Sparad i Odlingsrapport, tomat

Tomatkrönika 2021

Skördade körsbärstomater

Tomaterna

Det blev för mycket.. Just nu kämpar jag för att komma ihåg känslan av stress när alla tomater skulle avyttras och planteras. Jag ska inte gå in i förodlingens vedermödor då jag skrivit tillräckligt mycket om det tidigare (problem med jord, ohyra osv). Värt att nämna kan ändå vara att de plantor som jag fick frön av som jag tyckte alldeles för sent (21 mars) var de som var bäst när det var dags för utplantering. Att inte ha för trångt på odlingsbänken under lysrören är också något att komma ihåg. Årets första tomat (från de plantor som skulle sitta i växthuset) kom från just en av de plantorna, en Solguld, normalstor gul busk- och kulturarvssort.

Solguld

Den jätteroliga delen med att ha mycket plantor var att jag kunde dela med mig rätt mycket via fb och till vänner och kollegor – det är så kul att möta odlingsintresserade och byta erfarenheter och i andra fall kanske lyckas väcka odlingsintresset hos såna som ännu inte upptäckt den glädjen. Den jobbiga delen är när plantorna växer ifrån en och det inte finns plats för de man vill spara. I slutet av maj var det planteringsmaraton;  jag satte ut allt som var kvar i växthuset. Jag lyckades under loppet av en dag samla på mig mer än 10.000 steg därinne och även dra på mig kristallsjuka på kuppen. Förmodligen blev det för mycket av att böja sig, huka, resa sig, bära, vrida runt och försöka tänka ut den smartaste placeringen av varje liten bebis. Yrseln höll i sig ett jäkla tag (ända fram augusti) och jag vill för allt smör i Småland inte få det nån mer gång i mitt liv 😬

Nåväl, tomatplantorna placerade vid pålar i landet; de gick bra men med tanke på den högre risken för potatisbladmögel pga närheten till potatislandet kommer jag inte att ha det igen. Busktomater Solguld, Scotland Yellow och 42 days samt dvärgar Red Robin, Yellow Canary, Venus mfl placerades framför stallet. Tio busktomater producerade ca 20kg tomater. Förbättring av det blir att hitta nån busksort som är högproduktiv och lagrar lite bättre än dessa, som kanske är röd också.

Överlag kan man se att det blir betydligt fler tomater ute. Säkert är det för att både den större mängden insekter och vinden hjälper till att öka befruktningen av blommorna. Dock är de ju förstås inte lika snabbt klara ute.

I växthuset fanns till sist 88 plantor. Tydligen ett magiskt antal då det är exakt samma som jag haft de senaste åren. För många visar det sig lite längre fram på säsongen..

Jag har tänkt bli mer sträng på vilka sorter som ska få fortsätta nästa år eftersom det är så roligt att testa nya. Jag har visserligen tänkt på det sättet nån gång tidigare (typ varje höst) men jag ska ändå fortsätta försöka. De sorter som jag haft i år och som ska få följa med till 2022 är;

Körsbärstomater:

  • Jordgubbs, röd
  • Sungold, orange
  • Ambrosia Orange, orange
  • Rosa (Rosella?), brunrosa
  • Green Envy, grön olivformad
  • White Sweet Cherry, vit-ljusgul
  • MeiWei, mörk röd (förmodligen ett frö av annan sort som hamnat fel)
  • MeiWei, röd
  • Söta Karin

Dvärgar och ampel, som i första hand ska få vara i fönster och ute:

  • Venus, orange
  • Red Robin, röd
  • Whippersnapper, rosa
  • Garden Pearl, rosa
  • Tumbling Tom Yellow, gul

Busksorter, i första hand ute:

  • Scotland Yellow, gul busk
  • Solguld
  • 42 days

Normalstora:

  • Moonglow, orange, tetracis lykopensort
  • Greken, röd
  • Tangella, orange, tetracis lykopensort

Biffar:

  • Ilses Orange Latvian, orange, tetracis lykopensort
  • 1884, rosa
  • Black Beauty, svart
  • Caleidoscopic Jewel, svart-rödmönstrad
  • Lucinda, grönstrimmig sirligt bladverk

Lagrings:

  • Principe Borghese, röd toppig
  • Regina, röd, toppig
  • Vesuvio Giallo, gul toppig
  • Ponderosa, aprikos
Nästa års frön säkrade

De som inte ska få fortsätta är: Brandywine Yellow, Candy Sweet Icicle, Jochalos, Coyote, Delice de Neuilly, 100 & 1000 (det är bara för jobbigt att skörda..), Sweetie, Copia, Maja, Zimmertomate Blau. De två sistnämnda är dwarfar som betedde sig jättekonstigt, blev missväxta och fick inte någon skörd att räkna med, de andra är för låg avkastning på för att vara odlingsvärda. Visst är jag duktig som tar bort så många? ☺️

Sommaren bjöd på skiftande väder, väldigt varmt och rätt kallt emellanåt. Svenska sommar? 1884, Lucinda och nån av de svarta fick lite pistillröta. Jag kopplar det till vädret, tomater som får kaliumbrist kan drabbas och det är lätt hänt om det blir ojämn vattning som ju då också kan vara en följd av häftiga värmeböljor. Överlag verkar det vara bifftomater som drabbas i första hand. Jag lät dom sitta kvar och mogna och skar sen bort det som var fullt. Ingen fara med smaken men det är ju såklart synd.

