Jordigatummen

Snö och missmodiga tomater

Publicerad den 24 april 2021 av Lindis

Snö. Det känns så himla onödigt. Även om det säkert är bra för naturen, det smälter ju in lite sakta i jorden istället för att rinna rakt igenom och det är nog bra. Kan man märka att jag verkligen försöker vara positiv?

Igår läste jag att Hasselfors drar tillbaka sin tomat- och chilijord. Istället rekomenderar de att använda jorden som är gödslad med handelsgödsel. Eftersom mina tomatplantor varit så usla iår så funderar jag såå mycket på vad det kan vara för fel. De brukar ju några dagar efter omplantering rusa iväg. Nu har det ju varit tvärtom, de stannar av, vissa dör tom. Det konstiga är då att jag inte använt ekojord eller ekonäring utan Plantagens standard plantjord. Det är verkligen skumt.

Hasselfors har sett problemen endast i den här jorden och även isolerat till en särskild batch, den är gödslad med svenskproducerad kompost godkänd för ekologisk odling. Nu ska det göras ytterligare analyser då det i deras provodlingar inte var vinass som gav plantdöd, de hittar heller inga rester av klopyralid eller aminopyralid i jorden. Här kan man läsa mer om deras information.

Whippersnapper och Garden Pearl, båda typiska för alla av sin sort iår 🙄

Sen har ju jag själv upplevt ekojordproblemet (som man kan läsa om här) för ett par år sen och såhär i efterhand tror jag verkligen att det var något fel på jorden.

Så för att stilla mina funderingar pågår nu två försök; det ena är plantor av 3st Söta Karin, lika stora, suttit i min egen jord sen första omskolningen ute i kalla växthuset och därför lite småvuxna. De har satts i varsin kruka med vardera Plantagenjord, Ica-jord och i min egen jord. Efter en vecka av växlande väder (varmt och fint/snö och kallt) ser det ut som att den i min egen jord blivit marginellt lite högre än de andra båda.

Det andra försöket är nysådder av några sorter som är snabba; Whippersnapper, Garden Pearl och Tombling Tom Yellow. Och så blev det en med Greken (Zakynthos-tomaten) bara för att det bara blev en planta från den sådden. De har såtts direkt i min egen jord. Att jag använt köpejord till sådderna handlar om att jag vill veta att det är de tomater jag sår som kommer upp, min egna jord innehåller inte helt sällan tomatfrön (undrar varför? 😜) och dessa är ju superbra på att gro. De sorter som jag sått här är de som också varit extra klena i år och det är superweird eftersom de verkligen har varit mina snabbaste och kanske mest växtvilliga sorter. Dessutom verkar inte idén med att byta ut till egen jord vid omskolning ha varit en lösning, kanske klarar de inte att repa sig om de blivit förgiftade? Om det nu är det som är problemet. Och för att utvidga experimentet gjordes även ett såddförsök med samma sorter i växthuset på varmbädden.

Uppmärksamheten i sociala medier, många skriver ju också om problem med tomater och paprika, det är ödem och annat krångel. Man letar och söker efter problem, alltså hittar man just det? Är det en placeboeffekt? Jag tror att det ska växa dåligt, alltså gör det så.

Jag hoppas att mina försök ska visa någon form av resultat så att jag kan sluta fundera sen.

Och ibland är det bra att se sina växter på bild, alla plantor är inte helt kassa, kanske får jag några tomater iaf..

pelargon, persika, sticklingar

Äntligen humlevärme!

Publicerad den 18 april 2021 av Lindis

Så till sist lördagen den 17e april kom så en humla in till persikan! Från att det varit helt tyst kom en sån där jättestor svart-vit-gul fin lurvig humla in.

Jag stod och grejade med småplantorna, hörde surret, nej förresten, brummet, när den närmade sig växthuset i solnedgången. Jag stannade upp, vågade knappt andas, rädd för att skrämma bort den. Den brummade en stund utanför innan den smet in uppe vid taket och så pysslade hon runt där bland de rosa kronbladen, burrade och krafsade med sin ben så att ett rosa regn föll. Efter en stund skulle hon hem igen med byxorna fulla. Tur att jag som är försteskötare av humlor på gården fanns i närheten eftersom att ta sig ut samma väg som hon kommit inte var planen, plötsligt trodde hon att hon kunde gå genom glas..

