Jordigatummen

Igår var det julafton 💕 Så mysig dag med familjen och lagom doser av allt man vill ha: gran, glitter, godis, mat och klappar. Några minusgrader, om man ska hitta nåt att klaga på, lite för lite snö men det är ändå vitt och det är huvudsaken. Såklart äter man för mycket och så fort det inte är helt fullt i magen så stoppar man in nåt nytt.

Jag har genom åren försökt att hitta några bra grönsaker att ha till julmaten, men jag tycker det är svårt. Till i stort sett alla andra rätter så blir grönsakerna en del av den andra rätten och tallriken blir inkomplett om det gröna inte är med. På julbordet är så inte fallet om man inte är ett fan av rödkål eller brysselkål förstås. Grönsakerna på årets julbord var inget undantag, ingen hade gråtit blod utan dem i år heller. Dock kan jag ändå skryta med att de var svenska, ekologiska och extremt närproducerade, vissa bara några meter från köksbordet 😄

Nu är det juldagsfrukost och läsa Impecta – och hör och häpna – jag hittar direkt några nya sorters tomater som jag nog måste prova..

God fortsättning!

Så kom vi plötsligt till advent (alltid lika snopet). Dock välbehövligt, det är såå trögt med mörker all ledig tid, förutom helgerna då är man får komprimera all uteverksamhet till de få någorlunda ljusa timmarna. Sen dröjer det ju ett bra tag tills det vänder men det blir åtminstone lite lättare när man får ha lite glada ljusslingor kring sig. Den här helgen har det blivit adventspyssel med att göra några hyacintgrupper. Jag är väldigt förtjust i mossa men särskilt i lavar 💕 och har gjort till lite sport att inte köpa så mycket till grupperna. Hyacinterna var jag förstås tvungen att köpa men sen är krukor och korgar såna som jag nån gång köpt på loppis – varför köpa en ny när de är precis lika fina begagnade? Då kan man ju lägga pengar på det viktiga istället, nämligen blommorna. Den här gången var det hyacinter och en julros som inhandlades, till jul blir det nog lite fler. Jag brukar också ta skott så att det finns egenuppfödda gröna växter till grupperna, det är så himla roligt! Uteblomma med julros, gran, ormhassel och snöbär Innegrupper med gran, tall, hyacint, mossa, bägarlav och lummer. De nu (väl)torkade fröna har tagits omhand och kommit i sin skokartong. Och hör och häpna! Det är faktiskt några frön som kommit i jorden också! Medans jag ännu har lite tomater kvar från årets odling har jag sått fem frön av Garden Pearl (det ska bli fyra plantor). De ska få stå under lysrör som jag också fått upp igen 😃 Märkligt nog blev det knökfullt på en gång. De stolkiga chilisarna som jag tar bort blad på så fort de visar sig, jag försöker ju svälta ut bladlössen.. Pelargonerna som inte fick plats i fönstret när ljusstaken skulle te’, några skott samt två stycken frösådda pelargoner. De är enormt spännande, mamma är den kärleksröda storblommiga. Detta är verkligen inte likt mig, jag brukar tycka det är så skönt när man stänger ihop växthuset och inte tänker odling på några månader. Så icke i år. För en vecka sen när jag köpte smörgåsar på Ica fick jag dom i en sålåda och insåg att det var ett tecken. Jag sådde spenat, rödbeta och ärtor för att kunna få lite eget grönt nu när man måste köpa ända från Spanien. För ett par veckor sen togs de sista potatisarna upp. Jag är faktiskt väldigt nöjd med dom, så lätt att odla och så goda. Nästa år… 🥔🥔🥔🥔😁

Glappet mellan odlingssäsongerna har kortats rejält får jag säga 😃 Glad advent!