Ett problem som dök upp i växthuset var larver av grönsaksfly. De tog sig an först de låga plantorna sedan klättrade de uppåt. Nästa år kommer dvärgarna att få bo utomhus där det finns fåglar och annat som tycker om larver. Och förhoppningsvis känner jag igen flyna lite bättre så jag kan vara med från början.

I sommar har jag också ordentligt testat på att köra med flera toppar på ett antal plantor. I vissa fall var det helt okej, tex Sungold funkade bra. Ambrosia Orange höll på att ta över växthuset, tre toppar fick trippelt med tjuvar osv (där får man passa sig alltså!)

Djungel!
Efter sträng avbladning

Moonglow orkade inte med att bära fram frukt på flera toppar – hon är en riktig primadonna – hade hon varit ett uns mindre god hade jag inte fortsatt med henne, hon är inte särskilt produktiv.. Det verkar som att stora och biffar har svårt att orka med fler än nån eller ett par rejäla klasar med frukter vilket nog tyder på att de inte ska ha flera toppar dessutom. Småtomater går nog att välja lite som man vill och har plats till.

Årets första Moonglow 22/8

Total skörd för alla tomater blev till sist ca 80kg. Rekord för mig och väldigt lyxigt att jag kunnat äta tomatsallad till lunch typ varje dag i ett par månader. Nu börjar de att bli lite mindre goda de som ännu lagras och fungerar bäst som tillagade. Dock har jag åtminstone en back med Ponderosa som så smått börjar mogna fram. Är man inte den mest avundsvärda människan när man har hemodlade tomater på mackan i januari-februari?

När jag jämför med resultatet på hösten och med hur tomaterna klarade lagring så tycker jag att det verkade gå bättre 2020. Inte lika stor skörd, men de lagrade bättre. Kan det vara så att de inte var riktigt lika klara när jag plockade in dom och att de eftermognade långsamt? Det var ju också så att jag fick vansinnigt mycket av Scotland Yellow (som satt ute och behövde plockas av redan i mitten av september). När de kom in mognade de snabbt men blev lite mjuka och inte lika goda. Av dessa blev faktiskt en hel del förstörda.

En lärdom för året som jag kommer ta tillvara på till nästa år är att dvärgbusktomater är allra godast inne i ett fönster. De är också ganska bra utomhus men blir inte så smakrika när de sitter i växthuset. Alltså; dessa ska jag så tidigt (nu) och ha ett gäng inne. Sen kommer jag nog så några som ska få bo ute, men de ska inte sås förrän de kan få växa upp i växthuset, kanske i början av april.

Sorter som jag är sugen på att testa är:

  • Black Opal, brun körsbärs
  • Loxton Lass, orange dwarf
  • Grinch Cherry, grön dwarf
  • Alice’s Dream, gul-svart dwarf
  • Sibirjak, röd busk, tålig och produktiv
  • Anmore Treasure, röd dwarf

Så funderar jag lite på följande lagringstomater; Patanara, Bombeta eller Grappoli d’Inverno.

Ett sätt att begränsa antal plantor är att sätta endast exakt så många plantor som jag vill ha. Kanske är det så jag ska göra. Hur det nu ska gå till..?

Det är så himla mysigt att sitta den här tiden och tänka på de läckra tomaterna man haft och drömma om att hitta nya favoriter. 💚🍅❤️

Sparad i konservering, Recept, tomat

Tomatmarmelad

Jag har lite hatkärlek till stora skördar. Jag har ju sen länge listat ut att jag i första hand är odlare, inte skördeförädlare. Så, det är ASROLIGT med stora skördar – en imponerar på sig själv så att säga, men det är OTROLIGT jobbigt att ta vara på och på något vis förädla så att grejerna står sig – en vill under inga omständigheter låta det bli förstört. Så det är bara att gilla läget och masa sig in i köket och bli där ett tag då och då.

I år har det blivit en hel del tomatmarmelad. Jag har varierat med olika färger och med mer eller mindre sting av chilli. Jag gjorde även några burkar som smaksattes med saffran.

Gul tomatmarmelad på gång.
Blandade marmeladsorter

Receptet jag använt ser ut som följer:

  • 1kg tomater en/blandade färger.
  • 1kg syltsocker
  • 2st chilis (välj styrka efter egen smak, jag har känslig familj som är stingkänslig)
  • Rivet skal och saften av en ekologisk citron.
  • 2tsk vaniljsocker
  • Lite atamon

Koka delade tomater, chili och citron ca 15 min. Mixa med stavmixer direkt i grytan tills allt är mosat. Plocka ur de största tomatskalsbitarna med hjälp av hålslev. Blanda ner sockret och koka ytterligare 20 min. Rör ner atamon. Häll upp på burkar.

Marmeladen smakar ypperligt gott på rostat bröd tillsammans med ost. Eller på kex ihop med lite ädelost.

Sparad i beskärning, Odling, ohyra, skadedjur, tomat

Tjuvarnas jul..

… är inte bara genomtidernas bästa julkalender, det är också ett allmäntillstånd i mitt växthus just nu.

I kombination med att jag i början av säsongen tänker: ”Ah plantor med flera toppar = fler tomater – toppen!” När jag sen även laddat på med ordentligt med gödning så blir det ju också en fantastisk tillväxt ”plantor med flera toppar behöver ju såklart mer näring”. Tänk 88 plantor varav typ hälften har dubbla toppar (några har faktiskt tre) = 134 plantor. Sen hinner man inte riktigt med där att ta tjuvarna – ”det är ju så mycket att göra och herregud, plantorna är ju så små, en topp till gör väl ingenting?” Man vattnar och står i, solen skiner och man väntar ivrigt på att få sätta tänderna i den första tomaten – det går såå sakta. ”Växer de ens någonting?”

