det är dock lite ojämnt hur de kommer upp. Funderar lite på om det är skillnad på att växa på olika ställen i lannet eller om det hänger på utsädet. Och vildpotatisar har börjat blomma.

Bondbönor: växer bra och har blommat/blommar. Inte lika bra fruktsättningen som förra året och de lägger sig platt. Måste till nästa år tänka ut något annat sätt att stötta för de klänger ju inte öht utan nätet jag satt upp är helt utan betydelse. Har inte riktigt orkat att binda upp alla heller.. Det syns också att de delar av plantorna som ligger mot marken blir angripna av något, förmodligen nattpigga sniglar.

Rödbetor: igång och växer men sååå långt efter förra året. Note to myself: så tidigare!

Rödbetor av olika slag

Solrosor: de växer så att man kan se det men inga blommor än. Jag är mycket nyfiken på dom eftersom det är flera olika sorter och färger. Jag satte dom i en grupp och tänkte att de skulle få lite stöttning av varandra. Fyra dagar mellan bilderna…

Lök: de växer och börjar luta lite. Inte så stora lökar än men jag nallar lite, struntar i om de inte blir superstora, huvudsaken är att de är goda 😋 Kanske är det så att vissa grönsaker inte blir vansinnigt stora på mina marker? Moränjord som iår visserligen är ordentligt fuktig men som genom åren blir ganska urvattnad pga bra avrinning. Det är tom så fuktigt att jag ser spår av sniglar i odlingarna. Vitlöken har fått knoppar, lärde mig häromdagen att man ska skära av dom nu, steka och smaska, men spara en som visar när det är dags för skörd. Eller var det för att få frön till nya lökar..? Får kolla upp det igen tror jag.

Vitlök med snirklig knopp

Aubergine: Eftersom jag kom på lite sent att jag även skulle testa att odla aubergine och inte ett enda frö tog sig så fuskade jag och köpte en planta på Bona Trädgård. Och den är jättefin! Det är flera frukter på gång och den blommar vidare. Har planterat om den i flera steg ochden bor ute efer att blivit angripen av gröna löss i växthuset. Den verkar trivas utmärkt med det.

Gurka: nu känns det som att den stora gurkdrunkningen ev har startat. Det är många gurkor på gång och vi har ätit ett gäng nu – så himla goda! Det enda smolket är att spinnet inte vill mattas av. Trots duschning i stort sett varje dag 🙄

Sist men absolut inte minst: Tomaterna! De i växthuset är otroligt höga, några har passerat pinnen som bindsnöret sitter i och är nästan uppe vid taket, tror inte att de brukar vara det såhär tidigt annars. Och nu börjar man faktiskt kunna äta lite, idag fick vi en liten hög tomater var till middagen, mums!

Påletomater och de framför stallet: de ligger ff efter jfrt med förra året, men kan inte sluta förundras över hur kraftfullt de växer ute och hur god fruktsättningen är. Det är betydligt fler och nog lite större frukter ute än inne.

Om vi då går över till det som inte växer så bra eller knappt alls..

Paprika & chilepeppar: sorgebarnet No1. Visst kommer det några frukter men plantorna ser tråkiga ut. Härjade av trips och solbränna. Chilihuset som jag trodde var superbra har visat sig bli på tok för varmt. Att plantera i däck gör det inte direkt svalare mitt i solgasset på en södergavel. Så gör om och gör det bästa som går just nu: har tagit bort taket och nätet som skulle skugga men där det i själva verket fastnade en massa insekter, tex humlor och steklar 😩 kanske även gavlarna på kjorren ryker snart de med, fast de nog kommer behövas när det blir svalare väder. Och på bara ett par dagar blev det skillnad, tripsen tyckte inte om att vara i det fria och har minskat markant. Plantorna tykcte om att få regn på sig och ser också piggare ut.

Morötter: jo, de har kommit upp på sina ställen men det finns inget att äta på än. Sådde om för någon vecka sen så får vi se om det skulle kunna tänkas bli något.

