Just som man kan märka att ljuset börjar återvända – kl fyra på eftermiddagen är det faktiskt fortfarande ljust trots att dagen är grå och dimmig – börjar det också pirra. Pirra av såiver. Ena dagen tänker jag ”jag har inte alls nån lust att ha sådär mycket plantor. Och fy för eukalyptus! De var ju assega och jättetrista förra året.” Lite slö-surfande och klicketi-klicks så är det plötsligt påväg hem både det ena och det andra. Som tex eukalyptus. Och absolut fler tomatsorter än vad jag hade tänkt. Jag var ju helt nöjd med de jag hade. Tja, vad ska man säga? Oförbätterlig?
Förra årets sommarblommor var fantastiska och mycket kommer jag att köra repris på, fast jag kanske inte behöver ha elva olika rosenskäror. Men det är lätt slinta på klicken när man ser något vackert och känner att ”Det är jag väl ändå värd?”
Längt på att gå barfota med blomsterkorgen ❤️
Helt klart är att jag kommer ha blommorna i konventionella rader, sorterade för att inte lägre sorter ska komma i kläm mellan större. I september var ju rabatten väldigt.. tja.. tät, skulle man kunna beskriva den om man vill vara diplomatisk. Vill man säga som det är kan man kalla den igenvuxen 😆
Jag funderar fortfarande på hur jag ska få till det med ytterligare en rabatt. Sneglade förut idag på området i gamla vinterhagen som är en kandidat. Det skulle nog bli fint där, men det är en heldel jobb med att sprida ut odlingarna ännu mer. Dessutom vill man ha de vackraste nära till där man befinner sig, se blommorna från huset liksom. Har börjat göra en liten lista på blommor som jag kanske inte måste ha närmast utan som kan få bo en bit ifrån, utfyllnadsblommor och sånt. Me sen är det ju också så att tex dahliorna förmodligen skulle gå bättre där eftersom det är lite mer fukt i marken naturligt. Dock skulle även endel grönsaker må bra av att få byta område eftersom jag lyckats anlägga köksträdgården på det mest frostlänta stället på hela gården 🙄 Tur det finns tid att tänka lite till innan man behöver köra igång.
Hur som helst, frön har inventerats och endel har klickats hem. Jag gjorde ju en rejäl beställning på black fröday hos Impecta, Lindbloms tex eukalyptus, Wexthuset hade några intressanta floxar and so on… Jag har gjort ett kalkylark med de frön jag har, sorterat sorter i kolumner, köpta resp egenhändigt samlade frön. Allt kommer inte att sättas men man känner sig som Joakim von Anka när man kan dyka in i sitt dokument och glo på alla frön. Jag tror jag njuter mer av detta än jag skulle göra av att simma i ett kassavalv med pengar 😅
Ett kalkylark med frön – den största av rikedomar?
Som det ser ut nu kommer jag att dra åt svångremmen ordentligt vad gäller rosenskära, endast sex sorter. Samma gäller för luktärtor; fyra så här långt. Det blir dock betydligt mer av det som känns som bös i buketter, utfyllnaden som är det som gör att huvudblommor kommer till sin rätt. Jungfrun i det gröna, reseda, solboll, flera amaranter, rött och grönt tofsgräs, harsvans, judas penningar och olika sorters röllika har tillkommit till siljor, morot och hirs som jag hade förra året.
Så småningom kommer alla som ska sås få ett nytt blad där tidpunkten för sådd kommer in. Jag gjorde ju ett sånt förra året och det har varit till stor hjälp för att hålla ordning och få allt i jorden vid någorlunda rätt tid. Zinnior och sommarrudbeckia blir det fler av. Det som jag bestämt mig för att inte så alls är aster, de var väl fina, men inte så att det inte finns annat som är roligare.
Som jag tidigare nämnde finns nu tid för surfande på nätet för inspiration och här kommer en influens som heter duga: På Jeppas trädgård har de byggt ett underjordiskt växthus! Vilken grej va?! på dirren börjar det grunnas över vart ett sånt skulle kunna stå hemma hos mig, jag menar, man måste ju inte ha ett som är 500kvm, jag skulle nog kanske klara mig på ett som är 50-100kvm 🤓 Principen här med att man har golvet 2,5m under marknivå och väggar av sten/betong håller temperaturen varmare på vintern och mildrar hettan sommartid. De har ingen annan uppvärmning i huset. Det finns fönster i väggarna men det som släpper in det mesta ljuset verkar vara ett isolerplasttak. Jeppas trädgård har inte bara fikon utan även banan och mango – helt otroligt!