Så plötsligt i slutet av juli – plantorna är uppe i taket, de viker/lägger sig och där uppe, utom bekvämt räckhåll för mina ansande fingrar, där växer de som aldrig förr! Såklart har det sin naturliga förklaring, det är ju varmast där, ljusast också för den delen och dessutom har ju då de som kommit upp dit rejäla rotsystem och ordentliga förutsättningar för att förse sig med både ljus, fukt och näring. Och som alltid störst kör först; den som är stor har bäst möjligheter att växa ännu lite mer. Däruppe under taket, där formligen sprutar det fram tjuvar! Nu har jag i flera dagar hållit på att försöka rensa ut lite, (s)toppa så att de inte spränger taket.

Längst upp under taket – där vill det växa jädrar! Här är det Ambrosia Orange som har tagit över totalt.

Dessutom influeras man av olika odlares tankar kring avbladning eller inte. Några menar att plantan behöver ha mycket blad för att kunna producera frukter – kolhydraterna bildas i bladen för att sedan gå till frukterna. Andra menar att det finns en överhängande risk för bladmögel senare på säsongen – i augusti blir det alltid lite fuktigare i luften, risken ökar med mer bladmassa.

För en vecka sen var jag lite tveksam till huruvida jag skulle blada av eller inte och var ganska försiktig i klippandet. Sen ombestämde jag mig. Jag har förutom rejält med spinn även fått in grönsaksfly, en rackarns larv som äter lite här och där på blad, stammar och tomater. Den förstör faktiskt mer än vad spinnet har gjort. De får det väldigt mysigt om det är alldeles tätt med blad och jag får stora svårigheter att hitta dom för deportation. Min nya strategi är att helt enkelt att leta efter dom och sedan plocka bort dom. Vissa skriver att man kan skaka plantorna och då ska larverna rasa ner. Funkar inte hos mig, de håller sig stadigt fast och ramlar minsann inte ner. Med tanke om hur mycket blad som är uppätna tycker jag dock att jag hittat förvånansvärt lite larver. Får se om det avtar nu, de kanske har blivit flyn och flygit iväg helt sonika.

Nu har de små stackare som fortfarande finns lite liv i (Maja, Tumbling Tom, Chibikko, Delice de Neuilly, Venus, Red Robin) fått flytta ut i en pallkrage som blev preppad med en massa bokashi.

Låga tomater som fått emigrera.

Sen tillkommer faktiskt ytterligare ett skäl till att få in ljus i plantorna: blommorna befruktas inte om de är täckta av bladmassa. Det här problemet verkar inte vara lika stort utomhus – jag antar att vinden och den större mängden insekter löser problemet där. Men i växthuset behöver blommorna ha lite mer fritt för att bilda frukt – DETTA MÅSTE JAG KOMMA IHÅG! Så att jag inte står där nästa år med samma problem.

Hur ska jag komma ihåg hur jäktigt det är i maj när allt ska planteras/avyttras och i juli när allt växer ifrån mig att jag inte i jan-mars ska sätta så förgjordade mycket frön??? Jag skulle behöva ha något mer att göra i januari-mars så att jag inte har så mycket tid då.

Saker som skulle hjälpa mig att inte få för trångt/att hinna med:

  • Så paprika i slutet av februari. Bara några stycken. Sorter som är snabba och tillräckligt bra är: Ferenc, Zlata, Cornetto, Korosoko. King of the North och Chocolate ger ju stora fina paprikor men är långsamma.
  • Så chili i början av mars. Lite fler än paprikan men inte så många sorter.
  • Göra den stora tomatsådden i slutet av mars. Inte så många.
  • Inte skapa plantor med flera toppar – vissa tar över (Ambrosia Orange) andra orkar inte med att få tomater på flera toppar (Moonglow, biffar). De som funkar bra med flera toppar är tex Vesuvio Giallo, Green Envy och Principe Borghese.
  • Ampel- och dvärgtomater ute – de är tillräckligt snabba så de hinner lätt med även om säsongen är kortare – i växthuset blir de alltid klara långt innan säsongen är slut även om de inte blir angripna av diverse ohyra.

Nu har jag iaf börjat glesa ur och det tar sig:

För ett otränat öga så kanske det iser lite vildvuxet ut ff men det är mycket blad bortklippt.

Det är faktiskt något alldeles otroligt mycket ohyra iår. Spinn, grönsaksfly och något mer som jag ännu inte har sett vad det är, i ena hörnet av växthuset blir blad antingen någonstans mitt på bladet och ut eller hela bladet visset och torkar ihop. Jag har inte hittat förövaren eller för den delen hur själva skadan ser ut som skapar detta.

Utomhus är det inte några problem med ohyra, iaf inte på tomaterna. Och som jag skrev tidigare; enormt bra fruktsättning. Tänk om man på något vis skulle kunna ha ett växthus som bara gick att fälla ut när det blir kyligt. Då minsann skulle man kunna få ut det bästa av allt för problemet med utomhusodling är att säsongen blir väldigt kort. Förra året fick jag plocka av tomaterna i början av september för att det blev frost så tidigt. Först försökte jag täcka med fiberdukar ett tag men det hjälpte inte, plantorna blev fula och vissa tomater fick frostskador ändå. Och inatt gick tempen ner till ynka 6˚! Det är för dåligt 👎

Och trots att jag gnäller så mycket över många problem och lyfter olika missöden i tomatodlingen så kommer det bli mycket tomater – många plantor dignar av tyngden i all frukt.