Palsternacka: Ovärt arbete! De som försåddes inne har inte överlevt. Några enstaka små blad har kommit upp bara. Tror att jag kan överlåta det odlandet till andra som är bättre på det och köpa de jag vill ha.

Jo, den här sommaren kan komma att gå till historien (min historia iaf) som en fantastisk odlingssommar – den som jag planerade för i januari där när allt var så mörkt och hopplöst långt bort 🥰

Mitt nästa inlägg kommer att handla om sommarblomsodlingen, den är inte fy skam den heller men det får bli en annan dag😍 Nu bär det av mot sjön!

Publicerad i klotpil, Odling, sötpotatis, tomat, varmbänk

Isande spänning..

Så har ännu ett gäng tomater fått flytta ut i växthuset. Jag kollar prognosen och oroar mig. Men nu ska det faktiskt inte vara mer än någon enstaka minusgrad och då klarar det sig därinne. Om de inte har fel vill säga 😬 men nu får det vara så, de blir så himla klena av att stå inne, de som bott ute är såklart mycket mindre men de börjat på att se sådär starka ut och lite mer mörkgröna.

Håll tummarna!

Alltså.. denna sötpotatis. För någon vecka sen la jag ner de långa skotten som satt kvar på potatisen ner i jorden lite här och där så att bara blad stack upp (avläggare, för att få rötter längs stammen). De har sett så frodiga ut hela tiden men så plötsligt idag, slokande blad! Och när jag känner på knölen verkar den helt rutten, dvs; den är ordentligt mjuk innanför skalet. Det betyder att dens skott måste sättas i egen jord. Konstigt hur fort det hände.

Ska man se till utsäde av dessa goda knölar verkar inte andelen skott bli så många. Av inköp av 8st knölar så är det en som fått skott som tagit sig därifrån. Dyra plantor min själ. 3kg för 180kr har alltså gett några få skott och det har tagit lång tid. Blir ytterst intressant att se hur det totala utfallet blir sen.

Skott av sötpotatis planterade. Knölen får ligga kvar i lådan med jord eftersom det är massor med rötter under den.

Det skott som jag klippt av tidigare och satt i vatten har fått några små rotliknande utskott, de åkte också i jord nu så får vi se om det blir bättre lycka.

Varmbänken! Jag som varit så glad, gått och kikat hur det växer, rädisorna har sett så illgröna och fräscha ut 💚 så hände det som inte fick hända! Jag skulle vädra en stund för det var så fuktigt, tro på sjutton om jag inte glömde lägga tillbaka locket! På morgonen var det – 1,5° i bädden. De såg lite medtagna ut under hela dagen, men inte helt döda iaf. Jag är jäklit trött på minusgrader nu 😠

Klotpilen! Kommer du ihåg klotpilsticklingarna som jag snodde när jag cyklade hem från vännerna på midsommarnatten förra sommaren? De har vaknat!! Överlevt och fått små blad 🌱💚

Klotpilsbebisar ❤️

Dahlia sticklingarna lever än, ja dahliorna också förstås men de verkar inte växa något särskilt såhär långt iaf.

Sticklingar av dahlia + stjärn..

Blomstersådderna hänger i, de som jag sådde om har grott. Till nästa år ska det bli vintersådd av malvan endast tror jag. Den kom igång riktigt bra och har växt på. Jag tror faktiskt att det är en sort som gror bäst efter rejäl kyla medans tex roseskäran inte alls ville frysa. Det är betydligt bättre grodd på de nysatta fröna jfrt med de som såddes tidigt ute. Luktärtorna står ute och har väl fått så många köldknäppar att det inte går att räkna, men de ser väldigt stabila ut. Snart behöver de nog planteras om.

Fönstergurka! Satte två frön i början av mars (tror jag, har ju tydligen inte noterat det någonstans 🤨) och nu har vi skördat den första helt fantastiska lilla gurkan 💚🥒 Den smakar helt ljuvligt och är inte minsta besk. Sorten heter Baby f1 och står i en klematiskruka (2l?) västerfönster med mycket ljus men inte stekande sol. Vatten varje dag, egen jord kryddad med hönsgödsel.

