fönstertomater

fönstertomater, förodling, inomhusodling

Mars och vårbestyren är igång! 🥳

Publicerad den 29 mars 202629 mars 2026 av Lindis

Tänk att på en gång har man en massa saker att göra, olika frön och knölar ska i jorden, land ska beredas och vintertäckningar ska tas bort. Pluss att man gärna vill kratta, elda, göra fint liksom – helt underbart!

Och mitt i allt detta har jag nu också fått hem ett nytt växthus som ska monteras upp – Hurra-hurra-hurra! Det är ett tunnelväxthus i kanalplast på 3x12m och som jag hoppas ska kunna förenkla logistiken under förodlandet och också hjälpa mig att kunna glesa isär tomatodlingen under sommaren. Visst låter det fantastiskt?!

Vad händer i odlingarna i mars då?

Fönstertomaterna som såddes i januari omskolades och flyttade till fönster 9e mars och banne mig, redan nästa dag visade bladen att ”Wow, här kom det nya krafter!” Nu har de vuxit på sig en bra bit.

Att vakna och kika ut på vädret mellan tomatplantor 🤩

Dvärg- och busktomater

Tanken om att vänta med sådd av nästa omgång rann ut i intet. Iaf delvis. Nya dvärgar, ampel- och busksorter såddes 12/3. Lite skönt att sprida på sådd för att få omskolningen lite i taget, testar också att så i pluggboxarna som jag annars inte tyckt fungerat så bra, men nu blötte jag upp jorden ordentligt – som när det ska bli block – tryckte i så att det var väldigt kompakt i pluggarna. Boxarna är extremt platseffektiva, på 20x20cm finns det 49 pluggar. Det har gått sådär även denna gång, man är ju van vid 100% grobarhet på tomater och det är det inte bland dessa.

Övriga tomater

21 mars såddes resten av tomaterna. Varierande groning, vissa sorter har redan grott till 100% medans andra är segare. I samma veva såddes även första omgången gurka, sorten Baby.

Paprika och chili

Paprikan och chilin har blivit lmskolad två gånger. Förra året lärde jag mig att man inte kan dalta och fjäska för mycket för dessa primadonnor så nu gäller det att vara på alerten med utrymme och gödning. So far so good.

Flox

Sommarfloxen är verkligen inte något säkert kort. Placering på fuktat papper och utställda i ”kylskåpet” och sedan intagna gav bra groning av egentagna frön, riktigt dåligt av alla de andra. Placering i jord med täckning har gett att några sorter till med ett fåtal frön av varje ändå har kommit sig. Av Blushing Bride är det ett ynka frö från två påsar som grott. Dessutom vill det tydligen mögla ordentligt i de här. Undrar om det kan komma från pappret eller vad det är?

21/3 sattes det en ny omgång med de frön som fanns kvar. Direkt i jord, ut i kylskåp ett par dagar och nu inne under lampa. Håll tummarna för att de kommer – jag kan inte leva utan flox!!

Halvhärdiga, långsamma blommor

Lejongap, lövkoja, mattram och petunia är sådda inomhus, samtliga har grott även om de bara är små och spinkiga so far. Lövkoja ska få en ny chans, jag har ju inte lyckats med dessa förut, antingen har de varit små ynkliga saker som blivit uppätna av strimlöss eller jordloppor, eller så har de blivit enkla inte alls ett sånt prunkande fluff som bilderna visar. Jag läste på lite och upptäckte att de ska selekteras, ungefär hälften av plantorna blir enkla och då ska man kunna hitta dem genom att se att de första hjärtbladen är sammanväxta. Sagt och gjort, några små stackare har blivit uppryckta ur sina block med rötterna (jag gråter när jag gör det, hemska människa som dödar levande växter 🥺). Strax blir det utflytt till växthuset för dessa eftersom det återigen börjar bli trångt under lamporna.

Dahlior

De dahliaknölar som har en rimlig storlek för att jordslås i påsar har fått hamna i det och komma in i stugvärmen. På bara några dagar visar sig vita fina rötter i påsarna och några har tom stuckit ut ett litet skott 😌. De stora knölarna ska jordslås och placeras i växthuset så fort jag rensat ut det gamla böset och lagt in lite ny jord från hönsgården och täckt med nytt ”fräscht” hösilage. Det är ingen jäkt med de knölarna, de är stora och fina och kommer ändå inte igång förrän temperaturen blir lite stabilt högre. Det visar sig att fler än vanligt övervintrat bra och det blir ett gäng knölar över – hojta till om du vill köpa 😊

Den knöl av Night Silence som har vuxit i kruka hela vinterns har klippts ner lite och jag testar att göra sticklingar på det klippta. Det ska verkligen bli intressant att se hur/om de kommer igång. Jag har ju hela tiden haft lite problem med att klara den och några andra sorter över vintern i den vanliga förvaringen så att hålla den vaken i kruka är ju ett alternativ när det handlar om känsliga sorter isf. Om det håller och funkar tills det är dags att sätta ut ska jag verkligen komma ihåg att göra så här med klena sorter nästa vinter. Eftersom den blivit hög klippte jag ner den och ser man på, det blev ett gäng sticklingar. Kan hända att jag får en hel rad med bara Night Silence i sommar 🤓🤪

Iår blir det silverlila rondellpetunia och en hängvariant i nån varm korallfärg. De har grott men det är lite svårt att tro att de ska bli särskilt prunkande.

Jag har kallsått lite bladgrönt i växthuset och lagt under bubbelplast tillsammans med ranunklarna som fick gro igång i sadelkammaren (8-10º, mörkt). Där står även de omskolade penséerna som ser ut att vara vid gott mod även om de ligger mil efter de som nu går att köpa och som står i full blom 🙄 Årets pensé går i lila toner och är lite frissig i kanterna. Fin när man får vänja sig lite, jag var helt bedårad av förra årets som gick i persika-mangotoner. Kanske måste jag ha både och iår. Pluss alla minipenséer 😅

Kallsådden av blommor är också igång. Jag spar på rosenskära och zinnia, vill inte att de ska gro för tidigt och därmed stryka med av senkommen kyla. Luktärtor ska ner i kommande vecka, helt enl min egen tradition v14.

Idag blir det ute-arbete; försöka få till platsen där växthuset ska stå. Kanske tar jag hjälp av hönsgänget med att bereda jorden, de är verkligen supereffektiva på det 😃

fönstertomater, Tomatens Dag!

Tomatens Dag 2026

Publicerad den 9 mars 20269 mars 2026 av Lindis

Från en dag som inte borde behöva finnas och som alltid ger mig dubbla känslor (internationella kvinnodagen) till en som verkligen är till glädje; Tomatens Dag!

Tänk att vi nu är framme vid den här fantastiska tiden när det är ljust när man åker till jobbet och ända tills man börjar tröttna utomhus. Persefone är tillbaka från underjorden och ljuset återvänder. Precis nu är det alltså rätt tid att kunna ställa sina fönstertomater att få äkta solljus och inte bara lysrör – idag flyttar mina till sovrumsfönstret!