Och i tid av väntan på ljus och värme får man börja med lite småsådd och grobahetstester; jag har återigen tagit frö av sommarrudbeckia (Sahara) och har dom just nu i frysen för att de ska få en köldperiod och sen gro utav bara fasiken 😀 (skam den som ger sig, sa envisare än en åsna efter åratal av försök med just rudbeckia)✊. Frön av chili Vampire och Jamaican Bell har grott och planterats i små muggar, citronchili och Padron var ligger på förgroning liksom lite gamla paprikafrön av Korosko och Cornetto. De olika såmetoderna och testerna som jag praktiserar kan man läsa om här. Jag har beställt paprikafrön som nog kommer under nästa vecka.
När man tänker efter är det inte så länge tills det drar igång på allvar, nån vecka till så kommer vi in i februari liksom, det finns ett slut även på den här vintern tror jag…
Det är svårt att hinna med att dokumentera allt i trädgården. Jag tror att jag gör det, fotar, skriver upp, postar allt känns det som men ändå när jag kollar tillbaka efter olika händelser så visar det sig att det fattas grejer. Sommarblommorna har fått väldigt mycket fokus och grönsakerna har fått jobba på lite på egen hand. Och de har ändå klarat det rätt bra. Tror inte att de skulle ha gjort bättre ifrån sig med mer uppmärksamhet. Just nu känns det som att potatisen är min favorit. Odla i jord, vem hade kunnat tro att det skulle funka liksom? 😜 Jo, när vi ska äta går jag ut och gräver lite med händerna under en planta och plockar åt mig en kastrull full med fina knölar. Morötterna då? Testet med att odla dom i ren sand täckt med gräsklipp och några nävar hönsgödsel var det bästa som hänt med mig och morötter sen nybörjarstadiet. Fina lagom stora och gooooda morötter har vi nu. Pumpan som jag försökte ha ihjäl med hjälp av blodmjöl repade sig och kan det nu bara få vara frostfritt ett tag till så ska vi få se på pumpor 🎃.
Pumpan som tog ärtornas nät att hänga sig i. Undrar om nätet/plantan kommer att hålla…?
Tomaterna är på sitt bästa humör och jag skördar för glatta livet. Mannen undrar lite vad jag ska göra med allt som ligger kvar i frysen. 😤 säger jag och lägger ner ett par påsar till. Man vet inte vilka tider som kommer. Om ryssen dundrar in så har vi åtminstone tomater att fjäska med.
Tomater och paprika i skön bildharmoni 🥰
Min idé om att ha busk- och ampeltomater ute var en bra idé. Ampeltomaterna börjar se lite medtagna ut men de har klarat sig längre än vanligt, och dessutom, vilken mängd det blir på dom! Häromdagen plockade jag av 5,3kg ute. Tre av nykomlingarna ute är riktiga toppensorter; Anmore Drewdrops (ampel), röda, runda, goda. Sibirjak (busk) röda, saftiga, snygga, supergod och produktiv – jag har fått en ny röd favoritsort! Och så Linda (busk) lite fastare, plommonformad och god. Gissar på rätt bra lagring. Tumbling Tom Yellow kan jag hoppa nästa år. Den ser hela tiden ledsen ut och får lätt spinn. Lite hårdskalig och inte jättestor smak. Garden Pearl och Whippersnapper har klarat sig ända tills nu typ, det är väldigt mycket bättre än inne i växthuset där grönsaksflyet gjorde processen kort med dom förra året. Dvärgarna däremot, de är nog bäst lämpade för fönster eller kruka. De vill sig inte alls när de är rakt i jorden. Små och ger en omgång med blommor som sen mognar och sen ger sig plantan. Man får ha dom till det de är bra på och sen får det räcka.
Anmore DewdropsWhippersnapperTomaterna framför stallet, amplar och buskar.Scotland YellowOch i sista stund ändrade jag mig och plockade av alla småtomater på plantorna ute och la inne, det har varit endast 3˚ några nätter och det är ju lite för risky.
