Att odla är verkligen ett föräldraskap i fastforward-version; Det börjar med sådden (graviditeten) som vaktas noga och omhuldas, sen kommer de små urgulliga bebisplantorna som måste daltas med och ses till varje dag. Beroende på sort och livskraft växer de på sig på ett ganska trevligt sätt under en tid varpå de plötsligt blir oregerliga tonåringar, de vill ut och stå på egna ben och jag vill inget hellre än att så ska ske – men är inte riktigt redo än. Om man låter dem ta sina egna beslut och släpper dem för långt, ja, då finns stora risker för deras liv. Det gäller att med varm men bestämd hand lotsa dem till en fin framtid.
Och det är där vi är nu. Trots en så här långt ganska trevlig april med humana temperaturer och mycket sol så kan man inte släppa på vaksamheten. Plötsligt kan det bli rejäl frost och allt går åt pipan.
I avhärdningsstation med pallkragar och fiberduk där de härdiga annuellerna fått flytta och har det fungerat helt ok, ett gräs (Tef) visade sig inte vara så härdig trots allt, annars har de andra gräsen, lejongap, siljor mfl klarat sig bra. De stora pelargonerna som flyttat till växthuset för nån vecka sen ser ut att ha fått lite mer färg på bladen, dahliorna ser också mer välmående ut och nu senast var det resterande tomatplantornas tur.
Växthuset är ett hemmabygge med glipor där och naturligt självdrag som klarar sig frostfritt ned till ca -4°. Då vi tydligen valt ett köldhål till boplats får vi oftast ett par grader kallare än prognoserna säger får man rusta med fiberduk och bubbelplast ända in i maj, så det är ett himla dragande med dessa dukar fram och tillbaka. För den kan heller inte ligga kvar på plantorna när solen skiner – då blir de kokta..
Allt har nu fått sin plats, de som är mest känsliga (zinnia och rosenskära) står där det är säkrast (mitt i huset och mot väggen). Fuchsiorna som övervintrat och som ser ut att aldrig vakna står i kallhörnet, blomstersådder och dahlior på hyllorna i väst och öst. Tomaterna inifrån lite nedbäddade i hö och de som bott ute ett tag på en bockbänk mot söder – de ska ha den soligaste platsen såklart ❤️🍅☺️
Nedburna och klara för lastning, alla tomater och de sista dahliorna.Here we go! Bäddat i bäddenNoggrant sorterade och utplaceradeSolskyddet uppe
Mot väggen står de dödssega dahliorna, de som var för stora att lägga i påsar utan som istället fick krukor eller tom backar att vakna i. Dock har nog inte värmen varit tillräcklig för de är verkligen sega, en undrar om de öht har tänkt vakna… Som tur är så är det rea på dahlior lite här och där och då kan man ju kompensera för de som inte vill leva ännu en sommar 🙃
Eftersom det är ganska mycket att rodda med alla redan uppvuxna plantor är det nu det är bra att ha skrivit upp i sin planering så man kommer ihåg de där sena sådderna. Nu har tagetes och krasse precis såtts, det blev omsådd av vädd, harsvans och frosted explosion som inte gott så bra, samt Tef, den som frös till döds. I helgen blir det dags för majs, pumpa och gurka att få komma i jord.