Lite tilltufsade efter omskolning och fotade i mörker eftersom arbetsdagen blev lång idag – men där står de nu och väntar på att få se äkta solljus för första gången 😍

När man gör något på samma dag för tredje året i rad måste det väl betyda att det är en tradition? Och då är det så, årets tomatplan är traditionellt satt och vid genomläsning av förra årets plan att ha färre sorter än året innan så har jag lagt av med sånt dravel (kan jag tendera till att tänka så vartannat år? Vetskapen om hur krångligt det är att hålla ordning på alla sorter och smaker lever kvar ca ett år, sen glömmer en..?). Man vill väl prova allt som verkar intressant? Så iår lutar det åt 61 sorter. Om det inte dyker upp något annat på vägen. Det ser tex lite glest ut på fronten vita sorter.. Och jag har inte lyckats hålla mig till något tema heller. Funderade på om ’kulturarv’ skulle vara en idé men det stannar nog vid sånt som går att ta eget frö på, dvs inte f1. När jag väljer sorter blir det en salig blandning av; vackert i salladsskålen, snabba sorter för att få tidig skörd, sånt som funkar bra ute/kylig säsong, lagringsduglighet och såklart smaken!

Även om jag inte tänker hålla tillbaka på antalet sorter ska jag verkligen försöka sätta plantorna lite glesare iår. Tänker att det ska vara MINST 50cm mellan varje planta. Jag lyckas ju med att sätta dahlior glesare och det blir ju verkligen så mycket bättre. I utvärderingen av odlingarna förra året har jag noterat att plantorna ger stora klasar på de första våningarna men att det sen helt lanar av. Ska 2026 bli året jag klarar detta? Att testa om tomater som sitter glesare ger större och fler tomater? Det återstår att se.

Ganska många har just 9e mars som sin stora tomatsättardag. Jag lugnar mig lite till, vårdagjämningen verkar vara min bästa turdag när det gäller den stora tomatsådden. Förra året grodde de flesta efter bara ett par dagar och exakt – jag menar EXAKT! – alla frön grodde inom en vecka. Jag sådde i budgetblock och fick en väldigt smidig omskolning.

Nåväl, när jag pratar om tidpunkt för den stora sådden, då när de allra flesta av tomaterna kommer i jorden tänker jag vårdagjämning. Men ibland kanske man känner sig lite ledsen och vill pigga upp sig, då kan man så någon sort som man vet inte kommer ränna iväg på höjden med en gång. Andra gånger kan det vara så att man vill fira, man kanske blivit klar med en surdeg på jobbet och då kan det vara utmärkt att få sätta ett eller annat tomatfrö i jord. Att odla tomater är verkligen både tröstande och glädjande 😀.

Fortfarande hänger en liten pionnolo i gardinstången – de allra sista från 2025 – som jag ska mumsa på vid något högtidligt tillfälle, men himmel vad jag längtar till den första söta solmogna 🥰🥰🥰

Vill du läsa mer om vilka sorter jag odlat tidigare kan du kika in på Tomatbiblioteket.

Happy Tomato Day!

tomat

Vart odlas tomater bäst?

Publicerad den 13 juli 20251 november 2025 av Lindis

Iår har det blivit högst tydligt att det är bra med olika växtplatser för tomater. Förra året lärde jag mig att det inte är nån större idé att ha dem granne med potatisen pga bladmöglet, det ska vara extremt torrt om tomaterna inte ska drabbas eftersom mognaden är typ samtidigt som den kritiska tiden för när möglet kommer, för det gör det alltid.

Växthuset

Jag har mina högväxande tomater i växthuset och som vädret varit iår är det gynnsamt. Den kalla och blåsiga vår/försommaren gör att det är bra inomhus för dem, andra år när det varit väldigt varmt blir det sämre därinne, de vill ju helst inte ha över 30°. Trots innemiljö och i mina ögon fina och välväxta plantor med mycket blommor och en del kart – ännu inget att äta. Det är sent iår, men nu ska det bli en period med varmare väder och då får vi väl hoppas att det ska mogna fram lite. Min vana trogen har jag planterat ganska tätt, MEN jag har faktiskt minskat antal plantor; från 88 till 81 st. Jag tänkte ju ut att jag nog inte måste få 90kg tomater iår, det finns rätt mkt kvar i frysen fortfarande och alltså kunde minska antal plantor ordentligt 😜

Stallväggen

Väggen framför stallet är i östläge vilket skyddat mot de värsta vindbyarna som nästan alltid kommer från väster. Plantorna där är hyfsat kraftiga nu och visar på gott gry. De växer bra och har både blommor och kart.

Södergaveln

Söderväggen på ladan brukar vara bra men iår har de stackars plantorna fått ett.. hmm.. liggande uttryck. MEN: klena tomatplantor behöver inte betyda inga tomater. Tvärtom i vissa fall, när de utsätts för lite svårigheter som torka, näringsbrist osv skyndar de sig att gå i blom (de vill fortplanta sig innan de dör) och det är ju bra. Jag är ju främst ute efter frukten, bladmassan går ju inte att äta 😄

Den som är lite uppmärksam kan också se att några fikon fått kampera ihop med tomaterna. Det är de som klarat övervintring i växthuset, nu får de sitta här och se om de kan tänkas överleva på den här platsen också.

Årets dvärgar (de som odlats inne i fönster) planterades i krukor och har fått stå kvar i växthuset ända tills nu. Dem har vi kunnat plocka och äta av sen början av maj, nu har de tagit lite paus så jag tänker att södersidan av växthuset under takutsprånget kan vara ett bra ställe ett tag iaf.

Lite solbrända men ovanligt fina fönstertomater

En väntar ju såklart som attan på att få frossa men den tiden kommer och jag kan vänta, detta året är allt sent och vad ska man göra? Det blir som det blir och det får bli bra.

Prenumerera på inlägg från Jordigatummen:

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Odling, Odlingsstart

Växtkraft

Publicerad den 19 juni 2025 av Lindis

Det har varit lite tyst ifrån det här hållet ett tag nu och det beror på att jag har bytt webbhotell, det var lite trixigt och sidan har i perioder legat nere men nu verkar det som att allt är på plats och då ska det kunna rulla på igen. Tacksamt med en mycket hjälpsam support som svarat på tusen frågor och återställt mina misstag hundra gånger (känns det som ). Så tips till den som vill känna sig som ett olärt barn på nytt – då kan man göra en sån här grej.. 😁

Odlingarna och vår/försommarstressen då? Jag tycker att jag har lyckats iaf bättre än andra år, såklart har jag en del kvar att få ut, krukor som ska placeras, omplanteringar och att börja stötta, men på det stora hela mår plantorna väl och växer på riktigt bra. Och jag har ännu inte känt att det är övermäktigt vilket kan vara en vanlig känsla i månadsskiftet maj-juni.

Den här våren som vi trodde skulle bli så tidig har istället visat sig vara ovanligt lång och seg. Det har varit rätt låga temperaturer med rejäl nattfrost en bit in i maj och zinniorna frös så sent som den 19/5. Och nu inatt hade vi endast 2 ynkliga små grader. Tufft för växterna, eftersom det varit varmt iaf dagtid i perioder och de har lurats att dra på; blommorna på syrenen frös bort, löjtnantshjärtat la sig platt och fick liksom börja om på nytt. Jag tror att det här kan bli det haken för våra växter i klimatförändringarnas tid. Inte att vintrar blir kortare och varmare utan att våren blir alltför växlande och de växter vi har, kanske framförallt träd och buskar med en längre livscykel, inte kan anpassa sig till växlingarna mellan värme och kyla.