En sort som ska få bo ute nästa år är Tangella. Det är den som ser sämst ut inne just nu. Förstår inte riktigt varför jag inte satte den ute iår – jag hade ju bestämt att alla buskar skulle få vara just ute? Att jag dessutom bläddrat runt med skyltarna höll på att sluta i katastrof! Min abslouta ”kan inte vara utan tomat” Rosa har blivit felskyltad, flera av dom som jag trodde var Rosa är istället Tangella. Som H.I.M.L.A tur 🥹 är det en planta som är rätt och den har jag skyndat mig att ta frön av. Rosa heter egentligen något annat; tex Rosella eller chocolate cherry (den ser ut som någon av dom. och kanske är nästa sommars projekt att sätta de båda för att se om det är någon av dom som är samma som den här) men det är inget jag vet så den heter Rosa hos mig bara för att jag ska hålla ordning på den. Sen är jag besviken på Moonglow. Den och kanske lite på Orange Crimea också. De är ju så jättegoda men de producerar så lite/sent. Liksom Greken. Den får jag nog helt enkelt ge upp nu. Tre år har jag provat och varje gång blir det ett fåtal visserligen goda frukter men det är för lite. det verkar som att biffarna har haft det trögt i år. Black Beauty, 1884 och Ilses Orange Latvian kommer sig men de är redigt sena.
1884Meiwei mörkLucindaRosaIlse’s Orange Latvian
Gurkdivorna har fortsatt att vara halvkinkiga. Jag försöker tala dom tillrätta (utan att träta för mycket) men de är tröga. Det blir bara ett fåtal gurkor. Plantorna växer på, spinnet har inte fått greppet om dom men däremot har det blivit vita flygare på både den och persikan. Ja, lite på tomatplantorna som sitter intill också. Dock kan jag inte se vad de gör för skada mer än att det är lite jobbigt med ett moln av flygfän när man rör vid bladen. Konstigt att det finns så mycket ohyra när det är tunt med insekter i övrigt iår? Vi har inte haft vare sig knott eller mygg att tala om och inte mycket getingar heller. Förutom att getingarna byggt ett bo i väggen växthuset. Där vill de tydligen vara, men så länge man inte grejar för mycket precis runt dom så håller de sig på sin kant. Kanske kan de vara ett motmedel mot ohyran? Mannen dryftade något om ”radar”, då blev det utvisning i regnet. Sånt säger man bara inte. Nu har jag provat att lägga på lite färskt gräsklipp och hönsskit på gurkan så får vi se om den kan bilda lite frukter nån gång. Jag drömmer ju lite om att ha så att man kan både frossa och dela med sig, det borde gå på sex plantor. Vissa år har det blivit frossa på bara två plantor. Och vad ska hända? Plantorna kommer ju ändå att dö sen så den finns inget att förlora.
Och sent ska syndaren vakna, chilin och paprikan börjar se ut som fina plantor. Vi har ätit ett par små supergoda paprikor. Jag har sagt det förut, men räds inte att betala för paprika, klaga inte om den kostar. Att odla i 8 månader för att skörda en 50g paprika, det är dyrt. Inte undra på att just de är de mest besprutade vi äter. Håller tummarna för en varm höst så att det som ändå sitter på hinner mogna eftersom de inte blir helgoda vid eftermognad inne.
Padron, citronchilis & Cupid paprikaVampire, Pot Black, & Habanero Orange
Sötpotatisen har växt på ordentligt, de var ju rätt tveksamma till en början men nu har de kommit sig och täcker sina tre kragar helt och hållet. De har fått sköta sig helt självt, bara fått vatten när det regnar (de ska ha ett hårt liv för att bli bra har jag förstått) och bara fört tilbaka grenar som tror att jorden är saftigare på andra sidan ”planket”.
Så till skötebarnet då; sommarblommorna 😍
I år gjorde jag ju ett halvmesigt försök att sortera upp och göra lite som rader fast snarare som gångar. Jag gillar ju inte rakt och stelt så mycket. Men det får gå bort nästa år. Det blir för krångligt att hålla ordning på höjder och sorter. Vissa tar för sig på andras bekostnad, lägger sig över och ja, kväver andra 😧Rosenskäran är en sån. Den bara tar för sig, helt fräckt strävar den högt och brett. Fram till ungefär 1a aug var den ok, sen minsann! Den blev liksom tung upptill och jag var tungen att staga upp med ytterligare stöd. Apricotta är en värsting. Den beiga rispen är helt undertryckt och kommer inte ge några blommor alls. Ett par dahlior intill kämpar för sina liv. Så; rosenskära för sig, långt bak i rabatten. Tobaken har också vuxit sig hög och lagt ut sig över gångarna. Ganska skräpig ser den ut. Där hade jag trott att jag inte skulle behöva klätternät men det behövdes alltså verkligen. Men den är verkligen tacksam också, bara fortsätter att blomma, doftar gott och är grön och fin. Luktärtorna är jag rätt trött på. Ska inte ha lika mycket nästa år. De är fina men kräver konstant plockning och är extremt utsatta för löss vid minsta torka. De har också fått rejält med mjöldagg nu. Den finaste och bästa sorten är den ljusrosa Mollie Rilestone och jag saknar att jag inte har så bra blå och lila sorter också. Nu har jag låtit blommorna gå över i frö och ska försöka samla in för utsäde till nästa år.
