lök – Den jordiga tummen

Odlingsrapport 2022

Publicerad den 14 januari, 202315 januari, 2023 av Fröken Doris

2022. Året då jag släppte alla restriktioner och bara körde på, bromsade inget och hängav mig åt blommor och det jag gillar att äta. Blev bra på att genomföra idéer, inte tröttna mitt i och få en massa plantor som stod kvar i för små krukor och förtvinade. Nåväl. Kanske inte till 100% men jag var ändå hyfsat duktig.

En son spanade runt och kommenterade den prunkande [läs förvuxna] blomsterrabatten i september -”okej… det här är alltså två hästar…?” Och så var det väl. Jag sålde hästarna på vårvintern och all min fritid hamnade i odlingarna. Skönt att få fokusera på en sak. Tomt utan djur i hagarna och kanske är odlandet också ett sätt att kompensera saknaden. Jag mår bra av att arbeta med kroppen, ösa skit och dra på skottkärror, en är liksom van vid det och i odlingen finns rika chanser att utlopp för det behovet också. Men det är fortfarande tomt utan djur. Inget snusande i nacken och inga vilda galopper på vindlande stigar. Men heller inget dåligt samvete för att jag inte hinner rida så mycket som de skulle ha velat (behövt). Allt har sin tid. Mer om blomsterodlingarna blir det i ett annat inlägg.

Även om årets odlande har tonat lite bort från grönsaker mot blomstrande fägring så har det ändå funnits mat att äta. Dock kan jag se när jag läser igenom förra årets odlingsrapport att det inte är samma saker som gått bra och dåligt. Bra det. Om det betyder att jag har lärt mig något. Eller så handlar det enbart om väder, klimat och ren och skär tur i vanlig ordning.

Majs, morötter, pumpa och potatis är årets vinnare. Tomaterna tävlar i sin egen liga och räknas inte mot de andra. De kan liksom bara tävla med sig själva och sina tidigare prestationer. Nåväl, tillbaka till vinnarna förutom Tomater då; 100kg potatis, 46kg pumpa, 29kg morötter och 78 majskolvar. Det blev en 20 liters hink med rödbetor (glömde väga). En sorglig sak med det är att jag tog upp dom och skulle låta dom ligga på tork några dagar i stallet innan de fick komma in i jordkällaren. Och plötsligt hade det gått flera veckor och varit kallt så in i bängen. De frös och blev förstörda. Suck. Ibland blir man trött på sig själv.

Det blev mycket lök (som jag heller inte vägt), men den skörden är jag inte imponerad av, lökarna är inte stora utan att det blev mycket handlar mest om att jag satte så förjordade mycket… Vitlökarna blev deprimerande små och tillsammans med den allra största besvikelsen; sötpotatisen (1,5kg) så hänger de riktigt löst nu när jag funderar över nästa säsong. Tidigare i höstas var jag på gång och skulle sätta, ”men det är ingen brådska med den, det gör inget om det hinner bli lite kallt innan den kommer i jorden…” Kan hända att tjäle i jorden och ett totalt ickeintresse av att stoppa ner fingrarna i det blöta kladdiga eländet leder till att Ica får stå för nästa års konsumtion utan att jag känner mig superledsen för det.

De olika kålsorterna (palm-, grön-, lila- och savoy) som skyddats av ringblommor och nät har räckt till för oss, kanske har det blivit 2-3kg. Intentionen att sätta upp skydd mot rådjuren har inte blivit av, jag är inte tillräckligt hungrig och jag plockar av den så länge det finns något kvar ändå. Gurkan är en annan av årets om inte misslyckanden så i alla fall besvikelser. Jag fattar inte varför de ska vara så kinkiga. Växer på som attan för att sen som i ett trollslag inte vilja vara med alls. Efter att de kastat sig för mina fötter och grinat när de skulle få flytta ut i växthuset repade de tills sist mod till sig och sa väl lite ”okej, tack då” för att jag preppat en bädd med rejält med bokashi (typ allt jag hade). Men det blev aldrig nån gurkfrossa även om vi väl inte behövde köpa några.

Paprika och chili då. Jag ger inte upp, men jag har slutat bry mig, de är sega och långtråkiga. Ger frukt fram på hösten efter att man odlat på dom i tio månader. Vad är det med dom liksom?! Jag har sagt det förut och säger det igen; paprika är värd sin vikt i guld! Om nån dristar sig till att påpeka hur dyra de är frågar jag: Har du försökt att odla det? De flesta svarar nej. Jag är inte förvånad över att paprika är en av det mest besprutade grönsakerna; alla vill äta paprika; sorgmygg, trips, vita flygare, löss, möss. Dessutom är de känsliga för värme, torka, kyla, blöta, mörker och stark sol. Och att någon inte skyddar dom för tidigare nämnda tillstånd dygnet runt i 10 månader. Enda gången som jag upplevt bra skörd var det året jag bar plantorna ut och in i växthuset för att de inte skulle utsättas för värmeböljor inne och kalla nätter ute. Ca tjugo 10-20 liters krukor med stora buskar i. Krasp-krisp så var de paprikorna inmundigade. I år planterade jag dom framför stallet (östläge) Oj oj vilken stark sol på fm! Inte bra tydligen. Och torrt. Men när det blev molnigare dagar ville de inte växa ändå. För kallt antar jag. Men jag ska ändå så ett par frön av dom snart. Bara för att jag är en envis liten jävel.. 😈

Lite mer om potatisen då; det skulle varit roligt om jag hade hållit ordning på sorterna av mitt eget utsäde men det är lite jobb med det, så det är lite blandad kompott när man lagar av dom. Vissa är väldigt mjöliga andra är fasta. Alla är ju goda men det hade varit bra att ha koll på dom när man vill göra specifika grejer, som julpotatisen eller rosta i ugnen. I år köpte jag en ny sort som heter Linda. Den var väldigt bra (förstås!) och nu har jag ändå försökt att ha den lite för sig i lagringen i jordkällaren – som fö verkar fungera väldigt bra. Jag var lite rädd för att det var för fuktigt därinne men det är riktigt fint. Luktar gott av potatis och jord och känns varmt om man råkar gå in när det är kallgrader ute.

Av löken så var sorten Troy bäst. Men som sagt, ganska smått blev det igen. Men skam den som ger sig. Jag ska testa att sätta från frö igen. Jag har fått utsäde av en snäll odlingsvän och kollega till både jättelök, luftlök och potatislök som ska sättas igång så fort jag får tummen ur.

Pumporna som höll på att stryka med när jag körde på med blodmjöl repade sig och tog igen sin svaghet med råge. Det var två sorter (tre plantor), lite oklart vilka bara. Satte flera sorter men bara två blev det plantor av förmodligen två olika mammutpumpor. Nästa år blir det fler sorter och då kanske inte huvudsakligen de stora varianterna utan flera av mindre modell.

Persikoträdet gav nästan 15kg frukt. Och det har det inte varit några problem att smälla i sig. Mycket av det blir till smoothie, det är fantastiskt gott att ta upp ett paket som nästan får tina i solen innan man suger i sig den. Åh wow – längt på den såhär en grådisig januaridag. Sommar i ett glas 🍑💛

Jordgubbarna som jag satte om i nytt land i våras gav lite grann. De nya plantorna som kom igång och döm om min förvåning när de så sent som i november hade klara gubbar!! Helt otroligt!

Egna jordgubbar i november, vem kunde tro att det skulle ske?

Tillbaka till Tomaterna – det blev totalt 90kg! Och jag som tänkte att det nog inte blir lika mycket som förra året – jag hade färre plantor i år och det var otroligt trögt innan de kom igång. Med lite uppskattning av mängderna tror jag att årets ätbara skörd totalt landat på ca 320kg (alla ätbara grönsaker). Är det möjligt att vi två pers stoppar i oss allt det? Vet inte. Vi får se när sommaren är här. Kanske måste jag inte odla så mycket nästa säsong. Sa hon och bläddrade girigt bland fröpåsar och surfade på fröfirmornas lovande utbud 😜

Av årets nyheter; Anmore Dewdrops, Grinch dwarf cherry, Black Opal, Sibirjak, Linda, Loxton Lass Dwarf, Alice’s Dream, Orange Crimea och Bombeta. Av dessa så har busktomaterna Sibirjak och Linda gått upp på favoritlistan. Båda är röda busktomater, Linda lite mindre och lite plommonformad. Båda odlades ute med bra resultat. Mycket god smak och bra hållbarhet. Keepers. Alice’s Dream, Orange Crimea och Bombeta blir kvar, Alice är jag inte lika överförtjust i som alla andra verkar vara men den är väldigt snygg håller jag med om. Grinchen var helt okej och kanske var den lite mer produktiv än Green Envy som jag alltid måste ha, den är såå god. Finns ingen som når upp till samma nivå tror jag. Orange Crimea gav fantastiska klasar med stora tomater, 1kg på en gren liksom! Trots att tomatplantorna var fina och växte bra så blev det sen skörd. Utetomaterna var snabbare, men så var det ju också en uppdelning med att ampel- och buskisar fick sitta ute och det är ju de som alltid är snabbast. Whippersnapper var först ut 28/6. Inne kom Sungold först över mållinjen/läpparna, 23/7. Biffarna var särskilt sena och Black Beauty som varit en sån mastodont i produktion fick se sig slagen av Ilses Orange Latvian. Sista slutskörden ute gjordes 4/10 fast då hade jag plockat bort tomater och plantor lite pö om pö för att vissa plantor stod mer utsatt för kyla än andra. Det kom några kyliga nätter i mitten av september där vi precis klarade oss från frost och sen höll det sig på plussidan fram till 9/10. Tomaterna i växthuset togs in 21/10.