Idag har jag sett att det varit ytterligare en inne och jag andas ut, det blir nog frukt i år med 🍑💕

Humlesurr

Tror att det också finns lite småflugor som grejar med blommorna. Och myror finns det, de har ju sköldlössen att ta hand om.. 🦠🐜 Hoppas de hjälps åt lite nu så att det blir lite frukt.

För övrigt har jag idag varit ganska effektiv – märkligt nog, brukar ju alltid känna mig som världens mest långsamma människa och som aldrig gör färdigt saker när jag har tänkt.

Nåväl, pelargonerna och potatisblomman har körts in i växthuset från jordkällaren. Det verkar inte som att lysröret där har gjort någon nämnvärd skillnad, de har absolut inte kommit igång än. Kanske behöver temperaturen också upp för att de ska gå igång.

En mycket tråkig sak! När jag grävde fram fuchsiorna ur bäddarna visar det sig att de har fått vara mushus under vintern. Nästan alla har antingen ett stort hålrum i rotsystemet eller så är rotsystemet avgnagt helt och hållet. Ett par av dom har ändock visat liv iaf, och till min stora lycka så var Marianne en av dem. Huvudsaken att hon klarar sig för hon är ju min egen uppfödning 💕

Om man jämför med hur fuchsiornas övervintring gick så kan man säga att det nog varit i tuffaste laget för dom iår, ner mot – 20° och det var även ihållande kallt under flera veckor. Klarar de detta så är de minsann inte dåliga!

En rolig sak! Dahliorna som stått inne i källaren i jordpåsar för att bara börja få lite liv har flyttat ut i växthuset. Och efter att ha sprungit på en liten film om hur man tar sticklingar på dessa (av @gillmyrablomster, instagram) så var jag såklart tvungen att testa. Vill de sig blir det 20 dahlior till 😃

De tomater som vuxit ur källaren fick flytta ut och stå på varmbädden. Vanskligt att isolera för mycket bara, när jag tog bort bubbelplasten över dom hade det blivit 35° därunder. Kokta tomater. Men de repar sig allt. Och nu ska det inte bli frost på ett tag så nu får de nöja sig med fiberduk.

Mina älskade småpelargoner! Nu har även ett par knoppar från den andra kullen öppnat sig, den ena är pastelligt rosa med lite ljusare i mitten. En annan har samma varmmörkrosa med vitt öga, men.. på ett av kronbladen finns en vit fläck. Väldigt spännande att se om det är det på alla kronblad sen.

Notera den vita fläcken, tänk om det är färgen på alla blommor!

Och nu är de små frösådda ☝️ omplanterade i lite större krukor.

Nu är det sådär varmt och skönt ute så att man aldrig vill gå in på kvällen. Undrar när det kan tänkas vara lagomt att börja sätta lök? Och potatis? Måste nog göra en liten tillbakablick och se hur jag gjorde förra året 😀

Hybrider, pelargon, sticklingar

Pelargonerna

Publicerad den 10 april 2021 av Lindis

Apropå pelargoner.. jag har inhandlat några nya små sticklingar som ska bli spännande att se vad de är för enar. Knapaträdet, Swanland Pink, Jägershus Hidingebro, Minnie, Barbara Hines, Anita och Rushmoor Richard Selby. Knapaträdet är en gammal sort med en intressant historia som man kan läsa om här, den är också bevarad i Grönt Kulturarv.

Jag har även tagit sticklingar på pelargonerna från vinterns gräddhylla och de börjar växa på nu, Love-li och Love-lo; Kärlekspelargonens bebisar är lätta att föröka, liksom Bigitta (egen hybrid, zonal) och Herrgårdspelargonen (direktrotad i vanlig plantjord).

Mina egna hybrider växer på och jag har tagit sticklingar på dom. Dessa är något segare på att rota sig än de ovanstående. Jag har kunnat ta skott på alla utom den vita som är för liten än och som då såklart är den som jag helst skulle velat föröka.. Knapphetspricipen alltså, mänskligt (knasigt) betende som gör att vi människor instinktivt vill ha det som det finns lite av. Sitter i ryggmärgen. Nåväl, får hoppas den växer till sig snart så att det går att klippa av något från den.

Och ja, jag borde inte låta dom gå i blom än om jag vill ha fina kraftiga plantor men det är ju 1) så himla spännande att se vad de ska få för färg och 2) är det inte rätt coolt att de faktiskt blommar innan de ens har kommit från så byttan där fröet sattes? 🤓 De är ju inte bara dvärgpelargoner utan nästan mikrodvärgar.