Ja, att odla är arbete med hela kroppen, även hjärnan får sin beskärda del när allt ska kommas ihåg och att placeras på rätt ställe. Adda till det en vattenpump som går sönder mitt i alltihop och att man tackar sin lyckliga stjärna för att badkaren vid stuprören var fyllda av de 20mm regn som vi haft turen att få förra veckan. När den beställda pumpen kommit på plats och allt fungerar som det ska igen kommer jag att vara lite mer ödmjuk och tacksam för att det kommer rinnande vatten när man drar på kranen. Har du fått prova på att leva utan rinnande vatten? På ett sätt är det nyttigt, men absolut INTE roligt…
Så här i början av sommaren (somliga säger att vi är i mitten, men nix, det är ff början) är det lätt att känna sig missbelåten med sina odlingar. ”Alla andra” har ju så stora, fina, välväxta och tom börjar stolt smaska tomater (högljutt på instagramskärmen), drar upp gallringsmorötter som ser färdiga ut jämfört med mina sytrådar. Instagram som inspiration blir då bara en källa till känsla av misslyckande eller ännu värre, avundsjuka. För mig finns två vägar att gå (jag hatar avundsjuka och vägrar hänge mig åt det) och det ena är att sluta titta på insta (går det ens?) eller att titta så mycket så att man blir avtrubbad; dvs inser att det är många som inte bor i zon 1 i Skåne, att man får använda de förutsättningar man har och vila i tanken att det kommer så småningom. Mina förutsättningar är en skogslycka mitt i bästa barrskogsbältet med moränjord som grund. Och jag vill ändå njuta av odlingarna och av att det faktiskt är sommar ❤️🌞 Läste ett inlägg på Dahliaentusiasterna: ”Om en enda människa till frågar varför deras dahlior inte börjat blomma än skriker jag! DAHLIOR ÄR SENSOMMARBLOMMOR! De SKA blomma i augusti…” Inte för att det hjälpte mot de som ställer frågan, de fortsätter iaf, men det hjälper mig att inte bli besviken på mina odlingar.
En sak att göra när det är sommar är att göra utflykter till trevliga trädgårdar och trädgårdsrelaterade butiker. I söndags var det öppen trädgård och vi besökte Bråtas Grönskan som finns mellan Hova och Gullspång. En supermysig trädgård som jag fann mycket inpiration i, vacker odling där ätbart och fägring samsades med det vilda – ängar med klippta gångar så att det är nära till att se blåklockor och krolliljor som fanns där överallt. Honungsros som klättrar i äppelträd och kål som samsas med rosenskära och dahlior. Trädgården omgärdas av de egna fårens hagar, höns fanns det också och täckodling och gödning från gårdens djur skapar ett kretslopp. Växthus och bodar som är byggda av återvunnet material och med gamla metoder – helt lovely!
Igår for vi sen iväg till Paradiset på berget som man hittar väster om Götene. Riktigt god våffla med hemgjord mandelmassa med amaretto och grädde intogs och sedan kunde vi kika på floriststudenter som jobbade med olika arrangemang, betongarbeten och såklart de trivsamma hönsen som minglade och gärna ville göra rent faten efter fikat.
På vägen hem passerades också ett loppis som hade några fynd till mig.
Loppisfynd
Väl hemma trodde jag inte min näsa när jag klev in i växthuset; jag kände lukten av en mogen persika, jag har kikat på dom och verkligen inte trott att det finns någon klar, de är både gröna och hårda. Men efter en stunds sökande hittade jag den! MUMS!!! (Nu är det jag som smaskar högljutt på instagram 🥳)
Mig och Persika No1
Idag har fm bjudit på rejält ihållande regn men nu spricker det upp allt mer. Jag får alltså skynda mig att skriva…
Rapport från odlingarna så här långt är att: JAG BLIR GALEN PÅ FÅGLARNA! De har ju sen jag började stoppa ner bönor, ärtor och solrosfrön löpt amok. Sprätter runt så det blir helt upponer, jag tror också att de äter upp det jag sår. Jag har försökt med kvistar oh grenar och det funkar bara delvis. Då jag lagt över det som finns hemma visade det sig att majsen drog vinstlotten; spetsgardinerna från Ikea. De är lätta och släpper igenom sol, vind och vatten men stoppar ändå fåglarna från att komma in. Den vanliga braiga fiberduken blir för tung och trycker ner plantorna. Utom vildpotatisen dock. Den tål vad som helst. Och kanske lika bra det för några solrosor, bönor eller ärtor kan jag se mig i stjärnorna efter. Igår fick mannen som passerade Ikea köpa med ett gäng spetsgardiner som pronto lade på solrosrna – idag hade fåglarna från en kant lyckats lyfta undan den och gått loss ordentligt! Och jag vet inte riktigt vad det är för fåglar heller, har inte tagit dom på bar gärning så att säga. Visserligen kanske jag bara borde ge upp, det kommer nog inte hinna bli något av det jag sår om. Men samtidigt kan jag inte bara låta dom hållas. Idag ställde vi dit en plastuv som hittats gömmorna av tidigare nämnda man och sakletare. Krigets nästa fas alltså. När det inte går att hindra får vi ta fram hot. Undrar vad jag ska ta till härnäst; lära hunden att patrullera och låta honom vara ute om nätterna? Tyvärr är han lika väderkänslig som sin husse och vill helst inte var ute om det finns moln på himlen…
Fåglarnas djupdykningar efter mina frön och majsen som det finns hopp om.