Just nu vet jag inte 100% vilka som kommer att få följa med in i odlingssommaren 2023 av de som jag är lite tveksam runt, men tomatbiblioteket blir uppdaterat med lite info om varje sort för den som vill läsa. Av de 90kg tomater som skördats finns fortfarande lite kvar, Ponderosan har jag inte börjat äta än och Vesuvio Giallo sparar jag lite till. Annars har det blivit en tomatsoppa med blandat av många sorter idag, Sungold, Black Opal, Grinchen, Scotland Yellow, MeiWei och flera andra som jag inte kan hålla isär.

Tomatsoppa: Tomat, gul lök, vitlök, lite grekisk salladskrydda och en skvätt olivolja. Skjuts in i ugnen 30 min. Mixa och koka upp med grädde, creme fraiche och ett par skivade kryddiga korvar (idag blev det Snickarkorv). Serveras med grillade osttortillas. Billigt – om man har egenodlat – och lyxigt sautan 😋

Det är verkligen en fantastisk känsla att fortfarande kunna äta egna tomater såhär i januari 🥰. Jag är så tacksam för kunskapen jag fått om hur man kan spara dom och blir ibland lite förfärad över hur mycket jag tidigare fick slänga för att jag inte visste tillräckligt. Tomater är verkligen så mycket mer hållbara än vad jag nånsin kunnat tro, även de sorter som man normalt inte kallar för lagringssorter. Imponerande tycker jag 🤩

Såhär såg det ut vid Lucia. Nu är det endast två backar kvar efter dagens tomatsoppa.

Sammantaget är jag väldigt nöjd med odlingarna 2022. Allt kan inte gå bra och mina intentioner och ansträngningar har gett resultat – och nu är det snart dags att börja om 🌱🥳

själhushållning, självförsörjning

Självhushållning

Publicerad den 7 oktober, 2022 av Fröken Doris

Mitt odlingsliv har under årens lopp gått i lite olika spår. Det känns som att jag alltid har odlat, 28 år har vi bott på gården och det är klart att det är ju en ganska lång tid, innan det bestod mitt odlande av att tex fylla en balkong med petunior – egentagna frön som när de låg där in handen på våren såg så små och obetydliga ut och sen resulterade i mååånga plantor, det hade blivit 1800st om jag satt isär alla.. 😅

Jo jag gillar ff petunior, här är det en Million Bells

Nåväl. Det som alltid har bestått är tomaterna, det andra har varierat. En period ville jag fylla min trädgård med perenner. Sagt och gjort. Hittade en annan entusiast (läs galning) som sålde frön, varpå jag daltade med ett hundratal olika sorters frön och småplantor av blommor, buskar och träd. Vissa sorter tog nog nåt år på sig innan det grodde, de flesta kom nog inte så långt. Vet inte om det blev så jättemycket av allt det där, men jag lärde mig otroligt mycket om sådd, stratifiering och olika växters specialiteter. Ett annat år tänkte jag under vårvintern att jag nog skulle stänga ner växthuset en säsong, inte odla alls. Ta semester. Var helt trött på det. Shit vad mycket plantor jag hade! Växthuset bågnade och jag fick vad jag minns mängder av tomater det året.

För ett antal år sen dök täckodlingen upp som en gåva från högre makter. Att en aldrig tänk på det? Jo, nu kunde jag som haft problem med ryggen plötsligt odla upp större områden, växterna trivdes på mina karga marker och jag började lite mer med grönsaker. Till en början vill man prova allt. Och på höstkanten inser man att man faktiskt inte gillar allt. Visst, brytbönor är hyfsat gott, men det går inte åt 5kg. Purjolök kraschar min mage – typiskt för det går verkligen bra här. Sallad går i blom fort som rackarn och den är inte lagringsbar. Alltså, det gäller att välja ut saker som man vet att man gillar och som funkar att odla på de marker man har till förfogande samt vara lite restriktiv i sådden så att man inte står där med ett ton mat som som man inte kan ta hand om – för det är sorgligt. Min önskan är ju att vara självförsörjande på så många grödor som jag kan, men allt är inte möjligt hur gärna man än vill och hur mycket man än försöker. Och så får man ibland lära sig att äta sånt som går bra att odla.

I dagsläget odlar jag eget så att vi klarar oss året om av potatis, lök, pumpa, bönor och grönkål. Och sötpotatis. Tomater också förstås. Men självhushållning handlar också om att äta i säsong, att välja att äta sånt som man har och att faktiskt inte köpa det när man inte har eget. Potatis och lök behöver vi aldrig vara utan – det står sig och räcker till, samma med bönor (förvälld och sen infryst) och pumpa. De andra sakerna väljer jag helt enkelt att vara utan när det är slut och faktiskt är jag hyfsat trött på tomater och blåsor i munnen fram på vårvintern. Och så är de första fönstertomaterna så mycket godare när man har varit utan ett tag. Pumpa har jag väl aldrig köpt några mängder av men upptäckt av de egenodlade att det är supergott och väldigt bra mat. De är ju också spännande att odla när de är både snygga och vissa blir ju sjukt stora. Pumpan lagrar dessutom superbra – förra årets sista åt vi upp i februari, den klarade sig hur bra som helst i sadelkammaren i runt 10˚och det går också utmärkt att frysa när den är kokt.

Morötter blir det så det kanske räcker till och ev också rödbetor. Sen gäller det ju bara att lyckas förvara dom också. Tycker inte att de är lika lätta som tex potatis.

I år har jag även fått en fin skörd av majs. 26/4 såddes 120 majsfrön i pluggbrätten i växthuset. 12/6 fanns det ca 80 plantor och vädret var såpass varmt att de fick flytta ut i landet. 24/9 skördade jag 78 kolvar, de flesta var godkänt pollinerade och utvuxna. My gadd va gott det är med egenodlad majs! Det här var sorten Sweet Nugget, en som jag nog kommer att hålla fast vid och jag kommer inte att ta egna frön här än så länge, rädd för risken att det ska bli knepiga kolvar som en trist överraskning när man öppnar paketet på julafto.. hmm.. menar kolven på skördedagen 😁

Frågan är om man får kalla sig för självförsöjande på det som man inte har eget utsäde av? Lök har jag ännu inte lyckats med från frö utan fått lov att köpa sättlökar av. Det är ju lite grämelse över men bättre än att inte få något alls. Dessutom, om man ska ha eget utsäde så behöver man odla två år för att få frö på lök – det känns som ett ultramaraton.. Pumpa har jag fått för mig är knepig för att den korsar sig och därmed bli lite lustiga, men såhär i skrivande stund undrar jag varför jag inte testar? Kanske ett projekt för nästa år..

Det mesta av årets lökskörd till torkning.

Det jag har egenodlat utsäde av är tomater (förstås, fast ändå köper/byter jag alltid till mig några nya sorter varje år), potatis och sötpotatis samt bönor.

I dessa tider där stor del av alla samtal består av rusande inflation, horribla energi- och smörpriser, om krig och skrammel med kärnvapen kommer begreppen omställning och prepping som en följd. Att ha saker hemma så att man klarar sig ett tag om det skulle hända något allvarligt. Att se om sitt hus. Bra med den delen av utvecklingen tycker jag, folk behöver bli bättre på att klara sig själva att inte stå lamslagna för att det blir strömavbrott några timmar, men fy vad det är jobbigt med alla kriser 🥺

Ilses Orange Latvian , delskörd från två plantor.