Tomater på gång 🍅

Sparad i Giftig jord, jord, tomat

Jordexperiment

Den stora snackisen bland odlare i år har ju varit den förgiftade ekonäringen och problem med småplantor av tomat och chili. I princip alla odlingsvänner jag har bekräftar problemen med detta. För ett tag sen skrev jag om några tester jag som jag gjort med nysådder och plantor i olika jord (som man kan läsa om här) Det är mycket intressant men ger inte hela svaret på problemen.

Av de som såddes inne och stod under lysrör var det bara Garden Pearl som kom igång lite hyfsat, Whippersnapper och Tumbling Tom grodde, växte lite och började dö av.

De som grodde i växthuset grodde efter en bra stund (det var ju så förbenade kallt där i april-maj) men växte sen på och beter sig som plantor ska. Eftersom platsen egentligen är slut blev det en habrovink: ner med hela klustret av vardera sorten under persikan. Stackars dom!

Ampeltomater planterade i kluster under persikan

Slutsats? Tja.. Ljuset och värmen spelar roll. Kan det vara så att plantorna inte växer lika bra eller blir hämmade av ledljus? Inomhus-test-plantorna blev ju aldrig någon riktig fart på ens de som ändå kom igång litegrann. När jag har forskat lite mer på de tidigare plantor som såg skruttiga ut så ser det ut som rothalssjuka som enl Google kommer av parasitsvampar som finns i jorden, från gammalt växtmaterial. Det kan ju förklara varför det funkar för plantor som hamnar i direkt solljus – svampar växer inte där det är ljust, varmt och torrt.

Nästa försök med ett mer renodlat jordexperiment, tre lika stora plantor av Söta Karin i varsin kruka med jord från Plantagen, mitt trädgårdsland inkl lite hönsskit, samt från Ica. Ett småskaligt test som ändå ger en hel del information.

Fr vä: Icas, Plantagens och egen

Såhär drygt en och en halv månad senare dokumenterades projektet på nytt.

Fr vä; Plantagen, egen, Icas

Man ser på de gulnade bladen längst ner på plantorna att de har kvävebrist (inte så konstigt med så små krukor och ingen ytterligare näring som tillförts – plågsamma växtförsök). Icaplantan har dock klarat sig lite bättre. Vad gäller storlek på planta så ligger Plantagen efter och ser man till knoppar och blommor leder trädgårdsjorden. Ingen av dom har orkat sätta frukt utan blommorna ramlar av. Nu har de kommit i slutkrukor och fått mer jord från respektive tillverkare.

Plantagen
Egen
Ica

Anledningen till de icke fyllda krukorna är att jag bara hade en liten slatt kvar av Plantagen-jorden och med tanke på hur det gått för den plantan såhär långt har jag ingen större lust att köpa mer jord därifrån. Experimentet hålls vid liv ett tag till genom att alla tre plantor fått ungefär lika mycket jord iaf. Antagligen får jag på det sättet även ett lite snabbare utfall av testet än om det funnits mer jord. Jag vill ju lite grann testa av hur länge näringen i resp jord räcker.

Och så som alla spännande historier slutar..

.. To be continued..

Sparad i gurka, jord, jordförbättring, ohyra, tomat

Det våras för sköldlössen.. Not..?

Förra våren skrev jag ett inlägg om hur jag försöker att minska skadorna av sköldlössen och att vi (sköldlössen och jag) ska kunna leva i någon slags harmoni. Här kan du läsa hela inlägget om det.

Döm av min förvåning när min goda granne för ett par veckor sen inspekterade mitt träd och säger ’ja, du har ju inte lika mycket löss som vi har iaf’. ’jodå’ svarade jag ’de har bara krupit in på baksidan av grenarna så du inte ser dom.’ så började jag kika lite själv och insåg att hon hade rätt. Det var verkligen inte många löss där. Jag har liksom inte hunnit kolla så mycket efter dom just i år, tänkt att det tar jag när det är dags för klippning (vilket det iofs har varit ett tag, men tiden – den berömda, räcker inte riktigt till). Nu har jag kikat lite då och då, visst finns det några löss, men inte alls som det brukar vara. Hur i hela friden gick det till?

Grenar utan sköldlöss och rena blad utan luskiss

Jag försöker tänka mig in i om det kan bero på något som jag har gjort, eller vad som kan ha påverkat. De ordentliga köldknäpparna i vintras? Eller kan det ha med att jag la in en massa gräs+hästskit samt täckte med plast för att hålla fukten? (här kan du läsa om vad jag gjorde) Det är typ de enda sakerna som jag kan komma på har varit annorlunda. Det ska bli extra intressant att se hur det fortskrider med trädet i sommar. Än så länge växer det som jag vet inte vad (som vanligt alltså) och bra fruktsättning trots att det var så ruskigt kallt att de humlor som vågade sig ut frös ihjäl.

Det här med jordbehandlingen måste jag ändå skriva lite om utfallet av. Det var nämligen en lyckad strategi så här långt. Under våren har jag utöver införsel i höstas anlagt små varmbäddar på ett par ställen så där finns det mycket mask och är blött och lite kletigt. Täckningen med plast tjänade sitt syfte, fukten hölls kvar och det fanns aktivitet så fort det blev tillräckligt varmt i jorden.

Och tomaterna gillar uppenbarligen att bo i nästan ren hästskit – det växer som attan – och blommar! Annars finns ju en risk att det bara blir en massa blad om det är för mycket gödning. Det jag gjorde var att gräva runt det gamla och nya, jag strödde på lite av en blandning av vedaska, benmjöl och magnesium innan planteringen. Nästa steg är att lägga på lite hönsskit och sen täcka med hösilage för att hålla fukt och tillföra lite långsam näring.

