Sparad i Odling

Att jämföra eller inspireras…

Så här i början av sommaren (somliga säger att vi är i mitten, men nix, det är ff början) är det lätt att känna sig missbelåten med sina odlingar. ”Alla andra” har ju så stora, fina, välväxta och tom börjar stolt smaska tomater (högljutt på instagramskärmen), drar upp gallringsmorötter som ser färdiga ut jämfört med mina sytrådar. Instagram som inspiration blir då bara en källa till känsla av misslyckande eller ännu värre, avundsjuka. För mig finns två vägar att gå (jag hatar avundsjuka och vägrar hänge mig åt det) och det ena är att sluta titta på insta (går det ens?) eller att titta så mycket så att man blir avtrubbad; dvs inser att det är många som inte bor i zon 1 i Skåne, att man får använda de förutsättningar man har och vila i tanken att det kommer så småningom. Mina förutsättningar är en skogslycka mitt i bästa barrskogsbältet med moränjord som grund. Och jag vill ändå njuta av odlingarna och av att det faktiskt är sommar ❤️🌞 Läste ett inlägg på Dahliaentusiasterna: ”Om en enda människa till frågar varför deras dahlior inte börjat blomma än skriker jag! DAHLIOR ÄR SENSOMMARBLOMMOR! De SKA blomma i augusti…” Inte för att det hjälpte mot de som ställer frågan, de fortsätter iaf, men det hjälper mig att inte bli besviken på mina odlingar.

En sak att göra när det är sommar är att göra utflykter till trevliga trädgårdar och trädgårdsrelaterade butiker. I söndags var det öppen trädgård och vi besökte Bråtas Grönskan som finns mellan Hova och Gullspång. En supermysig trädgård som jag fann mycket inpiration i, vacker odling där ätbart och fägring samsades med det vilda – ängar med klippta gångar så att det är nära till att se blåklockor och krolliljor som fanns där överallt. Honungsros som klättrar i äppelträd och kål som samsas med rosenskära och dahlior. Trädgården omgärdas av de egna fårens hagar, höns fanns det också och täckodling och gödning från gårdens djur skapar ett kretslopp. Växthus och bodar som är byggda av återvunnet material och med gamla metoder – helt lovely!

Igår for vi sen iväg till Paradiset på berget som man hittar väster om Götene. Riktigt god våffla med hemgjord mandelmassa med amaretto och grädde intogs och sedan kunde vi kika på floriststudenter som jobbade med olika arrangemang, betongarbeten och såklart de trivsamma hönsen som minglade och gärna ville göra rent faten efter fikat.

På vägen hem passerades också ett loppis som hade några fynd till mig.

Loppisfynd

Väl hemma trodde jag inte min näsa när jag klev in i växthuset; jag kände lukten av en mogen persika, jag har kikat på dom och verkligen inte trott att det finns någon klar, de är både gröna och hårda. Men efter en stunds sökande hittade jag den! MUMS!!! (Nu är det jag som smaskar högljutt på instagram 🥳)

Mig och Persika No1

Idag har fm bjudit på rejält ihållande regn men nu spricker det upp allt mer. Jag får alltså skynda mig att skriva…

Rapport från odlingarna så här långt är att: JAG BLIR GALEN PÅ FÅGLARNA! De har ju sen jag började stoppa ner bönor, ärtor och solrosfrön löpt amok. Sprätter runt så det blir helt upponer, jag tror också att de äter upp det jag sår. Jag har försökt med kvistar oh grenar och det funkar bara delvis. Då jag lagt över det som finns hemma visade det sig att majsen drog vinstlotten; spetsgardinerna från Ikea. De är lätta och släpper igenom sol, vind och vatten men stoppar ändå fåglarna från att komma in. Den vanliga braiga fiberduken blir för tung och trycker ner plantorna. Utom vildpotatisen dock. Den tål vad som helst. Och kanske lika bra det för några solrosor, bönor eller ärtor kan jag se mig i stjärnorna efter. Igår fick mannen som passerade Ikea köpa med ett gäng spetsgardiner som pronto lade på solrosrna – idag hade fåglarna från en kant lyckats lyfta undan den och gått loss ordentligt! Och jag vet inte riktigt vad det är för fåglar heller, har inte tagit dom på bar gärning så att säga. Visserligen kanske jag bara borde ge upp, det kommer nog inte hinna bli något av det jag sår om. Men samtidigt kan jag inte bara låta dom hållas. Idag ställde vi dit en plastuv som hittats gömmorna av tidigare nämnda man och sakletare. Krigets nästa fas alltså. När det inte går att hindra får vi ta fram hot. Undrar vad jag ska ta till härnäst; lära hunden att patrullera och låta honom vara ute om nätterna? Tyvärr är han lika väderkänslig som sin husse och vill helst inte var ute om det finns moln på himlen…

Men hallå! Jag kan ge er ett hejdundrande tips! Om man tycker att ens plantor ser lite ynkliga ut kan man passa på att gödsla dom med blodmjöl. Då kan man nog vara helt säker på att inte få någon skörd alls. Alltså shit vad de tog illa vid sig! Det är tydligen starka grejer det där… Både pumpor och de fåstaka solrosstackare som finns ser ut att aldrig mer bli sig själva… Ja, jag vill ju experimentera och om man inte provar får man ju inget veta..