När jag kom hem efter att ha varit ifrån växthuset ett par dagar funderade jag lite över hur jag tänkte när jag grävde ner 88 tomatplantor… Tänkte jag att det är gott att äta 10kg tomater på ett bräde? Eller hade jag tänkt ställa mig vid vägen och ha försäljning? Kom fram till att vare sig det ena eller det andra är svaret (konsekvenstänk saknas alltså) nä, helt enkelt är det så att det är själva odlandet som är roligt, att testa vad som går och inte, analysera testerna och lära nytt – att bli sin egen expert på odling. Sen när skörden kommer så vill man ju för allt i världen att den ska vara stor och god, men att ta hand om en bautaskörd är ju inte så roligt förrän det är klart, dvs allt ligger i fina burkar eller i frysen.

Nåväl, såhär långt in i skörden är det Garden Pearl och Whippersnapper som leder produktionen, dignande av frukter hänger plantorna som disktrasor. Dock ser man att de nog ger sig snart – inga nya blommor på gång, där har jag tagit skott (nya tester) så får vi se om det går att få en generation två av de här racertomaterna innan winter is comming.

Whippersnappern som står i krukor på altanen (fönstertomaterna) blommar oförtrutet vidare, trots att de är lite skraltiga, den här sommaren har det nog varit lika bra eller bättre att odla utanför än i växthus.

Dvärgarna Red Robin och Yellow Canary har checkat ut helt, inte riktigt lika produktiva, men kanske dukade de under av spinnet som gurkan kämpar mot. I den här värmen har det varit stört omöjligt att hålla nån slags fuktig miljö åt dom, duschade blad är fuktiga ca tio min.. Lägg därtill att vatten är en bristvara så lever spinnet glada dagar, jag tar bort blad som är angripna och håller tummarna att de (plantorna alltså, inte spinnet..) klarar sig tills det kommer fuktigare väder.

Min egen pelargonsort gäckar mig. I tron att fröna jag satte från en blomma förra året gav två likadana plantor fick jag tänka om. Först en gång och sen en gång till. Såhär gick det till:

Två plantor grodde, jag tog stickling och fick tre plantor. En namngavs Frk Doris och blev bröllopsgåva till lillebror och fru. När sen de två kvarvarande plantorna började blomma var den första rosa och den andra var vit. Till en början. En del av polletten ramlade ner och jag insåg att de två fröna som grott inte var identiska enäggstvillingar utan faktiskt som vilka syskon som helst, lite olika. Aha va roligt! Den vita sorten namngavs till Nillala. Vartefter som Nillala slog ut blev hon alltmer rosa och snart såg hon ut som den andra plantan.. Under tiden hade den ursprungliga Frk Doris börjat blomma med vita blommor. Del två av polletten ramlar ner: jag har kvar stickling och moderplanta av samma sort. Nu kommer jag tigga till mig en stickling av Frk Doris så att jag har en av varje.

Det här har verkligen varit spännande och lärorikt, från att se dom gro, och sen vänta på blommorna (tidsspann ett år). Mamman till fröna är en Mårbacka dr Ingrid och förmodligen är pappan en appleblossom-pelargon som jag hade förra året eftersom blommorna har lite tät uppsyn.

Nu har jag fått blodad tand och hoppas väldigt mycket på att frökapseln på den här ska funka 🤓

Men: den här gången ska jag hålla noga ordning på frön, plantor och sticklingar.. 😃

I grönsakslandet har kålfjärilarna valhallsfest på kålrabbin. Trist! Det blir lite kvar till mig iaf och så får man ha i bakhuvudet nästa år om det är värt besväret – det MÅSTE vara skydd på kål om man vill ha nåt med av dom.

Rödbetor och morötter har gått bra. De morötter som jag försådde blev helt ok, dock lite konstiga i formen.