Eterneller och risp har varit jättefina, i köksfönstren hänger det nu buketter av dessa tillsammans med långa amarant-svansar och ulleternell (kom ihåg att plocka dessa lite tidigare nästa år – de är snyggast innan de slagit ut helt) istället för gardiner. Somliga söner tyckte att det kanske var att gå till överdrift, det är blommor typ överallt nu..
Gör om och gör rätt nästa gång:
Trädgårdsnejlika, harört, risp, sommarflox, isört, lejongap i framkant mot söder. Luktärt där det är djup fuktig jord. Rosenskära långt bak, de tål att inte ha så djup jord. Astern någonstans däremellan. Dahliorna ska få eget kvarter. Rader på allt, from nu! [I swear✋😌] Rudbeckia Sahara är otroligt fin, men den står inte lika bra i vas som Cherry Brandy, men de står fantastiskt fint och länge i rabatten, i soligt läge. Och här får jag nog bita i det sura äpplet och köpa frön, trots alla försök i vintras lyckades jag inte få upp en enda planta från mina egna frön. Direktsådd av klint och vallmo som också behöver få lite utrymme, inte inträngda brevid rosenskäran iaf. Zinnian ska få mer yta, den är superfin där den kunnat breda ut sig. Vem trodde det när de planterades som små stolkar..? Alla lovordar just zinnia och jag kan inte annat än hålla med, bättre blomma får man leta efter. Tror faktiskt att jag här ska satsa på några sorterade sorter och lite fler av de storvuxna, de är så himla häftiga. För framtiden kommer det också att komma till mer solhattar. De är helt magiska! Blommar som galningar och nu har de som jag drog upp förra året blommat hur länge som helst! De står utmärkt i bukett som blomma, efter ett par veckor i vas kan man dra av kronbladen och få en häftig knapp i buketten. Hur coolt?! Vill ha mer av bösblommor. Brudslöja och hirs. Blomstermorot och tandpetarsilja. De två sista förresten! Siljan står i evigheter och moroten är en riktig snygging även som fröställning i buketter och arrangemang.
Dahliorna då. De är likson i en egen liga. Fast ska man se till utfall i mängd blommor så är mina marker för klena. Jag borde undvika jättar egentligen. De har inte blivit jättestora och den som gett flest är nog Hercules, med kanske 7 blommor. Café au Lait har gett ett par, Labyrinth 4-5. Me de är ju otroligt fina iaf. Favoriterna är hur som helt de som har lite mindre blommor och som producerar lite fler. Wizard of Oz, Megan Dean, Wine Eyed Jill, Souvenir d’ete, Espacio. Boom boom white är toppen. Silence-dahliorna är jättefina, det grämer mig så OTROLIGT att inte Night Silence vaknade efter vintern, nu är den på allas favolista och instagram flödar över av den.
Penhill watermelon Hercules Souvenir d’ete American sunset Cornel Bronze Fubuki Kobane Black Diamond Great Silence Creme Silence Wizard of Oz Skyfall Sweet Natalie Boom Boom White Labyrinth obs bild utan filter…
Kort och gott, till den mängd plantor och frön jag har iår hade jag behövt dubbla ytan det växer på, utan problem. Frågan är vad jag ska ha mindre av nästa år när det enda jag kommer på är vad jag vill ha mer av..?🫣 Antagligen kommer jag att behöva anlägga mer yta. Kanske är det så att det ska bli en odling i gamla vinterhagen också…?
Om jag är lite less på odlingarna vad gäller tomaterna så här långt så är sommarblomsrabatten en ren och skär lycka! Ett rejält plåster på såren och en förnöjelse som heter duga! Jag kan inte säga en specifik blomma som jag är mest nöjd med utan här gäller nöjdhet över att jag sköt brett, dvs satte nästan allt jag kunde komma på, det finns tex elva olika sorters cosmos, tror det var sju zinnior, runt fyrtio dahlior, ca tio luktärtor, ett par flox, ett par astrar, risp, eterneller, jätteverbena, malva, ett par solhattar och rudbeckior, tre nejlikor, anemoner, ranunkler, klockranka, liljor, lövkoja, sommarklätt, brudslöja, sommarslöja, klint, vallmo, röllika, gurkört, honungsfacelia, ringblomma, blomstermorot, tandpetarsilja, eukalyptus, isört, amarant, harört, hirs.