Black Beauty & 1884
Solguld, sådd 21/3 och den som kommit längst so far. Ska det bli en normalstor tomat som vinner racet iår? Spänningen är olidlig 😁

Gurkan har blivit utsatt för en dryg vecka sen. Där var jorden inte alls peppad innan eftersom fuchsiorna var nedgrävda där över vintern. Nu la jag ner lite färsk hästskit och en rejäl dos bokashi. Ingen har dött än iaf och det får man ju vara glad för.

Fönstergurkorna ser lite skamfilade ut men blomningen har tagit fart igen.

Nu måste jag nog försöka binda upp lite tomater innan det är dags att fira student 🌸

Sparad i Böna, försådd, morot, Odling, potatis, rödbeta, tomat

Tomatplantering och kristallsjuka

Helgen för en och en halv vecka sen ägnades åt att plantera tomater. Och jag har FÖR många sorter! Alltså i januari-februari finns inte ordet återhållsamhet. Då har man ju all tid i världen. Vadå många sorter? Det är ju bara kul. Och odlingskontot på instagram har jag organiserat så att jag bara följer likasinnade (andra odlingsjunkies) som peppar på vansinnet. Så nu har det gått åt en faslig massa tid åt att inventera och sortera ut så jag faktiskt får ner alla nya spännande sorter. Innan jag ens kunde börja gräva ner dom. Nåväl, ner kom de och har börjat växa igen så jag är inte ledsen.

Fortfarande trångt i växthuset, men betydligt bättre än förut.

I växthuset finns nu 87st tomatplantor, framför stallet sitter lite olika busksorter, däribland fönstertomater sammanlagt 10st och vid pålarna finns 16st. Jag tycker att jag iår har tänkt ut det bättre, de sitter nu på rad i öst-västlig kurs för att alla ska få så mycket sol som möjligt. Ganska långt bak i lannet, och bakom dom ska solrosorna snart sättas ut.

Påletomater

Tråkigt nog råkade jag också få kristallsjuka i samma veva som jag höll på med det sista av plantera det. Ny upplevelse. Inte särskilt angenäm och särskilt dålig tajming – det är ff asmycket att göra i trädgården och jobbet är inne i sin absolut intensivaste period. Åka karusell är ju trevligt en liten stund men att få den med sig när man går och lägger sig är INTE roligt. Läkaren talade med lugn röst om att det brukar försvinna på ett par veckor. Ett par veckor! Nu när allt skulle bli klart och det inom rimlig tid är dags att börja njuta av sommar och ledighet. Övningarna som jag fick går ut på att dra igång värre yrselattacker och på nåt vis ’lära’ kroppen vart balansen finns alternativt kasta rätt kristallvätskan i örona. Märkligt. Så mellan övningarna får man käka åksjuketuggummi och tänka på hur man går för att inte drutta ikull. Så här ca en vecka senare går det bättre. Jag har ’lärt mig’ att vänta lite efter att jag har rört huvudet så att yrseln avtar, och så är jag ju såklart bättre även om det rackarns inte är roligt. Man törs vare sig köra bil eller rida. Cykla är inte att tänka på. Trist. Man får pula på så sakteliga med plantering och sådder. Och familjen får hjälpa till. Klätterstöd för ärtor, tomater och bönor var mannen bra på. ’Vill ju inte ha dig vinglandes på en stege med en stolpnedslagare över huvet’. 😄 Eftersom det var väldigt fint väder (varmt, strålande sol och klarblå himmel) fick både bönor och tomater en fiberduk för att skugga så att de inte skulle få solsting.

Potatisen som fanns kvar av förra årets skörd blev utsäde, de har stått i sadelkammaren och förgrott sig själv. Ganska skrynkliga och med långa groddar fick de komma till årets nyetablering av lanne. Hästskit i botten, ut med knölarna och täcka med hösilage. Det fanns lite mer utsäde än vad som fanns plats för så utbyggnad av lanne kommer bli aktuellt. I år ska jag också testa ett par nya sorter; Sarpo Mira och Pocahontas. Båda är sena sorter tvärtemot mina gamla som nog mestadels är tidiga; Amandine, Swift, Bourdaux och röd med vitt kött som jag inte minns namnet på. Jag förväntar mig inte att få nån tidig skörd, det är jag alltför sen med sättningen för att ens kunna fantisera om, men jag har en hink potatis som ser lovande ut.

Finns det hopp om midsommarpotatis tro?

För några veckor sen gjorde jag förgroning av rödbeta och palsternacka likadant som jag gjorde förra året (som du kan läsa om här) men utfallet var inte alls samma grokraft. Få hade grott och det var galet pilligt att få it remsan med de grodda fröna. Tror faktiskt inte att jag kommer göra det igen, det är för omständigt jfrt med att så direkt. Kanske ska jag försöka förodla i pluggar nästa gång. Direktsådde endel också för att se vilket som går fortast att få plantor på.

Vilken lycka förresten! Sålde lite plantor och fick betalt i ägg 💜

Både vackra och goda 😻

Har även haft plantförsäljning på reko-ring, riktigt roligt! Tomat- och chiliplantor och pelargonsticklingar var det. Jättekul! Skulle vara roligt att ha en liten plantmarknad nån gång.

Idag hade vi välkomna gäster vid guldscheraminen: såg två 7-prickiga nyckelpigor. Blev så glad för jag såg inte till en enda förra året.

