Nu har jag testat att göra chilimarmelad och wow vilken hot hit!! Visst hettar det till i munnen men det stannar där och eftersom marmelad är såpass sött blir det en väldigt god kontrast till det heta. Marmeladen fick godkänt både av sonen och dennes flickvän 😀
Recept på chilimarmeladChilimarmelad
Jag har använt Hot Lemon för att den har så tydlig och fin citrussmak, och den är inte alltför stark. (30-50.000 Scoville). Gjorde dubbel sats på en gång (vad ska man göra med all frukt liksom? 😜). Kommer nog att göra fyrdubbel sats nästa gång 😌
Inmundigades med salta kex och hushållsost och när en har börjat – då vill en inte sluta 😛
Är det så att odlerskan till sist skulle bli en som lyckas odla chili och paprika? Kan det vara så att den tanke om att dessa chinkiga plantor skulle vara det sätt som funkar att odla på var den bästa metoden? Det verkar så..
6 olika sorters chili
Hur såg tanken ut? Jo, den såg ut som att önskemålet var att plantorna står ute i det fria för att få pollineras av vind och kryp, skyddas från angrepp från diverse ohyra av vilda rovinsekter, skyddas från hårda vindar, men heller inte bli kokta av solen. Hur får man det utan att kånka plantor in och ut? Jo, som av en händelse impulsköptes ett par pallkrageväxthus på vårens trädgårdsmässa och simsala-nästan-bim så hade hon det. Plantorna i stora krukor med en blandning av jord från jordfabriken i dahlialandet och kompost kryddat med hönsskit, lite epsomsalt. Placering i växthuset fram till värmen åtminstone visade på någorlunda moderat temperatur ute, krukorna ut i pallkragar med växthus, öppna på morgon, stäng på kvällen den första tiden och sen öppet dygnet runt. Efter att det ena av husen tagit en flygtur över ägorna och sånär kapat ett gäng dahlior på vägen förankrades de med spännband i kragarna och då tålde de 27m/s. Bra skit!
Vattning med fermenterad hönsskit varje vecka och endast vatten varannan/var tredje dag under den varma perioden.
Några mindre angrepp av gröna och bruna löss en period men annars väldigt fina plantor.
Vi har ätit egen paprika sen början av augusti (inga stora mängder men fullt tillräckligt) och chili har funnits sen början av juli. Rekord!! Och detta trots att det varit en av de svårare somrarna då det varit så kallt och blåsigt hela försommaren.
Den första lilla paprikan 2025
Nu har plantorna fått flytta tillbaka in i det riktiga växthuset , det sitter mängder med gröna frukter på som jag hoppas ska hinna mogna innan det blir för kallt, annars får de komma in på fat för eftermogning. Jag orkar bara inte ta dessa stora plantor som jag VET kommer översållas av all upptänklig ohyra om de får komma in i huset. Sa odlerskan och LOVADE att det var sant. Karaktärstestet kommer när kölden slår till på allvar… Det ÄR ett av det svåraste, att lämna stora fina plantor åt sitt öde i kylan, det kan ju gå den här gången…
Plantorna ute i småväxthusen innan intagetPlantorna ute i småväxthusen innan intagetCorno di Toro Rosso, mängder med frukt som ännu nite är klar.Paprika ZlataChili VampireBlandad skörd av chili
Av det som mognat ska det bli sweet chili-sås, chilisirap och jag ska även testa att göra chilimarmelad, utvärdering på det kommer sen.
Av paprika så är det Corno di Toro Rosso; en röd spets, god och produktiv, Pantos; en selektion av di Toro, Zlata; en mild och söt sort som går från ljusgrön till orangerött när den är mogen och California Wonder, en ”vanlig” röd, visserligen väldigt god men den tar förskräckligt lång tid på sig.
Årets chilis är Padron, Hot Lemon, Vampire, Sole d’Oro, en lång röd och en kort röd som jag just nu glömt namnen på… 🙈 Alla sorter är relativt milda då jag inte hittat något bra användningsområde för de där superstarka varianterna och då är det ju inte lika roligt att odla.
Trots att jag är över måttan nöjd med årets resultat så kommer jag justera några grejer nästa år; färre chiliplantor och det räcker med en av varje sort, fler paprikor, dock ej California Wonder igen, den är alldeles för långsam, spetssorten jag har iår är betydligt mer produktiv och snabbare.
Inte helt sällan får man den frågan och svaren är flera. Det mest självklara är väl att jag gillar att ha maten nära och att veta vad jag stoppar i mig, men det är inte den största anledningen. Det roligaste är nog när man ser att saker gror och växer, att blommor utvecklas och ger frukt. Att ha fingrarna i jorden och andas in de där bakterierna (?) som gör att man mår bra. Jo, Pernilla och John pratade om det, att man faktiskt rent fysiskt får i sig bakterier från jorden och att de får oss att må bättre. Antagligen tvärtom-bakterier mot de som strykbrädan utsöndrar när den träffas av ett varmt strykjärn.. 😅 Jag får iofs inte så ofta frågan, men man kan se den i folks blickar; ”Är du allergisk mot strykjärn eller?”
Iår verkar det som att det varit motigt för många med odlandet. Och jag kan instämma, vädret har varit knepigt och utan att upprepa allt som sagts och kan sägas så har vi just nu ytterligare en sommarstorm som håller på att blåsa av allt jäms med backen. Kanske beror de många problem som uppstår också på just vädret, men jag tror att inställningen till hur man ska tackla problemen också är avgörande för hur resultatet ska bli. Att göra en lång lista på allt som gått emot alla den här sommaren gör ingen glad och om man gör det så förstår jag att man kan ge upp. Men en riktig odlare gör inte det, den biter ihop och tittar framåt, söker kunskap om hur man kan möta problemen nästa gång om det inte går att rädda den här säsongen.
Näe, ett problem i taget och att försöka hitta ett sätt att hantera det är min melodi. Att stå ut med att dela med sig till diverse andra organismer som finns i odlingarna är något jag lärt mig och iår mer än nånsin har det blivit tydligt att det är en framgångsfaktor. Att låta sk skadedjur/ogräs få en plats för att deras fiender ska få mat är en strategi som jag absolut kommer fortsätta med. Det senaste i raden av positiv odling är att kålfjärilarna fladdrar runt blommorna i kålen men kanske hittar de inte rätt ställe att lägga sina ägg för att det är en salig blandning av självsådda ringblommor, blommande rädisor, vattsarv, mållor, klint, olika sorters lök mm där? Hur som helst så gör det inte så mycket om det blir lite larver, jag har skördat såpass så att jag klarar mig och kålen kommer att komma tillbaka när det blir för kallt för fjärilar. Jag ska hålla lite extra koll på kålrabbi och spetskålen bara som jag inte har så mycket av. Och när handen far ut för att dra i ett ogräs drar jag snabbt in den igen; tänk om jag rensar bort det där och plötsligen har jag gjort fri väg fram för ohyran? Nä, slarvigt och stökigt ska det nog vara, naturen är inte så uppstyrd och välsorterad och då ska inte mina odlingar heller vara det.