För ett par månader sen skrev jag ett inlägg om att njuta av det man har omkring sig just i den tid man är. Då handlade det om att njuta av att ha vinter och planera för vår och sommar. Att längta men vara nöjd i stunden. Just nu är det inte mycket av den varan – det är galet stressigt! Mycket som måste göras på jobbet (som också är roligt) och asmycket ledighetssaker som man vill göra. Tänker att jag skulle vilja ha en semesterdag i veckan nu i maj så att man kan få komma ikapp med vill-görandet, särskilt eftersom vi missar både 1a maj och 6e juni som lediga dagar iår. Undrar om det ska gå att klämma in..?

Publicerad i ödem, chili, grobarhet, jord, Odling, ohyra, sötpotatis, sticklingar

Knottriga blad i år igen – och även på sötpotatis..?

Det verkar som att detta med ödem på paprika och chili är något som alltid ska komma hos mig, men det är mer på vissa sorter ser det ut som. Tex ser det ut som att Ferenc och Korosoko drabbas hårdast medans Chocolate och King of the North klarar sig betydligt lindrigare.

Ödemen lär ska bero på att luftfuktigheten är för hög, att de har för blött eller att det är obalans i näringsupptaget. Det skulle kunna vara brist på kalium och kalcium har jag läst mig till. Hmm.. Många möjliga felaktigheter. Jag har försökt att låta dom torka upp lite mer emellan men då blir plantan vissen, kanske ska jag prova att lägga på en lten dos aska för att höja kaliumnivån? Jag vattnar och sprejar med EM men det känns ju som att det snarare skulle höja luftfuktigheten. Dessutom trivs ju då tripsen när det blir torr luft, vilka nu verkar ha gått hårdare åt sorten Hungarian Boldog. Märkligt det där.

Nåväl plantorna överlever nog ödemen, det har de ju gjort förr men det vore ju intressant att hitta en lösning. Alltså, det är inte undra på att paprika är ett av de hårdast besprutade grönsakerna i handeln, man fattar ju att det är svårt att få någon ekonomi när de är så känsliga för allt möjligt.

Hungarian Boldog böjer bladen pga trips. Mekanisk bekämpning med kläm-ihjäl-metoden.

Försöket med egen jord vs köpejord visar på någon form av brist. Nu har jag lagt i lite hönsgödsel då jag anar brist på kväve.

Man skulle kunna tycka att det är skit att allt detta händer, men fasiken att det också är intressant. Det är ju ändå några plator som är riktigt fina. Man kan ju fundera på vad som är skillnaden..?

King of the North

Läste också att det kan vara idé att toppa chili för att få buskigare plantor. Sagt och gjort, topparna har åkt i jord så får vi se om de behagar sätta rötter, jag är verkligen sugen på detta med sticklingsförökning överlag. Synd att jag inte kom på det tidigare. Skulle ha sått några stora tomatsorter i januari för att ha att ta sticklingar på. Som det är nu har jag ingen brist på plantor direkt.. Eller kanske skulle jag ha tagit sticklingar i höstas för att snabba på och inte behöva så (som att jag inte skulle vilja det, men iaf..)

Sticklingar av ERotica, Vampire och Volcano

Grobarhetstesterna med frön och knölar i fuktigt papper i påse på element gav resultat. Jag kan slänga typ alla frön som jag testade, skönt. Ingefäran möglade men gurkmejan har fått små skott och har fått komma i jord. Den får dela låda med sötpotatisarna.

De kinklisorna förresten, det har ju kommit lite skott i ena lådan. Jag har klippt dom och satt i vatten för att få rötter. Ingen tillstymmelse till rötter trots att det gått nästan två veckor. I den andra lådan har potatis efter potatis ruttnat. Nu är det två kvar och den ena ser ut vara färdig till maskmat, den andra har jag inte riktigt gett upp än. Undrar varför de inte vill? För stora knölar? Jorden? Tror inte att jag haft vare sig för blött eller för torrt. Fortsätter de såhär kommer jag nog snart att tröttna på dom. Jag skulle vilja ha tag i nya knölar som inte är så stora och på men butikerna på orten har inte ekologisk variant i lager och då kan jag ju inte välja storlek när de kommer..