Alla blommar inte än, men de flesta visar på god växtvilja och det kommer nya blommor varje dag.
Resultatet så här långt då: en maffig cirkusrabatt (inte något pastelltivoli här inte), på ett par ställen har det lyckats bli ett par blommor som går i samma färgskala tex Cosmos Apricotta och Zinnia Peaches ‘n Cream, på något annat hände det av ren tur; Rudbeckia Sahara och Lejongapet Rainbow (som finns i alla underbara färger) här hamnade av slumpen en planta som gick i ton med Sahara.
I övrigt sprakar rabatten av rött, lila, blått, rosa, vitt och gult.
29/5
22/7
Luktärtor i ormhasselstöd
Rosenskära Apricotta och Zinnia Peaches N’Cream
Rosenskära Gazbo Red (egna frön)
Rosenskära Picotee
Malva Silver Cup & Mont Blanc
Malvor och jätteverbena.
Pionvallmo
Pionvallmo
Anemon
Anemon
Ynklig sommarflox
Trädgårdsriddarsporre spontansådd
Lövkoja Ten Week och tobak Sensation Mix
Hällveronika, First Love, First Lady + okänd blå.
Sommarklätt
Isört
Grekvädd
När det gäller rosenskärorna så är de ju helt fantastiska. Sorten Kiiro är betydligt enklare än Xantos av de gula sorterna som jag har. Lövkojan är jag lite förvånad över, trodde att det skulle bli som typ en riddarsporre-kolv fast att de kommer i olika färger, här blir det en gles, ganska kortskaftad blomma, men fin ändå såklart. Floxen är kanske inte min vän för den ser verkligen inte ut som på Instagram och på fröpåsarna. Veka stjälkar som lägger sig platt och med i vissa fall bara en blomma i toppen. Vi får se när sommaren fortskrider. Grekvädden är ju en helt underbar blomma! Satte den i höstas efter shoppingresan till Rolands och glömde sen bort den. Den slingrade sig kämpandes mellan löjtnantshjärta och hässleklockor upp och blev en glad överraskning. Jag hade lätt tagit den för en ängsvädd om jag för omväxlingsskull varit sugen på att rensa där, frön har samlats och nästa år då! Luktärtorna är otroliga! Jag plockar och plockar. Royal Scarlet Red blev ju allra flest plantor av och de är också de som dominerar, Royal White kommer inte långt efter. Old Spice Miss Willmott passar bra ihop med apricotta och peaches. Mollie Rilestone är som en dröm och är väldigt växtvillig. Kan hända att den står lite soligare än de andra. Klagar absolut inte på de blå och lila sorterna men de har inte riktigt samma växtkraft som de röda, rosa och vita. Mollie och royalsorterna har också långa bra skaft. Rudbeckiorna kommer sig nu. Tänka sig att Sahara som nu är en så rejäl sort ska behöva ta så lång tid på sig. Till skillnad mot Rustic Dwarf (som inte alls är nån låg sort som man kan luras att tro) som jag sådde i slutet av april, breddsådd i godislåda och sen utplantering av hela lådan som en klump i slutet av maj.
Ibland känner jag mig lite skeptisk och motvals till modetrenderna vad gäller blommor och blomfärger. Någon hipp person har hittat på att brända, bleka ganska färgfattiga blommor är de vackraste (Café au Lait, Sahara tex) och ligger som ett blekt filter över alla bilder på insta. Sahara har blivit fantastiskt hyllad för att du kan få flera olika typer av blommor från en fröpåse. Vad är skillnaden när du då köper frön som inte är färgspecificerad eller har fått ett trendigt namn som också lanserats hårt? Jag älskar när det kommer blommor i olika färger, det är liksom det som är lite spänningen med att vänta på blommorna, de överraskar och tillsammans kan det liksom explodera. Visst kan det ibland också bli ”fel”(fast jag har svårt att tycka att blommor någonsin gör fel liksom) men då har ju jag som odlare chansen att göra om nästa gång. Och när jag plockar buketter väljer jag ju själv ut kombinationerna. Det som kan bli lite galet är ju om höjderna och storleksangivelserna inte stämmer. När en liten planta blir inklämd bakom en storvuxen tex. Sen har jag iår flera av de trendiga blommorna bara för att jag också vill prova dom men ingen av de överdådiga tallriksdahliorna har ännu visat på blommor alltså är de såhär långt inte några favvosar hos mig.