Min lösning på grubblandet om allt skit som händer i världen är; att gå ut och stoppa fingrarna i jorden, klämma en lus och klappa en noshornsbagge. Och äta en tomat eller femton ☺️

Odling

Att jämföra eller inspireras…

Publicerad den 7 juli, 20227 juli, 2022 av Fröken Doris

Så här i början av sommaren (somliga säger att vi är i mitten, men nix, det är ff början) är det lätt att känna sig missbelåten med sina odlingar. ”Alla andra” har ju så stora, fina, välväxta och tom börjar stolt smaska tomater (högljutt på instagramskärmen), drar upp gallringsmorötter som ser färdiga ut jämfört med mina sytrådar. Instagram som inspiration blir då bara en källa till känsla av misslyckande eller ännu värre, avundsjuka. För mig finns två vägar att gå (jag hatar avundsjuka och vägrar hänge mig åt det) och det ena är att sluta titta på insta (går det ens?) eller att titta så mycket så att man blir avtrubbad; dvs inser att det är många som inte bor i zon 1 i Skåne, att man får använda de förutsättningar man har och vila i tanken att det kommer så småningom. Mina förutsättningar är en skogslycka mitt i bästa barrskogsbältet med moränjord som grund. Och jag vill ändå njuta av odlingarna och av att det faktiskt är sommar ❤️🌞 Läste ett inlägg på Dahliaentusiasterna: ”Om en enda människa till frågar varför deras dahlior inte börjat blomma än skriker jag! DAHLIOR ÄR SENSOMMARBLOMMOR! De SKA blomma i augusti…” Inte för att det hjälpte mot de som ställer frågan, de fortsätter iaf, men det hjälper mig att inte bli besviken på mina odlingar.

En sak att göra när det är sommar är att göra utflykter till trevliga trädgårdar och trädgårdsrelaterade butiker. I söndags var det öppen trädgård och vi besökte Bråtas Grönskan som finns mellan Hova och Gullspång. En supermysig trädgård som jag fann mycket inpiration i, vacker odling där ätbart och fägring samsades med det vilda – ängar med klippta gångar så att det är nära till att se blåklockor och krolliljor som fanns där överallt. Honungsros som klättrar i äppelträd och kål som samsas med rosenskära och dahlior. Trädgården omgärdas av de egna fårens hagar, höns fanns det också och täckodling och gödning från gårdens djur skapar ett kretslopp. Växthus och bodar som är byggda av återvunnet material och med gamla metoder – helt lovely!

View this post on Instagram

A post shared by Lindis (@jordigatummen)

Igår for vi sen iväg till Paradiset på berget som man hittar väster om Götene. Riktigt god våffla med hemgjord mandelmassa med amaretto och grädde intogs och sedan kunde vi kika på floriststudenter som jobbade med olika arrangemang, betongarbeten och såklart de trivsamma hönsen som minglade och gärna ville göra rent faten efter fikat.

View this post on Instagram

A post shared by Lindis (@jordigatummen)

På vägen hem passerades också ett loppis som hade några fynd till mig.

Väl hemma trodde jag inte min näsa när jag klev in i växthuset; jag kände lukten av en mogen persika, jag har kikat på dom och verkligen inte trott att det finns någon klar, de är både gröna och hårda. Men efter en stunds sökande hittade jag den! MUMS!!! (Nu är det jag som smaskar högljutt på instagram 🥳)

Idag har fm bjudit på rejält ihållande regn men nu spricker det upp allt mer. Jag får alltså skynda mig att skriva…

Rapport från odlingarna så här långt är att: JAG BLIR GALEN PÅ FÅGLARNA! De har ju sen jag började stoppa ner bönor, ärtor och solrosfrön löpt amok. Sprätter runt så det blir helt upponer, jag tror också att de äter upp det jag sår. Jag har försökt med kvistar oh grenar och det funkar bara delvis. Då jag lagt över det som finns hemma visade det sig att majsen drog vinstlotten; spetsgardinerna från Ikea. De är lätta och släpper igenom sol, vind och vatten men stoppar ändå fåglarna från att komma in. Den vanliga braiga fiberduken blir för tung och trycker ner plantorna. Utom vildpotatisen dock. Den tål vad som helst. Och kanske lika bra det för några solrosor, bönor eller ärtor kan jag se mig i stjärnorna efter. Igår fick mannen som passerade Ikea köpa med ett gäng spetsgardiner som pronto lade på solrosrna – idag hade fåglarna från en kant lyckats lyfta undan den och gått loss ordentligt! Och jag vet inte riktigt vad det är för fåglar heller, har inte tagit dom på bar gärning så att säga. Visserligen kanske jag bara borde ge upp, det kommer nog inte hinna bli något av det jag sår om. Men samtidigt kan jag inte bara låta dom hållas. Idag ställde vi dit en plastuv som hittats gömmorna av tidigare nämnda man och sakletare. Krigets nästa fas alltså. När det inte går att hindra får vi ta fram hot. Undrar vad jag ska ta till härnäst; lära hunden att patrullera och låta honom vara ute om nätterna? Tyvärr är han lika väderkänslig som sin husse och vill helst inte var ute om det finns moln på himlen…

Fåglarnas djupdykningar efter mina frön och majsen som det finns hopp om.

Men hallå! Jag kan ge er ett hejdundrande tips! Om man tycker att ens plantor ser lite ynkliga ut kan man passa på att gödsla dom med blodmjöl. Då kan man nog vara helt säker på att inte få någon skörd alls. Alltså shit vad de tog illa vid sig! Det är tydligen starka grejer det där… Både pumpor och de fåstaka solrosstackare som finns ser ut att aldrig mer bli sig själva… Ja, jag vill ju experimentera och om man inte provar får man ju inget veta..

Nåväl. Potatisen ser fin ut, sorten Linda som är ny var först ut med att blomma och sedan har några av mitt eget utsäde som är antingen Amandine, Swift eller Bordeaux hängt på. Blasten är rejält stor men jag tror utan att ha checkat att knölarna inte är ätklara än. Vitlöken är också helt ok, löken växer även om den inte är bautastor.

Paprika och chili börjar så smått att se ut att vilja växa men det har tagit tid. Tänker att de vill ha väldigt jämn temperatur och inte för stark sol och där de står hos mig är det ganska stekigt på fm men skönare på em. De får dock bli kvar där och gilla läget, jag orkar inte fjäska mer för dom.

Mest chili men också ett par paprikor. Österläge.

Tomaterna som växer ute ligger före de inne i växthuset vilket inte är så konstigt eg, alla som sitter ute är små eller stora busktomater och de är som regel lite snabbare än de högväxande.

De plantor som sitter inne är om man jämför med en lite lagom lång man, faktiskt manshöga. Jag har börjat blada av nerifrån och gallra lite där det blir för tätt. Jag är också svinnoga med att plocka bort tjyvar med minnet om djungeln som uppstod förra året. Det som är lite märkligt är att sorter som jag haft några år iår verkar ha blivit buskvarianter utan att ha varit det tidigare, och några är fantastiskt bra på att få delad topp – där det direkt kommer blomknoppar. Svårt att välja vilken som ska kapas mao. Det är främst Tangella, Rosa och Regina som gäckar mig. Jag har också fått börja vaka efter larver av grönsaksfly. Tur det är semester.

Gurkprimadonnorna återhämtade sig efter den ”förfärliga” flytten ut i växthuset. Nu är de väldigt höga och det sitter många gurkanlag även om det nog dröjer lite innan vi kan äta av dom.

Gurkor av sorterna Hopeline, Baby och Louisa. Och en hundsvans i kanten..

Men det som går allra allra bäst och som också är roligast just nu är ändå blommorna! Det ska bli ett alldeles eget inlägg om det men bara för att luktärtorna är så många och underbara; en bukett fick följa med ut i växthuset och förhöja atmosfären medan man är där och bloggar/planterar. Vilket jag också är rättså mycket; det finns väldigt många pelargoner nu… 😜

Luften är söt av doften från luktärtorna 🥰

Odlingsrapport

2021 Årsrapport

Publicerad den 27 december, 202115 januari, 2023 av Fröken Doris

Det har varit en bra höst. Snabbt har det gått och det har hänt många roliga saker. Att fylla femti var långt över mina förväntningar, vi har haft flera superroliga fester och åkt på aktiviteter; kryssning, stand up och spa. Typiska firningar men så himla kul. Jag håller på att bli proffs på att roa mig tror jag 😃 Dessutom har jag världens bästa jobb – att få arbeta med barn i skolan tillsammans med fantastiska kollegor är en ynnest! Ibland är man totalt urlakad av intensiteten i arbetet men att varje morgon få möta dessa små och stora personer, deras ‘Godmorgon!’ .. glädje, tacksamhet, stolthet; ord som känns små men som är de som bäst beskriver känslan. Att jobba med att få andra personer att växa och tillägna sig kunskap – inse lärandets kraft och skönhet – är mitt sätt att förändra världen.

Trädgården har dock blivit försummad pga av lättjan och arbetsfokuset men jag försöker vägra att ha dåligt samvete. Trädgård är rekreation och avkoppling, den ska inte tynga eller belasta mig. Den ska inte stressa eller kväva för då tjänar det inte sitt syfte ☝️☝️’rekreation och avkoppling’. Det är svårt att trädgårdsgreja när det är mörkt och under nov-dec så är helgerna som vattenhål av ljus. I efterhand ser man det när man kollar i kalendern över odlingen, noll händelser under veckorna och någon form av odling/skördande på helger.