Dessutom verkar de också ha fått ödem på bladen och här kan jag inte tro att det beror på för blöt jord iaf, den håller jag bara precis fuktig. Fast även om de inte växer så fort eller att alla har tagit sig; de är väldigt fina de blad som kommit 🥰

Publicerad i fönstertomater, grobarhet, höstsådd, inomhusodling, Odling, sötpotatis, sticklingar, tomat

Så gick det med att vänta med att så…

Jo.. jag hade ju bestämt mej för att vänta till helgen med att så tomater. Men så blev det onsdag och det är ju lillörda’ och räknas som helg, det är sen gammalt 😜 Sen är det ju ett annat större problem, någonstans mellan Grekland och Sverige ligger frön som jag beställt från Meraki Seeds, denna guldgruva av fina sorter! Det verkar som att det som Helena postade den 26/1 fastnat för jag är inte ensam om att sitta och försmäkta. Just nu är jag nervös att det inte alls ska dyka upp, men om det kommer idag så har det ju tagit 38 dagar. Fast det är inte klokt och det är inte ok Postnord!

Kanske var det också ett skäl till att så de andra tomaterna nu och att dela upp sådden om/när resten dyker upp.

Det blev 35 sorter den här gången. Och spana in de vita burkarna med lock på högra bilden! Världens bästa såburkar! Rymmer ett par dl, är gjorda av mjuk vitplast (känns lite pappaktig) och ett perfekt lock till. Jag fick dom när vi hämtade mat på Jako Sushi i Askersund, man fick misusoppa i den. Första gången jag åt sushi på riktigt, det var oväntat gott och med tanke på de fina burkarna kommer det bli fler gånger 🤓

Fö använder jag helst engångsmuggar av lite mjukare plast, de håller bra utan att spricka och man kan skriva på dom, de håller i flera år och till många sådder. Och i skrivande stund, två och etthalvt dygn senare så har flera sorter börjat visa sig 🪴🍅

Igår, den 5/3, var den Stora Dagen! Årets första tomat inmundigades M-M-M!

No 1, Venus dvärgtomat, gooood och väldigt lämplig för fönsterodling

Det visar sig att No 1 nog är en Venus., lite mer orangea tomater än Yellow Canary och ännu sötare. Och alla goda smaker kom fram eftersom solen värmde upp den där i fönstret.

Sovrumsfönstret är helt perfekt att odla i den här tiden (mars-april) det blir väldigt varmt och ljust. Lite längre fram, maj-juni är det för varmt och stekigt. Men då kan ju tomatplantorna ändå flytta ut 😀 Jag är bra i fas i år, fönstret är fullt med plantor som har blommor och kart. Alltså, in i minnesarkivet att så de första tomaterna i november. De fick ju stå på köksbänken under det lysröret under den där mörka helvetestiden i nov-dec. No 1 är ju dock en spontanplanta som grott och börjat växa i växthuset. Blir intressant att se när de andra kommer ikapp.

Som jag sagt tidigare, tomater är min favoritgröda för att de både är goda, tacksamma och flexibla. Att de dessutom går utmärkt att lagra gör dem till fantastisk mat. De verkar dessutom kunna misshandlas hur mycket som helst. Majaplantorna som halshöggs har kommit igång och deras skott också. Tror att det blir plantering av skotten idag faktiskt.

Såhär långt ser det ut som att skott som är från stam + ett blad får rötter fortare än toppskott. Blir intressant att se vilka som får blommor/frukter först.