En annan av hybriderna från lill-pellisen har inte fått rötter än men visar tecken på att få en spännande färg (och igen, jag borde tagit bort knoppen, jag vet..)

Lill-P II, är den inte lite svagt rosa eller vit med rosa toner i kanten?

Jag väntar väldigt mycket på att pelargonerna i jordkällaren ska börja växa nu när det är ljus där och allt. Sist jag tittade hade det inte hänt ett skit. Men det är ju också precis samma temp där nu som det var mitti vintern så det kanske inte är så konstigt.

Funderar lite över vad som går bäst att rota pelargoner i. Jag brukar alltid klippa av dom och bara ställa i vatten. De allra flesta får rötter hyfsat fort. I somras satte jag i jord direkt och det gick finemang då, men när jag nu har tagit ett skott på en zonartic så ville den inte alls i jord och vatten verkar inte heller vara dens favo. Dock har den inte dött än så någonting måste väl ända ha varit rätt.

Det har grott ett frö av Älvdalen, det är verkligen intressant att ett av typ 101 frön gror. När jag gjorde grotest i fuktat papper i påse på element grodde inte ett enda och jag har sått i omgångar hela hösten och vintern. Nåväl, den här är såklart otroligt söt och gullig och jag har höga förväntningar på den.

Har man en psykisk störning när man ser någons superfina blommande pelargon med en näbb på instagram och verkligen får binda sina fingrar för att inte kommentera; ”Vilken fin frökapsel, du glömmer väl inte att så den?” 🙈

Odling, persika

Påsk, trädgårdsarbete och de kinkiga paprikorna

Publicerad den 9 april 2021 av Lindis

Härlig påskvecka med värsta bakslaget, fina soliga dagar, hyfsat varmt och så; tre dm snö på bara några timmar. Ironiskt att jag som längtat efter snö fick den när jag inte längre ville ha den. Försökte göra det bästa av det genom att ta en vintrig ridtur och det var superhärligt såklart!

De där fina dagarna har ägnats åt omskolning av tomater, chili, gurka, pelargoner, lejongap och tobak. Avokadon fick också ny jord och stor kruka – jag håller nästan andan nu, jag är väldigt orolig att den inte ska gilla behandlingen, vakar nogsamt efter reaktioner på förändringen.

Och mitt i snöovädret bestämde sig persikan för att öppna sin första blomma. Nu några dagar senare blommar hon som en galning – och den enda humlan som jag sett hade blåa läppar och frossbrytningar. Den hade försökt söka skydd i en krokus men jag bar in henne i växthuset och la under en lite uppallad uppochnervänd lerkruka. Hoppas hon repar sig och förstår att det finns massor med mat därinne.

Vissa av paprikorna repar sig inte från ödem-problemet och även den nya tillväxten får missformade små blad, den sätter mycket knoppar, vilket jag avläser som att den inte mår bra alls – plantor som är påväg att dö måste reproducera sig och sätter fart med att blomma för att sätta frö. och nu börjar även flera chilisar visa på liknande symtom, men ändå inte riktigt. De nya bladen som kommer blir knövliga och ser missformade ut, jag tycker heller inte att de växer särskilt mycket.

Är det jorden det är fel på? Jag kan inte se att det är några större angrepp av ohyra, de är inte för blöta/torra. Jorden är inte gammal. Kan det vara så att problemet med vinass inte bara finns i gödlingsmedel man vattnar med utan även i jorden? Jorden jag har köpt kommer från Plantagen och brukar inte vara något konstigt med vad jag har upplevt tidigare. Jag har ju även satt plantor i egen jord från trädgårdslandet och de ser inte heller ut som under av välmående.

8/4 planterade jag om några av paprikorna, jag tog bort så mycket av den inte särskilt gamla jorden, tog hemgjord och strödde med 1-2 tsk epsomsalt som jag läst ska vara bra för att stärka klena plantor. Saltet består av magnesiumsulfat och är ofta en bristvara i jorden. Plantorna såg lite medtagna ut efter behandlingen men nu har de gaskat upp sig. Och då kommer nästa fundering.. Ska man gå på och plantera om allihop och hoppas att det blir bättre så, eller ska man vänta och se på vad som händer med de som är försökskaniner? Känner jag mig rätt kommer jag stå här imorgon och plantera om oavsett vad jag tänker ut idag..