Alltså, komposten är inte tömd och jordgubbarna har inte fått sitt nya land. Fuchsiorna täcktes först efter att det varit superkallt några nätter i november. Rödbetorna fick sitta kvar och frös delvis bort. Trist men vad gör det om hundra år? Jordgubbarna får flytta sen och om det absolut värsta har hänt; om fuchsiorna dött så går det att skaffa nya. Sorgligt men inte oöverkomligt. Jag har kommit igenom en höst och är snart framme vid det nya året, ser fram mot skidåkning och ridning varvat med odlingsplanering och frösådder nu i januari och februari inför ytterligare en ny perfekt sommar. Men först måste förra året analyseras och summeras.

Under senvintern startade jag ju upp en varmbänk ute. När den fungerade så bra tändes en ny idé om att skapa ett element samtidigt som jag fixade ny näringsrik jord till bäddarna i växthuset. Det visade sig fungera över förväntan och trots kyla och frostnätter långt in i maj lyckades jag överleva tomatplantor i växthuset. Om du vill läsa mer om det finns en utförlig beskrivning av anläggandet av varmbänk här och värmeelement i växthus här. Dessa två projekt var verkligen lyckade.

Grönsaksodlingarna

Vi börjar med en av de dåliga grejerna, potatisen. Av mitt egna utsäde fick jag inte ens tillbaka samma mängd som jag satte. Förmodligen är det lite svajigt att odla i enbart hösilage, om man har tur som jag hade första året, så går det utmärkt bra, men är det perioder av torka/blöta osv så blir det inte lika bra. De vildpotatisar som kommit på eget bevåg i gamla odlingar gick hur bra som helst. Sarpo Mira och Pocahontas som var nya för i år gick ändå hyfsat. Vad nu det berodde på vet jag inte, de växte också i hösilaget. Kanske var jag lite mer noga med dessa dyra knölar än de som jag själv lagrat och som jag hade lite för mycket av..

Löken gick bra. Jag satte 1,5kg gul lök (Centurion, Stuttgarten Reisen, Troy), 1kg röd (Red Ray) och 0,5kg silver. Bra men inte enastående resultat. Inga jättestora lökar men de flesta har iaf vuxit till normalstorlek. Det var otroligt torrt under senare delen av sommaren, trots täckning och en del regn var det smultorrt i jorden. Tänker att mer täckning och möjlighet att kunna vattna är en lösning. Inte så lätt med grävd brunn dock.

Vitlöken gick bra, jag planterade kallt i februari (tror jag, naturligtvis har jag missat att skriva upp) ingen bautaskörd men helt ok. Hos mig har de gått bättre när jag sätter dom tidigt på våren (senvinter) snarare än om de satts på hösten.

Jag startade med att förgro rödbetor i hushållspapper likadant som förra året men det är inte värt mödan. De förgrodda var hur pilliga som helst och dog när de sattes ut. Ingen upprepning av den metoden alltså (komihåg – knack-knack-på-huvet). De som direktsåddes kom igång såsmåningom och blev riktigt fina om än inte lika bra och stora som förra året.

Morötter är svåra. Fick så om och fick till sist lite skörd men de var inte bra. Förmodligen gjorde torkan sitt till.

Mangolden blev fantastisk vacker!! Som konstverk och ganska goda att steka. Sallad Little Gem är en pärla som går att använda länge, även när de börja gå i blom är bladen goda. Vintersallat är en trogen och gullig liten en, frösår sig själv och är bäst vår och höst, den verkar inte gilla högsommarljus/värme.

Ärtorna gick utmärkt! Direktsådd vid staketliknande anordning. Fick större skörd än jag behövde och har kunnat frysa in endel. Mot slutet av säsongen fick plantorna gråmögel.

Gurka har jag ätit egen egen från juli till mitten av oktober, och med ett par enstaka under våren från fönsterodlingen – ev inte värt jobbet men väldigt gott med egen gurka i april. I botten av bädden till gurkan grävde jag ner vinterns sparade bokashi, väldigt bra resultat. Dock kan jag säga att Västeråsgurkan blev dock inte alls bra, bitter och inte alls god som inlagd. Nästa år blir det bara slanggurka. Total gurkskörd 2021; 18,5kg.

Nyetablerade gurkplantor i början av juni.

Bondböna är bra skit! Förgrodde på enklast möjliga sätt genom att göra såhär; mycket blöt jord, formas till kuber mha plantkruka enligt sandlådeleks-modell, sätt kuberna på en bricka med en liten kant tätt ihop, tryck i en böna i varje kub, håll fuktigt (vattna på brickan) och vänta på småplantor. Jag sådde i växthuset 2a maj och planterade ut 29e maj. Starten av månaden var mycket kall med nattfrost i mer än en vecka. I samma veva som plantorna kom ut satte jag lite bönor direkt också för att sprida på skörden och det fungerade bra. Frysta bondbönor finns så det räcker för hela vintern.

Dillen är verkligen en svår nöt att knäcka rutinen för. Förra året blev den ju enorm och jag skördade MÄNGDER! Både dill och kronor. I år blev den som den har brukat bli andra år, fin till en början men sen… gulnar, torkar, går i blom men blir aldrig några riktigt maffiga kronor på. Skillnaden mot förra året är att det kom en massa dill där jag trodde att jag sått morötter. Kan det vara så att den är bäst på att så sig själv?

2021 verkar ha varit pumpan och squashens år hos många. Hos mig gäckar det till viss del. Jag planterade ut både squash och pumpaplantor, lite olika sorter. Jag hade planerat för en harmonisk och skön samplantering av pumpa, squash och potatis. Squashen försvann. Pumpan höll på att ta över gården totalt. De växte ut över hela potatislandet – hur mäktigt! Och det blev ett par riktigt maffiga pumpor till Halloween, några turbanpumpor och mindre päronformade orange som jag fortfarande lagrar i sadelkammaren. Jättepumporna vägde 4,2 resp 8,6 kg, pumpasoppa så det räcker till ett mindre samhälle.

Aubergine Jag gjorde för sent ett lamt försök att så aubergine. Det gick inte alls, de grodde inte ens. Så på impuls – som vanligt alltså – köpte jag en planta på Bona Trädgård. Och vilken lyckträff! Det visade sig att familjen hade ett extremt lågt intresse av att äta den, vissa tyckte tom illa om när jag åt den.. Men en enda planta gav mig tillräckligt stor skörd för att jag skulle bli mer än nöjd. Min odlingsmetod är; stor kruka, näringsrik jord och inte torka ut. Utomhus för att att den såklart fick löss när den stod i växthuset.

View this post on Instagram

A post shared by Lindis (@jordigatummen)

Majs är en nykomling som ska få återkomma. Det blev några halvt fyllda kolvar som vi åt under stor andakt – de var galet goda!! Förfining av odlingsmetoden ska utforskas, fler plantor och mer pollineringshjälp, ska även läsa på lite mer om hur plantorna bäst placeras för att befrukta sig då det känns som ett lite knepigt problem. Men skam den som ger sig, dessa kan man lägga lite möda på att få fram.

Odlingen av solrosor gick utmärkt! Så häftigt med de verkligen jättehöga och stora blommorna. Jag hade satt dom i ett kvarter som ryggstöd och skydd mot vinden för påletomaterna, smart drag så här i efterhand, de stöttade varandra delvis och jag kunde genom att sätta pålar i hörnen rama in med snören i ytterkanterna varefter de växte upp. Rätt snyggt och det blev flera ascoola buketter. Småfåglarna hade fest framåt hösten när fröna mognade.

Då det varit ett insektsrikt år så var persikan den som jag först fick lida av det problemet. Spinnet hann att utvecklas ordentligt innan jag vaknade upp och insåg vad som var på gång, det är svårt att få bukt med när de redan etablerats. Jag fick aldrig helt ordning på det men fick ändå frukt så jag blev nöjd, ca 14kg, första skörd 15/7, sista 29/7. Det mesta klart redan 24/7.

Förutom de här odlingarna har dessutom ett par mindre försöksverksamheter pågått; ingefära och gurkmeja, passionsfrukt, granatäpple och fikon. Den sistnämnda fick vi faktiskt två hela frukter av. Önskar att jag kunde säga att de smakade ”Fabulöst!” efter ca fyra års odling av trädet. Men nej, ganska smaksvag faktiskt. Fast det är ändå lite coolt. Gurkmejan har vi använt i pumpasoppa, men den är mest snygg som krukväxt. Ingefäran har vissnat ner men knölarna verkar ff spänstiga, de står inne i ett fönster nu.