Andra försök som är intressanta just nu är grobarhetstesterna. Av den röda solhatten hade mer än 20st frön grott, nu har de planterats och på dirren började de växa. Och så var den blodade tanden igång. Raskt plockades 24 sorters olika gamla frön fram ur lådan och lades i fuktat papper i plastpåse. Några åkte in i frysen eftersom de behöver en rejäl köldknäpp innan de vill tänka på att gro. Jag har inte särskilt stora förhoppningar om att det ska bli något, och kanske lika bra det. Någon gång förritiden har jag alltså på allvar köpt frön till cembratall, koreagran och pappersbjörk (de som ligger i frysen nu) Ville jag verkligen ha det? Nåväl, om de gror så är det väl meningen att jag ska ha såna träd. Och om de 20 år gamla fröna inte gror kan jag iaf slänga dom utan att ha dåligt samvete 🙃

Röd solhatt, förgrodd i papper planterad igår. Pigga små rackare.

Sötpotatisen i den ena lådan har växt lite till och nu har de fått komma fram i ljust utan direkt sol (den vanligaste önskan hos växter och kanske svåraste platsen att hitta?) Den andra lådan står än så länge kvar på elementet i källaren. kanske ska den få komma upp i ljus också nu.

Sötpotatisbebisar

Ute skiner solen, det är nån enstaka plusgrad, man längtar efter varmt och vår, men det är faktiskt bara början av mars så det gör inget om det lugnar sig lite till. Sade förnuftet när hon skulle övertala hjärtat.

Publicerad i experiment, fönstertomater, förodling, försådd, grobarhet, inomhusodling, Odling, sötpotatis, tomat

To sow or not to sow..

Bromsen är i. Hela foten har trampat ner, ända till golvet. Och handbromsen är också idragen. Jag ska inte ta den stora tomatsådden nu. Det ska ske nästa helg. Första helgen i mars.

Vad göra istället? Jo, diverse faktiskt. Ett par Majatomater har halshuggits och skotten satts i vatten. Blir en nytt experiment, jag har aldrig tidigare sticklingsförökat tomat med flit, det har mer råkat hända när en för stor tjyv har stuckits ner nånstans.

Halshuggning kan innebära döden.
Ur död kommer också liv.. Hoppas jag.

Nu hoppas jag på att de här ska ta sig och kanske har jag då sparat några veckors förodlingstid? Om det kommer några fler grenar på de andra tomatplantorna kanske det är såhär man ska jobba vidare? Nu är ju också tiden när det börjar bli såpass ljust att mankan ha vissa plantor i fönstret.

Några andra fösök som är på gång startade egentligen med att jag gick förbi fröborstarna på Miscsanthusen. Frön lades på fuktat hushållspapper i en plastpåse på ett element. Sen hittade jag fröställning av en röd solhatt som fick gå samma väg. Tanken är alltså att se om det går att få igång fröna utan att behöva jordbyttor som det aldrig händer något i. Jag har även tänkt odla både ingefära och gurkmeja och vid lite sökning verkar samma metod vara en god idé.

Bland studielitteratur och odlinganvisningar; grobarhetstest

Tomatplanta No1 och några av de andra fönstertomaterna har fått lite större kruka, nu har de 2 liters jospaket att bo i och har också fått flytta till fönster. Och ja, No1 är också först med att börja bli klar, nu går tomaterna åt det gula hållet och jag misstänker att spontanfröplantan är en Yellow Canary. Jag är också lite vågad och har gett dom jord från egna jordfabriken. Tomaterna som bodde i det förra sommaren ute gillade det ju jättemycket så nu hoppas jag att det blir samma för dessa. Jag lägger alldeles för mycket pengar på jord och dessutom tycker jag att plantor som står inne så snabbt förbrukar det som finns i köpejorden? Inget jag har några belägg för men det känns så.

Inom odlandet sker alltid prioriteringar och omprioriteringar. Kanske är det uttänkt så att när det är dags för tomaterna att flytta till bästa fönstret så ska pelargonerna som haft den gräddfilen hela mörka tiden klippas ner? Ja så fick det bli iaf. Och ja, jag var ju tvungen att spara några skott men tänk om en hade bara liite mer plats. Ett uppvärmt växthus på 100kvm skulle ju räcka långt liksom. Då skulle ja kunna dra igång med försäljning av pelargoner och kanske också fuchsior ❣️😅

Tre nedklippta pellisar, t hö Bigitta, en av förra årets egna hybrid. I mitten tror jag det är den som jag kallat Lill-pelargonen.