Tomaterna har sen mitten av maj varit planterade i växthusets bäddar och nån vecka senare var även de som sitter vid lagårdsväggarna ute. I växthuset har det kommit igång på allvar, det växer, blommar och har blivit småtomater på endel. Fönstertomaterna som fått stå kvar i växthuset (det är ju meningen att de ska planteras ute) har gått att snacksa på av alla sorter. Och nu när även pelargonerna börjar flytta ut visar det sig att jag nog har plats för att ha kvar dem därinne i sina krukor iaf tills de blir oregerliga/får ohyra. Den Orange Hat som jag tog frö av och som sen blev en högväxande är orimligt söt och god. Orange förstås (det är ju alla de godaste). Fick veta av en odlarvän på insta att det inte är helt ovanligt att nya sorter går tillbaka/förändras utan att det skulle ha varit en korspollinering inblandad och isåfall så är den en ny sort som jag också kan sätta ett eget namn på.

Tomatplantorna ute vid väggarna har precis nu dagarna bestämt sig för att de vill växa. Otroligt klena plantor, men… det är inte detsamma som ett nederlag när det gäller tomater. Att svälta ut och vara tuff mot tomater är att gynna blomning och fruktsättning, en sak som jag aldrig slutar förvånas över. Som det ser ut nu är det betydligt mer frukt på gång på plantorna ute än de inne…

Paprikan och chilin är ju som vanligt ”for the last time” och här hade jag tidigt bestämt mig för att less is more(!!!); inte så många plantor men de som finns ska få det allra bästa. Alltså; flera omplanteringar, finjord, vatten och gödning om de så mycket som darrar på en bladkant. Och så här långt verkar det vara modellen, de ser oerhört fina ut och flera har fått fruktämnen 🥹🥹 Nu sitter de i stora kärl/jordsäckar för att kunna var mobila och flytta på om de inte är nöjda med sin placering. De bor sen ett par dagar i egna små öppningsbara växthus i pallkragar i kanten av dahlialandet. Där är det mestadels sol men lite vandrande skugga på em och lätt att se till dem flera gånger/dag. Fjäsk är bara förnamnet…

För ett par veckor sen blev alla dahlior planterade och de förodlade blommorna likaså. Planteringen går till så att den hötäckta ytan där en planta ska placeras grepas lite lätt för att jorden ska bli lättgrävd med händerna, ev ogräs tas bort och så ner med plantan/knölen i en grop, tillbaka med jord och täck runt plantan med höet. Tack vare de hittills kalla nätterna (2˚ vid ett flertal tillfällen) har de inte kommit igång ordentligt att växa, de ser lite ut som nyväckta ungar, rufsiga och lite bleka, men nu ser det ut som att sommaren iaf är här och då blir det nog lite andra tag i växandet.

Maj månad brukar var en månad där det är svårt att hinna andas, jag har vid upprepade tillfällen skrivit om hur man när risken för nattfrost är över (eller nästan över) känner en enorm stress för att att allt ska planteras ut och hur man springer där med sina fiberdukar. Jag gillar ju att ha saker att göra och att få arbeta med kroppen, men när man håller på tills man stupar och måste säga nej till en glass i solen för att man inte har tid då är det inte avkoppling. Iår har det gått bättre och jag tror att nyckeln varit att variera sig och att tänka att detta ska kännas roligt. Att jag har gått ner i arbetstid och haft en ledig dag i veckan har garanterat också hjälpt till. Dessutom har jag tagit saker och ting bitvis; Okej potatis, idag är det din tur att komma i jord. Fem rader och sen får det vara bra. Oj, det blev en bit lanne och sättpotatis kvar – sätta mer eller ge sig? Jo, ge sig. Det blev en yta för direktsådd av solrosor i kanten av potatisarna. Finemang! Sen ska bara de eländiga fröna börja växa också 😁

Lannen och rabatter har också fått vara ifred till det har varit dags för plantering eller sådd, vilket gör att det blir lite av den jobbiga ogräsrensningen i taget, också bra för det är ganska slitsamt att rensa pluss att det retligt nog kanske hinner komma upp mer ogräs innan det är dags för sådd/plantering om man är för snabb.

Ev håller jag på att bli gammal och klok också för jag har förstått att vissa sorter klarar av en kall vår, tex kålen. Kallsådd i budget-block i växthuset i slutet av februari, utplanterade på friland med fiberduk 18 april och nu är de superfina att titta på och att skörda av. Det är en fröjd att bara gå förbi sina odlingar och se hur de växer. Och de som inte gör det kan man bara kisa lite med ögera kollar man bara åt ett annat håll, förslagsvis åt ett håll där det växer bättre – fördelen med att odla många olika saker.

Något som ser ut att bli det bästa resultatet någonsin är vitlöken. Att lägga i rejält med kompost från början, täcka med hö och sen lägga på hönsskit lite då och då verkar vara bra. Men att vattna med fermenterad hönsskit är raketbränsle! Hönsskit i en vattenkanna ett par dagar och ett par klunkar av brygden i 10 liter vatten och vattna en gång i veckan.

Såhär långt är jag väldigt glad över den här säsongen, saker och ting sköter sig, växer på någorlunda, vår och försommarlivet på den lilla gården är som den ska, katten har fått ungar och Märta har ruvat fram en kyckling. Idag är första semesterdagen, den första av många 🥰

Glad midsommar! 🌞

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

Odlingsstart

Vänt och längt

Publicerad den 20 februari 2025 av Lindis

Förra året vid den här tiden satt jag och berömde vintern som varit. Det kan man verkligen inte iår. För varmt och regnigt, nästan ingen sol och nu när det till sist verkar bli lite kallare en period så finns det ingen snö, åtminstone inte där jag bor. Gnäll-gnäll. Tur att en har odlingsrummet att vistas i.

Jag som inte skulle ha mer än ett par fem paprika- och chiliplantor tappade såklart behärskningen för en stund när fröna lades till groning. Varför snåla på fröna när just dessa ändå inte kommer att gro nästa år? Av paprika är det nu ett helt litet gäng som står där och jobbar på, de grodde riktigt fort medans chilin inte alls ville sig. Har de hört att jag är sur på dem? Är detta straffet? Nåväl, det är här det finns en risk att man tappar besinningen; frön vill inte gro, man försöker på nytt, tänker ”bäst att gardera sig med många frön” så händer inget. Man sår om igen och då! En skog! Det är därför det är så bra med tomater, de gror snabbt och villigt, satte 20 frön av fönstertomat, fem sorter á fyra frön. Exakt alla grodde! På mindre än en vecka. Den här veckan (v8) är det omskolning av fönstertomater och paprika. Chili ska jag göra ytterligare ett försök med och i helgen passerade odlerskan Blomsterlandet och deras ”50% på alla fröer”, kan hända att de hade nån spännande chilisort; Hot Lemon och Da Cayenne.

Årets nyhet och som kan bli en uppföljare till eukalypusen (som jag inte ska odla från frö igen). Inte ett ont anande beställde jag tre sorters prärieklocka utan att egentligen titta på hur man drar upp dem. Det visade sig att de ska sås i januari och pysslas om som microsmå plantor fram till mitten av april. Då ska de ut och kunna tåla lite frost tom. Det tog knappt 14 dagar för fröna att gro och när det nu gått ca 10 dagar till har det inte hänt särskilt mycket mer. Plantorna är så små att endast ett mycket optimistiskt och tränat öga kan se dem och kommer förmodligen att fortsätta vara rätt små hela vägen fram till utplantering.

Knappt synliga prärieklockor exakt en månad efter sådd.