Nåväl. Potatisen ser fin ut, sorten Linda som är ny var först ut med att blomma och sedan har några av mitt eget utsäde som är antingen Amandine, Swift eller Bordeaux hängt på. Blasten är rejält stor men jag tror utan att ha checkat att knölarna inte är ätklara än. Vitlöken är också helt ok, löken växer även om den inte är bautastor.

Paprika och chili börjar så smått att se ut att vilja växa men det har tagit tid. Tänker att de vill ha väldigt jämn temperatur och inte för stark sol och där de står hos mig är det ganska stekigt på fm men skönare på em. De får dock bli kvar där och gilla läget, jag orkar inte fjäska mer för dom.

Tomaterna som växer ute ligger före de inne i växthuset vilket inte är så konstigt eg, alla som sitter ute är små eller stora busktomater och de är som regel lite snabbare än de högväxande.

De plantor som sitter inne är om man jämför med en lite lagom lång man, faktiskt manshöga. Jag har börjat blada av nerifrån och gallra lite där det blir för tätt. Jag är också svinnoga med att plocka bort tjyvar med minnet om djungeln som uppstod förra året. Det som är lite märkligt är att sorter som jag haft några år iår verkar ha blivit buskvarianter utan att ha varit det tidigare, och några är fantastiskt bra på att få delad topp – där det direkt kommer blomknoppar. Svårt att välja vilken som ska kapas mao. Det är främst Tangella, Rosa och Regina som gäckar mig. Jag har också fått börja vaka efter larver av grönsaksfly. Tur det är semester.

Gurkprimadonnorna återhämtade sig efter den ”förfärliga” flytten ut i växthuset. Nu är de väldigt höga och det sitter många gurkanlag även om det nog dröjer lite innan vi kan äta av dom.

Gurkor av sorterna Hopeline, Baby och Louisa. Och en hundsvans i kanten..

Men det som går allra allra bäst och som också är roligast just nu är ändå blommorna! Det ska bli ett alldeles eget inlägg om det men bara för att luktärtorna är så många och underbara; en bukett fick följa med ut i växthuset och förhöja atmosfären medan man är där och bloggar/planterar. Vilket jag också är rättså mycket; det finns väldigt många pelargoner nu… 😜

Luften är söt av doften från luktärtorna 🥰
Sparad i experiment, förodling, försådd, Odling, ohyra, rödbeta, tomat, växthus, vindruva

Snö och maskrosor!

Det är inte bara virusar som löpt amok, vädret är inte klokt! Vem har bett om snö nu?! När chili och paprika fick flytta ut i växthuset och allt! Visserligen fick de fibertäcke på sig så det ska inte vara nån fara, men ändå 🙄

Paprika och chili har utvandrat

De ser inte för kul ut. Några hänger pga vattningsmiss men det väldigt svårt att tajma vattnandet för dom nu, vissa torkar på en dag, vissa är sura hela tiden.. Andra har fått gula blad och jag kunde först inte begripa varför, men det skulle visa sig att det har blivit spinn på några. Nåväl, de repar sig väl får man hoppas. Nu fick iaf de små spinnen sig en rejäl dusch – det gillar de inte och så fort det blir lite varmare kommer de här plantorna få ett eget place som är öppningsbart så att rovdjuren kommer år alla smarriga skadedjur 🐝🐞🦗🕷️😏

I helgen som gick fick tomaterna komma ner i bäddarna. Det blev galet tätt. Jag måste verkligen följa upp hur det fungerar. I min tanke så har de ju gott om utrymme för rötterna men frågan är om de kommer konkurrera för mycket med varann ovanför jorden? Det blev nog bara 20cm emellan vissa. Experiment igen. Jag fick som vanligt många plantor över så jag ska testa att ha några ute på påle på det här sättet Tomater på höjden. Farmor behövde några också och sen får nog resten åka med till kollegorna. Det brukar gå att hitta nya familjer till de som blir över.