Löken är skördad och på tork (för det har jag sett att man gör) den röda blev inte alls lika bra som den gula. Nästa år ska jag prova att så från frö, någon hade fått jättefin lök på det viset. Känns iofs lite mystiskt eftersom de då ska hinna växa ännu mer på samma tid.. 🤔

Idag blev det mycket av det egenodlade till middag:

Potatisen är väldigt fin även om det inte blir så jättemånga av dom. Smakar ju otroligt gott med egen 😋 Bordeaux verkar ha blivit största, Swift kanske flest. Squashen tar jag så fort de ser ut som en frukt, de växer ju assnabbt, är jättegoda på en gång och då gör det ju inget att ta redan när de är små istället för att vänta och få alldeles för mycket när de blivit stora alla på samma gång.

Romansalladen hade gått i blom och fick istället bli täckmaterial åt nysådda ärtor. Hinner det inte bli ärtor på får jag nöja mig med ärtskott, det är nästan lika gott det.

Och så hittade jag – hör och häpna! Blåbär, så nu måste man ut och i skogen.

Som potatisnovis funderar jag på hur man ska veta hur det står till därnere bland knölarna. Är de snart ”mogna”? För nånstans har jag hört att potatisen är klar när det blommar och så här ser potatisen ut idag:

Jag tog upp en av de förodlade morötterna:

Upplever den som lite kort-o-tjock, kanske blev den här hämmad av att ha växt mot botten i pluggbrättet. Den var iaf lika god som de brukar vara.

Här är de direktsådda morötterna, ser ut som att det blev rätt avstånd mellan fröna 😀

Det växer på i kål- och löklåda också.

Det blommar ordentligt överallt nu…

… humlorna har full sjå att hinna med.

Så har man skördat lite igen..

Vad gäller att halshugga tomatplantor/låta tjuvar växa för att få större skörd: det verkar funka bättre på vissa sorter, tex Sweetie har jag släppt upp tre toppar på, de ligger lite efter plantan med en topp.

Ponderosa däremot verkar inte vara bäst som buskvariant – mer än en halvmeter innan blommorna kommer – inte ok! 😐

Jag misstänker att det också har med ljustillgång att göra. De som har fungerat bra sitter längst ut mot fönstret, de som inte gått så bra är längst inne vid väggen. Under persika och vindruva..

Gurkorna har fått fart äntligen. De sitter kvar i främre hörnet med skuggande fiberduk.

Idag har den stackars gulaktiga squashen fått sig en lite hönsbajsdos 💩 hoppas den gillart.

Det halvdöa skräpet runt, är persika- och vindruvsblad. Det blir ju inte så mycket gräsklipp iår tydligen..

Igår dök det upp ett 1-årsminne, från när jag precis satt färdigt frön och grönsaksplantor i pallkragarna. Så här såg det ut:

Nog för jag tyckt att jag kommit igång lite tidigare iår men jag hade inte fattat hur mycket…

Potatisen har återigen kommit upp ur allt hösilage, men nu är det slut så nu får de växa bäst de vill däri.

Blåbärsbuskarna mår olika kan man säga, de först planterade, Bluecrop, ser ut att ha etablerat sig. Den sista däremot verkar nästan ha blommat för mycket och kämpar lite för att överleva tror jag, det är en väldig massa små små bär på den. Kanske ska jag ta bort bären nu för att plantan ska få en bättre chans.

Det är väldigt tidigt med allt förresten. Syrenerna är helt över nu, pionerna har slagit ut och dikesrenarna böljar i pastell av lupiner. Och då blir man såklart orolig att allt (sommarn) ska ta slut i juni. Det gäller att alltid ha någon liten farhåga i bakfickan att ta fram när man har det för bra.

Härom kvällen blev det en promenad till grannens botaniska. Helt otroligt!

En sista grej.

Squash och bönor har kommit ut i landet och fönstertomaterna fick flytta ut på altanen. Det är hopplöst att försöka hålla dom med vatten i fönstret, för små fat gör att fullvattnade plantor (3 l vatten på fyra plantor) räcker i ett och ett halvt dygn. Detta blir nog bättre eftersom århundradets värmebölja idag och imorgon tar ett litet andetag (det blir bara 16° idag och är ISkallt! ) och kör på med nya tag framåt onsdag igen.