Odling, varmbädd, varmbänk, växthus

Sådd i varmbänken och gratis värme i växthuset

Publicerad den 7 april 2021 av Lindis

Projektet varmbänk har såhär långt gått precis som det borde enligt det jag har sett och hört. 28/4 byggdes den, redan efter ett dygn började den öka i temperatur, då låg den på 29˚. Dagliga kontroller visade på 33˚, 37˚, 39˚, 44˚, 41˚, 43˚, 45′, 44˚, 35˚, 35˚. Temperaturen har inte gått upp till nivåer jag läst om men då kanske den håller på ett tag istället. Eller så mäter jag inte tillräckligt djupt ner i bädden.

Det blir redigt mycket mögel på ytan av bädden. Jag tror att det inte ska ha någon dålig påverkan på grödorna sen, antar att det är ett naturligt fenomen för att det finns syre där. Det blir ju ändå ett rejält lager med jord som kan ta hand om det.

Igår la jag på jord från trädgårdslandet (jordfabriken) och den fick ligga tills idag för att bli lite varm innan fröna också kom i.

Det som planteras är rädisor, spenat, mizuna, olika salladssorter, ruccola. Tanken är att de ska vara snabba så att jag snabbt får grönt till bordet. Och även för att jag tänkt använda den här odlingsstationen till sötpotatisarna sen.

Sådd av grönt till sallader om inte alltför många veckor.

Spenat och ruccola nedmyllat tillsammans som breddsådd, resterande är satt i rader.

Tid från start av bänk till sådd 28/3- 7/4 är alltså tio dagar. Nu ska jag försöka hålla koll på hur länge bädden alstrar värme, det kan vara bra att veta om man ska räkna ut hur pass tidigt man kan dra igång nästa år.

Bygget och utfallet av värmen i den här bädden inspirerarde mig ordentligt. Och med ny insiration kommer mer energi och experimentlusta.

När tanke och handling äro ett finns ingen tid att förlora. Växthuset behöver hålla värmen och därför grävde jag lite snabbt ur en bit av bädden, la i en bajs- och hölasagne, trampade ihop, vattnade med varmt vatten, la på en svart sopsäck och ställde på de plantor som kan komma att frysa även därinne om det blir ordentligt kallt. Plantorna täcktes sen med bubbelplast.

Två dagar senare är det varmt ordentligt under plasten. plantorna ser ut att klara sig även om jag snart kommer behöva vädra där för det blir väldigt fuktigt därunder.

Det känns så himla roligt att ha kommit på det här, nu får jag hoppas att värmen räcker ett tag.

En till sak som är skoj är att försöket med att täcka bäddarna med plast i höstas var ett verkligt smart drag om jag får säga det själv. Det har hållt kvar fukten och höjt värmen i jorden med några grader vilket ger att det pågår en nedbrytning därinne nu. Egentligen så som jag trodde och hoppades på att det skulle bli. Min förhoppning var ju att det också skulle finnas lite maskar där – och det gör det! 😍

varmbänk

Bygga varmbänk

Publicerad den 30 mars 2021 av Lindis

Varje vår går jag och tänker på att jag ska göra en varmbänk. För att det verkar som att man kan tjuvstarta lite innan de riktiga odlingen går igång. Ett år tog jag tom en hösilagebal som börjat bli varm och körde in en massa av det i växthuset i hopp om att det själva brinningen skulle fortsätta. Det gick ju inte, förmodligen kom det in för mycket syre i materialet och förbränningen avstannade. Så silaget fick nöja sig med att bli täckgödning, men det gick bra det med. Annars har det bara inte blivit av. Förrän nu!

Igår anlade jag en varmbänk. Det går lite fortare att säga det än att göra, men härligt att få kroppsarbeta med grep och skottkärra.

Innan jag började gick jag runt i trädgården och provplacerade pallkragarna på ilka ställen. Att hitta det varmaste läget i april är inte samma sak som i juli. Anläggandet gick till som så att tre pallkragar placerades på höjden, framför chilikiosken i söderläge. Det finns en stor buske vid sidan som skuggar morgonsolen, men ganska tidigt kommer den förbi den och då är det fullt gass resten av dagen.

Kragarna kläddes med diverse gamla överkast (mha häftapparat) bubbelplast och till sist isärklippta svarta sopsäckar. Fokus på värme och värmeupptag alltså.