Middagsbordet är dukat för nyckelpigor med familj och vänner: det finns gott om svarta löss.

Sparad i klotpil, Odling, sötpotatis, tomat, varmbänk

Isande spänning..

Så har ännu ett gäng tomater fått flytta ut i växthuset. Jag kollar prognosen och oroar mig. Men nu ska det faktiskt inte vara mer än någon enstaka minusgrad och då klarar det sig därinne. Om de inte har fel vill säga 😬 men nu får det vara så, de blir så himla klena av att stå inne, de som bott ute är såklart mycket mindre men de börjat på att se sådär starka ut och lite mer mörkgröna.

Håll tummarna!

Alltså.. denna sötpotatis. För någon vecka sen la jag ner de långa skotten som satt kvar på potatisen ner i jorden lite här och där så att bara blad stack upp (avläggare, för att få rötter längs stammen). De har sett så frodiga ut hela tiden men så plötsligt idag, slokande blad! Och när jag känner på knölen verkar den helt rutten, dvs; den är ordentligt mjuk innanför skalet. Det betyder att dens skott måste sättas i egen jord. Konstigt hur fort det hände.

Ska man se till utsäde av dessa goda knölar verkar inte andelen skott bli så många. Av inköp av 8st knölar så är det en som fått skott som tagit sig därifrån. Dyra plantor min själ. 3kg för 180kr har alltså gett några få skott och det har tagit lång tid. Blir ytterst intressant att se hur det totala utfallet blir sen.

Skott av sötpotatis planterade. Knölen får ligga kvar i lådan med jord eftersom det är massor med rötter under den.

Det skott som jag klippt av tidigare och satt i vatten har fått några små rotliknande utskott, de åkte också i jord nu så får vi se om det blir bättre lycka.

Varmbänken! Jag som varit så glad, gått och kikat hur det växer, rädisorna har sett så illgröna och fräscha ut 💚 så hände det som inte fick hända! Jag skulle vädra en stund för det var så fuktigt, tro på sjutton om jag inte glömde lägga tillbaka locket! På morgonen var det – 1,5° i bädden. De såg lite medtagna ut under hela dagen, men inte helt döda iaf. Jag är jäklit trött på minusgrader nu 😠

Klotpilen! Kommer du ihåg klotpilsticklingarna som jag snodde när jag cyklade hem från vännerna på midsommarnatten förra sommaren? De har vaknat!! Överlevt och fått små blad 🌱💚

Klotpilsbebisar ❤️

Dahlia sticklingarna lever än, ja dahliorna också förstås men de verkar inte växa något särskilt såhär långt iaf.

Sticklingar av dahlia + stjärn..

Blomstersådderna hänger i, de som jag sådde om har grott. Till nästa år ska det bli vintersådd av malvan endast tror jag. Den kom igång riktigt bra och har växt på. Jag tror faktiskt att det är en sort som gror bäst efter rejäl kyla medans tex roseskäran inte alls ville frysa. Det är betydligt bättre grodd på de nysatta fröna jfrt med de som såddes tidigt ute. Luktärtorna står ute och har väl fått så många köldknäppar att det inte går att räkna, men de ser väldigt stabila ut. Snart behöver de nog planteras om.

Fönstergurka! Satte två frön i början av mars (tror jag, har ju tydligen inte noterat det någonstans 🤨) och nu har vi skördat den första helt fantastiska lilla gurkan 💚🥒 Den smakar helt ljuvligt och är inte minsta besk. Sorten heter Baby f1 och står i en klematiskruka (2l?) västerfönster med mycket ljus men inte stekande sol. Vatten varje dag, egen jord kryddad med hönsgödsel.

För ett par månader sen skrev jag ett inlägg om att njuta av det man har omkring sig just i den tid man är. Då handlade det om att njuta av att ha vinter och planera för vår och sommar. Att längta men vara nöjd i stunden. Just nu är det inte mycket av den varan – det är galet stressigt! Mycket som måste göras på jobbet (som också är roligt) och asmycket ledighetssaker som man vill göra. Tänker att jag skulle vilja ha en semesterdag i veckan nu i maj så att man kan få komma ikapp med vill-görandet, särskilt eftersom vi missar både 1a maj och 6e juni som lediga dagar iår. Undrar om det ska gå att klämma in..?

Sparad i Giftig jord, Odling, tomat

Snö och missmodiga tomater

Snö. Det känns så himla onödigt. Även om det säkert är bra för naturen, det smälter ju in lite sakta i jorden istället för att rinna rakt igenom och det är nog bra. Kan man märka att jag verkligen försöker vara positiv?

Scilla i snö

Igår läste jag att Hasselfors drar tillbaka sin tomat- och chilijord. Istället rekomenderar de att använda jorden som är gödslad med handelsgödsel. Eftersom mina tomatplantor varit så usla iår så funderar jag såå mycket på vad det kan vara för fel. De brukar ju några dagar efter omplantering rusa iväg. Nu har det ju varit tvärtom, de stannar av, vissa dör tom. Det konstiga är då att jag inte använt ekojord eller ekonäring utan Plantagens standard plantjord. Det är verkligen skumt.

Hasselfors har sett problemen endast i den här jorden och även isolerat till en särskild batch, den är gödslad med svenskproducerad kompost godkänd för ekologisk odling. Nu ska det göras ytterligare analyser då det i deras provodlingar inte var vinass som gav plantdöd, de hittar heller inga rester av klopyralid eller aminopyralid i jorden. Här kan man läsa mer om deras information.