Så för att gå emot trenderna kommer jag till nästa år att ha fler rudbeckior, Prairie Sun är en gammal knallgul favorit som verkligen lyser upp. Och så kommer ju alla solhattar snart igång på allvar ❤️
Av dahliorna har några påbörjat sin blomning, de enkla är lite snabbare än de storvuxna tex. Än så länge inte några stora problem med kryp eller andra angrepp. Lite löss förstås men man får syna och klämma. Spruta med vatten. Läste idag om att det finns en misstanke om att ferramol (mot sniglar) kan vara skadligt för igelkottar, det är ännu inte färdigforskat men för varje sån misstanke blir jag mer och mer säker; mina odlingar är inte viktigare än att djuren i naturen mår bra.
SkyfallDahlegira WhiteBishop of YorkBishop of OxfordRed CapCreme de CognacSouvenir D’étéCreme SilenceBlack DiamondFelmärkt ?Caramel AntiqueFelmärkt ?Espacio
Jag tycker att jag iår har planterat en hel del sorter som ska vara som fyllnadsmaterial/lugnande tillägg i rabatt och buketter men det räcker inte. Jag ska se till att få in lite daggkåpa, lammöron och tex musselsyska till nästa år.
‘Duka upp till fest’ färgtema persika.PlockkorgRiddarsporre, Kiiro & ulleternellRosenskära, flox & lejongapRoyal scarlet och strutbräkenApricotta, Peaches n’cream, Kiiro, Old Spice Miss Willmott Anemon,rosenskära, blåklint, luktärtGrekvädd, sommarklätt, Silver Cup, stjärnflockaMalva och luktärtor Mont Blanc, rosenskära, ulleternellTobak, apricotta, Sahara, lejongap, Luktärt, zinniaRingblomma & blåklintCreme Silence, Happy Butterfly, zinnia, jätteeternell,lejongap, röllika Souvenir D’ete, zinnia, lejongap samt grönt av kaprifol och såpnejlika.Kolla in hur zinniorna liksom pangar upp den mörka dahlian Black Diamond. Blad av två sorters alunrot i botten och en rudbeckia Sahara. Vallmokapslar och fröställning av grekvädd.
Tränar på att göra buketter och arrangemang på lite olika vis. Spiralbindning verkar vara den vanligaste och jag tänker varje gång jag börjar med en bukett att det är så det ska bli, men sen när blommorna börjar vara med och bestämma blir det mer som att handen är vasen och blommorna ska i på ett visst ställe, de måsta sättas i uppifrån. Bara för att träna på spiralen ska jag nog prova med att göra med bara ett fåtal blomsorter och fyllnadsgrönsaker och se om det går lättare.
En grej som jag sett och velat prova är att sätta blommor i fakir. Nu visade det sig att en ”riktig” blomsterfakir är sjukt dyr (sett till vad man får för pengarna), så det fick bli ett hemmapul i vanlig ordning. Har köpt några glaspottor på loppis och i botten la jag en boll av hönsnät. Det visade sig att man kan ta ganska mycket nät för ju mer man kan trycka ihop nätrutorna desto lättare är det att få fast blomstjälkarna. Om man inte som på dessa pottor har en smalare öppning behöver man fästa nätet på något sätt. Jag tror att proffsen använder typ el- eller silvertejp men tror att kludd skulle kunna funka. Det var lite trixigt att få blommorna att stå men gick lättare ju fler blommor som satt i. Värt att tänka på i detta fall var att tung blomma, vek eller tunn stjälk är svårare att få fast. Till sist blev det en blandning av rosenskära, klint (den har ju varit helt enastående i år, blommar för fullt och började redan vid midsommar, jag trodde den skulle ha gett upp nu), lövkoja, vädd Fata Morgana, vallmokapslar, jätteeterneller, tobak (på gränsen svar att få till såhär), zinnia (förstås), risp, blomstermorot, ekorrkorn, gröna kvistar av smultronschersmin och jätteverbena.
Jag gjorde också en liten potta med samma teknik, men satte där ihop knippen av blommor och stack ner i nätet, det var lättare att få dom att stå still så. Här är det ringblommor, hällveronika och luktärtor som samsas.