Men hallå! Jag kan ge er ett hejdundrande tips! Om man tycker att ens plantor ser lite ynkliga ut kan man passa på att gödsla dom med blodmjöl. Då kan man nog vara helt säker på att inte få någon skörd alls. Alltså shit vad de tog illa vid sig! Det är tydligen starka grejer det där… Både pumpor och de fåstaka solrosstackare som finns ser ut att aldrig mer bli sig själva… Ja, jag vill ju experimentera och om man inte provar får man ju inget veta..
Före och 24h efter blodmjöl..
Nåväl. Potatisen ser fin ut, sorten Linda som är ny var först ut med att blomma och sedan har några av mitt eget utsäde som är antingen Amandine, Swift eller Bordeaux hängt på. Blasten är rejält stor men jag tror utan att ha checkat att knölarna inte är ätklara än. Vitlöken är också helt ok, löken växer även om den inte är bautastor.
Paprika och chili börjar så smått att se ut att vilja växa men det har tagit tid. Tänker att de vill ha väldigt jämn temperatur och inte för stark sol och där de står hos mig är det ganska stekigt på fm men skönare på em. De får dock bli kvar där och gilla läget, jag orkar inte fjäska mer för dom.
Mest chili men också ett par paprikor. Österläge.
Tomaterna som växer ute ligger före de inne i växthuset vilket inte är så konstigt eg, alla som sitter ute är små eller stora busktomater och de är som regel lite snabbare än de högväxande.
Anmore Dewdrops uteWhippersnapper ute
De plantor som sitter inne är om man jämför med en lite lagom lång man, faktiskt manshöga. Jag har börjat blada av nerifrån och gallra lite där det blir för tätt. Jag är också svinnoga med att plocka bort tjyvar med minnet om djungeln som uppstod förra året. Det som är lite märkligt är att sorter som jag haft några år iår verkar ha blivit buskvarianter utan att ha varit det tidigare, och några är fantastiskt bra på att få delad topp – där det direkt kommer blomknoppar. Svårt att välja vilken som ska kapas mao. Det är främst Tangella, Rosa och Regina som gäckar mig. Jag har också fått börja vaka efter larver av grönsaksfly. Tur det är semester.
Gurkprimadonnorna återhämtade sig efter den ”förfärliga” flytten ut i växthuset. Nu är de väldigt höga och det sitter många gurkanlag även om det nog dröjer lite innan vi kan äta av dom.
Gurkor av sorterna Hopeline, Baby och Louisa. Och en hundsvans i kanten..
Men det som går allra allra bäst och som också är roligast just nu är ändå blommorna! Det ska bli ett alldeles eget inlägg om det men bara för att luktärtorna är så många och underbara; en bukett fick följa med ut i växthuset och förhöja atmosfären medan man är där och bloggar/planterar. Vilket jag också är rättså mycket; det finns väldigt många pelargoner nu… 😜
När jag tittar tillbaka på förra inlägget blir helt förvånad. Det händer massor nu och för en gångs skull är jag överlag supernöjd med allt som går bra, det enda jag har att gnälla över är trögheten i mognaden hos tomaterna. I övrigt kan man gå ut och plocka ihop sig en riktigt fin, färgrik och god måltid.