Whippersnapper och Garden Pearl, båda typiska för alla av sin sort iår 🙄

Sen har ju jag själv upplevt ekojordproblemet (som man kan läsa om här) för ett par år sen och såhär i efterhand tror jag verkligen att det var något fel på jorden.

Så för att stilla mina funderingar pågår nu två försök; det ena är plantor av 3st Söta Karin, lika stora, suttit i min egen jord sen första omskolningen ute i kalla växthuset och därför lite småvuxna. De har satts i varsin kruka med vardera Plantagenjord, Ica-jord och i min egen jord. Efter en vecka av växlande väder (varmt och fint/snö och kallt) ser det ut som att den i min egen jord blivit marginellt lite högre än de andra båda.

Det andra försöket är nysådder av några sorter som är snabba; Whippersnapper, Garden Pearl och Tombling Tom Yellow. Och så blev det en med Greken (Zakynthos-tomaten) bara för att det bara blev en planta från den sådden. De har såtts direkt i min egen jord. Att jag använt köpejord till sådderna handlar om att jag vill veta att det är de tomater jag sår som kommer upp, min egna jord innehåller inte helt sällan tomatfrön (undrar varför? 😜) och dessa är ju superbra på att gro. De sorter som jag sått här är de som också varit extra klena i år och det är superweird eftersom de verkligen har varit mina snabbaste och kanske mest växtvilliga sorter. Dessutom verkar inte idén med att byta ut till egen jord vid omskolning ha varit en lösning, kanske klarar de inte att repa sig om de blivit förgiftade? Om det nu är det som är problemet. Och för att utvidga experimentet gjordes även ett såddförsök med samma sorter i växthuset på varmbädden.

Uppmärksamheten i sociala medier, många skriver ju också om problem med tomater och paprika, det är ödem och annat krångel. Man letar och söker efter problem, alltså hittar man just det? Är det en placeboeffekt? Jag tror att det ska växa dåligt, alltså gör det så.

Paprikor och chilis

Jag hoppas att mina försök ska visa någon form av resultat så att jag kan sluta fundera sen.

Och ibland är det bra att se sina växter på bild, alla plantor är inte helt kassa, kanske får jag några tomater iaf..

De plantor som ändå är rätt fina.

Sparad i grobarhet, höstsådd, inomhusodling, Odling, sötpotatis, sticklingar, tomat

Så gick det med att vänta med att så…

Jo.. jag hade ju bestämt mej för att vänta till helgen med att så tomater. Men så blev det onsdag och det är ju lillörda’ och räknas som helg, det är sen gammalt 😜 Sen är det ju ett annat större problem, någonstans mellan Grekland och Sverige ligger frön som jag beställt från Meraki Seeds, denna guldgruva av fina sorter! Det verkar som att det som Helena postade den 26/1 fastnat för jag är inte ensam om att sitta och försmäkta. Just nu är jag nervös att det inte alls ska dyka upp, men om det kommer idag så har det ju tagit 38 dagar. Fast det är inte klokt och det är inte ok Postnord!

Kanske var det också ett skäl till att så de andra tomaterna nu och att dela upp sådden om/när resten dyker upp.

Det blev 35 sorter den här gången. Och spana in de vita burkarna med lock på högra bilden! Världens bästa såburkar! Rymmer ett par dl, är gjorda av mjuk vitplast (känns lite pappaktig) och ett perfekt lock till. Jag fick dom när vi hämtade mat på Jako Sushi i Askersund, man fick misusoppa i den. Första gången jag åt sushi på riktigt, det var oväntat gott och med tanke på de fina burkarna kommer det bli fler gånger 🤓

Fö använder jag helst engångsmuggar av lite mjukare plast, de håller bra utan att spricka och man kan skriva på dom, de håller i flera år och till många sådder. Och i skrivande stund, två och etthalvt dygn senare så har flera sorter börjat visa sig 🪴🍅

Igår, den 5/3, var den Stora Dagen! Årets första tomat inmundigades M-M-M!

No 1, Venus dvärgtomat, gooood och väldigt lämplig för fönsterodling

Det visar sig att No 1 nog är en Venus., lite mer orangea tomater än Yellow Canary och ännu sötare. Och alla goda smaker kom fram eftersom solen värmde upp den där i fönstret.

Sovrumsfönstret är helt perfekt att odla i den här tiden (mars-april) det blir väldigt varmt och ljust. Lite längre fram, maj-juni är det för varmt och stekigt. Men då kan ju tomatplantorna ändå flytta ut 😀 Jag är bra i fas i år, fönstret är fullt med plantor som har blommor och kart. Alltså, in i minnesarkivet att så de första tomaterna i november. De fick ju stå på köksbänken under det lysröret under den där mörka helvetestiden i nov-dec. No 1 är ju dock en spontanplanta som grott och börjat växa i växthuset. Blir intressant att se när de andra kommer ikapp.

Som jag sagt tidigare, tomater är min favoritgröda för att de både är goda, tacksamma och flexibla. Att de dessutom går utmärkt att lagra gör dem till fantastisk mat. De verkar dessutom kunna misshandlas hur mycket som helst. Majaplantorna som halshöggs har kommit igång och deras skott också. Tror att det blir plantering av skotten idag faktiskt.

Såhär långt ser det ut som att skott som är från stam + ett blad får rötter fortare än toppskott. Blir intressant att se vilka som får blommor/frukter först.

