Visst är väl mars en vårmånad? Det lärde man sig ju när man var riktigt liten, men nu är det allt bra trögt. Vet har varit såå himla kallt, och det känns som att jag inte har något att göra. Det snöar och är -15˚var och varannan natt. Jorden är stelfrusen så det går liksom inte att börja rota runt ute. Och inte blev det bättre när jag hittade ett minne från vårdagjämningen 2020 där persikan blommade..☹️
Men trots det tröga med kall vårvinter så är tiden mogen. I helgen var det dags för den stora tomatsådden. Sen några år tillbaka har jag försökt att vänta lite med sådden av tomater för att inte få förvuxna plantor till det är dags att komma ut på riktigt. I år försöker jag anpassa till hur de växer och kanske också för att kunna förlänga säsongen. Dvärgbusktomater sås i dec-jan, ampeltomater på sportlovet och sen den stora sådden till vårdagjämningen. I år har jag ytterligare förfinat (hoppas jag) och fått ner busksorterna första mars. Det är ju alltid lite trixigt där mot slutet med platsbristen osv. I mitt lilla huvud känns ändå detta rimligt..😁
Fönstertomaterna har fått flytta till söderfönstret i sovrummet och vips när de kommit dit så drar de på som attan, blomknoppar redan efter nån vecka. Jag kör lite test och har även lite hydropon-tomater där. Det visar sig att de går ännu lite snabbare – knopparna går ännu snabbare i blom än de som sitter i jord, fast plantorna är inte alls lika fina. Undrar om det blir skillnad på smak?
Detta med hydroponi är ju något som jag varit lite tveksam till pga att det är konstgödse som är grunden för odlingen. Visst, jag är helt med på att detta är renare, mindre kladd med jord osv och varför inte köra på det? Jag köper ofta konventionellt odlade grönsaker i affären så detta är ju såklart flera steg bättre (inga transporter, bekämpningsmedel osv), men det tar ändå emot. Min misstänksamhet startade när Harvy började säljas med promoten: ”odla med ENBART vatten”, kanske är jag onödigt misstänksam, men något jag med säkerhet vet är att inget växer av enbart vatten… Nu vet jag mer, det är inte enbart vatten man odlar i utan vatten och konstgödsel. Min issue är att det egentligen handlar om att när man använder konstgödsel i jorden så blir den utarmad, mikrolivet i jorden förstörs och min rädsla är att min jord ska förlora sin egen kraft att ge mig goda skördar? Jag har inte läst på tillräckligt mycket om vad som händer om man gör båda delarna, dvs matar både med konstgödsel och organiskt material, men eftersom det tar lång tid att klassa om marker som odlats med konventionellt utgår jag ifrån att det påverkar såpass dåligt att det inte är värt risken. Det jag med säkerhet vet är att gamla känsliga växtarter inte förekommer på konstgödslade marker.För att tillåta mig själv till detta har jag alltså tänkt ut att hydroponin är det som används blomstra till och om det blir vätska kvar får det alltså inte gödslas ut i jorden.
Min spaning är att sen pyralidskandalen drog igång så har konstgödsel fått ett trendigare namn i handel och bland odlare, det kallas mineralgödsel. Snyggare och låter inte alls lika konstgjort. Det känns som att hyfsat radikala eko-fantaster ute i media har svängt över och att det blev lättare att göra det när man också kallar det tidigare så tabubelagda konstgödslet för ett ord som låter mer naturligt? Sen dömer jag inte, vad ska man göra när ekologiskt i själva verket är bekämpningsmedel och istället dödar ens små plantor? Den gyllene medelvägen är nog som vanligt den bästa vägen. Jag har alltid tyckt att pekpinnar är ett ofog och lovat mig själv att aldrig tala om hur folk ska göra, jag kan bara prova mina egna sätt utifrån mina egna tankar.
Det goda i hela skandalen är nog att det har blivit en större hjälpsamhet och ödmjukhet i odlingskretsar. Man upptäcker och belyser problem, frågar varandra och försöker hjälpas åt att hitta lösningar. Trodde jag tills jag såg ett inlägg där någon lagt ut vilka växter som inhandlats på Lidl. Massor med pekpinniga kommentarer så att författaren till sist valde att stänga kommentarsfältet.. Suck. Tur att det finns båda delarna, folk som faktiskt är trevliga och hjälpsamma och som inte kommer med pekpinnar. Förutsättningar för odling är väldigt olika, vart i landet man bor, om man har egen trädgård eller kanske en balkong. Det roliga med odling är ju att man kan göra på så många olika sätt och att allt man odlar är ett steg på den egna vägen.
Jag har sticklat lite pellisar och de flesta verkar ha tagit sig, roligt med tanke på hur många som inte klarat vintern.Det är också roligt att hålla lite span på de olika FB-grupperna där folk lägger ut överblivna pellisar till försäljning och auktioner. Man behöver ju inte köpa några, man kan ju roa sig med att bara kolla 😉
Förra veckan upptäckte jag att vissa av dahliorna i jordkällaren börjat ruttna 🥺 Knepigt eftersom jag kollade bara ett par veckor tidigare och då var de spänstiga och fina. Antagligen handlar det om att det varit såpass stora väderomslag, det blir för fuktigt därinne när det blir -15 på natten och sen går upp till +5 på dagen. För att försöka stoppa förstörelsen har jag nu rensat bort det dåliga, jordslagit i påsar med ganska torr jord och tagit in dom i plantrummet som håller ca 18°. Det blir ganska fullt i plantrummet såsmåningom..
I fredags var det dags att ta det sista beslutet i valet till varukorgen hos Magnolia. Vet inte hur många gånger jag gått in med tanken: ”Här ska rensas bort sorter! Jag ska inte ha mer än 30. Vad är det ändå för fint med hur mycket dahlior som helst?” Så sitter jag där och velar. Flera gånger har det slutat med att det faktiskt åker ner någon mer knöl än de jag redan hade… Jag är oförbätterlig 🙈 Hur ska man kunna välja bort??!
Till min största förvåning när jag öppnade de kallsådda lådorna med röllikor och malva! De hade grott. Och inte bara några stycken utan faktiskt en hel massa. Det börjar kanske trots allt att närma sig att sätta även fröna i lådorna i lite större skala? Vet att jag tyckte att jag satte onödigt tidigt förra året och det var tydligen 14 mars och det ser ut som att jag fick så om några sorter i mitten av april så än är det nog lugnt. Kanske är påsk rättan tid? Den ligger första veckan i april i år så det känns egentligen som en bra plan.
Egentligen är det dags att försöka dra igång en varmbädd som värmekälla i växthuset, men ytterligare ett problem när man inte har några hästar är att man också saknar bajs. Säkert finns det någon därute som kan tänka sig att bli av med lite, men då behöver jag även ta mig i kragen och åka och hämta. Det känns lite jobbigt.. mvh Bekväma Latmasken..🪱
Och så till sist en superrolig grej! Jag har lånat en kläckmaskin och lagt lite ägg i. Nu har det drygt gått en vecka och det ser faktiskt ut som att det är liv på gång i flera stycken 😍🐣🐥 Hurra!!
Den jordiga tummen 