Att våga sätta ut de som klassas som härdiga annueller är en sak som jag ska bli lite modigare med, de ska få bli utplanterade i början/mitten av april hos mig (beräknad sista frost är 12/5). Vad jag har läst mig till så är gruppen av dessa ganska stor och de som jag ska ha iår är:

prärieklocka
lövkoja
riddarsporre
slöjsilja
lejongap
klint
klätt
rudbeckia
vädd
prydnasgräs
luktärt
ringblomma
blomstermorot
sommarrudbeckia
sommarflox
risp
clarkia
malva
jätteverbena

Ytterligare en som ska ut tidigt, eller som måste ut tidigt, är ranunkeln. Jag har tre små stackare som jag kom ihåg att ta in förra året (de blommade aldrig) och som nu precis har startats upp inne. Min tanke är att de ska få flytta ut helt tidigt i växthuset, svalt och ljust är deras melodi och blir det för varmt blir det inga blommor vad jag förstått. Eg hade jag tänkt stilla mig och hålla mig till dessa tre men så fanns det (som ett omen liksom) just ranunkler vid besöket på Blomsterlandet. Såklart att de fick åka med hem.

Och vilka är det då som inte ska ut tidigt då undrar du förstås? (jag tar alltid för givet att alla undrar såna här grejer om odling).Jo:

rosenskära
zinnia
amarant
tagetes
doroteablomma
krasse
solros
blåparasoll
nigella
petunia? kanske ska jag prova att få ut några plantor för att testa deras tålighet. De tvärdör iaf inte på hösten när det kommer frost så…

Nu när vintern känns som längst har ändå ljuset på allvar börjat återvända och det syns direkt på pelargonerna i fönstren. De måste verkligen vara makalöst bra på att ta upp solljus för de blir piggare och sätter knopp bara efter någon dag när solen varit framme. Noterar att det inte tidigare inte varit en enda av dem som blommat och kopplar det till att januari varit otroligt fattigt på sol.

25/1 sattes en skrälldus med pelargon- och blyblommesticklingar, i sand och vitmossa. Av de som sitter i sand är det flera som rotat sig och de flesta av de i mossan lever iaf så det bådar ju gott. Passade också på att sätta lite sticklingar av korneller och den stackars pilen som såklart blivit måltavla för något vilt djur. Den sista satte rötter snabbare än kvickt, de andra har börjat grönska så nu får man hålla tummarna för lite rötter snart så att de inte torkar ut för att den fått blad.

Och nu äntligen fick jag hem några balar hösilage – i solsken och med sällskap av hönan Korp blev dahlialandet täckt med nytt material.

Korp är verkligen en trevlig sällskapshöna, vill gärna vara nära och småpratar hela tiden.

Hur underbart är det inte att få jobba med kroppen igen? 🙏🙏🙏

Uncategorized

Vintervila

Publicerad den 25 januari 2025 av Lindis

Planerna för sommarens odlingar är igång och har faktiskt varit det ett tag. Helt och hållet beroende av att fröfirmorna har lyckats med sin oändliga reklam. Black Fröday, Sista chansen och allt vad nu kampanjerna heter gör att man klickar hem sånt man tänkt och inte tänkt. Frölådor inventeras och sorteras. Pelargoner plockas och städas av. De som står i fönster blir långa och gängliga – oj vad vi längtar efter mer ljus nu både de och jag 🥹 och sakta men säkert händer det. Visst är det segt men hoppet lever åtminstone.

Eftersom det gått så dåligt med paprika och chili hur många år som helst nu fanns en idé om att endast dra upp ett par plantor (=2 eller 3) och att sen köpa ett par färdiga på på bästa Bona Trädgård lagom när det är dags att få ut dem. Alltså en sorts paprika och en chili var planen. Det blev tre av vardera och fyra frön/st. Det ser lovande ut eftersom fröna har ett par år på nacken och inte verkar gro så särdeles bra, tre av vardera paprikan och än så länge en av chilisarna. Kanske kan jag hålla min plan. Men så plötsligt när jag häromdagen passerade ett fröställ på affär’n liksom som av en utomjordisk kraft drog sig mina ögon och händer till en påse. En Röd Spetspaprika. Den låg som en liten skatt i min hand och lovade så säkert att: ”Den här gången ska jag inte svika dig, du vet att du kommer att knapra paprika hela sommaren bara du köper mig och vårdar mig.” Jag svarade: ”My Precious.” och gick med stel blick till kassan betalade, körde i ilfart hem och lade genast de små fröna (allihop) till groning – efter att jag hade klappat och tittat med fuktiga blinkande ögon på dem en liten stund.

Dagen därpå hittade jag en gammal påse med Habanero Orange i en låda, ännu en Vampire och en citronchili från De Torkade Frukternas Förråd tömdes på frön medans jag intalade mig att ”jag måste ju inte plantera alla frön som gror, om de nu gror”. Tror någon att det kommer att ske? Nåväl, det eventuella problemet ligger på framtids-odlerskan att bita i, just nu är det bara roligt att få börja ODLA!

I dagarna har också fönstertomaterna kommit i jord och älskliga som de är grodde snällt 19 av 20 frön inom tre dygn. Det blev mina vanliga sorter: Venus, Red Robin, Yellow Canary, Rosy Finch och nykomlingen från förra året Orange Hat. Här har jag tänkt till lite, de ska vara lagom för söderfönstret i mars när Persefone är återvänder 🥹. Förra året hade jag plantor tidigare och visst var det trevligt, men de blev inte särskilt bra av att enbart stå i lysrörsljus så länge. Det är dessutom svårt att få dem att stå emot ohyran när de är stressade som de blir av att inte få äkta ljus. Det blev inte jättemånga tomater på de plantorna och jag har ff kvar av tomatgardinen så det kommer inte gå någon nöd på mig.

De fem runda på rad är tomaterna, sallat och kål i de fyrkantiga

Förgroning av gerbera har också startat nu, tidigt för att de inte är så snabba av sig. De förra – som tråkigt nog verkar ha gått hädan trots fjäskig förvaring i extraljus i svalt rum – blommade inte förrän andra året. Nu har jag läst på lite och om man är snabb med sådd ska de kunna hinna med att blomma samma år. Sen är de ju mest en krukväxt, första vintern fick de stå i fönster och det kanske passade dem bättre.

Jag är något vansinnigt sugen på att så lite penséer. Fast jag vet att de i butikerna kommer vara tidigare. Får se om jag springer på frön eller om det klarar sig. Tidigare än vad som funkar att ha dessa ute på min trappa finns de i butikerna och sen kommer de överallt på egen hand i trädgården – för ni tror väl inte att jag någonsin rensar bort en pensé?

Och vet ni vad?! Tog med en påse frö av bomull, satte i jord den 20e och den 24e har det tittat upp två av tre satta – är det inte helt fantastiskt?!! Jag hade förväntat mig betydligt längre grotid. Undrar om det har med planeterna som är på gång? Jag har ju läst att man ska passa på att sätta frö strax innan fullmåne för att den hjälper till att ”dra upp” plantorna. Kanske stämmer det… Man vet inte allt även om man pluggar på nog så mycket.