Rödbetorna har blivit stoora!
Stora rödbetor, och inte det minsta träiga som de ju kan bli ❤️
Ärtorna har vuxit på sig och tar upp kampen med potatisen som inte är sen på att försöka hålla täten.
Ärtor och potatis som är lika höga, typ manshöga snart faktiskt!
Persikorna är nu slut och jag är completly jättenöjd, jag har tagit rätt på nästan alla utan att behöva äta tills det inte är gott längre. Jag har gjort smoothie (eller rårört dom som mormor skulle ha kallat det) och fryst in allt som vi inte hunnit äta färskt. Totalt blev det…kg skörd i år.
Invägning av persikorumpor
Gurkan börjar komma på allvar, vi har ätit några stycken nu och om inget otroligt inträffar behöver vi inte köpa gurka på en god tid framöver.
Tomatpålar! Förutom att det tar lite mer tid innan det mognar, alltså wow! Vilka plantor, vilken växtkraft! När jag slog ner pålarna i våras kunde jag inte i min vildaste ana att plantorna skulle komma i närheten av toppen..
30 maj 2020, onödigt höga stöd, tänkte odlerskan27 juli 2020, tomater på väg mot toppen
Pålen som står mot söder har flest och störst tomater varför jag ska sätt pålarna på rad öst-västlig riktning nästa år
Biff- och cherrytomat får dela på stödet
Tomaterna i växthuset ägnar sig mycket åt att växa på längden. Förra året la jag ju ner stor kraft på upphängning som skulle göra så att man kunde sänka plantan vartefter man plockade av nerifrån. Problemet är att det mognar inte så mycket.. Ny idé för i år är att när plantan når upp till bindpinnen läggs den därpå för at växa horisontellt. I mitt huvud ser det fint ut när de ligger där och klasar med tomater hänger ner likt vindruvsklasar. Undrar om tomaterna tänker lika som mig?
Försöker rikta tomater till liggande.
Potatisen! Jag har varit rätt irriterad på de vilda som kommit från små kvarglömda från förra året, de har ju tagit för sig av alla andras yta. Men, nu är jag verkligen inte grinig längre! Ingen omvårdnad öht, tom lite hårdhänt hantering för att de lagt sig över löken.
Skörd från ett stånd potatis i löklandet.
Bondbönor! Skördade en hel balja, skalade ur och förvällde bönorna för att frysa in dom stod där med nästan en hel balja skal och några små påsar med bönor. Vilken waste! Så eftersom @potatoandpeas hade ett recept på bönomole av bondböneskal så blev det ett försök. Det blev väldigt gott men tog förskräckligt lång tid, skalen har en massa trådar som måste rensas bort och det gjordes genom att sila flera gånger. Dessutom hade jag nog i lite för mycket vatten så den blev för lös till att börja med. Nästa gång ska jag göra det mer rationellt, använda hela bönor, inte så mkt vatten och göra böngrunden och frysa in så att det bara är att ta upp och blanda med creme fraiche när det är dags att äta.
Bondbönor
Mitt i allt att glädjas åt blev det en sorgens dag för lite sen. Mangon som kommit upp och såg så fin ut orkade inte längre. Den gav upp. Så tråkigt 😥
Plötslig spädplantsdödSolrosorna är inte kinkiga iaf ❤️
Undrar om jag ska få ta tillbaka det där om att paprika inte är mitt bästa? Det verkar som att de växer på mest just nu, fyra av dom har fått flytta isär. De är rätt fina men jag undrar jag om de ska lyckas hålla tidsschemat om man jämför med våren 2018, då var det blomknoppar 27 mars.