Tätt tätt vi stå.. Undrar om det blev en omedveten protest mot den social distanseringen vi lever nu? 😉

Jag har också satt ut en av vindruvspinnarna som jag fick av min fantastiska granne. Vilken växtkraft. En kal ’död’ pinne sätts i vatten, får rötter och börjar växa. ❤️🌱❤️

Grön kärnfri druva

I trädgårdslandet har jag fått ner sättlöken och rödbetorna. Rödbetor har jag ju också gjort ett litet test på. Fick ju så roligt filmtips med förgroning av rödbetor. Det går till såhär: man har en remsa tunn frigolit (förpackningsmaterial) och placerar toapapper på frigolitremsan. Med jämna mellanrum lägger man ett frö och vartefter rullar man ihop den så att fröna kläms fast. Fröna ska ligga nån cm under det som blir överkanten på rullen. När rullen är klar sätter man ett gummiband om den ch ställer den i en mugg med lite vatten i botten. Pappret suger upp vattnet och håller fröna fuktiga så at de gror. Det får aldrig torka helt i muggen.

Smart skulle ha varit att lägga fröna med det avstånd mellan sig som man vill ha dom i landet sen, då kommer den här rullen att fungera som ett såband och man planterar helt enkelt hela toapappret. Jag fick pilla endel för att glesa isär mina små plantor.

Förgroning av rödbeta

Till sist: man kan inte bara hålla på med odling, man måste cykla lite också..

Ett litet hinder på vägen 😅
Sparad i försådd, Odling, thuja, trädgård, valborg

Valborg, vårens storhelg

Iår landade ju Valborg så lägligt precis invid en helg så att man riktigt kunde fira i dagarna tre. Eller ja.. själva Valborgsmässoafton var ju en kall och blöt historia och likaså 1a maj. Vilken tur då att man kunde passa på på Annandag Valborg och elda och grilla korv.

Så skön kväll, ingen av oss ville gå in ❤️

Den ruskiga 1a maj spenderades på ett så bra ställe som man kan en sån dag: med ett besök på Bona Trädgård. Har aldrig varit där tidigare, en riktigt glad överraskning, mitt i skogen stod stora växthus fulla av blommor och annat roligt 😃 Bamsestora pelargoner av många slag, spännande och fina blommor men också grönsaker. Hittade två chilisar som prompt ville med hem, en Bhut Jolikia (superhet) och en Pot Black (medelhet, svarta frukter). Dock måste jag åka dit igen om några veckor, jag vågade inte köpa så mycket än för det är ju så kalla nätter.

Tror att jag fått undanstädat det mesta i hagarna nu. Nytt potatisland är anlagt med gammalt hösilage, i botten ligger endel hästskit som jag tänker ska kväva bra men också locka dit maskarna – galet stora daggmaskar i det nu!

Våren är ju förändringens tid. En tid när man (= jag) känner att det är läge att ändra på saker, tänka nytt osv. Och som vanligt föds en tanke och vips vill jag göra den – och den här gången smittade jag även mannen i huset (något som aldrig sker annars) det kan ha att göra med att en såg fanns med i bilden.. 😁 För väldigt många år sen satte jag en extremt liten thuja bakom huset, precis i tittvägen från köksfönstret ut över ägorna. Exakt som jag läst att man inte ska göra. Nu syntes inte hagen åt det hållet alls så sågen fick jobba. Det blev helt perfekt höjd på’na men hoppas att det kommer några nya grenar upptill som täcker för nu är det väldigt fult.

Före såg och efter

Och såklart kom jag på ett nytt försöksprojekt av thujan! Tog små kvistar, drog loss så att det blev en liten klack kvar och sen tryckte ner i fuktigaste stället på ägorna, surhålet nere i hästhagen. Det kommer (förmodligen) vara rejält blött där ett bra tag till, när det torkat upp önskar jag att de börjat få lite rötter. Om nu thuja gör så vill säga – det har jag ju ingen aning om egentligen.. #experimentodling..

Thujasticklingar runt sten i surhålet. Planteringspinne på stenen.

För att sticka ner sticklingarna använde jag min bästa ’planteringspinne’, en gammal grenbit som jag hittade på väg mot planteringsplatsen. Vilken tur att jag aldrig köpt nån, då hade ju varit tvungen att gå och hämta den nånstans, dessutom hade jag nog fått leta efter den en god stund eftersom det inte är så ofta man använder en sån. I år känns det som att jag ännu mer kommer göra sport av att inte köpa saker för att odla och då menar jag förstås just saker, frön och växter är undantaget från regeln. Det är roligt att ta gamla saker som man sparat på men som man inte vet vad man ska göra med och sen få praktisk nytta av dom. Skönt på flera sätt, grejer förvandlas från värdelöst till viktigt, hjärnan får fokusera på att uppfinna och lösa. Bra för själen!