Planerna för säsongen då? Jo, flera av de tomatsorter som var nya förra året ska få följa med i 2025. Taiga struntar jag nog i, det finns så många bra sorter och jag orkar inte fjäska. Jag ska ge plats för flera av de som man skulle kunna kalla f2 eller säger man f3? dvs de som är sprungna ur f1 sorter och inte helt säkert stabila; den svarta droppformade som är godast när den är lagrad och börjar bli rynkig, den lilla orangea droppformade som jag kallat Regnbågen med den otroligt fylliga mjuka smaken, samt en liten orange rund som också är fantastiskt god. Jag ska försöka hitta en röd ”normal” sort som passar i växthus och jag ska försöka låta bli att bli förförd av alla svarta biffsorter som ser så lovande ut – jag har redan flera fantastiska som jag inte kan ta bort. Dock såg jag en som liten svart som jag nog måste försöka med; Black Strawberry. Kanske blir man sugen för att den har så fint namn, men den var också fin på bild. Dessutom har Tomatälvan odlat och talar väl om den, då måste man väl prova? Dock ska jag ta paus på att försöka hitta vilken sort Rosa är. Kanske är det så att den inte ens finns utan är en korsning som uppstått hos mig? Jag som tidigare inte alls trodde på korspollinering av tomater har nu fått lära mig. Förra året var Kaleidoscopic Jewel allt annat än den svartaktiga och goda tomaten helt röd, kanske någon liten skiftning mot mörkt men inte mycket till smak alls. Det verkar som att de plantor som står ute är mer benägna att korsas – vilket iofs inte är så konstigt med alla lösaktiga flygfän som far ikring 😏. Så till iår får jag backa och ta frö från arkivet med de frön som är äldre än -23. Tur man inte hålls och slänger en massa frön 😌 då skulle jag inte ha några kvar av den.

Jag spar lite på att fastställa tomatplanen för året, vill gärna ha något att göra i de långa jobbiga oxveckorna också.

tomat

🍅🍅 Tomatens Dag 🍅🍅

Publicerad den 9 mars 2024 av Lindis

Vaknade tidigt idag, med det varma minnet av en fantastiskt fin vårdag igår. Marken är nu hårdfrusen igen och det ligger lite snö. Nåväl, jag tänkte igår på att ”Nu får det inte gå för fort, låt det vara vår länge så att man hinner med att göra allt man har längtat efter att göra.” Och vad passar väl bättre än att för sista gången (?) sätta såplaneringen av tomaterna. Det blir rättså många nya sorter iår, men jag ska också plocka upp några gamla, dels för att jag vill ha kvar sorterna (fröodlar så mycket det bara går) och det var ett par år sen jag odlade dom, men också för att det jag vill se om jag tycker att de är så som jag tyckte då.

Excel med tomatsorter, har ett blad för varje år. Smidigt att kopiera till nästa år och redigera vad som ska bort och vad som ska läggas till.

När planeringsinventeringen var gjord upptäckte jag att Hallå! Det är en av de viktigaste dagarna på året; Tomatens Dag! Igår uppkom en en diskussion om detta med olika dagar, själv tycker jag att Internationella kvinnodagen kan vara den viktigaste; när vi minns vilken kamp historiens kvinnor kämpat åt oss men att kampen fortfarande pågår, runt omkring oss och i hela världen. Mannen tycker att semmeldagen är fantastiskt viktig. Men Tomatens Dag känns ändå som en dag att fira ordentligt!!

Jag kommer fira genom att sätta frön av de låga busk- och ampelsorterna idag, de är behändiga att hållas med och ger snabbt skörd. Dessutom var de ju helt fantastiska på att producera förra sommaren. I det här inlägget kan man läsa mer om hur de stackarna fick leva sitt liv då.

Jag brukar köpa nya sorter hos @tomatmamman och Meraki Seeds och inspireras av @tomatalvan och @tomattanten, tills helt nyligen upptäckte jag att de kanske också säljer frön 🥰

Eftersom Tomatens Dag också är Tomatsåsen dag så kan jag tipsa om en supergod tomatsås som jag gjorde i höstas.Den passar finemang att ha på pinsa och vanlig pizza, till tacos och som smaksättning i en yoghurtsås.

Vill du baka ett saftigt och gott bröd med lite vackra röda/gula/orangea stänk i finns ett recept till detta här; Tomatbröd

Vill du lägga något underbart gott på ditt tomatbröd (eller vilket skräpbröd somhelst 😜) så finns ett recept på tomatmarmelad här.

Vill du ha ännu mer tomatkunskap, inspiration och information så har dessa odlings-fluencers också skrivit en tomathyllning dagen till ära:

Trädgårdstrollet Jasmine Waara – Tomaten Health Kick och andra supersorter https://www.tradgardstrollet.se/2024/03/09/tomaten-health-kick-och-andra-supersorter/

Annika Christensen, Annikas Naturliga Ting på Instagram: @annikasnaturligating – https://www.instagram.com/annikasnaturligating/

AnnJessica Eriksson Forsnäs Hemman https://forsnashemman.blogspot.com/

Bondjäntan Johnna Gilljam https://www.bondjantan.se/

Farbror Grön Johannes Wätterbäck & Theres Lundén – https://farbrorgron.se/

Hannu Sarenström – på instagram @hannusbilder

Jordkommissionen Lotta Lundgren & Tove Nilsson – på instagram: @jordkommissionen

Surtanten Jenny Neikell – på instagram: @surtantens

Bilder från skördar jag haft under åren:

skadedjur, sticklingar

Oxveckor – och man längtar ihjäl sig!

Publicerad den 14 februari 2024 av Lindis

Det är inte klokt vilken bra vinter vi har haft! Jag har aldrig tidigare kunnat åka så mycket skidor som den här vintern så det har ju varit alldeles perfekt egentligen. Och ändå, JAG VILL HA VÅR! Och då gäller det att inte dra igång för mycket – det har hänt förr 🙄 och kanske händer det oavsett hur mycket man sitter på händerna.

Att skriva och rita planer för kommande odlingar är ett sätt att förströ sig och som kommer att bli till glädje sen. Ett annat är att hitta på allehanda experimentodling. Den här gången (som så många andra gånger) ramlade det på mig ur ett problem. Hade ingenting att göra och tyckte att det kunde vara dags att ta lite sticklingar på pellisarna. Jag brukar sätta dom i sand eller sandblandad plantjord men överraskande nog befanns sandhögen ute stelfrusen (typ -15˚stelfrusen) och möjligheten att hacka loss ens en liten mängd blev helt omöjligt. Nedslagen över tanken på att behöva vänta med denna syssla möts jag i källardörren av de torra julgrupperna som är påväg ut till komposten. ”Hur skulle det vara att prova med oss?” säger den gamla Mossan och Laven lite torrt. Jo, så en stund senare är de uppblötta i små sticklingskrukor – hur fantastiska grejer de är alltså, kan ligga helt uttorkade en evighet, får en droppe vatten och simsalabim! livet kommer åter.

Försöket ser ut som så att två sticklingar av samma sort får prova att rota sig i vitlav resp väggmossa. Min idé är att det håller fukten runt sticklingen men att den också är tillräckligt luftig för att det inte ska ruttna. Spännande för jag tror verkligen att det här ska kunna funka pga detta, dock funderar jag på hur pH och annat i mossa och lav ligger och att det skulle kunna påverka negativt för rotbildningen. Pelargonen är ju som regel väldigt tacksamma med att få rötter så de borde vara bra försöksobjekt. För lite sen testade jag sphagnum till några sticklingar och det ser sådär ut. Fem av femton har inte dött helt än. Det kan också vara så att jag är lite tidigt ute, på något vis vet växterna när det är tid att börja växa och det är alltid lättare att få det att ta sig i mars än i januari.