Det som fortfarande sitter i jorden av förra årets odling och som jag nog kommer att ha mer av nästa säsong är kål – trots att den är lite omständig under sommaren så är den fantastisk den här tiden. Grönkålen har flyttats in i växthuset för att inte bli uppäten av rådjur och harar. Savoykålen hade kunnat stå kvar och plockats in efterhand även sen det varit massor med minusgrader – och så gott med ädelostgratinerad att tom man och söner utryckte beröm. (Alltså WOW! bästa betyget). Röd bryssel och kanske tom en blomkål ska testas. Tänker att när vi pratar om ”äta i säsong” och ”självförsörjning” i mina trakter så är kålen en riktig hit.

Och här slutar grönsaksrapporten – fortsättning följer med rapport om sötpotatis-projektet, paprika- och chilifejlen samt tomatälsklingarna.

Odling

Juliafton

Publicerad den 11 juli, 202115 juli, 2021 av Fröken Doris

Odlartobbe på insta kom med ett uttryck som fastnade hos mig: juliafton. Gillar det ännu mer än julafton, dels för att det finns 31st av dom (när något är bra så vill man ju ha massor av det eller hur?) och för att det är då finns chans till att i bara nattsärk öppna dörren och bara gå ut, utan att behöva ta på sig vare sig skor eller jacka, lyssna på nattsuddande fåglar och kan hända en och annan mygga. Det kallar jag juligt 💕

Iår började det knakväxa i odlingarna tisdagen den 29/6. Inte många gånger man kan se ett exakt datum men det var liksom då allt körde igång på riktigt. Det hade varit varmt ett tag och det har med jämna mellanrum kommit lite regnskurar, så bra förutsättningar, men jag kan inte säga varför det var just då startskottet gick.

Här kommer en radda av knakväxare i mina matodlingar:

Sötpotatisen! De har helt och hållet fyllt sina kragar 😀 hoppas att det är mycket tillväxt under jord också. Har funderat lite på om jag ska försöka täcka lite av stammarna under bladen, det är ju där det bildas nya rötter/knölar?

Majs: nu äntligen har de blivit gröna och man ser att de är på tillväxt efter att ha sett gula och miserabla ut hela tiden sen utplanteringen.

Pumpa & squash: lite olika fart, men de som börjat växa drar på ordentligt med stora kraftiga blad 😍 fyra dagar mellan bild 1 till 2 och 3.. Man kan även se att majsen kommit sig ännu mer.

Ärtor: Systerns gråärtor är verkligen maffiga! Ska bli kul att se och smaka. Varför är det så häftiga att odla stora maffiga grejer?

Kål: Heja grönkålen! Vet inte hur jag tänkte när jag snabbt körde ner och skruvade en liten ställning för nät till kålen. Alltså den håller på att spränga det lilla en-mans tältet! Två olika sorter är det, en grön och en lila; Scarlet – vrålsnygg! Synd att de måste ha nät för de är verkligen en prydnad. Satte även några savoyer, de som sitter under nät är fina, de andra som inte fick plats där är kalätna.. 🙄

Potatis: har växt upp och fått ytterligare en täckning med hösilage. Det är dock lite ojämnt hur de kommer upp. Funderar lite på om det är skillnad på att växa på olika ställen i lannet eller om det hänger på utsädet. Och vildpotatisar har börjat blomma.

Bondbönor: växer bra och har blommat/blommar. Inte lika bra fruktsättningen som förra året och de lägger sig platt. Måste till nästa år tänka ut något annat sätt att stötta för de klänger ju inte öht utan nätet jag satt upp är helt utan betydelse. Har inte riktigt orkat att binda upp alla heller.. Det syns också att de delar av plantorna som ligger mot marken blir angripna av något, förmodligen nattpigga sniglar.

Rödbetor: igång och växer men sååå långt efter förra året. Note to myself: så tidigare!

Solrosor: de växer så att man kan se det men inga blommor än. Jag är mycket nyfiken på dom eftersom det är flera olika sorter och färger. Jag satte dom i en grupp och tänkte att de skulle få lite stöttning av varandra. Fyra dagar mellan bilderna…

Lök: de växer och börjar luta lite. Inte så stora lökar än men jag nallar lite, struntar i om de inte blir superstora, huvudsaken är att de är goda 😋 Kanske är det så att vissa grönsaker inte blir vansinnigt stora på mina marker? Moränjord som iår visserligen är ordentligt fuktig men som genom åren blir ganska urvattnad pga bra avrinning. Det är tom så fuktigt att jag ser spår av sniglar i odlingarna. Vitlöken har fått knoppar, lärde mig häromdagen att man ska skära av dom nu, steka och smaska, men spara en som visar när det är dags för skörd. Eller var det för att få frön till nya lökar..? Får kolla upp det igen tror jag.

Aubergine: Eftersom jag kom på lite sent att jag även skulle testa att odla aubergine och inte ett enda frö tog sig så fuskade jag och köpte en planta på Bona Trädgård. Och den är jättefin! Det är flera frukter på gång och den blommar vidare. Har planterat om den i flera steg ochden bor ute efer att blivit angripen av gröna löss i växthuset. Den verkar trivas utmärkt med det.

Gurka: nu känns det som att den stora gurkdrunkningen ev har startat. Det är många gurkor på gång och vi har ätit ett gäng nu – så himla goda! Det enda smolket är att spinnet inte vill mattas av. Trots duschning i stort sett varje dag 🙄

Sist men absolut inte minst: Tomaterna! De i växthuset är otroligt höga, några har passerat pinnen som bindsnöret sitter i och är nästan uppe vid taket, tror inte att de brukar vara det såhär tidigt annars. Och nu börjar man faktiskt kunna äta lite, idag fick vi en liten hög tomater var till middagen, mums!

Påletomater och de framför stallet: de ligger ff efter jfrt med förra året, men kan inte sluta förundras över hur kraftfullt de växer ute och hur god fruktsättningen är. Det är betydligt fler och nog lite större frukter ute än inne.

Om vi då går över till det som inte växer så bra eller knappt alls..

Paprika & chilepeppar: sorgebarnet No1. Visst kommer det några frukter men plantorna ser tråkiga ut. Härjade av trips och solbränna. Chilihuset som jag trodde var superbra har visat sig bli på tok för varmt. Att plantera i däck gör det inte direkt svalare mitt i solgasset på en södergavel. Så gör om och gör det bästa som går just nu: har tagit bort taket och nätet som skulle skugga men där det i själva verket fastnade en massa insekter, tex humlor och steklar 😩 kanske även gavlarna på kjorren ryker snart de med, fast de nog kommer behövas när det blir svalare väder. Och på bara ett par dagar blev det skillnad, tripsen tyckte inte om att vara i det fria och har minskat markant. Plantorna tykcte om att få regn på sig och ser också piggare ut.

Morötter: jo, de har kommit upp på sina ställen men det finns inget att äta på än. Sådde om för någon vecka sen så får vi se om det skulle kunna tänkas bli något.

Palsternacka: Ovärt arbete! De som försåddes inne har inte överlevt. Några enstaka små blad har kommit upp bara. Tror att jag kan överlåta det odlandet till andra som är bättre på det och köpa de jag vill ha.

Jo, den här sommaren kan komma att gå till historien (min historia iaf) som en fantastisk odlingssommar – den som jag planerade för i januari där när allt var så mörkt och hopplöst långt bort 🥰

Mitt nästa inlägg kommer att handla om sommarblomsodlingen, den är inte fy skam den heller men det får bli en annan dag😍 Nu bär det av mot sjön!

chili, Odling, ohyra, Paprika

Majstressen

Publicerad den 15 maj, 202115 maj, 2021 av Fröken Doris

Många talar om julstressen men jag tycker att maj är snäppet tuffare – såå mycket man vill göra och så mycket man måste göra. Att jobba i skolan betyder högtryck när allt ska hinnas klart innan sommaren och i odlandet är växterna som mest krävande nu när de snart ska planteras ut, de har vuxit ur krukorna och vill serveras vatten vareviga sekund. Jorden börjar värmas så att man kan så. Och så vill man ju bara njuta också. Träffa människor och umgås. Rida. Gå på tur. Cykla. Åka till handelsträdgård. Fika. Och njuta. Som kan vara det viktigaste.

Nyutslagna björkar är det grönaste jag vet 💚

Idag blev det en tur till Bona handelsträdgård och på hemvägen fick jag en flashback till när man var liten och längtade till ridlektioner – blink sa det så var det roliga över. Samma sak nu, son och sambo som var med hade tid att passa och tyckte dessutom att de sett allt på tio minuter. Nåväl, besöket på Svederins i torsdags varade så mycket längre fast där var det mer den sociala delen som var huvudnumret, halva släkten var med och vi hade picknick efter shoppandet. Så mysigt ❤️

Igår skrev jag en lista på vad jag skulle göra under dagen, försöka bli lite fokuserad och effektiv, göra prioriteringar så att saker kommer ur vägen och kan börja sköta sig lite självt. Kan börja med att säga att listan kommer att räcka förmodligen inte bara över helgen utan även en bit in på nästa vecka.