Pallkragarna kläs också med plast på insidan eftersom jag har för avsikt att fortsätta odlandet i den efteråt. Då håller de lite längre annar går det bara något år innan de ruttnar. I lådan varvade jag färsk hästskit från platsen där hästarna äter sitt hö, med ett par kärror hösilage direkt från balen.

Vet inte om det har betydelse om höet/halmen man har i har legat öppet för luften därför gjorde jag så. När man ser en rykande dyngstack så har ju den halmen inte legat ute för väder och vind innan den hamnade i stacken så den kanske måste vara ”färsk” för att gå igång? Samma sak med hösilaget, en nyöppnad bal kan gå igång, men sällan det som ligger utspritt.

Jag trampade till alltihop och avslutade med ett lager hösilage. Förresten, vattnade med någon kanna varmvatten emellan också. Till sist vattande jag rejält med varmt vatten, körde i en termometer, la på en ullfilt och ett plåtlock.

Lite svårt att veta temperaturen direkt från start eftersom jag vattnat med varmvatten, men kanske 5˚är rimligt att anta? När vattnet hällts på blev det iaf 31˚.

Det hann bli kväll innan jag bestämt mig vart den skulle stå. Såklart.

24h timmar senare ger avläsningen att det är 29˚!!😃 Vågar jag tro att den är igång på riktigt redan? Himmel och pannkaka vad det här är spännande, ännu mer än vad jag trodde faktiskt. I klass med att gå och glo på tomatfrön när de är nysådda 😍 eller nästan ännu mer 😄

Roligt med lite riktigt trädgårdsarbete och ett nytt projektförsök!

Nu blir det snabbkoll av tempen innan turen går mot jobbet!

grobarhet, jord, ödem, Odling, ohyra, sötpotatis, sticklingar

Knottriga blad i år igen – och även på sötpotatis..?

Publicerad den 26 mars 2021 av Lindis

Det verkar som att detta med ödem på paprika och chili är något som alltid ska komma hos mig, men det är mer på vissa sorter ser det ut som. Tex ser det ut som att Ferenc och Korosoko drabbas hårdast medans Chocolate och King of the North klarar sig betydligt lindrigare.

Ödemen lär ska bero på att luftfuktigheten är för hög, att de har för blött eller att det är obalans i näringsupptaget. Det skulle kunna vara brist på kalium och kalcium har jag läst mig till. Hmm.. Många möjliga felaktigheter. Jag har försökt att låta dom torka upp lite mer emellan men då blir plantan vissen, kanske ska jag prova att lägga på en lten dos aska för att höja kaliumnivån? Jag vattnar och sprejar med EM men det känns ju som att det snarare skulle höja luftfuktigheten. Dessutom trivs ju då tripsen när det blir torr luft, vilka nu verkar ha gått hårdare åt sorten Hungarian Boldog. Märkligt det där.

Nåväl plantorna överlever nog ödemen, det har de ju gjort förr men det vore ju intressant att hitta en lösning. Alltså, det är inte undra på att paprika är ett av de hårdast besprutade grönsakerna i handeln, man fattar ju att det är svårt att få någon ekonomi när de är så känsliga för allt möjligt.

Hungarian Boldog böjer bladen pga trips. Mekanisk bekämpning med kläm-ihjäl-metoden.

Försöket med egen jord vs köpejord visar på någon form av brist. Nu har jag lagt i lite hönsgödsel då jag anar brist på kväve.

Man skulle kunna tycka att det är skit att allt detta händer, men fasiken att det också är intressant. Det är ju ändå några plator som är riktigt fina. Man kan ju fundera på vad som är skillnaden..?

Läste också att det kan vara idé att toppa chili för att få buskigare plantor. Sagt och gjort, topparna har åkt i jord så får vi se om de behagar sätta rötter, jag är verkligen sugen på detta med sticklingsförökning överlag. Synd att jag inte kom på det tidigare. Skulle ha sått några stora tomatsorter i januari för att ha att ta sticklingar på. Som det är nu har jag ingen brist på plantor direkt.. Eller kanske skulle jag ha tagit sticklingar i höstas för att snabba på och inte behöva så (som att jag inte skulle vilja det, men iaf..)