Jag lockas väldigt mycket av tanken att det ska fungera med mossa/lav eftersom det känns mycket bättre att använda något som finns så nära jämfört med att köpa hem root roit (som känns som någon slags skumgummi) eller kokosfibrer vilket ska vara väldigt effektivt.

Fö har chili och paprikaodlingen startats, de allra flesta fröna behövde bara en vecka på fuktigt papper i plastpåse för att gro. Typiskt nog är favoriten Bulgarian Carrot den som inte grott alls 🙄

För någon vecka sen planterade jag om tomatplantorna. Även om tempen var ovanför nollan så påminns man om varför man inte odlar speciellt mycket den här tiden – det blir in i h-vete kallt om händerna. Jag har ett par fodrade gummihandskar som är vattentäta, skulle säga att det är en förutsättning för att hållas öht.

Skuggan över plantrummet just nu är dock att det väldigt mycket småflugor/sorgmygg. Jag brukar ha lite men nu känns det som att de vill ta över rummet. Jag använder gula klisterremsor och småkoppar med vinäger/diskmedel/vatten som fångar mycket. Men antalet flygfän ökar ändå. Jag tror inte på att sterilisera jorden, dels blir det för mycket jord för att det ska bli rimligt att genomföra och sen tänker jag att alla andra microorganismer också stryker med. Funderar lite på att testa potatistricket, en skiva potatis på jorden som ska locka dit larverna som man sen kan hiva ut. Frågan är bara hur bra det är att ha potatis ihop med tomaterna med tanke på bladmögelrisk?

En annan fundering är hur det skulle funka att helt sonika täcka krukorna med något (plast/folie?) för att kväva fäna när de ska ut och flyga..? Ska tänka lite till på det tror jag.

Odlingsrapport, Planera

Julledigt = utvärdering av året och framtidsplaner

Publicerad den 10 januari 2024 av Lindis

2023 ligger i backspegeln och på flera sätt var det ett väldigt knepigt år. I augusti var jag rejält orolig för hur det skulle bli med den svenska skörden, inte så värst skulle det visa sig, det mesta av böndernas säd blev djurfoder. Men rackarns, bönder är ett segt släkte, skördade av det som gick, plöjde och sådde nytt för nästa år - det är sånt som ger mig styrka och hopp, bara ”fortsätt simma, fortsätt simma” (citerat fisken Doris i Hitta Nemo) för vad ska man annars göra? Och nu med lite längre tidsperspektiv och tillbakablickar på alla foton som jag tagit och sammanräkningar av skörd osv så gick det ändå bra. Med tex tomaterna så hade jag nog tur; många andra fick potatisbladmögel vilket jag klarade mig ifrån. Det är lite bra att bo på en väldränerad (läs torr) plats. Majsen blev bra och många blommor i snittblomsodlingen blev fina ändå. Eftersom odlingsäsongen tog slut lite tidigare i år än vad det gjort andra år så finns redan slutresultat i kg och mängder av olika saker rapporterade här.

Potatisen är det som jag skördade sist och som gav skiftande resultat; vissa var stora och fina men det var jättemånga pytteknölar som jag tagit upp endast för att använda som utsäde till nästa år. Totalt blev det 63kg, nästa 40kg mindre än i fjol.

Potatis på tork innan de ska till jordkällaren.

Ett nytt experiment som jag startat i samband med upptagningen var att sätta några rader potatis på en gång. Vi får se hur det löper ut, det känns lite tveksamt just nu när det är -10˚ och vinden viner om knuten. Men det har ju fungerat hur bra som helst med vildpotatisar, de har bara ploppat upp var som helst och trots att jag både grävt och grejat runt dom så har de varit superfrodiga. De som jag satte var såna som var kvar sen förra året, lite skrumpna men med groddar så det räckte och blev över. Hönsen var med mig och hjälpte till efter bästa förmåga 😊

Hönsgänget hjälper till i landet 😀

Som vanligt blir jag kluven vad gäller kålen. Sådär i november var det ju fina plantor av de olika grönkålssorterna men bryssel- och spetskål blev det inget av alls. När jag skulle skörda till jul så hade allt som fanns blivit rådjursmat. Tankarna går åt att skita i kålen eller kanske bara ha pyttelite som jag sen kan flytta in i växthuset på höstkanten. Jag har gjort det förut och kan ju göra det igen. Eller så köper jag helt enkelt svenskodlad grönkål till jul. Vi får se. Det största problemet är att jag tycker att det är så roligt att dra upp småplantor och att det är så fint när det växer.

Nu såhär halvvägs i odlingsvilan (räknar nov-feb till odlingsvila) finns det några abstinens-tomatplantor i plantrummet. De såddes i början av oktober och har sen dess stått under en skrivbordslampa med timer på ca 12h/dag och sen omskolningen under lysrör ca 14h/dag. De blommar fint och en har tom fått några kart.

Ett lite mystiskt fenomen är dock att några av plantorna krullat ihop bladen och har sett förfärliga ut (det är inte pyralidskador). Konstigt nog verkar de repa sig, de växer vidare och nån har tom satt knopp. Förra sommarens rekordskörd på dvärgbusktomater har verkligen gett mig distans till att plantor måste vara fina för att att ge bra skörd – mer misshandlade, angripna och fula plantor har jag aldrig sett.

De här plantorna var ju vid utflytt från fönsterbrädan solskadade och hade diverse ohyra på sig. Under den kalla våren fick de stå framför växthuset med fiberduk över sig mot den evetna frosten, de stod kvar där när det blev så fantastiskt varmt i juni, fick flytta ut under takdroppet och blev bortglömda när vattenmätarna rann över i juli. Eftersom de vägrade ge upp fick de lite uppmärksamhet och flyttades till sist ut till stenröset framför växthuset = utsatta för vind och det aldrig sinande regnet. Många tomater sprack av vätan, men det blev ändå massor med skörd. Och goda var de också. Så nu har jag lärt mig att vackra frodiga plantor inte är en förutsättning för god skörd. Det kan tom vara precis tvärtom, en frodig grön planta kanske struntar i att sätta frukt för den har det för bra liksom, medans en plågad stackare tror att den ska dö och skyndar sig att föröka sig = sätter frukt.

Som vanligt när vi har passerat tolvslaget på nyårsafton börjar såkänslorna att spira. Pelargonerna som hade sin absolut sämsta säsong förra året – jag var astrött på dom när de flyttade in i höstas, kände mig sviken och snuvad eftersom den mesta blomningen kommit i maj, innan de ens fått flytta ut, sen blommade de knappt inget mer på hela sommaren. Tänkte att jag ska minska ner ordentligt på de där träliga blommorna. Nu har de minsann börjat växa lite och kanske ska jag ta lite sticklingar nu bara för att ha något att göra tills man får börja så igen.