Iallafall har en skiss över trädgårdslandet tagit form, tanken är att samodla men också tänka på odlingsföljd. Läste om ett förslag om att samodla majs och squash som jag tror jag ska testa.

All sättlök och vitlök (den förgrodda) sitter på sin plats, chilikojan har renoverats (plast är bra på att fånga upp vind) paprika och chilipeppar har planterats och de sista (?) försådderna (krasse och solrosor) är klara. Förresten; heter det solrosor eller solroser? Jag tycker att det borde vara det första men när man säger det blir man lätt förvirrad. Jag säger också ärtor, blir lite knäckt när jag läser ärter och vill ta fram pekpinnen, men jag har inga bra argument.

På listan finns även en punkt som nog kommer att ta en hel dag; planera och sätta ut sommarblommorna i den nya rabatten. Den blir spännande. Känns bra att det är ettåringar, då blir det lättare att planera på annat sätt nästa år om det skiter sig med höjder, hur stor plats de tar osv.

Apropå chili.. Hur fort kan de växa när de plötsligt får för sig? Omskolade för en vecka sen, då var alla plantor lite mindre än den högra 👇(båda av samma sort, stått bredvid varann, samma jord – egen) Jag fattar inte hur det är möjligt.. Men nu har jag iaf utsett min tävlingsplanta i Mest frukt 12 sept. 😄

Och idag, en dag efter utplantering syns det en markant minskning av trips på dom vilket också var anledningen till att de behövde ut nu.

Chilis och paprikor i slut’krukor’, ska fylla på lite mer jord, hönsskit och toppa med hösilage

Håller tummarna för någorlunda schyssta temperaturer framöver.

försådd, Giftig jord, jord, lök, Odling

Sådder och jordinspiration

Publicerad den 7 maj, 20217 maj, 2021 av Fröken Doris

Tur att man har sin blogg! Tittade tillbaka och såg att jag för ett par år sen haft lyckat resultat av förgroning av lök. Det kan ju komma på sin plats när man har skaffat sig flera kilo sättlök. Jag förgror i en kartong (jag har heeelt slut på byttor) lägger i lite jord, ställer lökarna åt rätt håll och fyller på med jord så det täcker. Ingen vattning än för jorden är lite fuktig så de ska få komma igång med den först. Årets sorter är gul lök; Stuttgarten Reisen, Troy och Centurion, rödlök; Red Ray och silverlök; Snowball.

Annars så har jag i princip gett upp med den frösådda löken. Det kom upp några strån först som sen försvann i tomma intet. Såhär i elfte timmen har det dykt upp ett par strån igen så de får stå som de är men jag har inga förväntningar alls på dom.

I år är året då vi får se om bondböna var en passande grönsak att odla här. Jag hade den ju förra året med i mitt tycke väldigt bra resultat men det räknas nästan inte eftersom jag ofta verkar ha nybörjartur i odling. Det går bra utan att jag vet hur man gör, men sen när jag tror att jag lärt mig och gör med lite mer eftertanke så kraschar det. Nåväl, med massor av eget utsäde sen i fjol + några nya varianter så lär jag iaf få ett utfall. Tanken är att jag ska så dom i omgångar, och de första förodlas i växthuset. Eftersom jag även har slut på småkrukor (de som jag haft mängder av och som jag tyckt varit för små för att odla i – de torkar ju ut så fort) så blir det repetition på förra årets egentillverkade rotningskuber. Man tar en liten fyrkantig plastkruka (typ hyacintkruka) fyller med rejält blöt jord (läs geggamoja) trycker/knackar ut dom tätt ihop på en bricka eller plåt med kant på som man gör när man bygger sandslott. Sätt en böna i varje kub. Det ska inte vara för mycket luft mellan varje för då kommer de torka ut för fort sen. Plåtens kant gör att man kan hälla på vatten brevid kuberna och de kan hållas fuktiga.

Det går sådär för rädisorna i varmbänken efter frostnatten, Gör-om-gör-rätt satte nya rädisfrön och väntar..

En sak som ändå är lite intressant och som jag får chansen att lära mig något av den här jordskandalsvåren är om hur sent tomater kan sås och om det isf hinner bli någon skörd. I så många omgångar som jag sått i år har jag aldrig gjort med tomaterna förut. Och visst är det några av de som sattes där i början av mars som är lite större, men de flesta har inte börjat blomma än.

De som fortfarande står kvar inne under lysrören har nu betydligt mer plats och tar verkligen chansen, de har blivit riktigt fina!

Och apropå jord.. Jag var med på Lena Israelssons föreläsning om att odla jord – mycket bra och intressant att ta med sig där. Tex när man släpar hem dyra säckar med 40l kogödsel är det bara 1liter som faktiskt är just gödsel. Så lite som 2,5% räcker tydligen för att få kalla det för gödsel – vilket jädra lurendrejeri! Resten är torv och annan utfyllnad. Jag tyckte väl att det inte blev nån skillnad när jag la på två säckar i växthuset för första gången förra året… 2 liter gödning till hela alltet liksom..

Och problemen som många upplever med småplantor som vissnar och som skulle kunna vara vinass är enligt några forskare strukturfel i jorden, den blir för kompakt, då uppstår dessa symtom. Lite konstigt ändå, tomater är verkligen inte petiga utan kan ju växa nästan var som.

Jag skrev till Plantagen och klagade/frågade men de slog direkt ifrån sig, ingen vinass i jorden och ”eftersom de använder naturgödslade produkter som innehåller hönsgödsel som är restprodukt från lantbruket så kan de aldrig garantera att jorden är fri från bekämpningsmedel.”

Det är inte klokt! Lena berättade att bekämpningsmedel passerar komagar utan att alls förändras eller brytas ner och kan finnas i tex halm och foder. Det innebär ju att jordarna blir mer och mer förgiftade av det allteftersom man lägger tillbaka gödsel på jorden och sen antagligen besprutar igen. Alltså är allt vi har nu kontaminerat och snart kan vi inte odla mat utan att använda konstgödsel. Snacka om att mänskligheten tar död på sig själv. Sågar grenen man sitter på. Och min plätt på jorden kommer inte heller undan även om jag inte tillför giftet direkt utan via matresterna som jag komposterar. Eller via fodret som jag matar hästarna med. Känner mig både röd och svart i sinnet när jag ältar detta 😡😩😓

Föreläsningen var väldigt bra iaf, jag är faktiskt redigt sugen på att labba med att göra egen jord nu, jag blir så himla trött på att bli lurad. Lena gav oss både sitt eget recept och även Nils Åkerstedts gräsklippsvariant på att bygga en egen jord. LEna använder 1/3 kompost, 1/3 gammal jord och en 1/3 plantjord.

Hon tipsade även om att använda barkmull. Om man tillför lite extra kväve första året så är det toppen tydligen. Och den jord som ingen haft problem med är coops jord som är samma som Rölunda. De har också ett pelleterat kogödsel som är bra. Hasselfors sågade hon helt och menade att den inte varit bra på många år. Hon förklarade fördelar med att ha växelbruk och vi fick en bild av exempel på växtföljd.

Mycket näringskrävande, tex kål och purjo
Måttligt näringskrävande, tex sallat, morot, persilja
Kräver små mängder tex potatis
Berikar jorden med kväve; bönor och ärtor

Jag har ju tyckt att det här verkar lite krångligt och bara flyttat runt lite på måfå, inte samma gröda två år i rad men inte särskilt strukturerat, men det här blev tydligt och inte så svårt tycker jag. Grejen är ju att jag har en lite egen ordning, när jag gör ett nytt land så startar jag det med potatis i hösilage, frågan är då om jag ska satsa på bönor och ärtor där år två, för jorden känns som att den är riktigt bra då? Sen är ju mina ytor förhållandevis små och man måst e tänka in höjder också så att stora grejer inte skuggar och skymmer de lägre. Spännande detta!

Och så till slut upptäckte jag hur jag ska komma ihåg när och hur det går med allt jag odlar – jag ska ha en kalender! Vilket fantastisk uppfinning! Ordning och reda, struktur och finess! Va? är det något som funnits i tusentals år? Och som många använder? Och som jag själv använder varje dag fast inte till odling? Ibland är man allt rätt trög… Nu har jag iaf gjort en kalender ifrån en eminent mall i excel, den kommer hjälpa mig att inte behöva leta så iniförjordat när jag ska komma ihåg när var hur osv.

Odlingsrapport

Odlingsrapport 2020

Publicerad den 4 januari, 202115 januari, 2023 av Fröken Doris

Året 2020 har äntligen tagit slut. Slut som i att jag skulle tro att allt tråkigt som hänt under året plötsligt skulle upphöra för att det blir nytt år? Nä, det kommer säkerligen att fortsätta (jämna plågor, gnäll & klag, tro inte att nåt ska bli roligt osv 😏) men kanske lär vi oss att leva med virus, hitta roliga saker att göra utan smitta varandra och förhoppningsvis kan vaccin hjälpa.