Sommaräng i pottaRingblomma, hällveronika, och lila luktärtor.Sommaräng på köksbordet
Intressant när buketterna står är att se hur länge de olika växterna håller i vas. Jag tror att zinnian (igen får jag lovorda den) är den som står allra längst. När det är dags att ta bort och göra nya buketter plockar jag ur de blommor som ff är fräscha och tar med dom i de nya buketterna. Det finns zinnior som gått vidare både tre och fyra veckor. Nåväl, det finns fler bra, vallmokapslarna och eternellerna är för evigt om man vill det och de flesta som jag tidigare nämnt är bra och står ca en vecka. De som jag testar igen som inte gick bra i vas förra året är jätteverbenan (den börjar skräpa nästan på eng gång) och blad av alunrot. Knepigt nog så har jag ett par blad som jag plockat för mer än en månad sen och som ff är fina medans ett par av en annan variant som jag plockade igår ser väldigt ledsna ut. Detta måste utvärderas vidare. Kanske är det så att det blir bättre om man plockar och snabbt sätter dom i vatten och låter dom stå över natten innan man arrangerar? De är ju fantastiskt vackra i färgerna så verkligen något som passar i buketter. Riddarsporrarna är superfina men skräpar snabbt. Luktärtor är ju helt makalösa i ungefär tre dagar (underbart är kort) sen är det dags att ta börja plocka bort och fylla på med nytt, men det är ändå ett kärt besvär, de är ju så fina! Och det kommer ju som sagt nya hela tiden.
Jag trodde att jag var klar med årsavsluten men jag kan knappast sluta rapportskrivandet utan att prata om bukettodlandet. Vilken lycka! Jag som tragglat i decennier med små tröga perenner som visserligen är vackra men som i många fall trivs sådär hemma hos mig. Jag har lärt mig att kalla min trädgård för ‘den långsamma döden för rara växter’. Jag har köpt otaliga fina, både små och stora plantor, växter, buskar och träd som liksom för vart år blivit mindre och mindre för att till sist falla offer för Döden. Bara de allra härdigaste och tuffaste växterna klarar ett liv här i torr, näringsfattig moränjord i zon 4.
Vintern 2021 när jag ungefär vid den här tiden satt och funderade inför den kommande säsongen tänkte:
”jag ska nog prova att så lite ettåriga blommor i år. Kanske testa att göra det med täckodling som jag gjort med grönsakerna med så bra resultat.”
Så himla roligt! Och nu när jag ser tillbaka – vilken mängd av blommor och buketter det blev! Att kunna gå ut med saxen och skörda blommor liksom – nyp mig i armen! Eller så hade jag som noob bara helt vanlig nybörjartur.
En vanlig skördedag i augusti liksom..
I julklapp fick jag en bok, En annan slags trädgård av Emily Bratt. En vackert komponerad blomsterbok med idéer som tilltalar mig otroligt; använda snittblommor i säsong, sätta ihop arrangemang – både växande i trädgården och som buketter – av sådant som finns runt omkring i naturen och som man kan odla själv. Det blir både miljövänligt hållbart och utmanande att hitta det som kan bli otroligt vackert i närheten av där man är. Så mycket inspiration med idéer och tips både om hur och vilka växter som är fina att ha i trädgården och hur hon gör för att sätta ihop buketter. Så julledighetens mornar har ägnats åt bokläsning, antecknande av olika blommor, buskar och träd som skulle kunna bo hemma hos mig.
Frukostläsning i En annan slags Trädgård
På önskelistan över träd, buskar och perenner är syrenhortensia/vipphortensia (som verkar vara typ samma), rödbladig lönn, vingad benved, vinröd julros, jättevädd och solbrud. För de som är träd och buskar gäller då att hitta några som är tåliga till minst zon 4 och som tål att stå lite torrt. Moränjord är inte särskilt fukthållande.