Sticklingar av ERotica, Vampire och Volcano

Grobarhetstesterna med frön och knölar i fuktigt papper i påse på element gav resultat. Jag kan slänga typ alla frön som jag testade, skönt. Ingefäran möglade men gurkmejan har fått små skott och har fått komma i jord. Den får dela låda med sötpotatisarna.

De kinklisorna förresten, det har ju kommit lite skott i ena lådan. Jag har klippt dom och satt i vatten för att få rötter. Ingen tillstymmelse till rötter trots att det gått nästan två veckor. I den andra lådan har potatis efter potatis ruttnat. Nu är det två kvar och den ena ser ut vara färdig till maskmat, den andra har jag inte riktigt gett upp än. Undrar varför de inte vill? För stora knölar? Jorden? Tror inte att jag haft vare sig för blött eller för torrt. Fortsätter de såhär kommer jag nog snart att tröttna på dom. Jag skulle vilja ha tag i nya knölar som inte är så stora och på men butikerna på orten har inte ekologisk variant i lager och då kan jag ju inte välja storlek när de kommer..

Dessutom verkar de också ha fått ödem på bladen och här kan jag inte tro att det beror på för blöt jord iaf, den håller jag bara precis fuktig. Fast även om de inte växer så fort eller att alla har tagit sig; de är väldigt fina de blad som kommit 🥰

Odling

Från vinter till vår

Publicerad den 25 mars 2021 av Lindis

Fördelen med att åka till vintern i mars är att man har stor chans att få soliga fina dagar till fjälls OCH att våren är lite mer på gång när man kommer hem. Så var det den här gången iaf. Temperaturen har gått upp lite, den värsta tjällossningen har släppt och det börjar torka upp lite.

MEN att lämna sina pyttemå bebisplantor och åka bort en vecka 😳 men det gick över förväntan. Sönerna hjälptes åt och några videosamtal med filmning av känna-på-fukthalt samt vattning av plantor gjorde att de inte bara klarade sig utan också växte på ordentligt. Det såg lite kritiskt ut för lejongapen en stund (de hade lagt sig pga torka) men en rejäl skvätt vatten och att lägga lite mer jord under brättet på brickan gjorde susen – och så kanske den yngste telningen lärde sig något om odling 😄 Han är hur som helst värd en medalj för insatsen – han har faktiskt räddat liv!!

Här👇ser man hur mycket tomaterna växer på bara en vecka:

Note to myself är att jag kommande år ska så i omgångar så att det inte blir för stressigt när det är dags för omskolning.

Äntligen dök också fröna från Kalymnos upp! Postade 26/1, anlände 15/3. Och direkt i jord 21/3 (att så trodde sig inte sonen om alls..)

Lite fler blommor har också kommit i jord. Klint, Zinnia, Borstnejlika, Lövkoja och Luktärtor har satts och alla utom luktärtan åkte ut i växthuset meddetsamma. Förpackningar till smörgåstårtsstubbe är toppen att så i, de har ju både tak och lås 😀 Många burkar och byttor blir det..

De blommor som såddes tidigt och som har stått ute fick ju komma in i växthuset för ett tag sen. Tack svarade de och började växa 🌱

Malvan växer bäst men även rosenskärorna börjar visa sig 🌱🌸

Sen en tid tillbaka har jag lyssnat på Två odlare emellan under färden till och från jobbet. Det är så himla mysigt att sitta i bilen, dricka kaffe från termosen och lyssna på stillsamt prat om odling. Avsnitten är ju något år gamla men vad gör det? Jag väljer avsnitt som är i den årstid vi är nu och då funkar det hur bra som helst. Ett av de sista lyssningarna handlar om varmbänkar. Jag blir så sugen på att testa men är lite tveksam till om jag är försent ute? Snart är det ju såpass varmt så att det funkar ändå. Vi får se. Hästskit och hösilage borde ju funka? Bara tiden räckte lite längre. Det är mycket man vill greja med nu både i trädgården men också med att vara ute i naturen, vandra, rida och cykla. Och så måste man ju jobba en skvätt också.