Odlandet har i vart fall inte påverkats negativt av restriktioner och minskat resande, snarare tvärtom. Jag har iår utvidgat mitt odlande både i area och tid. Även mängden egen mat (skörd) har ökat. Här kommer lite reflektioner över bra och dåligt, vad jag ska fortsätta respektive sluta med.

Lök

Vitlöken är ett tveksamt kapitel. Satte förra hösten i lådor som förvarades i växthuset över vintern, sattes ut i pallkragar på våren, började växa och vissnade ner. Under fanns bara pyttesmå lökar. I höstas planterade jag om endel ute direkt och endel i bäddarna i växthuset, där de nu börjar växa, gröna och fina.. Jag funderar egentligen på varför de ens ska sättas på hösten? Man vill ju tydligen inte att de ska börja växa på hösten iaf…? Då borde man lika gärna kunna sätta dom på våren direkt. Jag gick hur som helst mer skörd när jag gjorde så.

Gul och röd lök från sättlök gav lagom stora färdiga lökar, vi kommer nog att klara oss hela vintern med egen lök. De tusentals frön av silver- röd- och gul lök som sattes gav växlande resultat, någon enstaka tillräckligt stor för att ätas, mycket av det försvann efter utplantering, resten blev så smått att de har återplanterats för ny chans. Vem vet, de kanske börjar blomma?

Purjolöken är oövervinnerlig. Egna frön gav mängder med plantor som först vuxit ute och nu är de jordslagna i växthuset. Grön, fin och frodig kommer den räcka för alltid känns det som. Synd att jag inte gillar den lika mycket som jag gillar annan lök..

Bönor

Stör- och borlottoböna har suttit som cover crop i växthuset, ingen fantastisk skörd men åtgången i familjen är inte särskilt stor (man får kamoflera den väl för att den ska slinka ner i de kötthungrande magarna). Bondbönan! Jag säger bara wow! Bra växtkraft, bra plantor, bra skörd! Två olika sorter hade jag, båda riktigt bra.

Rödbetor

Min favorit! Det blev kanske inte så många som jag sått, men himmel vad stora och goda!! Hade tre sorter, två runda och en avlång, båda modellerna funkade lika bra men jag är osäker på vilken eller om det var båda runda som var lika bra. Förstådd i toapapper inne var en bra start, de kom igång snabbast, men även de som direktsåddes i omgångar gav god skörd.

Palsternacka

Oj vad gott! De få som grodde blev stora och goda. Undrar om inte dessa kan funka med frösådd i toapapper också? Ska också se till att det finns ordentligt med täckning runt så att inte sådden torkar.

Broccoli

Det som började skördemässigt som årets fail blev sen en ganska hyfsad odling. Till en början stora lovande plantor skyddade under nät gick direkt till blomning så jag var rätt sur, nätet togs bort och blommorna användes till dekoration. Senare har det kommit buketter att skörda och den sitter fortfarande kvar. Trodde nog att rådjuren skulle äta upp dom men faktiskt inte.

Till sist blev det ändå något att äta av..

Spenat och sallad

Bra skörd! Spenaten och Baronsalladen gav bra skörd på försommaren, blommade en period, frösådde sig och nu kunde jag göra lite sallad till nyårsmenyn igår. Little Gem är en så himla bra sallad! Pålitlig och trogen. God och användbar på flera sätt. Problemet är att man får allt på en gång, även när jag sätter i perioder verkar det komma ikapp och vi hinner inte äta den. Dock är den väl inte ensam om att vara skapt sån och detta är ändå den som håller sig bäst (längst) innan den blir besk.

Tatsoi var också en trevlig bekantskap. God att steka. Kanske något för tidig sådd i växthuset?

Ärtor

De fick sannerligen bekänna färg hos mig då vildpotatisarna konkurrerade ordentligt. Tydligen bra för den höga sorten som också var godast – spröd, söt och saftig. Den blev inte särskilt tidig men det kan dels bero på den hårda konkurrensen men också på vädret, det var kyligt i perioder både under våren och sommaren.

Squash och pumpa

Tror att kylan i juli gjorde att de stoppades upp. Det blev några stycken men inte några större mängder. Jag hade en grön och en gul sort. Den gula var godast. Pumpor blev det bara några små av, några till dekoration och en som sen fick bli en pastasås (mums). Nästa år blir det mer av pumpor.

Potatis

Herregud vad de växte!! Eller iaf de som jag inte satte.. (såklart!) De som jag satte med flit, i hösilage växte på och gav hyfsad sen skörd, dock hade jag lite slut på silaget och kunde inte lägga på mer efter andra påläggningen. Resultat; mycket gröna potatisar. Note to myself; täck i omgångar!

Vildpotatisen dock! Tjena! de tog delvis över landet så allt annat fick lov att ta i så mycket de hade för att klara livhanken. Jag svor lite över min egen mesighet i att ta bort potatisarna när de kom upp men ångrade sen mitt svärande när potatisarna bärgades. Stora fina mörkt röda Bordeaux borde det vara eftersom det var de jag hade året innan. Frågan är om det inte var positivt för både potatisar och andra grödor att konkurrera? Någon pratade om att förr satte man bondbönor mellan potatisen i potatislandet. Mångfald liksom. Variation av växtslag och därmed variation av insekter och mikrobiologi i jorden => bättre skörd? Svårt bara att hålla dom så att inget av det ena eller andra tar över. Kanske får det bli rader med olika grödor blandade för att ge alla tillräckligt med livsutrymme.

Sötpotatis

Roligt försök! Köpeplantor gav en oväntad skörd. Nu ska jag hålla ögonen öppna efter ekoknölar att odla på den här säsongen.

Gurka

Jag hade tre sorters gurka, två vardera av Louisa, Hopeline och en Västeråstyp. Bra tillväxt och de fyra plantorna för färsk konsumtion gav så vi klarade oss. Det blev mängder av Västeråssorten som jag gjorde inläggning på. Exakt som jag gjorde förra året med färskgurkorna som det blev många av, 1-2-3lag ner i burk, lite dillkronor, senapsfrön. Men se den gubben gick inte alls! Efter ett par veckor skulle vi provsmaka egen delikatess. Det puffade till och började bubbla i burken. Den hade jäst! Hade ingen aning om att det kunde bli så och vet heller inte vad jag ska göra annorlunda nästa gång. Dödstrist! Nästa sommar får det bli bara en planta av Västeråstyp. Som straff. Och så måste ja nog reda ut vad som blev fel innan jag lägger in dom.

Physalis

Älskade anspråkslösa physalisar! Egensådda plantor i krukor utanför växthuset gav som vanligt massor av frukt ( jag har kvar än) Hade en köpeplanta som fick stå i växthuset på nåder, den blev större och fick större frukter, inte lika många och inte lika söta. Jag ska hålla mig till mina egna framöver.

Paprika & chili

Alltså om man får ge 200:-/kg för paprika så klagen icke! Den är värd allt smör i Småland. Mer prövande odling vet jag inte. Jag har ju fixat och trixat med dessa i 9 månader (herregud – lika lång tid som det tar att producera en människa!) och vad blev det? Musmat!

Från början (under förodlingen inne) växte de på fantastiskt bra. Någon sort grodde inte första vändan men kom sig vid nästa försök. När det drog ut på tiden för att få ut dom fick de spinn. De fick flytta ut i växthuset med daglig duschning och ja, de dog ju inte iaf. blommade och satte frukt men klena plantor gör ju att det inte riktigt tar fart. När de fått sitt alldeles egna hus (chilikiosken) tog det en god tid för dom att repa sig från alla vedermödor. Sen blev det galet hett för dom på gaveln – vattna för att kyla (det var verkligen så hett så att det ångade och rök om däcken som var deras krukor) och på med fiberduk för att skugga. Sen kom juli och istiden! Efter det blev det varmt och skönt, ganska lagom för de här slitna krakarna som kom igång och växte på, plantorna växte sig stora och fina, god blom- och fruktsättning. Sen tar det ju lååång tid för paprikor att bli helt klara. I september såg det lysande ut! Så åkte vi på fjällsemester en vecka. När vi kom tillbaka hade mössen ätit på i stort sett alla paprikor. Snacka om besvikelse! King of the North fick jag inte ens smaka på. Chocolate blev det några av som fick eftermogna inne = sega och torra men med en god paprikasmak. Korosoko, Ferenc Tender, Hungarian Buldog och Melrose blev nog ett par under sommaren. Melrose kommer jag inte ha igen iaf, den är tunnskalig och lite besk. Zlata gick bäst, den kan man ju äta innan den är röd så den har vi nog ätit kanske tio stycken av.