Till vänster: förra veckans omskolning, till höger: dagens
För årets pepparodling har jag lite nya planer. Jag tänker att jag ska bygga ett eget ’hus’ för dom på den andra ladans solgavel. Det ska vara ett fast tak men upprullningsbara väggar av nån lite starkare, kanske armerad plast. Allt för att kunna ha öppet så att inte lössen tar över men också kunna stänga igen under kallare perioder. Så här i planeringsfasen känns det ruskigt bra 😁
Förresten! Jag har ju typ vunnit ett superbra pris 😃
Tredjeklassarna på vår skola har jobbat med att samla pengar till wwf och Australien. De har städat i naturen och företag har skänkt pengar. Nu ordnade de ett lotteri också, man kunde vinna massa fina saker som alla syftade till att vi ska ta hand om vårt enda jordklot. Första pris var ett insektshotell som en elev byggt tillsammans med sin morfar. Jag köpte en massa lotter och hade bestämt mig för hotellet. Under själva dragningen vann jag både rättvis choklad och blomsterängsfrön, men inget hotell. Tänkte att jag nog får bygga ett eget. Så plötsligt får jag se att det står på en av mina kollegors arbetsplatser, kommenterar det varpå han säger: Ja, jag vann det fast jag inte ville ha det. Frun är jätterädd för flygfän! Min förslagna hjärna var inte sen i vändningarna utan föreslog byteshandel med vinster och vips stod jag där mitt alldeles egna insektshotell! 🐝❤️
För ett par veckor sedan la jag lite frön i jord. Nu har de kommit upp vilket betyder att jag för första gången har gjort en höstsådd. Roligt! Hoppas de klarar sig nu trots frosten som kommit och faktiskt legat kvar även på dagarna.
Vitlöken har kommit upp!
Och den här odödliga purjon alltså… Fröställningarna har jag böjt ner i papperspåsar för att få fröna när de är mogna och ramlar av. Och! Det kommer nya smålökar vid sidan av de gamla. Verkar som att de här lökarna flyttat in för gott i mitt växthus 😄
Inatt kom det några snöflingor (väldigt några – alldeles för lite för att ropa jippi) och igår blåste isvindar. Idag var det ff lite kallt ute men i växthuset kom det en stund upp i 22°, perfekt att pyssla därinne alltså 😍
Det är några blommor som ska få övervintra i växthuset i år. Det är en chansning, jag vet, men det är så tröttsamt att bära alla tunga krukor från altanen, in i jordkällaren nu och sen till våren, först till växthuset – böka runt som där samtidigt som alla småplantor ska bo där – sen vidare ut på altanen igen. Dessutom är de fruktansvärt trögstartade så vissa av dom börjar ju inte blomma förrän det nästan är dags att ta in igen. Nu får vi se om detta är bra eller ej, i annat fall får jag väl köpa nya sticklingar..
Jag har grävt djupt ner i bädden närmast väggen, tagit plantor utan krukor, lagt dom i gropen och fyllt på med jord över. Gammalt torrt gräsklipp fick toppa högen.
Fuchsia till vänster, salvia, lavendel och chokladblomma till höger
Även salvia, lavendel och chokladblomma fick en bädd, dock inte lika djup och de fick också ha krukorna kvar. Jag betraktar dom som något tåligare, lavendel kan ju med lite tur klara sig utomhus.
Det finns också purjo som kommer att få stå kvar till jag använder dom. O så har jag en liten hund som blir otroligt uttråkad och trött när det ska hållas på i växthuset. Hela tiden. 🐶😴
Nos och purjon
Jag har satt om en amaryllis som haft sommarlov tills nyss. Nu ska den stå några veckor i mörker inan den får komma in och börja växa.
Amaryllis
Idag kan vara den sista gången vi ställer om klockan – är lite tvehågsen, skönt att inte dribbla med tiden men jag vill ju ha sommartid året om.. 🙄
Och apropå tid, idag fick jag veta att den svenska tiden som vi har är baserad på Laxåtid, för längesen hade vi olika tider i Sverige, när man bestämde vilken tid som skulle gälla för landet utgick man från tiden som var mittemellan Stockholm och Göteborg dvs Laxå. Kul kuriosa som sätter Laxå på kartan. 😀