Så här långt har årets odling varit 1. trögstartad; kallt och blåsigt hela maj-juni 2. superväxtlig; Just nu växer det som innihunnan! Tomaterna och vinrankorna vill spränga taket på växthuset, majsen hade växt till mer än dubbel storlek när vi kom hem från semestern i Norge, dahlior och ettåriga blommor har både växt och börjat blomma ordentligt (bilder med mer beskrivningar i ett annat inlägg). Det är fantastiskt roligt! Sen kommer det alltid något bakslag; majsen välte omkull av en liten och helt oväntad sommarstorm, trist som fasen (svordomar ven i luften) men nu är det uppstöttat så nu hoppas jag att de kommer att klara sig genom den som pågår för fullt. Däremot är de inte igång blommar än så jag undrar om det ska hinna bli några kolvar alls? Nästa år ska jag se till att sätta stödnät även på majsen.
Majsen nedblåst och sedan uppstöttad, håll tummarna att de inte dyker på nytt nu ✊
Okej. Jag inser att det inte ser så välvårdat ut på bild två, men det har ändå åkt ut ett par skottkärror med blad och tjuvar…Pumpaplantorna växer väldigt mycket, men självaste pumporna är vare sig många eller stora…
Löken ser oväntat stor ut – jag får alltid pygmelök, men kanske är det mitt idoga gödslande med uppblött hönsbajs som gör susen? Potatisen har blommat ett tag nu och än syns inte några tecken på bladmögel på den så blasten får sitta lite till. Har lärt mig att det går ruskigt fort när det börjar, tror att det var förra året jag såg det på tisdagen och tänkte att; till helgen tar jag bort den. När helgen kom var typ all blast gul och eländig.
Vitlöken är upplockad och flätad. Riktigt bra skörd! Jag har tagit upp dem i tre omgångar; den första omgången 10/7, andra 16/7 och sista 24/7. Den andra upplocket är det som blev bäst lök på de hade alltså hunnit växa ut lite till jämfört med den första omgången. Den sista var också stora lökar men betydligt större andel stresslökar på halsen, gissar att de hade backat om de fått sitta ytterligare längre. Notering till nästa år är att fortsätta vattna även om det regnar, jorden i kragarna är alldeles för genomsläpplig och blir assnabbt torr. Lådorna har nu rensats igenom på ogräs, täckts med lite nytt hösilage och besåtts med diverse blad; gemsallat, plocksallat, rädisor, tatsoi, spenat och kinakål. Och herregud: efter bara åtta dagar har alla sorter grott!
Rekordskörd: 5.2 kg vitlökJag borde kanske gjort flera kortare flätor istället för den där längsta, men extremt nöjd med att jag fick dem att sitta ihop 🥰Sådd och 8 dagar senare..
Förutom att tomaterna håller på att som sagt spränga taket; det börjar äntligen mogna fram och synas lite rejäla tomater i djungeln. Antagligen borde jag har varit strängare med att ta bort blad och hålla efter tjuvar bättre men det har helt enkelt varit så hett i växthuset att man inte orkat vara där mer än det allra nödvändigaste. Och livet består ju av någon liten mer detalj än att vara bland sina plantor. Har jag hört. Till sist blev det ändå gjort och nu är de flesta toppade och avbladade för att sätta redig fart på mognaden. Faktum är att nu börjar det finnas tomater så det räcker till att göra goda sallader igen 😌
Midnight Sun och ZaltavaBlack Strawberry och Meiwei mörk som håller på att mogna.Plan 9 from Outer Space och Amthyst JewelPlantorna har firats neråt eftersom de höll på att växa ut genom taket. Räknar med att snart kunna plocka av de nedersta klasarna.
Så har vi ändå årets största lycka: paprika! Vi har ätit flera paprikor och det är så himla lyxigt!!! Trots att blåsvädren i juni tog med sig det ena lilla huset på en rejäl flygtur över gården så klarade sig plantorna och de både levererar och ser superfina ut! Skam den som ger sig – förra året blev det inte en endaste lite frukt och flera år har det fungerat extremt dåligt med både chili och paprika så nu känns det som en rejäl revansch. Sa Odlerskan, korsade sina fingrar, spottade tre gånger över axeln och tog i trä, säsongen är inte över än.
Paprika utanför korgen, chili inuti. Ena pepparhusetAndra pepparhuset
Det har varit lite tyst ifrån det här hållet ett tag nu och det beror på att jag har bytt webbhotell, det var lite trixigt och sidan har i perioder legat nere men nu verkar det som att allt är på plats och då ska det kunna rulla på igen. Tacksamt med en mycket hjälpsam support som svarat på tusen frågor och återställt mina misstag hundra gånger (känns det som ). Så tips till den som vill känna sig som ett olärt barn på nytt – då kan man göra en sån här grej.. 😁
Odlingarna och vår/försommarstressen då? Jag tycker att jag har lyckats iaf bättre än andra år, såklart har jag en del kvar att få ut, krukor som ska placeras, omplanteringar och att börja stötta, men på det stora hela mår plantorna väl och växer på riktigt bra. Och jag har ännu inte känt att det är övermäktigt vilket kan vara en vanlig känsla i månadsskiftet maj-juni.
Den här våren som vi trodde skulle bli så tidig har istället visat sig vara ovanligt lång och seg. Det har varit rätt låga temperaturer med rejäl nattfrost en bit in i maj och zinniorna frös så sent som den 19/5. Och nu inatt hade vi endast 2 ynkliga små grader. Tufft för växterna, eftersom det varit varmt iaf dagtid i perioder och de har lurats att dra på; blommorna på syrenen frös bort, löjtnantshjärtat la sig platt och fick liksom börja om på nytt. Jag tror att det här kan bli det haken för våra växter i klimatförändringarnas tid. Inte att vintrar blir kortare och varmare utan att våren blir alltför växlande och de växter vi har, kanske framförallt träd och buskar med en längre livscykel, inte kan anpassa sig till växlingarna mellan värme och kyla.
Tomaterna har sen mitten av maj varit planterade i växthusets bäddar och nån vecka senare var även de som sitter vid lagårdsväggarna ute. I växthuset har det kommit igång på allvar, det växer, blommar och har blivit småtomater på endel. Fönstertomaterna som fått stå kvar i växthuset (det är ju meningen att de ska planteras ute) har gått att snacksa på av alla sorter. Och nu när även pelargonerna börjar flytta ut visar det sig att jag nog har plats för att ha kvar dem därinne i sina krukor iaf tills de blir oregerliga/får ohyra. Den Orange Hat som jag tog frö av och som sen blev en högväxande är orimligt söt och god. Orange förstås (det är ju alla de godaste). Fick veta av en odlarvän på insta att det inte är helt ovanligt att nya sorter går tillbaka/förändras utan att det skulle ha varit en korspollinering inblandad och isåfall så är den en ny sort som jag också kan sätta ett eget namn på.