Undrar hur många plantor man behöver sälja för att det ska gå ihop sig?

Jag har fått upp ett par nya lysrör, nöjd so far, får se vad plantorna säger 😬 Alltså, varför håller en alltid på såhär? Oroar sig för sina frön, plantor osv? Varför är jag aldrig nöjd och litar på att de ska klara sig? Nej, springa och glo och oroa mig för att de ska dö. Eller nej, egentligen inte dö, jag är mer oroad över att de ska växa dåligt, stå och stampa – det är såå himla tråkigt. De kan väl bara 1 – växa på eller 2 – dö pang bom så man slipper dalta så förgjordat.

Nya lysrör av led variant

En riktigt rolig sak!! Några av sötpotatisarna har får små små skott! Jag har då och då känt och rört runt lite i jorden för att ha koll på fukthalt och ev tillväxt, igår kunde små ögon iakttas på knölarna. Dock har en potatis ruttnat helt och den som satt i vatten såg ut att vara i betydligt sämre skick än de i jord så den fick också möta den svarta myllan nu.

Sötpotatis med microskott

Till veckan blir det omskolning av ett par chilisorter, Vampire och Erotica. 🙌

De ska också utsättas för test, hälften i köpejord, hälften hem(g)jord 😅.

Publicerad i Odlingsrapport

Odlingsrapport 2020

Året 2020 har äntligen tagit slut. Slut som i att jag skulle tro att allt tråkigt som hänt under året plötsligt skulle upphöra för att det blir nytt år? Nä, det kommer säkerligen att fortsätta (jämna plågor, gnäll & klag, tro inte att nåt ska bli roligt osv 😏) men kanske lär vi oss att leva med virus, hitta roliga saker att göra utan smitta varandra och förhoppningsvis kan vaccin hjälpa.

Odlandet har i vart fall inte påverkats negativt av restriktioner och minskat resande, snarare tvärtom. Jag har iår utvidgat mitt odlande både i area och tid. Även mängden egen mat (skörd) har ökat. Här kommer lite reflektioner över bra och dåligt, vad jag ska fortsätta respektive sluta med.

Lök

Vitlöken är ett tveksamt kapitel. Satte förra hösten i lådor som förvarades i växthuset över vintern, sattes ut i pallkragar på våren, började växa och vissnade ner. Under fanns bara pyttesmå lökar. I höstas planterade jag om endel ute direkt och endel i bäddarna i växthuset, där de nu börjar växa, gröna och fina.. Jag funderar egentligen på varför de ens ska sättas på hösten? Man vill ju tydligen inte att de ska börja växa på hösten iaf…? Då borde man lika gärna kunna sätta dom på våren direkt. Jag gick hur som helst mer skörd när jag gjorde så.

Gul och röd lök från sättlök gav lagom stora färdiga lökar, vi kommer nog att klara oss hela vintern med egen lök. De tusentals frön av silver- röd- och gul lök som sattes gav växlande resultat, någon enstaka tillräckligt stor för att ätas, mycket av det försvann efter utplantering, resten blev så smått att de har återplanterats för ny chans. Vem vet, de kanske börjar blomma?

Purjolöken är oövervinnerlig. Egna frön gav mängder med plantor som först vuxit ute och nu är de jordslagna i växthuset. Grön, fin och frodig kommer den räcka för alltid känns det som. Synd att jag inte gillar den lika mycket som jag gillar annan lök..

Jordslagen och omplanterad lök

Bönor

Bondböna

Stör- och borlottoböna har suttit som cover crop i växthuset, ingen fantastisk skörd men åtgången i familjen är inte särskilt stor (man får kamoflera den väl för att den ska slinka ner i de kötthungrande magarna). Bondbönan! Jag säger bara wow! Bra växtkraft, bra plantor, bra skörd! Två olika sorter hade jag, båda riktigt bra.