Så okej, vad är planen då? Jo, jag ska utöka landet vid dahliorna, det ska få bli majs, pumpa, bönor och påletomater där också. I det gamla grönsakslandet ska det vara mer potatis, rödbetor, morötter, lök, ärtor, sallad och kanske kål. När man har höns är det roligt att ha egenodlat att ge dom, de älskar verkligen kokt potatis, pumpa och tomater. Det skulle vara roligt att odla något som ger ganska mycket att spara till vintern åt dom, något som är grönt och som ger färg åt äggulan även då. Just nu driver jag upp popcornmajs i plantrummet som ska bli lite extra grönt åt dom, dock tar den längre tid på sig att växa än det tar för Hönorna att äta upp dom… 😅

Ettåriga blommor ska jag såklart ha men inte lika mycket plantor, jag hoppas att det ska bli bättre för zinnian iår, den regnade bort förra året, det blev bara ett fåtal fina blommor. Maryland-sorterna går helt bort, medans tex Queeny Lime-sorterna återkommer tillsammans med Isabellina. Rudbeckia som ju behöver startas upp ganska tidigt ska jag inte ta i riktigt lika mycket med, det kanske räcker med åtta plantor av vardera sorterna, ev kan jag hoppa över Sahara iår – Cappuccino och Cherry Brandy står bättre som snitt. Dessutom chansar jag nog lite på att de kan ha överlevt vintern – flera gjorde ju det förra året. Nyhet bland rudbeckiorna är Cherokee Sunset, den ska bli spännande, brända gula toner som går mot orange, viss enkla, andra dubbla. Rustic Dwarf får hänga med, snabb, produktiv och bra till snitt.

Vad jag absolut inte ska så: eukalyptus! Jäkla skitplantor! Odlade på dom från typ januari, i september kunde jag knipsa av ett par stackars grenar och sätta i en bukett – snacka om kinkiga. Nope, nix och nej. Eukalyptus är nog inte ens fint när jag tänker efter 😒

Dahlior då; jag hoppas att de flesta klarar övervintringen och blir ännu bättre till kommande säsong. Det som vill kompletteras med är nån riktigt mörk svartröd sort. Jag har sett en på bild som påstås vara Sam Hopkins men frågan är om bilden är fixad för den ser inte riktigt så magnifik ut på säljsidan. En unicorn för många och även mig är Czarny Charakter, även den en mörk sort och enligt folk ska den vara en av de svartaste. Älskar att kombinera buketter med de där mörka, de passar med allt och blir så dramatiska.

2023 års version av paprika och chili är väl typ nästan lika nedslående som 2022 och 2021. Nästan inget mognade fram på plantorna utan fick plockas och eftermogna på fat. Långsamt och många frukter blir lite skrynkliga och torra innan de är klarar. Mitt trick för att ändå kunna använda dom var att frysa in dom när de mognat och nu strax innan jul tog jag upp hela rasket och kokade sweetchilisås och chilisirap. Jag är nöjd med det resultatet även om jag är sur på själva odlingen av dom. Kanske får det bli tillbaka på ruta ett till nästa säsong, att de får bo i krukor i växthuset och vid behov får jag kånka ut och in med dom. Planen är att ha fler tomatplantor ute så då borde det ju kunna bli lite plats över.

Vad gäller tomaterna så är det ju så att det ger större skörd att ha dom utomhus, pollineringen blir bättre av vinden och krypen ute, och tydligen är det också så att de svarta sorterna blir betydligt mer svarta ute i direkt sol. Egentligen vet jag det sen tidigare pga att det faktiskt har hänt mig, men innan man läst det så är det som att man inte riktigt fattar saker 🙃

Jag har också tydligen blivit helt förtjust i biffsorter, sex av de åtta nya jag beställt hem är just såna. Jag som brukar säga att jag inte är så bra på just biffar.. 😉 Och jag hade tur, hittade frön till både Fred’s Tie Dye och Taiga hos Meraki Seeds - jag ville ju precis som alla andra som lyssnar på Jordkommissionen ha just dessa båda.

Som vanligt så vill jag gärna prova många nya tomater men ska nog också ta fram en som jag inte haft på ett par år, Scotland Yellow. En redig och bra gul, normalstor busktomat. Smaken är inte den största men däremot produktiviteten! Perfekt att göra den gula tomatmarmeladen av 😋

Ja året ligger framför oss, och jag är säker på att det kommer bli en perfekt odlingssäsong; en tidig, inte för varm eller för kall vår, regelbundet med regn, mkt sol, en mild höst där frosten kommer i slutet av oktober – i januari finns inga hämningar, tiden och lusten är oändlig och det finns heller ingen tro på att något ska gå åt skogen 😁

och tills Persefone är tillbaka (när dagen är 10h) får vi hoppas att det får se ut såhär 💙🤍

jordgubbar, Odlingsrapport, persika, täckodling, tomat

Odlingsrapport i halvlek

Publicerad den 20 juli 2023 av Lindis

Kan hända att det går förbi nån hemma hos oss och sneglar mot trädgården. Jag förstår ju direkt att personen är superintresserad (är inte alla det?) och hör frågan utan att den behöver den uttalas; Hur går det med odlingarna då? Jo, tackar som frågar! (nu öppnas Niagarafallet: 🤓) Somligt växer så det står härliga till, annat har precis kommit upp så att man kan ana att det finns någon slags växtkraft.

Många på IG vittnar om dålig odling. Jag håller inte helt med, mer än vad gäller vissa grejer. Tror att den här sommaren kommer att ligga kvar i minnet som en av de extremare. Kallt april och hela maj. Sista frostnatten 10 juni. Hela den perioden var det även soligt och torrt – inget regn eller bara lite. Just soligheten gjorde ju att temperaturen på dagarna drevs upp vilket gör det till extremt svårt för växterna att hänga med. Efter den där sista frosten tog värmen fart på allvar, det var mellan 27˚ och 30˚ i ett par veckor. Hos oss kom sen regnet 27/6, 26mm på några timmar. Några dagar var det ganska lagom men sen har det varit rätt kyligt. Och det har regnat, sista veckan har vi fått 60mm så nu räcker det sannerligen. Vad blev det av den gamla hederliga svenska sommaren med ca 20˚ och en skvätt regn om natten? Nej, iår har man fått hålla till godo med 13 eller 30…

Hur som helst; hos mig har täckodlingen varit räddningen. Om jag inte haft täckt hade jag inte haft någonting som växt. De ställen där jorden är tunn/stora träd i närheten har det varit 0 växtlighet, gamla perenner slokade, nysådder torkade bort osv. Men; i den delen där jag la ull förra året planterade jag löken i år och där var det hur fuktigt och fint som helst där i början av juni. Jag kan inte skryta med några jättelökar (än) men de är ändå gröna och fina. Majsen har ÄLSKAT värmen vi fick där i början och förutom att jag vattnade lite när de var nyplanterade så har de klarat sig utmärkt (tack täckodlingen igen) Nu börjar hanblommorna dyka upp så då hoppas vi att honorna snart kommer också. Och att det inte blir så blåsigt under själva blomningen. Planteringen iår är VÄLDIGT tät. Jag satte dubbla frön i ett gäng pluggar och de fick sitt kvar tillsammans när jag satte ut dom. De blir liksom stadigare av att sitta tätt. Jag satte också bondbönor mellan majsen av flera anledningar. Dels stöttar majsen bönorna så att de inte lägger sig. Gardinen jag la över skyddade också mot fåglarna (trastarna är väldigt hungriga på bönfrö..) Min teori var också att bönorna skulle dra ner lite kväve till majsen. Vet inte om det skedde men hittills ser det ut som en strålande idé. Och för nån anledning grodde också bönorna som sitter ihop med majsen tidigare än de som sitter för sig själva. Får se sen hur skörden blir.