Rosy Finch Ngt tät plantering, men det växer bra.SungoldFred’s Tie Dye Väkartade gurkorVenusFönstertomater och pelargoner i vild harmoni
Tomatplantorna ute vid väggarna har precis nu dagarna bestämt sig för att de vill växa. Otroligt klena plantor, men… det är inte detsamma som ett nederlag när det gäller tomater. Att svälta ut och vara tuff mot tomater är att gynna blomning och fruktsättning, en sak som jag aldrig slutar förvånas över. Som det ser ut nu är det betydligt mer frukt på gång på plantorna ute än de inne…
Små klena plantor men… 👉V. orangeGlacierSibirjak Anmore Dewdrop SibirjakAnmore Dewdrop
Paprikan och chilin är ju som vanligt ”for the last time” och här hade jag tidigt bestämt mig för att less is more(!!!); inte så många plantor men de som finns ska få det allra bästa. Alltså; flera omplanteringar, finjord, vatten och gödning om de så mycket som darrar på en bladkant. Och så här långt verkar det vara modellen, de ser oerhört fina ut och flera har fått fruktämnen 🥹🥹 Nu sitter de i stora kärl/jordsäckar för att kunna var mobila och flytta på om de inte är nöjda med sin placering. De bor sen ett par dagar i egna små öppningsbara växthus i pallkragar i kanten av dahlialandet. Där är det mestadels sol men lite vandrande skugga på em och lätt att se till dem flera gånger/dag. Fjäsk är bara förnamnet…
För ett par veckor sen blev alla dahlior planterade och de förodlade blommorna likaså. Planteringen går till så att den hötäckta ytan där en planta ska placeras grepas lite lätt för att jorden ska bli lättgrävd med händerna, ev ogräs tas bort och så ner med plantan/knölen i en grop, tillbaka med jord och täck runt plantan med höet. Tack vare de hittills kalla nätterna (2˚ vid ett flertal tillfällen) har de inte kommit igång ordentligt att växa, de ser lite ut som nyväckta ungar, rufsiga och lite bleka, men nu ser det ut som att sommaren iaf är här och då blir det nog lite andra tag i växandet.
Dahlialandet Bishop of Oxford Hootananny Dark Destiny
Maj månad brukar var en månad där det är svårt att hinna andas, jag har vid upprepade tillfällen skrivit om hur man när risken för nattfrost är över (eller nästan över) känner en enorm stress för att att allt ska planteras ut och hur man springer där med sina fiberdukar. Jag gillar ju att ha saker att göra och att få arbeta med kroppen, men när man håller på tills man stupar och måste säga nej till en glass i solen för att man inte har tid då är det inte avkoppling. Iår har det gått bättre och jag tror att nyckeln varit att variera sig och att tänka att detta ska kännas roligt. Att jag har gått ner i arbetstid och haft en ledig dag i veckan har garanterat också hjälpt till. Dessutom har jag tagit saker och ting bitvis; Okej potatis, idag är det din tur att komma i jord. Fem rader och sen får det vara bra. Oj, det blev en bit lanne och sättpotatis kvar – sätta mer eller ge sig? Jo, ge sig. Det blev en yta för direktsådd av solrosor i kanten av potatisarna. Finemang! Sen ska bara de eländiga fröna börja växa också 😁
Potatis som visat sigMorötter Joxlåda=allmöjligt som jag inte vet vart det ska varaLökkvarteret PumpaMajs
Lannen och rabatter har också fått vara ifred till det har varit dags för plantering eller sådd, vilket gör att det blir lite av den jobbiga ogräsrensningen i taget, också bra för det är ganska slitsamt att rensa pluss att det retligt nog kanske hinner komma upp mer ogräs innan det är dags för sådd/plantering om man är för snabb.
Ev håller jag på att bli gammal och klok också för jag har förstått att vissa sorter klarar av en kall vår, tex kålen. Kallsådd i budget-block i växthuset i slutet av februari, utplanterade på friland med fiberduk 18 april och nu är de superfina att titta på och att skörda av. Det är en fröjd att bara gå förbi sina odlingar och se hur de växer. Och de som inte gör det kan man bara kisa lite med ögera kollar man bara åt ett annat håll, förslagsvis åt ett håll där det växer bättre – fördelen med att odla många olika saker.
Grön- och palmkål
Något som ser ut att bli det bästa resultatet någonsin är vitlöken. Att lägga i rejält med kompost från början, täcka med hö och sen lägga på hönsskit lite då och då verkar vara bra. Men att vattna med fermenterad hönsskit är raketbränsle! Hönsskit i en vattenkanna ett par dagar och ett par klunkar av brygden i 10 liter vatten och vattna en gång i veckan.
Sören inspekterar
Såhär långt är jag väldigt glad över den här säsongen, saker och ting sköter sig, växer på någorlunda, vår och försommarlivet på den lilla gården är som den ska, katten har fått ungar och Märta har ruvat fram en kyckling. Idag är första semesterdagen, den första av många 🥰
Alla plantor odlade giftfritt hos mig. Om du bor i Laxå tätort kan jag leverera plantor utanför din dörr eller ta med till Hallsberg. Det går också att ordna så de kommer till Degerfors/Karlskoga med lite planering.
Såsmåningom kommer det även att finnas även gurkplantor och tråg med luktärt och vallmo.
Förra året vid den här tiden satt jag och berömde vintern som varit. Det kan man verkligen inte iår. För varmt och regnigt, nästan ingen sol och nu när det till sist verkar bli lite kallare en period så finns det ingen snö, åtminstone inte där jag bor. Gnäll-gnäll. Tur att en har odlingsrummet att vistas i.
Jag som inte skulle ha mer än ett par fem paprika- och chiliplantor tappade såklart behärskningen för en stund när fröna lades till groning. Varför snåla på fröna när just dessa ändå inte kommer att gro nästa år? Av paprika är det nu ett helt litet gäng som står där och jobbar på, de grodde riktigt fort medans chilin inte alls ville sig. Har de hört att jag är sur på dem? Är detta straffet? Nåväl, det är här det finns en risk att man tappar besinningen; frön vill inte gro, man försöker på nytt, tänker ”bäst att gardera sig med många frön” så händer inget. Man sår om igen och då! En skog! Det är därför det är så bra med tomater, de gror snabbt och villigt, satte 20 frön av fönstertomat, fem sorter á fyra frön. Exakt alla grodde! På mindre än en vecka. Den här veckan (v8) är det omskolning av fönstertomater och paprika. Chili ska jag göra ytterligare ett försök med och i helgen passerade odlerskan Blomsterlandet och deras ”50% på alla fröer”, kan hända att de hade nån spännande chilisort; Hot Lemon och Da Cayenne.
Paprika, Padrones och dvärgbusktomater
Årets nyhet och som kan bli en uppföljare till eukalypusen (som jag inte ska odla från frö igen). Inte ett ont anande beställde jag tre sorters prärieklocka utan att egentligen titta på hur man drar upp dem. Det visade sig att de ska sås i januari och pysslas om som microsmå plantor fram till mitten av april. Då ska de ut och kunna tåla lite frost tom. Det tog knappt 14 dagar för fröna att gro och när det nu gått ca 10 dagar till har det inte hänt särskilt mycket mer. Plantorna är så små att endast ett mycket optimistiskt och tränat öga kan se dem och kommer förmodligen att fortsätta vara rätt små hela vägen fram till utplantering.