Sparad i Odling

To go industral

När man odlar vill man att det ska växa. Såklart. Men när man står det med kliande fingrar och fröpåsen i handen i januari och tänker att ”det är väl lika bra att så i hela krukan/boxen/ska jag spara på det där lilla som är kvar i påsen? De gror säkert inte allihop.” Nä, så funkar det inte – fast man tror det varje vinter. För antingen så gror de inte alls, eller så sprutar det upp plantor. Det senare är ju ett visserligen roligare bekymmer, men det är problem med var man ska göra av allt. Och sen, vem som ska äta allt… Det är lätt hänt att det plötsligt blir en mindre industri att odla sallad. Den här gången var det dock bara ca 40 fina pluggplantor av romansallad som skulle placeras isär, men minnet från min första balkongodling lever än. Jag hade tagit egna frön av petunia året innan – det är VÄLDIGT små frön, så små att man får andas försiktigt så att de inte blåser bort. Jag hade en liten liten plastask och sådde i och tänkte ”egenhändigt tagna frön gror nog inte så bra..” Jodå. Jag planterade balkongen full och det blev jättevackert, men med lite matematik räknade jag ut att om jag tagit hand om alla plantor hade det blivit 1800 (!) plantor. Balkongen var väl sådär 3kvm… Det hade räckt till hela hyreshuset. Och mitt hjärta blöder när något som växer måste kastas 😢

Hallå! Det är trångt nu!

Mycket fina rötter 😍

Lite hängiga av omställningen

Det blir ett test av tålighet kyla. En får bo ute from nu, om några dagar får vi se hur den ser ut – inatt gick bra, -6° var tydligen ingen fara (alltså ute.. Och där insåg jag att jag måste sätta ut en termometer med minne så att jag kan ha kontroll, annars blir ju försökssvaren luddiga.)

Helen Thayer – den modigaste salladsplantan

Namngivningen av den här modiga plantan gav endel huvudbry. Först tänkte jag André, som försökte flyga luftballong till nordpolen, men det är ju synd om den får namn efter en som dött under äventyret, dömt att misslyckas liksom. Sen tänkte jag att det ju är märkligt att det bara är gubbar som äventyrar som ska få cred. Såå, nu heter hon Helen Thayer som kvinnan som 1988 ensam tog sig på skidor till nordpolen.

Att odla är verkligen att meditera, djupfundera och att utbilda sig på alla plan.

Sparad i experiment, Odling

Omskolning

Ikväll har omskolats paprika och chili. Innan tog jag den här bilden för att se om det syns någon skillnad på de frön som blöttes upp med lite bakpulver innan sådd. De som har en tejp på krukan är förbehandlade.

Vampire och Peter

Ingen större skillnad, kanske nästan så att de som är groddar utan förbehandling är lite större.

Nu har det också blivit lite frukter på gammelplantan Sweet Banana. 😃

Sweet Banana

Sparad i experiment, Odling

Fönstertomaterna

Här står de och stampar. De är alldeles för gamla för att vara så klena. Såddes för ca 7 veckor sen.

Whippersnapper

Note to myself för nästa gång jag sätter tomater att ha inne:

  1. LJUS! (hur kunde jag tro att det skulle gå till utan det?)
  2. Så alla i samma, plantera om när de trängs – plantorna gör växtryck vid omplantering.
Sparad i Odling

Vampire och Habanero

Såja. Då har även dessa båda för året nya chilisar visat sig 😊

Vampire ser ut att få spännande bladfärg.

Habanero

Tydligt är dock att äldre frön gror sämre, Chokladpeppar, Orange Wonder och nån snackpaprika som skräpade i frölådan sen ett antal år visserligen kommer sig men är betydligt trögare.

Sparad i experiment

Tum-kli

Eftersom det idag har kliat så himla mycket i den jordiga tummen blev jag tvungen att starta lite experiment. Om det kan odlas dill och annat i Sverige och säljas på mataffären så borde väl ändå jag också kunna lyckas? Rotandes i frölådan fanns väldigt mycket frön som borde kunna testas. Så nu får jag gå och glo på frön av sallad, rödbetor (som jag har tänkt använda blasten på), ärtor och dill 🙂  Även gamla frön av rödlök, purjo och basilika åkte ner. Till sist fick jag idén att testa även morot. I tanken finns att det ska bli såna där små fina söta morötter som iofs bara är en tugga men det är det som är spännande med att försöka – kan det gå? Och blir det nu inget blir så behöver jag ju inte ha de där gamla fröna i lådan.

DSC_0144
Morotsfröna sitter i pluggboxen, hälften täckta resten i ljuset. Vi får se om det går 🙂