Det är väldigt roligt att göra på olika sätt med odlingarna och att prova olika sätt samtidigt ger mer underlag för att utvärdera utfall. Eftersom det finns så många variabler som påverkar (väder, jordmån osv) så är det ju såklart enklare att jämföra resultat om iaf vädret är detsamma, dvs att man provat olika sätt under samma väderförhållanden.

Potatisen växer ordentligt och den som växer bäst är såklart vildpotatisen. De fullkomligen tar över överallt. Trodde att jag skulle kunna dra upp en som växte så att den konkurrerade med kålen och ha till midsommar, men det var som ärtor under bara. Jag förstår inte hur det går till att få egen potatis tidigt och tänker att det är tur att Ica finns. Det får nog räcka med att jag får potatis så det räcker åt oss och hönsen över året 😀

Kål och pumpa har överlevt pga översådden. Jag satte ut både kål och pumpa som ganska små men livskraftiga plantor, bäddade fint med kompost och täckte med nytt och fräscht hö. La en splitter ny fiberduk ordentligt säkrad med gamla klinkersplattor. Har aldrig varit så noga (eller så nöjd) över hur snyggt och bra det blev. Tills nästa förmiddag. Då var plantorna både kokta och stekta under duken. Det var nära att jag gav upp, men sen visade det sig att plantorna som blivit över (och som jag såklart inte kunnat slänga utan istället planterade i lite större byttor) växte på bra och såsmåningom hade jag hämtat mig och kunde plantera på nytt. Den här gången var plantorna större och mer livskraftiga, jag la istället en ikeagardin över (den är mer som ett nät än som en filt) och det gick bra! Jag har inte kål som knyter sig eller färdiga pumpor än men de lever och frodas iaf. Odling är att lära sig den hårda vägen – ett litet misstag och du får chansen att testa hur envis du verkligen är.

Ärtorna växer och frodas, hade två plantor som självsått sig och som gett mig skidor ett taag nu. Och så fick jag en påse Lokförare Bergfeldts i present, de plantorna är giganter nu och blommar för fullt. Jag försådde fyra och fyra i godislådor, planterade ut utan att ta isär jordklumparna och nu blommar de för fullt 💚

Överlag verkar direktsådder av småfrön inte ha fungerat alls iom torkan. Jag som sparade lite tid och plats på att inte förså klint, vallmo och nigella kan nu konstatera att det var en ytterst dålig idé. Nigellan är exakt 2cm hög och måste ff skyddas med väv (=fult), klint finns det extremt enstaka av och vallmon finns inte alls (och jag som köpt så spännande fina sorter 😞) Dock kan jag vara glad åt rudbeckia, risp, eternell, luktärt, zinnia, harsvans, fontängräs, rosenskära, klockranka mfl. Solhattar från förra året kommer tillbaka, likaså ett par av Sahara, perennerna som jag satte i höstas; solbruden!😀 och brudslöjan. Praktklätten som klämtade där i värmen i början av sommaren har tagit sig igen 😍 Och så har vi dahliorna som börjar komma nu ❤️ Det ser lite ut som att Magnolias knölar är bättre än Svedbergas, dock är det några som inte kommit alls av båda leverantörerna.

Stora trädgårdsrabatten med blandat perenner och ettåringar

Chili och paprika = mina sorgebarn. Jag kan uppenbarligen inte sluta försöka med dessa. Iår sitter de i pallkragarna där sötpotatisen ståtade förra året. Ni vet de där som frodades på gårdens bästa läge, växte med MASSOR med blad och som gav 1,5kg skörd…😒 Där sitter alltså paprika och chili iår. De har fått en sån där vildavästern-vagns-look med fiberduk som jag öppnar och stänger när andan faller på. Ibland behöver de få lite mer luft och hjälp av insekter, väder och vind för att hålla sig friska, ibland behöver de skyddas mot allt ovanstående. Man kan luras att tro att de vill ha värme och sol, men inte en grad för varmt eller fullt soligt. En grad för kallt och två droppar vatten för mycket är heller inte deras melodi. Och blåser det, ja då är det gonatt och hejdå… De har fått finaste komposten, gödslats med hönsskit, ben- och blodmjöl samt epsomsalt. Nu börjar de se ut som de vill växa och att jag kanske får några frukter att gnaga på i oktober. Om inte mössen hinner först vill säga 😜

Persikan är strax färdigskördad. Inte så stor skörd iår; det landar nog på knappt 10kg (det räcker till att bli mätt på iaf). Inte så konstigt med tanke på hur kallt det var under blomningen, humlorna orkade inte ut i kylan och jag funderar på om mitt träd börjar tycka att jag är för taskig som klipper bort så mycket grenar hela tiden – jag måste ju, annars får vi inte plats båda två i växthuset… 😌

Så har vi förstås tomaterna, de mest tacksamma och älskansvärda 😍 Trodde att jag provat allt och hittat bra odlingssätt men det fanns fler försök att göra. En god vän och kollega satte idén i mitt huvud i vintras när hon sa att hon skulle sätta ett dvärgbusk-frö varje månad (hon hade odlat hydroponiskt sen december). Jag har ju ett par år haft fönstertomater som haft gett sin största skörd i mars-april och sen har de plantorna gett upp, de får alltid ohyra i det soliga sovrumsfönstret. Iår har jag fortsatt att sätta dvärgar i omgångar vilket gör att jag nu har de första fönstertomaterna på återhämtning i stora krukor ute på ett stenröse (de stod precis utanför växthuset under tak första tiden för att skyddas från frost osv). Nästa såddomgång fick sitta kvar lite för länge i mjölkpaketen men när de kom ut blev det full fart. Majgadd! Trodde inte att det kunde bli så mycket frukt på så liten planta 😍😍 I förhållande till platskrav, jordmängd, vatten, näring osv måste det här vara den absolut mest rikgivande typen av tomatodling. Gissar att det finns nästan ett kilo tomater på vissa plantor. Och då är de inte högre än 30cm.

Övriga tomater sköter sig också bra. Busksorten Tangella och ampelsorterna Garden Pearl, Anmore Dewdrops och Whippersnapper som sitter ute har börjat mogna. Inne har det blivit lite på Sungold och Meiwei. Anmärkningsvärt för tomaterna är att jag som hållts med detta i snart 30 år; verkar för första gången ha fått fröna att korsa sig. Plantor av samma sort ser helt olika ut. Intressant är också att biffsorter som definitivt är högväxande har blivit buskar. Vi får se längre fram om jag fortfarande tycker att det är intressant eller om det blev en flopp..

Och nu höll jg ju alldeles på att glömma bort det goaste! Vi har plockat och ätit massa jordgubbar 😋🥰 det är fyra rader som har producerat hittills, i våras satte jag två till som börjar blomma nu. 20l med start vid midsommar har vi lyckats smälla i oss. Inte en gubbe i frysen men himmel va gott det är att ha egna ❤️🍓.

Var ju tvungen att lyssna på Jordkommissionens avsnitt om jordgubbar och vips känns det som att jag nog måste utöka här också. Så många sorter det finns, vita tex, vem trodde att man skulle vilja ha det, men de ser jättefina ut! I dagsläget har jag Korona och Ostara. Den sista är remonterande och kan ge en ny omgång om ett tag, men tänk att förlänga säsongen med några veckor till, det vore väl nåt?

Nähä, nu ska jag gå ut och klippa lökblasten. Såg ett hett tips om att få större lökar på det viset och det gör ju inget 😜