Rödbetor

Rödbeta Forono (?)

Min favorit! Det blev kanske inte så många som jag sått, men himmel vad stora och goda!! Hade tre sorter, två runda och en avlång, båda modellerna funkade lika bra men jag är osäker på vilken eller om det var båda runda som var lika bra. Förstådd i toapapper inne var en bra start, de kom igång snabbast, men även de som direktsåddes i omgångar gav god skörd.

Inte så många, men stora..

Palsternacka

Oj vad gott! De få som grodde blev stora och goda. Undrar om inte dessa kan funka med frösådd i toapapper också? Ska också se till att det finns ordentligt med täckning runt så att inte sådden torkar.

Broccoli

Blommande broccoli

Det som började skördemässigt som årets fail blev sen en ganska hyfsad odling. Till en början stora lovande plantor skyddade under nät gick direkt till blomning så jag var rätt sur, nätet togs bort och blommorna användes till dekoration. Senare har det kommit buketter att skörda och den sitter fortfarande kvar. Trodde nog att rådjuren skulle äta upp dom men faktiskt inte.

Till sist blev det ändå något att äta av..

Spenat och sallad

Little Gem

Bra skörd! Spenaten och Baronsalladen gav bra skörd på försommaren, blommade en period, frösådde sig och nu kunde jag göra lite sallad till nyårsmenyn igår. Little Gem är en så himla bra sallad! Pålitlig och trogen. God och användbar på flera sätt. Problemet är att man får allt på en gång, även när jag sätter i perioder verkar det komma ikapp och vi hinner inte äta den. Dock är den väl inte ensam om att vara skapt sån och detta är ändå den som håller sig bäst (längst) innan den blir besk.

Tatsoi var också en trevlig bekantskap. God att steka. Kanske något för tidig sådd i växthuset?

Ärtor

De fick sannerligen bekänna färg hos mig då vildpotatisarna konkurrerade ordentligt. Tydligen bra för den höga sorten som också var godast – spröd, söt och saftig. Den blev inte särskilt tidig men det kan dels bero på den hårda konkurrensen men också på vädret, det var kyligt i perioder både under våren och sommaren.

Höga ärtor

Squash och pumpa

Tror att kylan i juli gjorde att de stoppades upp. Det blev några stycken men inte några större mängder. Jag hade en grön och en gul sort. Den gula var godast. Pumpor blev det bara några små av, några till dekoration och en som sen fick bli en pastasås (mums). Nästa år blir det mer av pumpor.

Potatis

Herregud vad de växte!! Eller iaf de som jag inte satte.. (såklart!) De som jag satte med flit, i hösilage växte på och gav hyfsad sen skörd, dock hade jag lite slut på silaget och kunde inte lägga på mer efter andra påläggningen. Resultat; mycket gröna potatisar. Note to myself; täck i omgångar!

Vildpotatisen dock! Tjena! de tog delvis över landet så allt annat fick lov att ta i så mycket de hade för att klara livhanken. Jag svor lite över min egen mesighet i att ta bort potatisarna när de kom upp men ångrade sen mitt svärande när potatisarna bärgades. Stora fina mörkt röda Bordeaux borde det vara eftersom det var de jag hade året innan. Frågan är om det inte var positivt för både potatisar och andra grödor att konkurrera? Någon pratade om att förr satte man bondbönor mellan potatisen i potatislandet. Mångfald liksom. Variation av växtslag och därmed variation av insekter och mikrobiologi i jorden => bättre skörd? Svårt bara att hålla dom så att inget av det ena eller andra tar över. Kanske får det bli rader med olika grödor blandade för att ge alla tillräckligt med livsutrymme.

Sötpotatis

Roligt försök! Köpeplantor gav en oväntad skörd. Nu ska jag hålla ögonen öppna efter ekoknölar att odla på den här säsongen.