Och i vissa stunder finns inte tidsbrist. Tex när man går på affären för att handla och de plötsligt har erbjudande om en massa olika knölar och lökar. Många olika gör det ju både roligt och svårt att bestämma sig. Man får gardera sig och ta flera för att inte riskera ånger. På posten damp också beställningen på sättlök in. 6kg. Jag får bli återförsäljare tror jag. Och dahliabeställningen från Magnolia Nossebro, oj vad man är sugen nu 💚😍

grobarhet, höstsådd, inomhusodling, Odling, sötpotatis, sticklingar, tomat

Så gick det med att vänta med att så…

Publicerad den 6 mars 2021 av Lindis

Jo.. jag hade ju bestämt mej för att vänta till helgen med att så tomater. Men så blev det onsdag och det är ju lillörda’ och räknas som helg, det är sen gammalt 😜 Sen är det ju ett annat större problem, någonstans mellan Grekland och Sverige ligger frön som jag beställt från Meraki Seeds, denna guldgruva av fina sorter! Det verkar som att det som Helena postade den 26/1 fastnat för jag är inte ensam om att sitta och försmäkta. Just nu är jag nervös att det inte alls ska dyka upp, men om det kommer idag så har det ju tagit 38 dagar. Fast det är inte klokt och det är inte ok Postnord!

Kanske var det också ett skäl till att så de andra tomaterna nu och att dela upp sådden om/när resten dyker upp.

Det blev 35 sorter den här gången. Och spana in de vita burkarna med lock på högra bilden! Världens bästa såburkar! Rymmer ett par dl, är gjorda av mjuk vitplast (känns lite pappaktig) och ett perfekt lock till. Jag fick dom när vi hämtade mat på Jako Sushi i Askersund, man fick misusoppa i den. Första gången jag åt sushi på riktigt, det var oväntat gott och med tanke på de fina burkarna kommer det bli fler gånger 🤓

Fö använder jag helst engångsmuggar av lite mjukare plast, de håller bra utan att spricka och man kan skriva på dom, de håller i flera år och till många sådder. Och i skrivande stund, två och etthalvt dygn senare så har flera sorter börjat visa sig 🪴🍅

Igår, den 5/3, var den Stora Dagen! Årets första tomat inmundigades M-M-M!

No 1, Venus dvärgtomat, gooood och väldigt lämplig för fönsterodling

Det visar sig att No 1 nog är en Venus., lite mer orangea tomater än Yellow Canary och ännu sötare. Och alla goda smaker kom fram eftersom solen värmde upp den där i fönstret.

Sovrumsfönstret är helt perfekt att odla i den här tiden (mars-april) det blir väldigt varmt och ljust. Lite längre fram, maj-juni är det för varmt och stekigt. Men då kan ju tomatplantorna ändå flytta ut 😀 Jag är bra i fas i år, fönstret är fullt med plantor som har blommor och kart. Alltså, in i minnesarkivet att så de första tomaterna i november. De fick ju stå på köksbänken under det lysröret under den där mörka helvetestiden i nov-dec. No 1 är ju dock en spontanplanta som grott och börjat växa i växthuset. Blir intressant att se när de andra kommer ikapp.

Som jag sagt tidigare, tomater är min favoritgröda för att de både är goda, tacksamma och flexibla. Att de dessutom går utmärkt att lagra gör dem till fantastisk mat. De verkar dessutom kunna misshandlas hur mycket som helst. Majaplantorna som halshöggs har kommit igång och deras skott också. Tror att det blir plantering av skotten idag faktiskt.

Såhär långt ser det ut som att skott som är från stam + ett blad får rötter fortare än toppskott. Blir intressant att se vilka som får blommor/frukter först.

Andra försök som är intressanta just nu är grobarhetstesterna. Av den röda solhatten hade mer än 20st frön grott, nu har de planterats och på dirren började de växa. Och så var den blodade tanden igång. Raskt plockades 24 sorters olika gamla frön fram ur lådan och lades i fuktat papper i plastpåse. Några åkte in i frysen eftersom de behöver en rejäl köldknäpp innan de vill tänka på att gro. Jag har inte särskilt stora förhoppningar om att det ska bli något, och kanske lika bra det. Någon gång förritiden har jag alltså på allvar köpt frön till cembratall, koreagran och pappersbjörk (de som ligger i frysen nu) Ville jag verkligen ha det? Nåväl, om de gror så är det väl meningen att jag ska ha såna träd. Och om de 20 år gamla fröna inte gror kan jag iaf slänga dom utan att ha dåligt samvete 🙃

Röd solhatt, förgrodd i papper planterad igår. Pigga små rackare.

Sötpotatisen i den ena lådan har växt lite till och nu har de fått komma fram i ljust utan direkt sol (den vanligaste önskan hos växter och kanske svåraste platsen att hitta?) Den andra lådan står än så länge kvar på elementet i källaren. kanske ska den få komma upp i ljus också nu.