Knappt synliga prärieklockor exakt en månad efter sådd.
Att våga sätta ut de som klassas som härdiga annueller är en sak som jag ska bli lite modigare med, de ska få bli utplanterade i början/mitten av april hos mig (beräknad sista frost är 12/5). Vad jag har läst mig till så är gruppen av dessa ganska stor och de som jag ska ha iår är:
prärieklocka
lövkoja
riddarsporre
slöjsilja
lejongap
klint
klätt
rudbeckia
vädd
prydnasgräs
luktärt
ringblomma
blomstermorot
sommarrudbeckia
sommarflox
risp
clarkia
malva
jätteverbena
Ytterligare en som ska ut tidigt, eller som måste ut tidigt, är ranunkeln. Jag har tre små stackare som jag kom ihåg att ta in förra året (de blommade aldrig) och som nu precis har startats upp inne. Min tanke är att de ska få flytta ut helt tidigt i växthuset, svalt och ljust är deras melodi och blir det för varmt blir det inga blommor vad jag förstått. Eg hade jag tänkt stilla mig och hålla mig till dessa tre men så fanns det (som ett omen liksom) just ranunkler vid besöket på Blomsterlandet. Såklart att de fick åka med hem.
Och vilka är det då som inte ska ut tidigt då undrar du förstås? (jag tar alltid för givet att alla undrar såna här grejer om odling).Jo:
rosenskära
zinnia
amarant
tagetes
doroteablomma
krasse
solros
blåparasoll
nigella
petunia? kanske ska jag prova att få ut några plantor för att testa deras tålighet. De tvärdör iaf inte på hösten när det kommer frost så…
Nu när vintern känns som längst har ändå ljuset på allvar börjat återvända och det syns direkt på pelargonerna i fönstren. De måste verkligen vara makalöst bra på att ta upp solljus för de blir piggare och sätter knopp bara efter någon dag när solen varit framme. Noterar att det inte tidigare inte varit en enda av dem som blommat och kopplar det till att januari varit otroligt fattigt på sol.
25/1 sattes en skrälldus med pelargon- och blyblommesticklingar, i sand och vitmossa. Av de som sitter i sand är det flera som rotat sig och de flesta av de i mossan lever iaf så det bådar ju gott. Passade också på att sätta lite sticklingar av korneller och den stackars pilen som såklart blivit måltavla för något vilt djur. Den sista satte rötter snabbare än kvickt, de andra har börjat grönska så nu får man hålla tummarna för lite rötter snart så att de inte torkar ut för att den fått blad.
Och nu äntligen fick jag hem några balar hösilage – i solsken och med sällskap av hönan Korp blev dahlialandet täckt med nytt material.
Korp är verkligen en trevlig sällskapshöna, vill gärna vara nära och småpratar hela tiden.
Hur underbart är det inte att få jobba med kroppen igen? 🙏🙏🙏
Planerna för sommarens odlingar är igång och har faktiskt varit det ett tag. Helt och hållet beroende av att fröfirmorna har lyckats med sin oändliga reklam. Black Fröday, Sista chansen och allt vad nu kampanjerna heter gör att man klickar hem sånt man tänkt och inte tänkt. Frölådor inventeras och sorteras. Pelargoner plockas och städas av. De som står i fönster blir långa och gängliga – oj vad vi längtar efter mer ljus nu både de och jag 🥹 och sakta men säkert händer det. Visst är det segt men hoppet lever åtminstone.
Eftersom det gått så dåligt med paprika och chili hur många år som helst nu fanns en idé om att endast dra upp ett par plantor (=2 eller 3) och att sen köpa ett par färdiga på på bästa Bona Trädgård lagom när det är dags att få ut dem. Alltså en sorts paprika och en chili var planen. Det blev tre av vardera och fyra frön/st. Det ser lovande ut eftersom fröna har ett par år på nacken och inte verkar gro så särdeles bra, tre av vardera paprikan och än så länge en av chilisarna. Kanske kan jag hålla min plan. Men så plötsligt när jag häromdagen passerade ett fröställ på affär’n liksom som av en utomjordisk kraft drog sig mina ögon och händer till en påse. En Röd Spetspaprika. Den låg som en liten skatt i min hand och lovade så säkert att: ”Den här gången ska jag inte svika dig, du vet att du kommer att knapra paprika hela sommaren bara du köper mig och vårdar mig.” Jag svarade: ”My Precious.” och gick med stel blick till kassan betalade, körde i ilfart hem och lade genast de små fröna (allihop) till groning – efter att jag hade klappat och tittat med fuktiga blinkande ögon på dem en liten stund.
Dagen därpå hittade jag en gammal påse med Habanero Orange i en låda, ännu en Vampire och en citronchili från De Torkade Frukternas Förråd tömdes på frön medans jag intalade mig att ”jag måste ju inte plantera alla frön som gror, om de nu gror”. Tror någon att det kommer att ske? Nåväl, det eventuella problemet ligger på framtids-odlerskan att bita i, just nu är det bara roligt att få börja ODLA!
I dagarna har också fönstertomaterna kommit i jord och älskliga som de är grodde snällt 19 av 20 frön inom tre dygn. Det blev mina vanliga sorter: Venus, Red Robin, Yellow Canary, Rosy Finch och nykomlingen från förra året Orange Hat. Här har jag tänkt till lite, de ska vara lagom för söderfönstret i mars när Persefone är återvänder 🥹. Förra året hade jag plantor tidigare och visst var det trevligt, men de blev inte särskilt bra av att enbart stå i lysrörsljus så länge. Det är dessutom svårt att få dem att stå emot ohyran när de är stressade som de blir av att inte få äkta ljus. Det blev inte jättemånga tomater på de plantorna och jag har ff kvar av tomatgardinen så det kommer inte gå någon nöd på mig.
De fem runda på rad är tomaterna, sallat och kål i de fyrkantiga
Förgroning av gerbera har också startat nu, tidigt för att de inte är så snabba av sig. De förra – som tråkigt nog verkar ha gått hädan trots fjäskig förvaring i extraljus i svalt rum – blommade inte förrän andra året. Nu har jag läst på lite och om man är snabb med sådd ska de kunna hinna med att blomma samma år. Sen är de ju mest en krukväxt, första vintern fick de stå i fönster och det kanske passade dem bättre.
Gerbera Gerbera
Jag är något vansinnigt sugen på att så lite penséer. Fast jag vet att de i butikerna kommer vara tidigare. Får se om jag springer på frön eller om det klarar sig. Tidigare än vad som funkar att ha dessa ute på min trappa finns de i butikerna och sen kommer de överallt på egen hand i trädgården – för ni tror väl inte att jag någonsin rensar bort en pensé?
Och vet ni vad?! Tog med en påse frö av bomull, satte i jord den 20e och den 24e har det tittat upp två av tre satta – är det inte helt fantastiskt?!! Jag hade förväntat mig betydligt längre grotid. Undrar om det har med planeterna som är på gång? Jag har ju läst att man ska passa på att sätta frö strax innan fullmåne för att den hjälper till att ”dra upp” plantorna. Kanske stämmer det… Man vet inte allt även om man pluggar på nog så mycket.