Chilin klarade sig lite bättre undan mössen. De flesta är väl för starka för att mössen ska kunna äta dom. Kampanaki och Padron tyckte de visst om dock (de som är mildast och även störst). Bhut Jolokia hade de smakat på men lärt sig.. Chili blev det endel av, men det verkar ha varit totalt sett svårt att odla chili och paprika den här säsongen. Förhållandevis många blev förstörda under eftermogningen och fermenteringen blev flera satser mögliga. Bäst gick det med Vampire, Citronchili och lilla Biquino Iracema. Just nu när det känns som att jag borde så fröna känner jag mig otroligt velig, tidig sådd ger risk att plantorna tar stryk av att stå inne för länge, sen sådd så hinner de inte ge skörd. Kanske ska jag sätta paprikorna tidigt och vänta lite med chilin.

Tomater

Om dessa kommer jag skriva i ett eget inlägg eftersom de är törst, bäst och vackrast! 😁

klotpil, lök, purjo, sticklingar, thuja, vitlök,

Sticklingar

Publicerad den 31 oktober, 2020 av Fröken Doris

I den ljusa midsommarnatten för vad som känns som ett halvt liv sen knyckte jag några kvistar av en klotpil. Och det gick väl hyfsat, en i varje konservburk (3st) fick blad. Nu när det börjat hösta in har jag planterat om dom i jord istället för sand och i dagsläget finns två exemplar som lever.

Lagom till valborg i våras gjorde jag ett försök att sätta sticklingar av thuja som du kan du läsa om här. Det gick ju då inte alls, de små sticklingarna var helt plötsligt bara borta, om de blivit uppätna eller bara ruttnat och förintats är oklart, men själva idén om att ha en hel liten armé av thujaplantor att sätta som häck runt odlingarna väcktes då. Så nu är försök två startat.

Kvistarna är nedstuckna i jord från jordfabriken i trädgårdslandet. Nu ska jag bara försöka hålla fuktigt däri hela vintern..

Ett annat mission för vintern är att jag ska försöka hålla fuktigt i bäddarna i växthuset också. Jorden där känns som att den blir helt död under vintern. Inga maskar och ingen nedbrytning öht. Jag är lite fundersam på om det bara beror på torka eller om det är något annat som fattas?

Fö har lök skördats/satts om. Det mesta av röd och gul tog jag upp för länge sen, det ligger i sadelkammarkällaren. Det blev en liten blå back av vardera. Sen har det dykt upp lite vartefter, en halvkrage av sådd röd som blev lite hyfsad, vissa jättefina andra små som sättlökar. De små = omsättning i växthuset.

I en krage hittade jag en blandning av vad jag tror är silverlök, rödlök och purjo. På skyltarna stod det dock gul lök och vitlök. Besynnerligt. De togs iaf upp och skjuss in i växthuset, de var såå små och ynkliga. Inga skyltar alls fick det bli därinne eftersom jag nu inte kan lyckas hålla ordning på dom ändå.

Purjon åkte också in. Det blev en hel liten löklänga.

Vitlök som jag satt så mycket av förra hösten blev typ ingenting. Förrän nu. Nu kom det upp små strån härodär i kragarna igen. Så då tog jag upp dom, pillade isär de få som klyftat sig och satte ner dom igen. Sen på med ett täcke av löv. Och hålla tummarna nu då ✊✊✊

Och förutom att tända ljus i mörkret kan man nu också

gurka, hinkpotatis, Odling, rödbeta

Juli eller februari?

Publicerad den 11 juli, 202020 juli, 2020 av Fröken Doris

Om det var en av de varmare junis vi haft så verkar juli bli den kallaste i mannaminne. Härom förmiddan var det 8°. Jag var välklädd men saknade vinteroverallen 🙄 tänk om det kunde få vara lite lagom, 15-20° sol/moln och regn på nätterna, det vore väl gött? De senaste dagarna har prognoserna hotats med regn, mycket regn, men det har varit betydligt bättre, visst skurar men däremellan fint och soligt. Skönt! Men svårt att planera semestrandet dock. Härom kvällen gick vi på en tur, fint hela dagen, men precis innan vi skulle iväg kom en skur och blötte ner allt gräs som vi skulle komma igenom. Swimmingpool i skorna förtar det vackra i skogen endel och är klart omotiverande när man har motvilliga/ofrivilliga vandrare med sig..

Hur som, persikorna har börjat mogna och iår ska jag rackarns se till att äta vartefter, annars brukar jag ju tro att de inte är helt mogna och så är allt nästan övermoget på en gång. Kanske är det så att humlorna gör ett bättre jobb än mig och lyckas sprida på pollineringen? Tar det lite i taget vilket skulle kunna betyda en längre period av pollinering och därmed också längre period av färdig frukt. Det ser iaf ut så just nu.

Jag ska också försöka göra lite mer olika saker av frukten. Igår hade vi med dom på grillen, de fick godkänt av familjen som ‘lite sötsyrliga’. Det borde funka att göra en kall sås med persika, creme fraiche och sweet chilisås. Chutney och marmelad förstås. Sylt har jag provat, den blev inget vidare. Rårörda till pannkaka och grädde däremot! M-m-m!

Nu är tiden när man alltid går från växthuset med något i händerna. Och i kläderna 💕

Marmelad har jag testat förut med mycket gott resultat, det gäller bara att koka på det ordentligt annars blir den för rinnig. Ska nog prova att ha i lite chili i den också, om det blir några vill säga. Kanske är jag lite otålig men det känns som att de är tröga iår, när jag har grejat så mycket med dom å allt 🙄 Förresten, är inte det ett fenomen? Att många gånger när man provar något för första gången då ba wow! Det går hur lätt och bra som helst, nästa gång går det inte alls eller bara halvbra, då åbäkar man sig och krusar och då kan det jävlas nästan hur mycket som helst, för kallt/varmt/ohyra/skadedjur/katter som bajsar/hundar som leker/fåglar som letar mask.. Nybörjartur är kanske ingen myt?

Tomaterna är också kinkiga.. Några enstaka; Whippersnapper och Zimmertomate. Den senare förresten, en av plantorna får inte mörka tomater, lite lustigt, undrar om de eg är hybrider?

Gurkan har ännu inte gett några färdiga bär (som de precis som tomater och banan tydligen är 😯) men de växer så in i.. Alla sorter är på gång och bladen på den stora slanggurkan Louisa är bauta! Jag försöker duscha dom varje dag men det blir nog bara varannan, och än så länge håller jag spinnet i schack🤞✊

Louisa t vä, Hopeline ö hö & Rhensk druvgurka n hö. Kolla in telefonsladdarna att klänga med!

I landet plockar jag morötter och äter direkt, smala men ganska långa och väldigt fina. Tar man in dom är de godast några timmar men tappar snart spänst och smak.

Godast med lite jord kvar på faktiskt 🥕😋💕

De rödbetor som tog sig har gått väldigt bra!

Förgrodda betor. Mycket blast men även rätt mycket beta.

Jag sådde ju en omgång till med rödbetor och morötter, de har grott så jag hoppas det hinner bli något.

Till den grillade persikan häromdagen hade jag mera från den egna jorden; potatis, rödbetor, morötter, röd- och gul lök, dill, bondbönor❣️

Potatisen vi åt var den hinkodlade. Det blev visserligen ett kok men det var väldigt magert resultat. Vet inte vad det berodde på men de ville inte alls faktiskt. De kanske inte vill växa i hösilage- och jordblandning när de är i hink?

Vildpotatisen ser ju så stor och fin ut och det vore dags att få bort lite, den trängs med det andra jag sått, men det är sååå små ärtpotatisar under än så länge.

Vildpotatisen har tagit över ärtorna klätterstöd. Kanske därför det är ärtpotatisar under 😂😂

Igårkväll gick jag en runda i hagen för att se om jag kunde hitta nattviolen som jag hittade för några år sen. Letade länge och väl, hittade en annan raring som gjorde mig lycklig, Jungfrulin och den lilla älsklingen Ögontröst! Som jag faktiskt precis idag lärde mig kan ta över gräs’ näring genom att växa in i dess rötter och på så vis lyckas få i sig lite. Låter ganska brutalt men jäklars vad förslaget. Det kan man inte tro när man ser den lilla lilla växten, en riktig tuffing. När jag helt hade gett upp hoppet om att hitta Nattviolen höll jag nästan på att trampa på den! Den finns kvar!

En annan rolig sak som jag hoppade på är en #gardencamerachallenge på instagram. @sowmuchmore och @thehandsomegardener har lagt upp en utmaning om att publicera foton i ett visst tema varje dag i juli. Jag tar inte så hårt på det, det är svårt att hinna göra alla på rätt dag, men det är ändå roligt att följa och tänka ut lite klurigt till temana med bilder från odlandet. Och så får man så mycket input när man ser andras bilder.