Vilka tacksamma frön! Både rödbetan och spenaten har tittat upp 😃 och dessutom är morotstestet på gång 😋
Spenat gror 🌱 alltså på tre (3!) dagar
om man är riktigt uppmärksam så ser man att fröna har fått en liten vit groddgrej.. 😅 fem dagar tog det.
Frågan är bara om det ska gå att fullfölja min första tanke om att morötterna ska ätas som minimorötter eller om de ska utplanteras från pluggboxen… Det kan vara så att jag hinner tänka lite till på det 😆
Intressant läsning om odling av paprika och chili. Särskilt som jag trodde att de är sortäkta, alltså inte korsar sig med varandra. Där har vi ju då förklaring till varför de frön jag tagit och odlat vidare på inte fått samma styrka och smak som sin mamma.
Det gick att rädda den! Dagen före julafton åkte nästan alla sparade överlusiga paprikor och chilisar från förra året ut. Den som gick till andrachansen var en som då inköptes som ”sötchili” och som jag sedermera hittade sparade frön på och då var den en paprika, Sweet Banana. Och jag tycker nog helt klart att det är en paprika.
Nog så långt.
Den blev helt avplockad på blad och nedklippt till en stolk. Det funkade, lössen försvann och nu blommar den
💓🌶️🌸
Happy Valentine’s Day
Såja. Då har även dessa båda för året nya chilisar visat sig 😊
Tydligt är dock att äldre frön gror sämre, Chokladpeppar, Orange Wonder och nån snackpaprika som skräpade i frölådan sen ett antal år visserligen kommer sig men är betydligt trögare.
När odlingsmanin gått igång så slår man inte av den så lätt. Idag sätter jag spenaten för att se om det blir möjligt att skörda blad att ha i sallader så småningom. Man är ju fett trött på affärens isbergssallad nu..
Zlata är nog den snabbaste paprika jag haft. Efter ett par tröga veckor i köksfönstret blev det extraljus i källaren. Se här tre dagar senare 😊
Och så har vi Peter, den lilla fräckisen, han gillade också att komma under lysrör, den här byttan är bakpulverbehandlad.
Eftersom det idag har kliat så himla mycket i den jordiga tummen blev jag tvungen att starta lite experiment. Om det kan odlas dill och annat i Sverige och säljas på mataffären så borde väl ändå jag också kunna lyckas? Rotandes i frölådan fanns väldigt mycket frön som borde kunna testas. Så nu får jag gå och glo på frön av sallad, rödbetor (som jag har tänkt använda blasten på), ärtor och dill 🙂 Även gamla frön av rödlök, purjo och basilika åkte ner. Till sist fick jag idén att testa även morot. I tanken finns att det ska bli såna där små fina söta morötter som iofs bara är en tugga men det är det som är spännande med att försöka – kan det gå? Och blir det nu inget blir så behöver jag ju inte ha de där gamla fröna i lådan.
Med det återvändande ljuset i slutet av januari och början av februari startar också kliandet i odlingsfingrarna. Det här är nog egentligen den bästa tiden, när drömmarna, planerna och den okuvliga tron på en perfekt varm, lagom fuktig och solig sommar ligger lovandes framför en. Förra årets sista tomat åts upp med stor andakt dagen före julafton. Exakt en månad senare ramlade den första fröbeställningen in.
Två dagar senare såg det ut såhär:
Parika och chili såddes, försök med några av fröna i Farbror Gröns bakpulverblandning genomfördes, dock är jag osäker på om det gav någon nämnvärt snabbare grotid. Däremot upptäckte jag att de skulle ljusgro, och oj vad roligt! Då kan man ju följa hela processen med frö-rot-blad. Och egentligen – hur gör fröna när de inte får hjälp? I det fria går de ju inte direkt och gräver ner sig för att gro, de allra flesta blåser ju iväg/ramlar rakt ner på jorden och gör sitt bästa. Desto roligare för mig alltså 🙂