Bomull
Planerna för säsongen då? Jo, flera av de tomatsorter som var nya förra året ska få följa med i 2025. Taiga struntar jag nog i, det finns så många bra sorter och jag orkar inte fjäska. Jag ska ge plats för flera av de som man skulle kunna kalla f2 eller säger man f3? dvs de som är sprungna ur f1 sorter och inte helt säkert stabila; den svarta droppformade som är godast när den är lagrad och börjar bli rynkig, den lilla orangea droppformade som jag kallat Regnbågen med den otroligt fylliga mjuka smaken, samt en liten orange rund som också är fantastiskt god. Jag ska försöka hitta en röd ”normal” sort som passar i växthus och jag ska försöka låta bli att bli förförd av alla svarta biffsorter som ser så lovande ut – jag har redan flera fantastiska som jag inte kan ta bort. Dock såg jag en som liten svart som jag nog måste försöka med; Black Strawberry. Kanske blir man sugen för att den har så fint namn, men den var också fin på bild. Dessutom har Tomatälvan odlat och talar väl om den, då måste man väl prova? Dock ska jag ta paus på att försöka hitta vilken sort Rosa är. Kanske är det så att den inte ens finns utan är en korsning som uppstått hos mig? Jag som tidigare inte alls trodde på korspollinering av tomater har nu fått lära mig. Förra året var Kaleidoscopic Jewel allt annat än den svartaktiga och goda tomaten helt röd, kanske någon liten skiftning mot mörkt men inte mycket till smak alls. Det verkar som att de plantor som står ute är mer benägna att korsas – vilket iofs inte är så konstigt med alla lösaktiga flygfän som far ikring 😏. Så till iår får jag backa och ta frö från arkivet med de frön som är äldre än -23. Tur man inte hålls och slänger en massa frön 😌 då skulle jag inte ha några kvar av den.
Jag spar lite på att fastställa tomatplanen för året, vill gärna ha något att göra i de långa jobbiga oxveckorna också.
Ja. Jo. Det är väl det. Fast det varit många fina dagar med fika på altanen och trädgårdsarbete i långärmat. Me like.
Och wow vad det har varit mycket att göra ett tag nu! Roligt, men det liknar nästan aktivitetsnivån i maj. Det är skörd som ska skördas och tas omhand, krukblommor som ska räddas undan frost och när frosten gjort den vackraste av grand finales ska knölar upp ur jorden. Innan dess vill man ju helst hinna fota allt fint ur alla vinklar och i alla typer av solstrålar så att man har något att titta på och fundera över när mörkret är här. Som sagt listan är nästintill lika späckad och lång som den när allt ska planteras ut på våren, visst är det lite körigt, men jag gillar verkligen att ha något att göra, planera och tänka om på hur jag kan göra på nya sätt.
Just nu handlar det om att ta hand om skörd; koka tomatsås, tomatmarmelad, göra äppelmos, testa äppelkaksrecept men också att ta upp och undan allt som inte tål kyla; dahlior, pelargoner, fuchsior. Beskära fruktträd, flytta perenner och tulpaner som satt extremt tätt i våras samt få ner lite nya lökar som följt med hem från affären.
Kapitel 1; Den ätbara odlingen
Tomater
Vad gäller tomatskörden så har det varit ett lite jobbigt år. Det var så otroligt länge innan det blev några färdiga tomater, 18 juli först av de som satt inne i växthuset och därefter fortsatte det att vara trögt med ströfärdigt nån då och då fram till sista veckan i augusti, då först fanns det fri tillgång. Plantorna som började mogna ungefär samtidigt som de inne men producerade bra hela tiden sen. Jag har funderat rätt mycket på vad det beror på att det varit så trögt i växthuset och kommer fram till att det förmodligen blivit för mörkt därinne så att temperaturen inte blir särskilt hög. Persikan skuggar då den täckt upp typ en fjärdedel av taket. Dessutom ser det ut som att plasten i taket och på väggarna har blivit lortigt/åldrats och blivit mörkare. Det måste jag åtgärda på ett eller annat sätt.
Problemet med persikan kan vara löst, ev helt och hållet och för alltid 🙃. Jag har beskurit det superhårt. Kapat ner flera stora toppstammar. De grenar som är kvar är också inkapade en hel del, men jag tror ändå att det ska kunna gå. Jag har sparat några mindre grenar som ser ut att kunna bli grunden till nytillväxt och hoppas att kunna forma om trädet så att det inte alldeles tar över växthuset. Gissar att nästa sommars skörd går förlorad men det får isåfall bli så. Visst är det fantastiskt att odla och få rejäl skörd av persikor, men det måste växa fler saker därinne. Och mitt nästa persikoträd kommer att få bo utomhus.
Åter till tomaterna, totalskörden får man ändå vara mer än nöjd med; 93kg, och då kommer 44kg från utomhusodlingen. Trots att väldigt mycket av det som såg så lovande ut i lannet gick bort pga bladmögel. Ytan för de 44kg är ca 11×0,5m vid husvägg (öster och söderläge), dubbla rader med plantor vanliga busk längst in vid väggen och ampelsorter längst ut samt 2×0,7m i lanne med ampelsorter. Detta är väl ändå fantastiskt bra?!
Det jobbiga med att få en sen skörd är att det förutom blir evighets lång väntan och längtan efter de där fina biff- och körsbärssorterna, att man får allt på en gång typ. Och att det blir mycket som måste ligga på eftermogning inne. Det är väl på ett sätt bra men herregud – man vill ju äta solvarma tomater i överflöd på sommaren! När de eftermognar blir det inte samma smak, de blir inte lika söta. Dessutom tenderar biffar att bli övermogna snabbare – det blir så mycket blåsor i munnen om man ska hinna med att äta dem… 😆 och det känns lite slösigt att ta dessa vackra och bara köra ner dem i en tomatsås. Tomatbiblioteket kommer att uppdateras efterhand som jag hinner, en av de största conclusions som jag drar är att jag kan dra ner lite på antalet mörka biffar. De är snarlika både i utseende och smak vilken bara förvirrar mig och gör mig frustrerad när man ska ha koll på frötaget osv.
Egna sorter på gång?
Något som är fantastiskt roligt är att att två sorter som jag tagit för från f1 har gett så helt makalöst goda tomater! Den ena är en liten oval orange, söt, fyllig och inte så mycket syra, blev färdig hyfsat snabbt.. Den andra är en svart plommonformad något större än en körsbärstomat. Den är svart upptill och går över till rött på undersidan. Sent färdig men ordentligt hållbar. Söt och med mycket fyllig mild smak som mogen och om den får börja torka lite så att den blir rynkig; WOW! så mycket sötma men utan att bli för stark. Åh som jag hoppas att jag ska få dessa att bli stabila! För sent kom jag på att jag ju skulle ha tagit sticklingar på plantorna som jag kunnat spara till nästa år (tips på fb). Typiskt nog hade jag ju redan toppat, strippat och slängt ut plantorna när det kom så långt. Jag har tagit ordentligt med frön från dessa och funderar på hur jag ska kunna öka mina chanser till att få de här båda varianterna igen. Jag kommer såklart spara flera plantor för att öka chanserna, men är det så att jag även ska lämna ut frön till andra som får vara del i projektet? Som kan återkoppla till mig om det lyckas att bli de här godingarna och att det kan stanna i den formen? Det vore ett roligt projekt.