Andra försök som är intressanta just nu är grobarhetstesterna. Av den röda solhatten hade mer än 20st frön grott, nu har de planterats och på dirren började de växa. Och så var den blodade tanden igång. Raskt plockades 24 sorters olika gamla frön fram ur lådan och lades i fuktat papper i plastpåse. Några åkte in i frysen eftersom de behöver en rejäl köldknäpp innan de vill tänka på att gro. Jag har inte särskilt stora förhoppningar om att det ska bli något, och kanske lika bra det. Någon gång förritiden har jag alltså på allvar köpt frön till cembratall, koreagran och pappersbjörk (de som ligger i frysen nu) Ville jag verkligen ha det? Nåväl, om de gror så är det väl meningen att jag ska ha såna träd. Och om de 20 år gamla fröna inte gror kan jag iaf slänga dom utan att ha dåligt samvete 🙃

Röd solhatt, förgrodd i papper planterad igår. Pigga små rackare.

Sötpotatisen i den ena lådan har växt lite till och nu har de fått komma fram i ljust utan direkt sol (den vanligaste önskan hos växter och kanske svåraste platsen att hitta?) Den andra lådan står än så länge kvar på elementet i källaren. kanske ska den få komma upp i ljus också nu.

Sötpotatisbebisar

Ute skiner solen, det är nån enstaka plusgrad, man längtar efter varmt och vår, men det är faktiskt bara början av mars så det gör inget om det lugnar sig lite till. Sade förnuftet när hon skulle övertala hjärtat.

Sparad i experiment, förodling, försådd, grobarhet, inomhusodling, Odling, sötpotatis, tomat

To sow or not to sow..

Bromsen är i. Hela foten har trampat ner, ända till golvet. Och handbromsen är också idragen. Jag ska inte ta den stora tomatsådden nu. Det ska ske nästa helg. Första helgen i mars.

Vad göra istället? Jo, diverse faktiskt. Ett par Majatomater har halshuggits och skotten satts i vatten. Blir en nytt experiment, jag har aldrig tidigare sticklingsförökat tomat med flit, det har mer råkat hända när en för stor tjyv har stuckits ner nånstans.

Halshuggning kan innebära döden.
Ur död kommer också liv.. Hoppas jag.

Nu hoppas jag på att de här ska ta sig och kanske har jag då sparat några veckors förodlingstid? Om det kommer några fler grenar på de andra tomatplantorna kanske det är såhär man ska jobba vidare? Nu är ju också tiden när det börjar bli såpass ljust att mankan ha vissa plantor i fönstret.

Några andra fösök som är på gång startade egentligen med att jag gick förbi fröborstarna på Miscsanthusen. Frön lades på fuktat hushållspapper i en plastpåse på ett element. Sen hittade jag fröställning av en röd solhatt som fick gå samma väg. Tanken är alltså att se om det går att få igång fröna utan att behöva jordbyttor som det aldrig händer något i. Jag har även tänkt odla både ingefära och gurkmeja och vid lite sökning verkar samma metod vara en god idé.

Bland studielitteratur och odlinganvisningar; grobarhetstest

Tomatplanta No1 och några av de andra fönstertomaterna har fått lite större kruka, nu har de 2 liters jospaket att bo i och har också fått flytta till fönster. Och ja, No1 är också först med att börja bli klar, nu går tomaterna åt det gula hållet och jag misstänker att spontanfröplantan är en Yellow Canary. Jag är också lite vågad och har gett dom jord från egna jordfabriken. Tomaterna som bodde i det förra sommaren ute gillade det ju jättemycket så nu hoppas jag att det blir samma för dessa. Jag lägger alldeles för mycket pengar på jord och dessutom tycker jag att plantor som står inne så snabbt förbrukar det som finns i köpejorden? Inget jag har några belägg för men det känns så.

Inom odlandet sker alltid prioriteringar och omprioriteringar. Kanske är det uttänkt så att när det är dags för tomaterna att flytta till bästa fönstret så ska pelargonerna som haft den gräddfilen hela mörka tiden klippas ner? Ja så fick det bli iaf. Och ja, jag var ju tvungen att spara några skott men tänk om en hade bara liite mer plats. Ett uppvärmt växthus på 100kvm skulle ju räcka långt liksom. Då skulle ja kunna dra igång med försäljning av pelargoner och kanske också fuchsior ❣️😅

Tre nedklippta pellisar, t hö Bigitta, en av förra årets egna hybrid. I mitten tror jag det är den som jag kallat Lill-pelargonen.

Undrar hur många plantor man behöver sälja för att det ska gå ihop sig?

Jag har fått upp ett par nya lysrör, nöjd so far, får se vad plantorna säger 😬 Alltså, varför håller en alltid på såhär? Oroar sig för sina frön, plantor osv? Varför är jag aldrig nöjd och litar på att de ska klara sig? Nej, springa och glo och oroa mig för att de ska dö. Eller nej, egentligen inte dö, jag är mer oroad över att de ska växa dåligt, stå och stampa – det är såå himla tråkigt. De kan väl bara 1 – växa på eller 2 – dö pang bom så man slipper dalta så förgjordat.

Nya lysrör av led variant

En riktigt rolig sak!! Några av sötpotatisarna har får små små skott! Jag har då och då känt och rört runt lite i jorden för att ha koll på fukthalt och ev tillväxt, igår kunde små ögon iakttas på knölarna. Dock har en potatis ruttnat helt och den som satt i vatten såg ut att vara i betydligt sämre skick än de i jord så den fick också möta den svarta myllan nu.

Sötpotatis med microskott

Till veckan blir det omskolning av ett par chilisorter, Vampire och Erotica. 🙌

De ska också utsättas för test, hälften i köpejord, hälften hem(g)jord 😅.