Ute skiner solen, det är nån enstaka plusgrad, man längtar efter varmt och vår, men det är faktiskt bara början av mars så det gör inget om det lugnar sig lite till. Sade förnuftet när hon skulle övertala hjärtat.

mikroorganismer, ödem, ohyra, skadedjur, trips

Skador på paprikor = trips?

Publicerad den 5 mars 2021 av Lindis

Förra året fick jag ju en riktig käftsmäll när mössen åt upp större delen av paprika- och chiliskörden. Jag blev hyfsat besviken men vad lär jag mig? För det första att njuta av varje liten skörd jag får av växter som är kinkigare. Att inte gnälla över dyra paprikor i affären – de är värda sin vikt i guld. Och att inte deppa ihop utan se det som en utmaning när det kommer svårigheter. Och till sist, om man odlar många olika saker så har man spridit sina insatser och har större chans att iaf någonting går bra.

Vad gäller mössen vet jag inte riktigt hur jag skulle ha gjort för att hindra dom. Kanske satt ut fällor och lämnat lite öppet så att katterna kunnat hjälpa till mer, de åt möss så det stod härliga till, men i kiosken kom de ju inte in när det var stängt.

Lagom när paprikorna börjat sätta fart nu upptäcker jag både det som jag hittade var ofarliga ödem på bladen så finns även andra skador. Blanka områden på bladen, små svarta korn, några svarta små streck och några ljusa små streck. Det verkar vara trips.

I akutläge kan första tanken vara att ta fram alla vapen man har i kemisk stridsföring. Men det har jag faktiskt lagt ner. Inget gift eller dödande (annat än mekaniskt) ska förekomma i mina odlingar. Jag har ju lyckats leva i symbios med sköldlöss på persika så varför inte med trips? Istället för att bekämpa ohyran ska jag försöka hjälpa mina plantor att växa ändå. Trips gillar tydligen inte fukt så det är första åtgärden, duscha plantorna med vatten i sprayflaska ett par ggr/dag. Precis nyss läste jag ett inlägg om att stärka plantor med terrafert jord, terrafert blad och em så det blir nästa steg. De finns att köpa på mikrojord. Klisterremsor för att fånga de vuxna som flyger blir det också.

De skador som plantorna har känner jag dessutom igen sen tidigare år och de har ju ändå inte dött av det så vi får väl tro att de ska klara det i år med även om jag vet vad de lider av. De måste ju för sjutton stå lite på egna ben!

Just detta med bekämpning är något som jag blir frustrerad över. Läser i odlings- och trädgårdsgrupper om hur arga folk är över allt från bajsande katter, mossa i gräsmattan och ohyra. Man glömmer att grannens bajsande katt också tar möss. Att mossan finns där för att gräset inte trivs just där. Ohyran är mat för rovinsekter och fåglar – allt i naturen finns där av en anledning och att avdöda en art kan få betydande konsekvenser för både djur och växter. Det är tom en fara med att sätta in rovinsekter som inte är hemmahörande i just det området. Läste tex att harlekinnyckelpigan är en farlig konkurrent till vår sjuprickiga, att den är mer aggressiv, motståndskraftig och mer flexibel i sitt levnadssätt. Inte bra. Jorden är beroende av sin mångfald, många arter medför större överlevnad vid svåra tider. Gäller för alla arter. Vi människor tror att vi vet så mycket och att vi kan styra hur det ska vara. Man kan inte plantera in arter som utrotar de inhemska, då blir det knepigt.

Så. Inte för att jag gillar trips, men jag är förvissad om att de har en uppgift och om inte annat så gör de att min klena plantor gallras bort, en art blir bara ännu klenare utan motståndskraft. Lejon äter upp de svagaste individerna av den flock de jagar, på så vis blir de starkare individerna kvar och för sina gener vidare. Det lärde jag mig när jag var liten och såg Ett med naturen, lika sant då som nu. Men vi lever många gånger långt bort från naturen nu för tiden.

Vill man se en modern och underbar historia som berättar om detta kan man fortfarande se Våran lilla bondgård på SVT play. Det är den bästa naturfilm jag någonsin sett, sorg och glädje och så mycket finns att lära från den filmen. Har du inte sett den, se den! Har du sett den, kolla igen! Totalt helt lovely!!