Svart plommonOrange päron
Gurka
Gurkan har skött sig men bara nätt och jämt. Hade nog åtta plantor och visst har det funnits gurka som räckt till hushållet sen mitten av sommarn, men det är väl eg lite dåligt för så pass många plantor? Jag vet ju år när tre plantor har gett så mycket att jag kunnat dela med mig till hela släkten. Max heter den sort som gick bäst, en lång slang som står sig bra även i kylskåpet. Iznik, en snacksort gav lite grann. Goda och bra hållbarhet men alldeles för få gurkor.
Bladgrönt
Ett lyckat drag av odlingen som inte alls var jobbigt vara att kasta ner lite frön av bladgrönt där vitlöken togs upp. Jag satte spenat, pak choi, rädisor, Little Gem-sallad och en grön plocksallat. Nu i oktober har jag lagt fiberduk över lådan och kan skörda finfina blad till sallader. Rädisorna har eg förvuxit sig men igår när jag testade dem var de väldigt mjälla och fina. Kanske beror det på att hösten är mycket mer fuktig och det är det som gör smaken mjukare. Dessutom blev det en kupp till middagen av dem (eftersom ingen mer än jag tycker att de är goda). Skivade en stor rädisa fint med mandolin och hällde över en sockerlag, tänkte att: går det med ingefära måste det väl gå med rädisa? Och jodå, den fick med beröm godkänt. Märkligt hur bra det smakar bara det är lite sött… 🤭 För sallat har det verkligen varit en bra sommar, jag har haft eget grönt i princip hela sommaren, plockat av, sköljt upp och lagt i plastpåse i kylskåpet så har det stått sig fantastiskt bra.
PakchoiLittle GemHela gröna lådan med plocksallat, rädisor och spenat förutom de tidigare nämnda.
Eftersom det nu har fungerat så bra med dessa blad så slängde jag ner ytterligare lite mer frön för ett par veckor sen. De har tittat upp och den obotligt optimistiska odlerskan tror att det nog inte blir något vintermörker, men antagligen kommer de att få ge sig när november är här. Fick ett tips om att så rapsfrö och skörda som bladgrönt. De ska vara tacksamma att även ha inne som microgreens och man ser ju att det är grönt ute på åkrarna även sen det har varit kallt så det borde ju gå att odla även hos mig. Kanske i en låda i växthuset.
Paprika och chili
Sen återkommer jag till min sämsta gröda. Paprika. Och. Chili. Hur kan det bara gå så dåligt? Sämre för vartenda år. Ju mer jag försöker desto sämre blir det. Iår tror jag att jag kan räkna till tio st chilis på lika många plantor och kanske åtta små paprikor på tio plantor. Varför ger jag inte bara upp? Men jag vill verkligen ha egen chili (paprika kan man ändå köpa i affären, så just nu lutar det åt det hållet) men chili är ju verkligen – hos normala odlare – lättodlade och rikgivande. Dessutom finns det ju så många roliga sorter att odla men som inte finns att köpa. Kanske ska jag sätta frön redan nu och piska fram plantor med lysrör? Eller så ska jag bara visa mig besegrad och skita i alltihop. Börja samla frimärken?
Rotsaker
Så här precis i övergången till vintertid (suck, stön och pust – det är sååå jobbigt när det så snabbt blir mörkt på kvällen) har jag börjat ta upp potatisen. Det ser inte bra ut. Några fina här och där men mest nästan ingenting. Endel ser ut att ha ruttnat. Jag har ju inte odlat potatis så länge, 6 år när jag tänker efter och från början så var det superlätt. Odlade uppepå gräsmattan i hösilage. Fick massor. Året därpå, inte alls lika bra. Då övergick jag till att sätta den så som man brukar odla potatis, i jord. Det blev toppen! Massor med stora fina potatisar. Året därpå; jordodling och inte ens utsädet tillbaka. Förra året var resultatet så skiftande, vissa var stora som attan men sen var det MÄNGDER av ärtstora potatisar. Inte mycket att äta av det. Och så nu då; gles skörd om det inte ändrar sig när jag kommer längre in i landet.
Rödbetorna har blivit fina, tänka att det som är så litet att det får plats i en fröpåse kan bli en hel hink med mat! Morötterna är också jättefina! De sistnämnda har ju vuxit helt i sand, vilket jag tycker är förundersamt, att de som fått endast gräsklipp vid ett par tillfällen i sommar kunnat växa till och faktiskt blivit riktigt fina morötter. Läste dessutom lite mer om morotsflugan i somras; den kan tydligen inte komma ner till moroten om det ligger gräsklipp i vägen 😏. Och jag som har flyttat runt min låda och bytt ut sanden för att jag trott att flugan kommer om jag har den kvar på samma plats och med samma sand. Man kan alltid lära sig nya saker när man odlar! Nästa år behöver jag alltså inte flytta på lådan 🥰
RödbetorMorötter
Lök
Jo, det blev en hel del ganska fin lök. Sen undrade jag ju vad jag gjort när jag satte dem i våras. Jag hade köpt alldeles för mycket utsäde; 900g av vardera gul och röd lök samt 300g silver. Note to myself; som man sår får man skörda.. Det var inte bara att det tog stor plats och tog lång tid att få ner all sättlök, det tog också en god stund att skörda och rensa den efteråt..
Lökskörd 2024 – har jag glömt att vi bara är två i hushållet…?
Vitlök
Årets vilöksskörd blev bra. Konceptet är nog att inte sätta för tidigt (den ska inte hinna börja växa innan det blir kallt). Jorden behöver vara rejält gödslad (komposten tömdes typ rätt i odlingslådorna där löken skulle ner strax), sen ska det fyllas på med gödning exakt hela tiden. Här har det lagt på både hönsskit och dessutom vattnat med nässelvatten så ofta jag kommit ihåg. Jorden har varit täckt av hösilage hela tiden. Sen kan man inte påstå att det är några enorma lökar men ändå schyssta för ekologiskt och hemodlat tycker jag. Sorterna jag hade var Therador och Sabagold.
Therador vitlök
Majs
Oj vad det är gott med majs!!! Årets skörd blev inte så stor men det anades ju redan när fröna sattes. Det var ju så små portioner i påsarna jag köpt så det blev pinsamt. Jag hade gjort mig redo för att så ordentligt med frön och köpt på mig nog tre-fyra påsar. Tror att jag räknade till 16 frön/påse. Snålt! När jag väl sått dessa kom jag aldrig till skott med att handla fler och det landade på ca 45 plantor, som i sin tur blev till drygt 30 majskolvar. Inte helt fyllda men h.e.r.r.e.g.u.d. va goda de är! Det gäller tydligen också att koka/förvälla dem typ på dirren efter skördandet för att sockret i dem inte ska bli stärkelse (tror att det var så jag läste). Några hamnade i magen och några i frysen. PÅ listan till nästa år står det; STORPORTION AV UTSÄDE TILL MAJS!