Sötpotatis

Gurka

Jag hade tre sorters gurka, två vardera av Louisa, Hopeline och en Västeråstyp. Bra tillväxt och de fyra plantorna för färsk konsumtion gav så vi klarade oss. Det blev mängder av Västeråssorten som jag gjorde inläggning på. Exakt som jag gjorde förra året med färskgurkorna som det blev många av, 1-2-3lag ner i burk, lite dillkronor, senapsfrön. Men se den gubben gick inte alls! Efter ett par veckor skulle vi provsmaka egen delikatess. Det puffade till och började bubbla i burken. Den hade jäst! Hade ingen aning om att det kunde bli så och vet heller inte vad jag ska göra annorlunda nästa gång. Dödstrist! Nästa sommar får det bli bara en planta av Västeråstyp. Som straff. Och så måste ja nog reda ut vad som blev fel innan jag lägger in dom.

Gurka

Physalis

Älskade anspråkslösa physalisar! Egensådda plantor i krukor utanför växthuset gav som vanligt massor av frukt ( jag har kvar än) Hade en köpeplanta som fick stå i växthuset på nåder, den blev större och fick större frukter, inte lika många och inte lika söta. Jag ska hålla mig till mina egna framöver.

Paprika & chili

Alltså om man får ge 200:-/kg för paprika så klagen icke! Den är värd allt smör i Småland. Mer prövande odling vet jag inte. Jag har ju fixat och trixat med dessa i 9 månader (herregud – lika lång tid som det tar att producera en människa!) och vad blev det? Musmat!

Från början (under förodlingen inne) växte de på fantastiskt bra. Någon sort grodde inte första vändan men kom sig vid nästa försök. När det drog ut på tiden för att få ut dom fick de spinn. De fick flytta ut i växthuset med daglig duschning och ja, de dog ju inte iaf. blommade och satte frukt men klena plantor gör ju att det inte riktigt tar fart. När de fått sitt alldeles egna hus (chilikiosken) tog det en god tid för dom att repa sig från alla vedermödor. Sen blev det galet hett för dom på gaveln – vattna för att kyla (det var verkligen så hett så att det ångade och rök om däcken som var deras krukor) och på med fiberduk för att skugga. Sen kom juli och istiden! Efter det blev det varmt och skönt, ganska lagom för de här slitna krakarna som kom igång och växte på, plantorna växte sig stora och fina, god blom- och fruktsättning. Sen tar det ju lååång tid för paprikor att bli helt klara. I september såg det lysande ut! Så åkte vi på fjällsemester en vecka. När vi kom tillbaka hade mössen ätit på i stort sett alla paprikor. Snacka om besvikelse! King of the North fick jag inte ens smaka på. Chocolate blev det några av som fick eftermogna inne = sega och torra men med en god paprikasmak. Korosoko, Ferenc Tender, Hungarian Buldog och Melrose blev nog ett par under sommaren. Melrose kommer jag inte ha igen iaf, den är tunnskalig och lite besk. Zlata gick bäst, den kan man ju äta innan den är röd så den har vi nog ätit kanske tio stycken av.

Chilin klarade sig lite bättre undan mössen. De flesta är väl för starka för att mössen ska kunna äta dom. Kampanaki och Padron tyckte de visst om dock (de som är mildast och även störst). Bhut Jolokia hade de smakat på men lärt sig.. Chili blev det endel av, men det verkar ha varit totalt sett svårt att odla chili och paprika den här säsongen. Förhållandevis många blev förstörda under eftermogningen och fermenteringen blev flera satser mögliga. Bäst gick det med Vampire, Citronchili och lilla Biquino Iracema. Just nu när det känns som att jag borde så fröna känner jag mig otroligt velig, tidig sådd ger risk att plantorna tar stryk av att stå inne för länge, sen sådd så hinner de inte ge skörd. Kanske ska jag sätta paprikorna tidigt och vänta lite med chilin.

Kampanaki innan pre-musinvasion

Tomater

Om dessa kommer jag skriva i ett eget inlägg eftersom de är törst, bäst och vackrast! 😁