Trots att jag under förra säsongen samlade på mig ganska mycket frön från de blommor jag hade så är beställningslistorna som ligger färdiga för att sändas iväg i de lovande fröfirmornas varukorgar långa. Det finns ju så otroligt mycket att välja på! Jag kommer prova lite nya varianter av de sorter som jag hade ifjol men som nytest ska det blir aster, romersk riddarsporre, blomstermorot, tandpetarsilja, ett par prydnadsgräs, eterneller och dahlia från frö. Jag ska satsa på sånt som blir lite utfyllnad även om det finns fullt av det i naturen runt knuten så är det ändå fint med lite annorlunda gräsax och sky-iga blommor. Jag ska också testa att odla eucalyptus från frö, det är intressant eftersom jag inte har odlat dom förut och för att de också är lite annorlunda. I sitt eget habitat är det ju mer som en buske och dessutom är ju klimatet ett helt annat. Jag ska göra ett nytt försök med lövkoja, de blev ju förra året först ätna av en liten bagge som tydligen var väldigt förtjusta i korgblommiga växter, och sedan kom spiken i kistan när jag på impuls sprejade med chilisprej. Dumt. Ännu en svidande påminnelse om att inte spreja.
Och dahlior, listan över vilka jag vill ha utöver de jag haft är ännu fler. Några är det kö på hos leverantören men jag hoppas på lite tur, förra året fick de hem fler så att jag kunde komma över de jag önskat mig.
Planeringen för den kommande säsongen är alltså igång. Det är nu det finns tid att sortera, rita, tänka, tänka om och försöka bringa någon slags ordning i impulsernas kaos vilket det ofta blir hos mig. Men så skönt att trädgården är min och att jag är chef där. Och när det handlar om ettåringar kan man ju helt enkelt testa och se hur det blir – det var ju så jag tänkte sist, det som kunde ha gått bättre med annan placering/behandling har vissnat ner och jag har en tom yta att sätta plantor på på ett helt nytt sätt. Annat än när man har perenner som ska grävas upp och planteras om osv.
I ett tidigare inlägg har jag förklarat hur jag anlagt rabatten och vilka blommor som satt där. Rabatten ligger ju bara rakt uppepå gräsmattan och är ganska stor med stigar igenom för att man ska kunna gå mitt bland blommorna och gulla och plocka av dom. Det kommer att utökas på en större yta och jag ska tänka på att sätta de lite lägre blommorna mer i kanter och mot stigarna så att de inte kvävs eller skyms bakom de högre. Att ha tex lejongap och tobak ut mot gräsmattan fungerade bra, de blev lite som en häck, högre än gräset som ville växa högre just i närheten av den fina välgödslade rabatten. Klinten, vallmon och gullskäran är lite skir och behöver ha mer luft om sig. De ska placeras utanför låg zinnia, rudbeckia, malva och gladiolus. I bakkant ska den högre zinnian, rosenskäran och jätteverbenan få vara. De höga dahliorna ska få en egen limpa med stigar om båda sidorna så att man kan komma åt att både se och plocka ordentligt. De låga dahliorna hamnar i krukor – täckodling håller fukt och gynnar sniglar, som egentligen inte är ett problem hos mig, men de lägre dahliorna hade lite svårt att orka med. Luktärtorna ska få ett staket någonstans, kanske längs med kanten mot gången till huset? Det som kan vara lite klurigt att tänka ut är hur soligt det blir på olika ställen, de som växer bra kommer ju att skugga det som finns i närheten och vissa växter mår bra av det, andra inte…
Gladiolerna ska få ett eget kvarter (med stöd) eller hallå! En rundell eller klick får det bli – inget blir fyrkantigt i naturen och så ska det heller inte vara hos mig.
Gladiolus
DaydreamEarlysummerDaydreamFuzzy Pink Dark CenterEarly SummerRosenskära
Tidigare har jag noterat att nästan alla behöver stöttning för att inte lägga sig. Här har jag tänkt någon slags nät som ska placeras liggande några dm upp i luften så att plantorna växer igenom nätet och stöttas var för sig utan att behöva egna pinnar och strypsnaror. Det blir ett fasligt knytande och ofta hinner de växa iväg och lägga sig innan jag upptäcker problemet.
Solrosorna ska få fortsätta bo i grönsakslandet (påletomaterna går ju bort och lämnar plats) och en övergripande tanke är att jättestora blommor klarar att synas på ganska långt håll – motsatt effekt skulle kunna vara att de ser groteskt stora ut om de står för nära.
Solros Wilde Mixture
I den här deltidsrapporten finns lite mer om hur det gick med de olika sorterna i slutet av sommaren. Skönt att ha lite nedtecknat att gå tillbaka till – minnena av odlingarna är inte alltid desamma som det man upplevde när det begav sig.
Maj vs augusti
Maj vs juli
Hur fantastiskt är det inte att kunna sitta i januari när vinden viner utanför husknuten och läsa trädgårdsbok, titta på gamla odlingsbilder och lägga upp planer för kommande odlingar?