Rå majsKokt majs
När jag ser tillbaka på odlingssäsongen känns den ändå som en ganska bra säsong även om jag gnäller över lite olika saker och inte är helt nöjd (är man någonsin det?). Helt klart är iaf att den höst vi haft kan vara den varmaste och soligaste jag upplevt, skönt men samtidigt oroande.
Mycket planer som ska sättas i verket! Som alltid i april (..maj och juni) det gäller att prioritera. Att göra saker i rättan tid så går det lite lättare sen.
Fuchsiorna
Efter att ha fått upp sex hyllor som hänger vid glaset åt alla kallsådder har bäddar plus golvyta blivit fritt för krukor och tomater – hur underbart!! Fuchsiorna fick komma upp ur idet vid väggen och ner i krukor. Ogödslad jord från potatislandet (noga att den jorden inte används till tomaterna pga ev potatisbladmögel) ner med plantorna i de krukor de ska bo i, inget vatten och ställda vid Kalla kanten (västra sidan). Klipper gör jag när jag ser att de vaknat. Tänk dig att bli klippt innan du riktigt vaknat, hur skulle det kännas? 😆
Tomaterna
Vad är det med dom iår? De drar iväg och blir långa och rangliga trots att de står rakt under lysröret. 😒 Och första gänget av omskolade amplar gick ju sådär. Det var ju svinkallt direkt efter omskolningen och de överblivna som fick stå kvar i växthuset klarade kylan (utomhus -6) men inte den efterföljande långa perioden av gråkyla (typ +3-5 utomhus) ni vet när det aldrig riktigt torkar upp eller blir nån sol. De vissnade nerifrån så där är en omsådd i verket. Trots en bitande kyla som aldrig släpper taget om oss, vi har haft -8˚ flera nätter och frost vareviga natt sista tiden, lägg till att vinden har varit isande och termometern har kämpat upp till 4 om dagarna så har ändå tomaterna fått flytta ut i växthuset vartefter de blivit skolade. Trippla lager av fiberduk och de flesta har faktiskt klarat sig. Nu äntligen lovas det väderomslag och tvåsiffrigt och jag är SÅÅ redo för det.
Paprikor och chilis
Dessa mina sorgebarn. Seg start får jag säga och inte förrän den första omplanteringen blev gjord – vilket gjordes trots att de på inget sätt visade tecken på att behöva mer utrymme eller näring – började de växa lite grann. De fick genomlida ett test av hemjord vs köpejord (Rölundas plantjord) och det visar sig att det inte blir någon större skillnad på bladmassan, däremot hade de som stått i hemjorden fått betydligt tätare rotsystem. Jag vill ju helst så i köpejord för att veta vad det är som kommer upp, men har sett under all omskolning iår att rotsystemen bli väldigt.. glesa. Det är som att jorden är för fluffig/luftig så att rötterna inte får något att sitta fast i. Synd att jag glömde fota rotsystemen.. 🙄
Alla plantor omskolade och de ser friska ut. Några har gulnat lite, gissar att de behöver lite kväve. Här syns tydligt – ingen synbar skillnad på bladmassan. Köpejord till höger.Bärpeppar som jag kallar för Farmors Lilla röda eftersom fröna kommer från henne. Riktigt fina plantor, hemjord till vänster och köpejord till höger.
Jag tycker att hela den här jord-debatten är väldigt intressant och väntar ivrigt på att det ska finnas alternativ till torvjorden, bara det inte blir att man stoppar i något annat som är lika illa. Kokosfibrer tex tycker jag är en sån snackis som många pratar och skriver om och jag känner mig som en surmule; den är visserligen en restprodukt, men den finns verkligen inte på vår sida av jordklotet. Ska det verkligen vara nödvändigt att frakta någonting tusentals mil för att vi ska kunna odla i Sverige? Nä, jag köper inte den grejen. I den nya omskolningen fick alla paprika- och chiliplantor komma i hemjord och jag har tänkt ut att jag ska göda på lite (om ett tag) med blod- och benmjöl redan när de står inne. Jorden jag tog till dom är från trädgårdslandet, uppgrävt från där bönorna växte förra året. Den kändes verkligen jättemullig och fin och jag tycker att jord som blivit av hösilage i täckodlingen oftast är det. Den jord som blivit där jag spridit ut spån och gödsel från hästar/höns behöver lite mer tid på sig innan den blir som man vill ha den i krukor.
Förflyttningar
Sen en längre tid finns några växter som behöver prova på en annan växtplats. Dvärgspirean och stamkaraganen är ett par. Spirean var lättflyttad, några greptag så var den uppe. Karaganen däremot… den hade både lagt ut rötter åt sidorna och neråt och man vill ju gärna få med så mycket som möjligt 💪💪. Dessutom upptäckte jag att den haft rotsnurr – kanske är det därför den växt lite klent + lutat mer och mer.. Tog nog nån timme att försöka få isär snurret, himmel vad de trasslar sig! Sen satte jag ner dom så utspritt det gick, la på några stenar uppepå och så vatten. Placeringen vid stenröset granne med växthuset gör att det blir lätt att vattna.
För ett par år sen förberedde jag en avläggare på perukbusken och den hade nog kunnat flyttas redan förra året men då blev det inte av. Nu sitter den också där vid röset. Och fikonet som bott i kruka, inne och utanför växthuset, fick i stundens ingivelse sin sista chans rakt i jorden. Om den blir väldigt fin i sommar kanske den får komma upp och in igen. Eller så får jag täcka den redigt. Dessutom har jag nu också ett stort gäng små plantor av fikon på gång. På Odla med P1 (R.I.P.) berättade de ju om någon i Stockholmstrakten som dragit upp fikon från frö och som haft det sittandes utomhus i många år så varför inte testa?
Sådderna
Jag tror att jag börjar närma mig klar med de flesta sådder. Iaf blomstersådderna. Det mesta har såtts i godislådor i växthuset och de flesta har kommit upp. Dock frös enhel del av zinniorna så jag (min stackare 😉) har fått köpa en till påse med frön. Tursamt nog är det ju rea på fröer 😀.
Jag har testat att odla vissa sorter i typ soilblocks. Det går än så länge både och; lejongapen ser ff ut som sytrådar och kanske gillar de inte alls att bo i så kompakt jord som det blir när jorden blötts upp ordentligt. Andra har gått bättre; Törnrosas Kjortel har fått skolas till lite större krukor nu när de kommit igång och då minsann – på en vecka har de vuxit flera cm.
Persikan
OJOJOJ! Vad det blommar! Helt galet mycket, och så är det så kallt så att humlorna inte fattar att det finns mat, eller så har vingarna fryst fast i kylan. Hur som helst, om de inte vaknar till nu så blir det nog inte särskilt mycket frukt i sommar.
Persika RigaPersika RigaPersika Riga
Idag startar omplanteringen av pelargoner. Och dahliorna ska få flytta ut i växthuset. Och det vore trevligt om potatisen kom i jorden. Och när persikan blommar så här måste ju den tittas ganska mycket på. Rackarns vad mycket roligt det finns att göra!🥰
Med mars kommer livet tillbaka och det går äntligen att börja odla lite mer på allvar. Och dra på trissor! Den som är envis och inte ger upp små trista plantor kan få lön för mödan, här har en av tre plantor som jag satte frön av förra året börjat blomma 🙌 Halle-lulja!
Gerbera, sådd våren 2023.
I växthuset står kallsådder av perenner; lammöra, silverrisp, geum Mai Tai, och Mrs Bradshaw, blodtopp, solbrud, solhatt – min trädgård börjar svämma över av dessa, sätter lite fler frön varje år – martorn och strålrudbeckia.
Även kål (olika grönkål och spetskål), pak choi och spenat står där, förresten har den spenaten jag sådde för några veckor sen därinne tittat upp 🥳
Jag har iår modifierat kallsådden lite och kommer göra det med vissa sorter; de som jag tycker varit lite dålig/seg groning på och som är tåliga för lite kyla (half hardy/hardy annuals). Så har floxfrön legat på groning på fuktat hushållspapper i små plastlådor i stratifieringsskåpet ute på trappen några dagar för att få komma in och bo på elementet (mörkt eftersom de är mörkergroende) tills de börjar visa sina groddar. Planen för rudbeckian är densamma men jag kommer vara tuffare med att ställa ut dom i växthuset tidigare, de tål det. Lejongapen har jag satt i block, pricklat ut fröna typ en och en i varje block. De har börjat gro nu efter bara ett par dagar, endast tryckta på jorden och med full ljusstyrka på (ljusgroende) 😍
Apropå block, jag har varit sugen på att testa soilblocker och kikat runt men tycker inte att de verkar vara värda sina pengar. Jag har ju tidigare använt mig av en fyrkantig kruka för att tillverka block a la modellen baka sandkaka, fast med jord, och sedan ställt jordkakorna på en bricka för att sen sätta fröna i dom ett och ett. Nu gjorde jag istället så att en kaklåda fylldes med 3-4cm ordentligt blöt jord och med en spackelspade avdelades jorden i rutor. Frön/småplantor har pricklats ut i rutorna och än så länge ser allt ut att fungera finemang. Budgetodling är min melodi..
Planerna är många och varje dag poppar det upp idéer om vad som ska göras. Jag vet att allt inte blir av men det behöver man ju inte trycka ner sig själv med genom att sluta tänka ut roliga tankar när man känner sig så glad och kreativ 😁 För någon dag sen hittade jag rotknölarna av prydnads-sötpotatisen i källaren. De var spänstiga och fina och sattes pronto i lite jord, nära ytan så att man kan se när de får små groddar. Inget vatten på jorden men en genomskinlig plast över så att det inte torkar ur. Min positivism (och erfarenhet av sötpotatis) säger att det borde gå. Sen borde den energi jag lägger på att kolla till om det hänt något varannan timme kunna skaka fram liv ur vad som helst 😄
Det ligger sen exakt 21 dagar ägg i kläckarn, har köpt in ett gäng maran-ägg och de är sååå fina. Fyllde upp med lite av egna ägg – man kan ju inte köra på halvfullt när man ändå kör? Sen är jag ju som vilken hönsmamma (😆) som helst, pendlar mellan hopp och förtvivlan, tycker inte det ser ut att vara något i äggen vid lysningen men villvillvill att det ska bli en hel drös med gulliga pipisar. I hönshuset har också Gullan lagt sig på ruvning. Hon fick sex ägg, ett gick sönder men de andra fem håller hon hårt i. Dessutom får hon hjälp av sina systrar – de passar på att lägga dit ett nytt då och då så det gäller att vara med. När (om 🥹) det börjar kläckas kommer hon ju inte att ligga kvar på dom som inte kläcks.
Hasse-tupp fick sluta sina dagar för en liten tid sen. De blev för mycket för hönsen med två tuppar, de är ju bara sju stycken och nu med en ruvhöna blev det påtagligt. Han var lite taskig mot hönorna också, luggade dom och var lite allmänt brutal mot dom enligt min mening. Han har haft ett fint liv och nu har jag tagit vara både på kött och en del fjädrar; helt fantastiskt vackra! Och blir det nu något i kläckaren så är det säkerligen tuppar som kommer…
Äkta tuppfjädrar i ris av forsythia och brudspirea
Dahliorna är ett sorgligt kapitel. De klarar inte att vinterförvaras i jordkällaren – det gick typ halvdåligt ifjol, iår är det mååånga som strukit med och de som inte ruttnat helt är i dålig kondition. Det är för fuktigt därinne. Tänk att det vart tvunget att gå flera försök innan jag skulle fatta det? Måste bli bättre på att ändra strategi när det verkar gå dåligt, inte bara köra på. Nåväl, dyrköpt och jobbig läxa, verkligen bland det tråkigaste att stå så här i starten av säsongen med iskalla händer, vinterbakslagen avlöser varann och rensa halvruttna dahlior för att jordslå dom. Nu är det i vart fall gjort och de står i backar på golvet i plantrummet och ett par som är stora står i växthuset under dubbel bubbelplast. Nu är det bara att hålla tummarna.
En annan trög sak; chili och paprika. Det verkar som att; så tidigt och få för stora plantor som är oregerliga att ta hand om – så lite senare; få fjuttar som ALDRIG kommer igång! Jag är heltrött på dom. Igen.😒
Det har varit vårdagjämning (en dag för tidigt pga skottdagen!) men nu var det faktiskt dags för den stora tomatsådden – Wi-hoo!! Eftersom jag begränsade mig ordentligt förra året, både i antal sorter (32) och antal plantor (ca 90), känner jag iår att jag är redo för att inte stoppa så mycket. Det stannade på 53 sorter. Till mannens förtret har jag ställt sådderna på en värmedyna som eg är till att ligga på när man har ont i ryggen. Tänker att det är bra om den kommer till användning på lite fler sätt. Jag har fått lova att den inte ska få jord på sig.. 😉
Stora tomatsådden
Och till sist så blev rabatterna i trädgården täckta med hösilage. Det finns verkligen en vits i att göra det nu när det ändå ser så skräpigt ut med allt gammalt från förra året: jag tar inte bort mer än pinnar utan lägger bara på nytt täckmaterial uppepå hela rasket. Tids- och arbetsbesparande, materialet blir ju snart jord och har man tur kan nån liten självsådd raring dyka upp om man inte rensar bort allt. Rabatterna blir fina på det nybäddade viset, jag har ju sen länge lärt mig att inte tycka om bar jord.
Idag skulle det tydligen bli regn och sedan kommer ett par dagar med snö men det höll iaf upp och förmiddagen blev rätt behagligt, somligt av sommarblommorna kom i jord 🌼🌸🌺💐🥰
Fyller upp med jord, vattnar ogenom före sådd.Fröna har kommit i, de flesta täcks tunt och sedan; locket på.
